Lagutskottets Utlåtande N:o 1 (Utlåtande 1892:LU1 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 2 februari 1892, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af verkstäld granskning af
justitieombudsmannens embetsförvältning.

För den granskning af förvaltningen af justitieombudsmansembetet,
som enligt § 42 mom. 2 riksdagsordningen åligger lagutskottet, hafva båda
kamrarne till utskottet öfverlemnat justitieombudsmannens vid innevarande
riksmöte afgifna embetsberättelse. För samma ändamål hafva af justitieombudsmannen
till utskottet öfverlemnats de diarier, som under tiden från sistlidne
riksdags början till början af den innevarande förts ej mindre i justitieombudsmansexpeditionen
än under justitieombudsmannens embetsresor, hvarjemte
på särskild reqvisition handlingarna beträffande åtskilliga af justitieombudsmannen
handlagda ärenden hållits utskottet tillhanda. Öfver den
numera fullbordade granskningen af samtliga dessa handlingar far utskottet
härmed till Riksdagen afgifva utlåtande.

I likhet med hvad hittills varit brukligt, redogör justitieombudsmannen
i sin embetsberättelse till en början för de åtal, som efter hans förordnande
blifvit anstälda emot embets- och tjensteman för fel eller försummelse i utöfning
af embete eller tjenst, så vidt dessa åtal blifvit under den tid,
berättelsen omfattar, slutligen afgjorda eller åtminstone af en domstol
pröfvade.

I sammanhang härmed omnämner justitieombudsmannen ett fall, afseende
felaktighet vid fångforsling, der justitieombudsmannen, utan att
anhängiggöra åtal, likväl sörjt för att den egentligen felande icke undgått
näpst.

Bill. till Riksd. Prot. 1892. 7 Sami. 1 Afd. 1 Häft. (N:is 1—3.) 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

I fråga om lagskipning ens tillstånd i riket erinras, hurusom den tillökning
i arbetskrafter, som bereddes Svea hofrätt genom den med 1891 års
början derstädes inrättade nya ordinarie divisionen, syntes hafva bidragit till
en märkbar minskning af antalet balanserade mål i nämnda hofrätt, och
uttalas tillika den förhoppning att genom särskilda af högsta domstolen vidtagna
åtgärder de mål och ärenden, som der föredroges och hvilkas antal
årligen ökades, blefve snabbare än förut afgjorda.

Vidare anför justitieombudsmannen i sammanhang härmed, hurusom
företeelserna på lagskipningens område för öfrigt ej föranledde till några
särskilda betraktelser samt att hvad justitieombudsmannen under sin senaste
embetsresa inhemtat och hvad eljest förekommit hos honom ytterligare befäst
det af honom tillförene uttalade omdöme att landets domarecorps väl
liäfdade det anseende för duglighet, redbarhet och pligttrohet, den sedan
gammalt åtnjöte.

Justitieombudsmannen, som härefter framställer åtskilliga förslag rörande
ändring i gällande lagbestämmelser, öfver hvilka förslag utskottet
framdeles under riksdagens lopp vill afgifva utlåtande, omförmäler tillika,
hurusom han under embetsåret, i enlighet med den för honom gällande instruktion,
hos Konungen gjort två underdåniga framställningar, afseende, den
ena, ändring i kongl. förordningen den 12 juli 1878, angående ersättning till
förrättningsmän för utmätning i enskilda mål och till stämningsmän in. m.,
samt, den andra, införande af lagbestämd kontroll å verkställighet af vissa
utslag i brottmål.

Efter det justitieombudsmannen berört åtskilliga felaktigheter och brister
i de fångförteckningar, som från rikets fängelser inkomma till justitieombudsmansexpeditionen
och der granskas, öfvergår justitieombudsmannen till
en redogörelse för sin under år 1891 företagna embetsresa.

Denna omfattade Östergötlands och Malmöhus län samt delar af
Jönköpings och Kristianstads län, och gjorde sig justitieombudsmannen derunder
hos läns- och stiftstyrelserna, stadsdomstolarne och domarena på landet
underrättad om handlagda ärenden samt om arkivens underhåll och vård.
Härjemte besökte justitieombudsmannen centralfängelserna i Norrköping och
Malmö, tvångsarbetsanstalterna å Borghamn och i Landskrona, länsfängelser,
kronohäkten och andra häkten.

De anmärkningar, som under embetsresan förekommo, voro i allmänhet
af mindre betydelse. Enligt ingångna meddelanden hafva i de flesta fall
anmärkningarna redan ledt till åsyftad rättelse eller ock förberedande åtgärder
härför vidtagits. Mot fångarnes skötsel och underhåll i nämnda häkten
var ej något att erinra.

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

Rörande de klagomål, som under år 1891 varit föremål för justitieombudsmannens
handläggning meddelas i embetsberättelsen följande öfversigt:

Vid 1891 års början voro af förut inkomna klagomål fortfarande under

handläggning........................................................................................................... 15.

Under året inkommo klagoskrifter till ett antal af ........................ 121,

Summa 186.

Af dessa hafva:

återkallats ...............................................................................................................

ej föranledt åtgärd ...........................................................................................—

efter vederbörandes hörande eller annorledes anstäld utredning fått

förfalla...........................................................................................................

hänvisats till åtal...................................................................................................

föranledt annan åtgärd än åtal ........................................................................

vid årets slut varit utstälda till förklaring eller påminnelser ..................

» » » » beroende på pröfning ,.....................................................

» » » »af annan anledning hvilande..........................................

51,

57,

Summa 136.

Under år 1891 har justitieombudsmannen förordnat om anställande af

elfva åtal mot embets- och tjensteman, deraf:

på grund af hos honom förd klagan............................................................... 8, *)

till följd af anmärkning vid granskning åt fångförteckningar.................. 2,

af annan anledning ............................................................................................ 1.

Summa 11.

Sedan justitieombudsmannen härefter omförmält att i den hos högsta
domstolen förda minnesbok någon anteckning för år 1891 icke förekomme
äfvensom att enligt meddelande från statsrådet och chefen för justitiedepartementet
någon förklaring Öfver lagen, i den ordning 19 § regeringsformen
föreskrifver, icke blifvit afgifven under den tid, terättelsen afser, meddelar
justitieombudsmannen slutligen uppgifter från samtliga departementen rörande
de åtgärder, som i anledning af Riksdagens till^Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse!’
blifvit vidtagna.

*) Att denna siffra/ ej öfverensstämmer med uppgiften, att 9 klagoskrifter hänvisas
till åtal, beror derpå, att 2 klagoskrifter gälde likartade tjenstefel af samma person och
ledde till ett gemensamt åtal.

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

Den granskning utskottet verkstält af justitieombudsmansemhetets förvaltning
har gifvit utskottet anledning att vitsorda det nit och den samvetsgrannhet,
hvarmed justitieombudsmannen utöfvat sitt vigtiga kall. I ett fall,
der hos justitieombudsmannen anmälan blifvit gjord emot två länsstyrelser
för fastställelse af en å kommunalstämma i en kommun, som var belägen
inom båda länen, beslutad stadga till förekommande af oordningar vid dansnöje^
har justitieombudsmannen, efter att hafva infordrat vederbörandes förklaring,
funnit sig icke böra vidtaga ytterligare åtgärd. Då enligt utskottets
åsigt omförmälda kommunalstadga innebär obehörig inskränkning i den enskildes
frihet och i öfrigt innehåller synnerligen olämpliga och illa affattade
bestämmelser, egnade att göra tillämpningen af stadgan osäker och vacklande,
har utskottet ansett, att anledning varit för handen att emot vederbörande
anställa åtal för beslutet om fastställelse^

Utskottet får angående justitieombudsmannens embetsförvaltning under
ifrågavarande tid afgifva det utlåtande,

att justitieombudsmannen genom oveld, nit och skicklighet
motsvarat Riksdagens förtroende.

Stockholm den 2 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herrar Bergström, L. O. Larsson, Pehrsson, Hasselrot och Öländer, som
yttrat:

Då, så vidt vi kunnat inhemta af de handlingar, som utgjort föremål
för utskottets granskning, icke någon, som påkallat justitieombudsmannens
bistånd och haft verkligt skäl till klagan, lemnats utan hans embetshjelp,
der denna kunnat gifvas, samt vi tillika funnit justitieombudsmannen i sin
embetsutöfning i öfrigt hafva sorgfälligt efterlefvat den för honom gällande
instruktion, få vi angående förvaltningen af justieombudsmansembetet under
den tid, granskningen omfattat, instämma i det slutomdöme, hvari utskottet
stannat.