Lagutskottets Utlåtande N:o 18 (Utlåtande 1903:LU18 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

N:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1903, kl. 3 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kungl Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i
lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet.

Genom proposition, n:o 18, af den 31 december nästlidet år,
hvilken blifvit af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, har Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta
domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande
förslag till

Lag

om ändrad lydelse af I, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni
1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla
följande ändrade lydelse:

1 §■

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller
att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller
att bereda bostäder åt medlemmarne, eller

att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,
må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med
denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,
varda registrerad.

Bih. till Riksd. Prof. 1803. 7 Sami. 13 Höft. (N:o 18).

Lagutskottets Utlåtande N<o 18.

Ej må den. omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

u §•

Afgång ur förening skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad, sedan medlemmen
uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit, eller annan omständighet,
som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter tj i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må,
där bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af
den samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare
i samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägningskola
fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda
framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall
ock fogas protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökningbifallits.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag
om det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats. Skedde
afgången på grund af annat förhållande, skall vid anmälan fogas handling,
hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande
eller afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904 och äga tillämpning
jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

Efter verkställd granskning af det i propositionen innefattade
lagförslaget får lagutskottet hemställa,

att förevarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 16 februari 1903.

På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Reservationer:

af'' lierr friherre Bonde, med hvilken herr A. Olsson i hufvudsak
instämt:

»I likhet med hvad som vid lagförslagets granskning inom högsta
domstolen uttalades, anser jag otvetydigt, att den ifrågavarande lagen
ursprungligen uteslutande tillkommit för att bereda en viss trygghet åt
af enskilde personer gjorda sammanslutningar för beredande af ömsesidiga
fördelar i ekonomiskt afseende, och att således hela lagens karaktär
förändras genom de tillägg, som nu blifvit föreslagna, hvilka, om
de också ej kunna förorsaka särskilda olägenheter, dock kunna misstydas.
Ej heller finner jag dem vara af behofvet påkallade, ty det förtydligande,
man önskat, torde endast hafva afsett att möjliggöra sammanslutning af
enligt lagen bildade föreningar till större sådana af samma natur. Den
anmärkningen, att äfven bolag och andra samhälligheter skulle kunna vara
af behof utaf de fördelar, eu ekonomisk förening erbjuder, finner jag
ej förtjäna afseende, emedan alltid för dylika finnes möjlighet att genom
en eller flere af sina medlemmar eller styrelseledamöter däraf komma i
åtnjutande. Af dessa skäl har jag ej kunnat biträda utskottets mening,
utan anser, att utskottet hade bort föreslå Riksdagen att med förklarande,
att ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändradt skick bifallas,
för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni
1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla
följande ändrade lydelse:

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter,

eller

att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

att bereda bostäder åt medlemraarne, eller
att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,
må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med
denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,
varda registrerad.

Hvad ofvan i denna § är stadgadt om förening, som har till syfte
att på där afsedda sätt främja medlemmarnes intressen, skall ock gälla
om förening, som utgör en af sådana föreningar bildad samfällighet med
syfte att befordra dessa föreningars verksamhet.

11 §•

Medlem, som blifvit, efter ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; är annan
förening medlem i föreningen, må dock jämväl ledamot af dess styrelse
vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning
skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall
ock fogas protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökning
bifallits.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

af herr Lindhagen, med hvilken herrar Zetterstrand och Pettersson
instämt:

»Förarbetena till lagen om registrerade ekonomiska föreningar utvisa
oomtvistligt, att lagens ändamål varit att stödja de mera obemedlades
kooperativa sträfvanden och att man därför också tänkt sig endast
fysiska personer såsom medlemmar i dylik förening. Detta framlyser
jämväl ur formuleringen af många ställen i lagtexten.

Erfarenheten har sedan visat, att för tillgodoseende af förenämnda
sträfvanden kräfves möjlighet för dylika föreningar att sammansluta sig
i centralförbund, som äfven kunna registreras såsom ekonomiska föreningar,
hvilket lagen ansetts icke medgifva.

Den kungl. propositionen har tillkommit för att af hjälpa denna
brist i lagen. Men det befinnes nu, att den för sådant ändamål föreslagna
ändringen i lagen afser att, utom föreningar, jämväl bolag,
kommuner eller andra samfälligheter skola kunna vara medlemmar i en
förening. Och det upplyses, att detta stadgande föranledts af det ganska
öfverraskande förhållandet, att aktiebolag, handelsbolag och andra dylika

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

samfälligheter ingalunda sällan redan tillåtits att. ingå såsom medlemmar
i registrerade föreningar, hvilket äfven skulle kunna försvaras på den
teoretiska grunden, att sådana samfälligheter till skillnad från föreningar
äga själfständiga ekonomiska intressen.

Det spörsmålet framställer sig då först, huruvida föreningarna
i afseende å kreditbasis, förhållandet till tredje man och andra konstitutiva
ämnen af lagen byggts på sådana grundvalar, att på dessa kan
ined trygghet uppföras äfven den nu ifrågasatta nya och obegränsadt
vidtutsväfvande byggnaden. Man frågar sig vidare, i hvilken omfattning
. och för hvilka ändamål bolag redan ingått såsom medlemmar i
föreningar, i hvad mån detta betingats af förhållandena och svårigheter
lör dessa bolag att använda bolagsformen för sammanslutningar, och
hvilken rättslig nödvändighet att fortgå på denna väg kan förefinnas i
följd af det fullbordade faktum, att lagens ursprungliga mening redan
åsidosatts på grund af lagstiftarnes bristande uppmärksamhet för ämnets
praktiska sidor. Och man undrar slutligen, huruvida de sammanslutningar,
som sålunda möjliggöras i nya syften, till äfventyrs kunna
välja ändamål eller utveckla eu verksamhet, som är till skada för det
allmänna.

Alla dessa spörsmål lämnas i den kungl. propositionen utan svar.
Kungl. Maj:t har på högsta domstolens dock ganska sväfvande förord,
sannolikt utan närmare öfvervägande af desamma, gifvit sig in på den
ifrågavarande nyheten i föreningslagstiftningen.

Oaktadt det outredda skick, hvari ärendet sålunda föreligger, lärer
det dock knappast gifvas någon annan utväg än att antaga förslaget i
förhoppning, att det ej skall medföra några större olägenheter.

önskligast hade visserligen varit att för närvarande inskränka lagändringen
till medgifvande för föreningar att vara medlem i annan förening.
I detta afseende är nämligen behofvet utredt, författningens ursprungliga
ändamål kommer därigenom endast bättre till sin rätt, och
inga särskilda äfventyidigheter äro att befara.

Men att sålunda utesluta bolag möter en bestämd svårighet i följd
af den omständigheten, att bolag redan, och detta kanske i stor utsträckning,
ingått såsom medlemmar i föreningar. Möjlighet förefinnes också,
att detta fortfarande är ett verkligt behof för sådana mindre bolag,
hvilka i likhet med föreningar arbeta i kooperativt syfte. Och om man
ej må obetingadt lita på försäkringarna om, att föreuingsformen icke
lämpar sig för större bolags sammanslutningar till truster med äfventyrliga
uppgifter, så måste å andra sidan medgifvas, att dylika sammanslutningar
lika väl kunna komma till stånd på andra sätt.

8 Lagutskottets Utlåtande N:o IS.

Ännu mindre låter det sig försvara att förkasta hela lagen eller
äfventyra, att den faller, helst någon utsikt, att den snart kan återkomma
i ett bättre utredt skick, af flera skäl är uteslutet. Därigenom
skulle man åsidosätta ett verkligt trängande behof, och detta blott för
betänkligheter, hvilka icke med visshet kunna påstås hafva någon verklig
grund.

Jag anser således, att man är nödd och tvungen att antaga Kungl.
Mapts förslag, och instämmer af detta skäl i utskottets hemställan.»

Herr StyrJandev har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets slutliga behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCOS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.