Lagutskottets Utlåtande N:o 18 (Utlåtande 1887:LU18 - janmar Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

N:o 18.

Anlc. till Biksd. kansli den 25 febr. 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lagar angående handelsregister, firma
och prokura samt angående tillägg till 15 kap. handelsbalken.

Kongl. Majrt har under den 22 sistlidne januari till Riksdagen aflåta
en så lydande proposition:

»Sedan en komité blifvit tillsatt med uppdrag bland annat att
utarbeta förslag till författning om handelsregister, firma och prokura
samt bemyndigats att med komiterade, som för samma ändamål utsetts
i Norge och Danmark, sammanträda, för att söka åstadkomma så vidt
möjligt öfverensstämmande lagförslag inom de tre rikena, hafva de särskilda
ländernas komiterade fullgjort detta uppdrag. Öfver det svenska
förslaget bar Kommerskollegium efter vederbörandes börande äfvensom
Högsta Domstolen afgifvit utlåtande, hvarefter och sedan, med anledning
af hvad Domstolen anfört, inom Justitiedepartementet förslag uppgjorts
till lag angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken, Högsta Domstolen
jemväl öfver detta förslag blifvit börd; och vill Kongl. Maj:t,
med bifogande af Statsrådets och Högsta Domstolens i ämnet hållna
protokoll, till Riksdagens godkännande jemlikt 87 § Regeringsformen
öfverlemna närlagda förslag till lagar angående handelsregister, firma
och prokura samt angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken.»

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 7 Sami. 12 Höft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

De propositionen bifogade lagförslagen finnas här nedan i detta
utlåtande intagna.

Propositionen har af kamrarne hänvisats till lagutskottet; och får
utskottet härmed öfver densamma afgifva utlåtande.

Det framlagda förslaget till lag angående handelsregister, firma
och prokura har såsom bekant framkallats af ett inom affärsverlden
länge känd! behof af lagstadganden i hithörande ämnen. Mot detsammas
framläggande vid närvarande tidpunkt har emellertid, särskildt
inom högsta domstolen vid förslagets granskning derstädes, framstälts
den anmärkning, att, dermed bort anstå, till dess förslag i ämnet kunnat
framläggas i sammanhang med förslag till en mera genomgripande omgestaltning
af hela den svenska handelslagstiftningen eller åtminstone
af bolagsrätt^. I det anförande till statsrådsprotokollet, hvaruti statsrådet
och chefen för justitiedepartementet hemstält om aflåtande af den
nu föreliggande propositionen, bemötes berörda anmärkning sålunda:

»Det medgifves gerna, att det varit vida lättare att åstadkomma
en nöjaktig firmalag, om lagstiftningen angående bolag förut varit på
ett tillfredsställande sätt ordnad. Men det står ej alltid lagstiftaren
till buds att välja sitt ämne med samma frihet och ordna det i samma
logiska följd som den vetenskaplige författaren. Lagstiftaren måste ofta
gripa in der missförhållandena i det praktiska lifvet visat sig störst,
och han skulle illa motsvara sin uppgift, om han ej vågade inlåta sig
på ett dylikt ämne utan att först hafva från grund och botten reformerat
de delar af den i öfrigt gällande rätten, på hvilka han hade att
bygga. Och att firmalagstiftningen hos oss befinner sig i det skick,
att en omdaning, för att ej säga nydaning, af densamma utgör en af
den lagstiftande magtens mest trängande uppgifter, derom vittnar den
enhälliga mening, som i detta hänseende länge uttalats af affärsmän och
industriidkare och som gifvit, sig ett uttryck i ett af Stockholms handels-
och sjöfartsnämnd, d. v. s. af en framstående målsman för desse
affärsmän och industriidkare, på egen hand utarbetadt, år 1877 till
Kongl. Maj:t ingifvet fullständigt lagförslag i ämnet. Att Danmark och
Norge, som i vida högre grad än vi sakna till och med de enklaste
grunderna för en tidsenlig bolagslagstiftniug, det oaktadt haft firmalagar,
det förra landet öfver tjugu år, det senare öfver tio år, utan att någon
tvekan i dessa länder synes hafva uppstått om lämpligheten att lagstifta
i denna ordning, torde i sin mån vittna derom, att man ej behöfver
förtvifla om möjligheten att äfven hos oss åstadkomma en för nuvarande
förhållanden tillfyllestgörande firmalagstiftning. Visserligen har Eders
Kongl. Maj:t, sedan Plögsta Domstolen afgaf sitt yttrande, tillsatt en

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

komité med uppdrag att utarbeta förslag till lagar angående solidariska
bolag och aktiebolag samt med dem jemförliga föreningar för ekonomisk
verksamhet, men detta uppdrag är så vidt omfattande, att det ingalunda
är att hoppas, att under de närmaste åren något fullständigt
resultat står att vinna, allra minst i de delar af ämnet, der, såsom
Högsta Domstolen anmärkt, bristerna i gällande lag visat sig störst.»

I hvad departementschefen sålunda anfört kan utskottet för sin
del icke annat än instämma; hvadan utskottet anser ofvan omförmäld a
anmärkning icke böra utgöra något hinder för Riksdagen att godkänna
de nu framlagda lagförslagen.

Vid granskningen af de föreskrifter, hvilka i 1 kap. af förslaget
till lag om handelsregister, firma och prokura meddelas angående kostnaderna
för anmälan till handelsregistret, har utskottet fäst uppmärksamhet
vid det förhållande, att afgifterna för inregistreringen icke blifvit
i sjelfva lagförslaget bestämda, såsom exempelvis skett i förordningen
angående patent den 16 maj 1884 (11 §) och lagen om skydd för varumärken
den 5 juli samma år (3 §) samt nu senast i det för innevarande
Riksdag framlagda förslaget till förordning angående skydd för mönster
och modeller inom metallindustrien (4 § 2 mom.). Det synes visserligen
hafva varit önskvärdt, att en dylik bestämmelse influtit jemväl i nu
föreliggande lagförslag; men utskottet föreställer sig, att ifrågavarande
afgifter i allt fall icke bestämmas högre än att de betäcka de kostnader,
som äro förenade med de på registreringsmyndigheten ankommande åtgärder,
och att möjligen uppkommande öfverskott komma att ingå till
statsverket. Med afseende härå och med hänsyn jemväl till svårigheten
att för närvarande med någon säkerhet beräkna beloppet af nämnda
kostnader, har utskottet ansett det anmärkta förhållandet icke böra föranleda
någon ändring i förslaget.

Utskottet går nu att redogöra för de öfriga anmärkningar, till
hvilka utskottet, vid granskningen af de särskilda föreskrifterna i förslaget
till lag angående handelsregister, firma och prokura, funnit detsamma
gifva anledning.

Då det i 2 § föreskrifves, att anmälan till handelsregistret skall
vara åtföljd af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande,
synas de i 4 § förekommande orden »på den anmälandes bekostnad»
kunna, såsom innefattande ett onödigt upprepande, ur §:n utgå.

I 8 och 9 §§ talas om »bolag, som omförmäles i 15 kap. handelsbalken».
I 9 § användes derjemte för att beteckna samma art af bolag
uttrycket »handelsbolag», hvilket sedermera begagnas i flere följande
§§ af förslaget. Till förekommande af missförstånd i afseende härå har

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

utskottet i 8 §, der bolag af ifrågavarande beskaffenhet för första gången
namnes, framför orden »bolag, som omförmäles i 15 kap. handelsbalken»,
inskjutit orden »handelsbolag, hvarmed förstås sådant» samt i 9 § utbytt
förstnämnda uttryck mot ordet »handelsbolag.»

Då det i 1 mom. af 21 § förekommande ordet »genast» möjligen
skulle kunna gifva anledning till obehörigt stränga fordringar på den
skyndsamhet, hvarmed den i momentet föreskrifna anmälan bör ske, har
utskottet i stället för detta ord insatt uttrycket »så fort ske kan», hvilket
också närmare ansluter sig till det i de danska och norska förslagen
begagnade uttrycket »snarest muligt».

Det i 23 § föreslagna maximum af böter för förseelser mot föreskrifterna
i lagförslaget har synts utskottet vara för högt, synnerligen
om man härmed jemför föreskrifterna i förordningen den 30 maj 1879,
enligt hvilken försummelse att anmäla förändringar inom aktiebolags
styrelse ansetts kunna umgällas med böter från och med 10 till och
med 50 kronor. Utskottet har derför funnit det i förevarande § stadgade
högsta bötesbelopp kunna nedsättas till ett hundra kronor, hvilket.
jemväl vid upprepad förseelse torde vara tillräckligt för att medföra
åsyftad verkan.

I andra stycket af 24 § stadgas, att böter, som ådömas enligt
23 §, skola fördelas lika mellan kronan och åklagaren. Den uppmuntran
till tjenstenit i beifrande af de i sistberörda § omförmälda förseelser, som
väl härmed är afsedd, tror utskottet icke vara erforderlig eller lämplig;
och har derför föreslagits, att dessa böter likasom sådana, hvilka ådömas
enligt förordningen angående patent den 16 maj 1884 (22 §) och lagen
om skydd för varumärken den 5 juli samma år (19 §), äfvensom ofvan
åberopade förordning af den 30 maj 1879, skola tillfalla kronan ensam.

För särskilda i 31 och 34 §§ vidtagna redaktionsändringar torde
någon särskild motivering ej erfordras.

Mot förslaget till lag angående tillägg till 15 kap. handelsbalken
har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet får följaktligen hemställa,

1) att Riksdagen, beträffande förslaget till lag angående
handelsregister, firma och prokura, ville, med
förklarande, att Kongl. Maj:ts förevarande proposition
i denna del icke kan antagas i oförändradt skick, för
sin del antaga följande

Lagutskottets Utlåtande. N:o 18.

Lag

angående handelsregister, firma och prokura

Härigenom förordnas som följer:

1 Kap.

Om handelsregister.

1 §■

För Stockholm skall hos Öfverståthållareembetet, för annan stad
hos magistraten, eller, der sådan ej finnes, hos vederbörande stadsstyrelse,
och för landsbygden hos Konungens befallningshafvande föras
handelsregister för inskrifning af de anmälanden, om hvilka i denna
lag förmäles eller livilkas intagande i registret kan varda annorledes
föreskrifvet.

2 §■

Anmälan till handelsregistret skall göras skriftligen och vara åtföljd
af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande.
Afiemnas anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall
underskriften vara af vittnen styrkt.

3 §•

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskilt fall stadgade, eller innehåller anmälan annat än som
enligt lag må i registret intagas, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till
honom med posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen derför.

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att vid talans förlust
innan klockan 12 å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra
besvär bos Konungens befallningshafvande, om beslutet meddelats af
magistrat eller stadsstyrelse, och mot Konungens befallningshafvandes
beslut hos Konungen.

4 §•

Kongl. Maj:ts förslag.

Den myndighet, hos hvilken handelsregistret
föres, skallra den anmälandes
bekostnad ofördröjligen låta
kungöra innehållet af anmälan, som
i registret intages, så väl i allmänna
tidningarna som ock i den
städs tidning, der myndigheten har
sitt säte eller, om flera tidningar der
utgifvas, i den af dessa, der allmänna
påbud för staden vanligen
meddelas. Utgifves ej tidning i staden,
skall kungörelsen införas i den
tidning i länets residensstad, der
allmänna påbud för denna stad vanligen
meddelas. Bilaga till anmälan
skall ej kungöras.

En samling för hela riket af de
i allmänna tidningarna kungjorda anmälanden
skall genom det allmännas
försorg efter hand befordras
till trycket och förses med register
för hvarje år.

Utskottets förslag.

Den myndighet hos hvilken handelsregistret
föres, skall ofördröjligen
låta kungöra innehållet af anmälan,
som i registret intages, så
väl i allmänna tidningarna som ock
i den stads tidning, der myndigheten
har sitt säte eller, om flera
tidningar der utgifvas, i den af
dessa, der allmänna påbud för staden
vanligen meddelas. Utgifves ej
tidning i staden, skall kungörelsen
införas i den tidning i länets residensstad,
der allmänna påbud för
denna stad vanligen meddelas. Bilaga
till anmälan skall ej kungöras.

En samling för hela riket af de
i allmänna tidningarna kungjorda
anmälanden skall genom det allmännas
försorg efter hand befordras
till trycket och förses med register
för hvarje år.

5 §•

Närmare föreskrifter om handelsregistrens förande, de i 4 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande
samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling
meddelas af Konungen.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

6 §.

Förmenar. någon, att en i handelsregistret verkstäld inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
föras vid allmän underrätt.

7 §•

Det som. i enlighet med denna lag blifvit infördt i handelsregistret
och kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till tredje mans
kännedom, der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft
eller bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva anmäldt, icke med laga verkan åberopas mot annan
än den, som visas hafva derom haft vetskap.

2 Kap.
Om firma.

8 §•

Kongl. Maj:ts förslag.

Hvar, som vill idka handel eller
annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker,
varo pligtig att till införande
i handelsregistret anmäla det
namn, hvarunder han ämnar bedrifva
sin rörelse och som han vid
dervid förekommande underskrifter
ämnar teckna. Sådant namn kallas
firma. För aktiebolag, hvarmed förstås
sådant bolag, som på grund af
gällande lagar om aktiebolag erhållit
Konungens stadfästelse å sin
bolagsordning, skall anmälan om

Utskottets förslag.

Hvar, som vill idka handel eller
annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker,
vare pligtig att till införande
i handelsregistret anmäla det
namn, hvarunder han ämnar bedrifva
sin rörelse och som han vid
dervid förekommande underskrifter
ämnar teckna. Sådant namn kallas
firma. För aktiebolag, hvarmed förstås
sådant bolag, som på grund
af gällande lagar om aktiebolag
erhållit Konungens stadfästelse å
sin bolagsordning, skall anmälan om

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

firma göras, ändå att bolaget ej
är pligtigt att föra handelsböcker.

För aktiebolag och annat med
särskild styrelse försedt bolag åligger
det styrelsen, men i bolag, som
omförmäles i 15 kap. Handelsbalken,
hvarje bolagsman, att ansvara
för anmälningsskyldighetens fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet
undantagas fartygsredare
och rederier, som ej äro aktiebolag,
så ock ensldlda banker med rätt
att utgifva egna banksedlar.

Kongl. Maj:ts förslag.

1. Enskild näringsidkares firma
skall innehålla hans tillnamn med
eller utan förnamn. Ej må i firman
intagas något, som antyder att
firman innehafves af ett bolag eller
att innehafvarens ansvar är begränsadt.

2. Firma för bolag, som omförmäles
i 15 kap. Handelsbalken, skall,
då icke alla bolagsmännen äro i
firman namngifna, innehålla namnet
å minst en af dem med ett
tillägg, som antyder, att flera bolagsmän
finnas. I handelsbolags
firma må ej intagas namn å annan
person än bolagsman, ej heller något
som antyder begränsning af
bolagmans ansvar.

3. Aktiebolags firma skall utmärka
bolagets egenskap af aktiebolag.

firma göras, ändå att bolaget ej
är pligtigt att föra handelsböcker.

För aktiebolag och annat med
särskild styrelse försedt bolag åligger
det styrelsen, men i handelsbolag,
hvarmed förstås sådant bolag,
som omförmäles i 15 kap. Handelsbalken,
hvarje bolagsman, att ansvara
för anmälningsskyldighetens
fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet
undantagas fartygsredare
och rederier, som ej äro aktiebolag,
så ock enskilda banker med rätt
att utgifva egna banksedlar.

§•

Utskottets förslag.

1. Enskild näringsidkares firma
skall innehålla hans tillnamn med
eller utan förnamn, Ej må i firman
intagas något, som antyder att
firman innehafves af ett bolag eller
att innehafvarens ansvar är begränsadt.

2. Firma för handelsbolag skall, då
icke alla bolagsmännen äro i firman
namngifna, innehålla namnet å minst
en af dem med ett tillägg, som antyder,
att flera bolagsmän finnas.
I handelsbolags firma må ej intagas
namn å annan person än bolagsman,
ej heller något som antyder
begränsning af bolagsmans ansvar.

3. Aktiebolags firma skall utmärka
bolagets egenskap af aktiebolag.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

4. Idkas rörelse af flera personer
i bolag under annan form än
i mom. 2 och 3 sägs, skall firman
utmärka rörelsens beskaffenhet. Ej
må såden firma innehålla personnamn.

4. Idkas rörelse af flera personer
i bolag under annan form än
i mom. 2 och 3 sägs, skall firman
utmärka rörelsens beskaffenhet. Ej
må sådan firma innehålla personnamn.

10 §.

Ej må någon i sin firma obehörigen intaga annans namn eller
namnet å annans fasta egendom. I firma må ej angifvas företag, som
icke står i förbindelse med innehafvarens rörelse, ej heller må firma,
som angifver visst slag af rörelse, bibehållas oförändrad, sedan en
väsentlig förändring af rörelsen egt rum.

Firma skall tydligt skilja sig från andra för samma kommun
förut i handelsregistret intagna, ännu bestående firmor. Den som vill
anmäla firma, hvari hans namn ingår, skall förty, om samma firma
redan är intagen i registret för annan näringsidkare^ inom samma
kommun, genom tillägg till sitt namn eller annorledes tydligt skilja
sin firma från den äldre firman.

11 §•

Enka, som fortsätter sin aflidne mans rörelse, så ock man, som
fortsätter hustruns före eller under äktenskapet drifna rörelse, må begagna
firman oförändrad. Enskild näringsidkares arfvinge, så ock flere
sterbhusdelegare, som skola i handelsbolag fortsätta enskild näringsidkares
rörelse, ege samma rätt, derest den aflidne medgifvit det eller,
om han aflidit utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige
sterbhusdelegare äro derom ense.

12 §.

Inträder någon såsom delegare i enskild näringsidkares eller
handelsbolags rörelse, må firman fortfarande begagnas oförändrad. Lag
samma vare, om delegare utträder ur handelsbolag, dock att hans namn
icke må i firman qvarstå, med mindre han sjelf medgifvit det eller,
om han aflidit utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare
dertill samtyckt.

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 7 Sami. 12 Höft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

13 §.

Firma må icke öfverlåtas i andra än de här ofvan förutsatta fall;
enskild näringsidkare eller handelsbolag dock obetaget att vid rörelsens
öfverlåtande till enskild näringsidkare eller handelsbolag medgifva den
nye egaren att nyttja firman med ett tillägg, som visar, att öfverlåtelse
egt rum.

14 §.

År genom aftal bestämdt, att rättighet att teckna handelsbolags
firma endast tillkommer flere bolagsmän i förening, böra desse verkställa
firmateckningen så, att de jemte firman underskrifva sina namn.

Vid firmateckning för aktiebolag eller rörelse, som i 9 § 4 mom.
sägs, böra de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva
sina namn.

15 §.

Sättes rörelse under förvaltning af syssloman (liqvidatorer, administratörer)
med rätt för dem att teckna firman, eller förtsättes enskild
näringsidkares rörelse af sterbhusdelegare, enligt hvad för viss tid är
medgifvet, bör firmateckningen ske på sådant sätt, att det ändrade
förhållandet deraf framgår.

16 §.

Anmälan om firma skall, innan näringens utöfvande börjas, ske
för rörelse, som drifves i Stockholm, hos (Tfverståthållareembetet och
för rörelse i annan stad bos stadens magistrat eller, der sådan ej finnes,
hos vederbörande stadsstyrelse, och, om rörelsen drifves å landet, hos
Konungens befallningshafvande i länet. Drifves rörelsen i flera kommuner,
skall anmälan ske till handelsregistret för den kommun, der
hufvudkontoret är beläget.

För aktiebolag eller annat med särskild styrelse försedt bolagskall
anmälan om firma göras till registret för den ort, der styrelsen
har sitt säte.

Inrättas afdelningskontor med sjelfständig förvaltning (filial) i
annan kommun, än der hufvudkontoret är beläget eller bolagsstyrelse
bar sitt säte, skall anmälan till registret för den kommun ske innan

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

firman får der begagnas. Filial för rörelse, som har hufvud kontoret
utom riket, anses såsom fristående rörelse, för hvilken anmälan skall
göras af den, som förestår rörelsen.

Anmälan, hvarom i denna § förmäles, skall vara underskrifven
af alla anmälningsskyldige.

17 §•

1 enskild näringsidkares anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget; och,

der ej hvar bolagsman för sig skall hafva rätt att teckna firman,

4) hvilken eller hvilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt
huruvida rättigheten endast kan utöfvas af flere i förening.

19 §.

I aktiebolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) dagen för bolagsordningens antagande och för Konungens
beslut om fastställelse å densamma;

2) det slag af rörelse bolaget skall drifva;

3) kommunen, der styrelsen har sitt säte eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget;

4) det tecknade aktiekapitalets storlek och fördelning i aktier;

5) huruvida aktierna äro stälda på viss man eller innehafvare!!;

6) huruvida aktierna äro till fullo inbetalda, och, om så ej skett,
när dylik inbetalning kan påfordras;

7) huruvida tillkännagifvanden för aktieegarne skola intagas i
tidning och, om så skall ske, i hvilken eller hvilka;

8) styrelsens medlemmars fullständiga namn och deras hemvist;

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

9) hvilken eller hvilka bland dessa äro berättigade att teckna

firman.

Vid anmälan skola såsom bilagor fogas bolagsordningen, Konungens
beslut om fastställelse derå samt bevis om val af styrelse.

20 §.

Hvad i 19 § är stadgadt angående anmälan af aktiebolags firma
gälle äfven i tillämpliga delar om anmälan af firma för rörelse, som i 9
§ 4 mom. sägs.

§ 21.

Kongl. May.ts förslag.

1. Sker ändring i något förhållande,
hvarom inskrifning skett
i handelsregistret, eller inträffar
något af de i 15 § omtalade fall,
skall anmälan derom genast göras
i den ordning, som stadgats för
anmälan om firma; dock att ändring:
af hemvist icke behöfver anmälas.
Har i andra fall, än nu är
sagdt, ändring skett i bolagsordning,
som afses i 19 eller 20 §, skall
jemväl dagen för beslutet härom
samt för Konungens stadfästelse
anmälas och ett exemplar af ändringen
och stadfästelse!! bifogas.

2. Då rörelse upphör, åligge
anmälningsskyldigheten den, som
vid den tiden utöfvade rörelsen
eller var delegare i densamma, eller,
då fråga är om aktiebolag eller
annat med särskild styrelse försedt
bolag, var ledamot i bolagets styrelse.
Vid enskild näringsidkares
död åligge anmälningsskyldigheten
sterbhusdelegarne. Upphör liandels -

Utskottets förslag.

1. Sker ändring i något förhållande,
hvarom inskrifning skett
i handelsregistret, eller inträffar
något af de i 15 § omtalade fall,
skall anmälan derom sä fort ske
kan göras i den ordning, som stadgats
för anmälan om firma; dock
att ändring af hemvist icke behöfver
anmälas. Har i andra fall, än nu
är sagd!, ändring skett i bolagsordning,
som afses i 19 eller 20 §,
skall jemväl dagen för beslutet
härom samt för Konungens stadfästelse
anmälas och ett exemplar
af ändringen och stadfästelse!! bifogas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.
bolag i följd af delegares död, åligge
anmälningsskyldigheten, utom de
öfrige bolagsmännen, jemväl den
aflidnes sterbhusdelegare. I fråga
om annan ändring än rörelsens upphörande
åligge anmälningsskyldigheten
en hvar, som efter ändringen
utöfvar eller är delegare i rörelsen,
eller, då fråga är om aktiebolag
eller annat med särskild styrelse
försedt bolag, är ledamot i bolagets
styrelse.

3. Flyttas rörelse från en kommun
till en annan, eller sker ändring i
sjelfva firman, skall tillika fullständig
firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen
dom blifvit förklarad^ att anmälan
icke bort intagas i registret eller
att något förhållande, hvarom inskrifning
sketf, ändrats eller upphört,
skall på begäran af någondera
parten anteckning derom ske
i registret. Underrättelse om sådan
anteckning skall så kungöras,
som i 4 § sägs.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen
samtidigt med kungörelsen
derom genom rättens eller domarens
försorg afsändas till registreringsmyndigheten
för att inskrifvas
i handelsregistret. Sådan anteckning
skall afföras, då gäldenären visar
alt han eger få den afträdda egendomen
till sig återstod, eller att
konkursen eljest är att anse för
afslutad.

Utskottets förslag.

bolag i följd af delegares död, åligge
anmälningsskyldigheten, utom de
öfriga bolagsmännen, jemväl den
aflidnes sterbhusdelegare. I fråga
om annan ändring än rörelsens upphörande
åligge anmälningsskyldigheten
en hvar, som efter ändringen
utöfvar eller är delegare i rörelsen,
eller, då fråga är om aktiebolag
eller annat med särskild styrelse
försedt bolag, är ledamot i bolagets
styrelse.

3. Flyttas rörelse från en kommun
till en annan, eller sker ändring i
sjelfva firman, skall tillika fullständig
firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen
dom blifvit förklaradt, att anmälan
icke bort intagas i registret eller
att något förhållande, hvarom inskrifning
skett, ändrats eller upphört,
skall på begäran af någondera
parten anteckning derom ske
i registret. Underrättelse om sådan
anteckning skall så kungöras,
som i 4 § sägs.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen
samtidigt med kungörelsen
derom genom rättens eller domarens
försorg afsändas till registreringsmyndigheten
för att inskrifvas
i handelsregistret. Sådan anteckning
skall afföras då gäldenären visar
att han eger få den afträdda egendomen
till sig återstäld, eller att
konkursen eljest är att anse för
afslutad.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

22 §.

Då firma anmäles, skall en hvar, som är berättigad att teckna
firman, på samma-gång egenhändigt inskrifva firmateckningen i handelsregistret
eller i ett särskildt bihang till detta, så vida icke teckningen
verkstälts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda
sätt skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit
berättigad att teckna förut anmäld firma.

Kongl. May.ts förslag.

Försummas anmälan, som ofvan
föreskrifves, eller har, efter det
registrering af firma vägrats eller
upphäfts, den anmälningsskyldige
försummat göra ny anmälan, då
skall enskild näringsidkare, bolagsman,
ledamot i bolagsstyrelse eller
annan, som till sådan förseelse gjort
sig skyldig, straffas med böter från
och med fem till och med femhundra
kronor.

Kongl. Maj:ts förslag.

Förseelse, som i föregående §
är med ansvar belagd, skall åtalas
hos polisdomstol i den ort, der den
ifrågavarande rörelsen drifves, om
särskild sådan domstol är der inrättad,
men eljest hos poliskammare
eller, om poliskammare icke
finnes, vid allmän domstol; och
gälle i fråga om klagan öfver
domstols eller poliskammares beslut
i dessa mål hvad i allmänhet

§■

Utskottets förslag.

§•

Utskottets förslag.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.
är angående besvär i brottmål
stadgadt.

Böter, som ådömas enligt 23 §,
fördelas lika mellan kronan och åklagaren.
Saknas tillgång till böternas
falla gäldande, förvandlas
de enligt allmän strafflag.

Utskottets förslag.

är angående besvär i brottmål
stadgadt.

Böter, som ådömas enligt 23 §,
tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, förvandlas
de enligt allmän strafflag.

3 Kap.

Om prokura.

25 §.

Har innehafvaren af en i handelsregister införd firma meddelat
viss man fullmagt, som uttryckligen förklaras vara prokura, eller bar
lian annorledes utmärkt någon såsom sin prokurist, ege denne att, i allt
hvad till bedrifvande af hufvudmarmens rörelse hörer, handla å hans
vägnar och teckna hans firma; dock må prokuristen ej afhända hufvudmarmén
hans fasta egendom eller medgifva inteckning deri, med mindre
han blifvit dertill uttryckligen bemyndigad.

Skriftlig prokura innefattar behörighet för prokuristen att sjelf
eller genom ombud föra hufvudmannens talan inför domstolar och andra
myndigheter, så ock att å hans vägnar ingå förlikning.

26 §.

Prokura må meddelas flera personer på sådant sätt, att den endast
kan begagnas af dem gemensamt (kollektivprokura).

27 §.

Den behörighet, som jemlikt 25 § tillkommer prokurist, kan icke
med laga verkan mot tredje man, som är i god tro, inskränkas till
viss tid eller annorledes begränsas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

28 §.

Prokurist bör vid firmans tecknande dertill foga ett tillägg, som
utmärker prokurauppdraget (per procura, p. p. eller annan förkortning
af dessa ord) och derjemte underskrifva sitt namn. I afseende å
kollektivprokura skall iakttagas livad angående antalet underskrifter
blifvit vid prokurans meddelande bestämdt.

29 §.

Prokurist må icke öfverlåta prokuran å annan person.

30 §.

Prokura kan när som helst återkallas. Hufvudmannens död medför
ej prokurans upphörande.

Kongl. Maj:ts förslag.

Prokura må, om deri ej förekommer
begränsning eller förbehåll, som
icke medgifvits i 25 eller 26 §, af
hufvudmannen anmälas till det handelsregister,
i hvilket firman inskrifvits.

Då prokura anmäles, skall prokuristen
på samma gång egenhändigt
teckna firman och sin underskrift
i handelsregistret eller i ett
särskilt bihang till detta, så vida
ej teckningen verkstälts å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen
styrkt.

§•

Utskottets förslag.

Prokura må, om den ej innehåller
annan begränsning eller annat
förbehåll än som medgifvits i 25 eller
26 <£, af hufvudmannen anmälas
till det handelsregister, i livilket
firman inskrifvits.

Då prokura anmäles, skall prokuristen
på samma gång egenhändigt
teckna firman och sin underskrift
i handelsregistret eller i ett
särskildt bihang till detta, så vida
ej teckningen verkstälts å anmälninffsskriften
och blifvit af vittnen
styrkt.

32 §.

Ändring eller återkallelse af anmäld prokura skall anmälas till
handelsregistret.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

33 §.

Genom denna lag upphäfva^:

förordningen den 28 Juni 1798 angående livad bolag iakttaga
böra, som under så kallad firma eller särskildt antagen handteckning
vilja handels- och fabriksrörelse idka;

förordningen den 30 Maj 1879 angående tillägg till gällande
föreskrifter om aktiebolag;

5 och 21 §§ i lagen angående bankaktiebolag den 19 November
1886, så ock hvad i 39 § af samma lag stadgas om anmälan hos rätten
af förändring i bankaktiebolags ordning och förändringens kungörande;
samt

hvad i 1 § af förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober
1848 föreskrifves om anmälan hos rätten af bolagsordning och Konungens
beslut om fastställelse derå äfvensom af förändring i bolagsordningen.

Af Konungen stadfäst bolagsordnings anmälande till handelsregistret
skall medföra enahanda verkan som anmälan hos rätten enligt
10 § i förordningen angående aktiebolag och 14 § i lagen angående
bankaktiebolag.

Hvad i 6 § af lagen angående bankaktiebolag föreskrifves om
styrkande att kungörelse om bolaget skett och att uppgift å de personer,
hvilka utgöra bolagets styrelse, äfvensom å dem, hvilka ega att
underskrifva bolagets förbindelser, blifvit i allmänna tidningarna införd,
skall anses fullgjordt, då styrkt blifvit, att kungörelse om bolagsordningens
och uppgifternas anmälan till handelsregistret skett i öfverensstämmelse
med 4 § i denna lag.

34 §.

Kongl. Maj:ts förslag.

Denna lag skall vara till efterlefnad
gällande från och med den
1 Januari 1888.

Föreskrifterna i lagen afse jemväl
näring, som utöfvas då lagen
träder i kraft; dock att firma för
dylik näring må, om den brukats
före lagens utfärdande, intagas i
handelsregistret, ändå att den icke

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 7 Sami.

Utskottets förslag.

Denna lag skall vara till efterlefnad
gällande från och med den
1 Januari 1888.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.
är så beskaffad, som i 9 och 10 §§
föreskrifves. Den i 8 § stadgade
anmälningsskyldighet skall för sådan
näring, vid bot som i 23 §
sägs, fullgöras inom sex månader
sedan lagen trädt i kraft, oberoende
af anmälan, som förut kan
hafva egt rum på grund af förordningarna
den 28 Juni 1798, den 6
Oktober 1848. eller den 30 Maj
1879 eller lagen den 19 November
1886.

Utskottets förslag.

är så beskaffad, som i 9 och 10 §§
föreskrifves. Den i 8 § stadgade
anmälningsskyldighet skall för sådan
näring, vid bot som i 23 §
sägs, fullgöras inom sex månader
sedan lagen trädt i kraft, oberoende
af anmälan, som förut kan
hafva egt rum på grund af förordningen
den 28 Juni 1798, den
6 Oktober 1848 eller den 30 Maj
1879 eller lagen den 19 November
1886.

samt

2) att Riksdagen i fråga om förslaget till lag
angående tillägg till 15 kap. handelsbalken ville, med
bifall till den kongl. propositionen i denna del, antaga
följande

Lag

angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken.

Härigenom förordnas som följer:

Hafva delegare i bolag, hvarom i 15 kap. Handelsbalken sägs,
sins emellan öfverenskommit, att endast någon eller några af dem,
eller endast några eller alla i förening, må handla å bolagets vägnar;
och sluter någon, med vetskap derom, aftal med bolagsman, som icke
är behörig att för bolaget handla, vare det aftal ej för bolaget bindande.

Stockholm den 25 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Reservation

af herr J. Anderson i Tenhult: »I fråga om innehållet uti 2 och
5 §§ har jag ansett att Riksdagen borde få yttra sig om storleken af
de belopp, som förskottsvis skola erläggas för registreringen och för
kungörelsekostnaderna.

Uti 3 § borde, derest registrering vägras, sökanden återfå så
mycket af de inlemnade penningaime, som svarar mot kungörelsekostnaderna,
enär, om registrering icke bifalles, kungörelsekostnad icke kan
ifrågakomma.

Då jag anser att den mindre industrien icke bör betungas med
obehöfliga utgifter, anser jag att 8 § 3 mom. bör få följande tillägg:
»så ock enskild näringsidkare, som idkar rörelse i eget namn».

23 § bör vara så uppstäld, att, om sterbhusdelegare försumma
göra anmälan, endast den af delegarne, som vållat försummelsen, må
ådömas böter och icke, der flera sterbhusdelegare finnas, hvarje delegare
blifva bötfäld.»

Herr F. Andersson i Helgesta har begärt få här antecknadt, att
han icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.