Lagutskottets Utlåtande No 16
Utlåtande 1905:LU16
Lagutskottets Utlåtande No 16.
1
M:o it»
Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 2,so e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Ma,j:t angående bestämmelser i syfte, att bidrag till
aflöning af kyrkobetjaning skall utgå efter de grunder,
som för kommu/nalutskylder i allmänhet äro gällande.
Uti eu till lagutskottet hänvisad, inom Andra Kammaren väckt motion,
n:o 72, har herr C. Sandquist anfört följande:
»Ehuru beträffande grunderna för kyrkobetjäningens aflöning genom
Kungl. Maj:ts förordning den 2 november 1883 och Riksdagens beslut af
den 10 februari 1904 är vordet bestämdt, att klockare- och organistlön
»skall utgå efter samma grunder, som för kommunalutskylder i allmänhet
äro gällande», så kvarstå dock ännu samma undantagsbestämmelser rörande
aflöning af kyrkovaktare, orgeltrampare, ringare och dödgräfvare,
som före klockarelöneregleringens tillämpning voro gällande för klockareoch
organistlönens utgående. (Kungl. cirkulär den 29 oktober 1886, kungl.
resolutioner den 18 november 1892, den 29 maj 1896.) Enär beröixla
undantagsbestämmelser icke allenast kvarstå såsom ett litet kuriöst exempel
på oafsiktlig inkonsekvens uti de stipulerade grunderna för kyrkobetjäningens
aflöning, utan ock äro af så otidsenlig innebörd, att de vålla eu
något afsevärd »olägenhet», som är förenad med en olika debitering af
kyrkobetjäningens löner, så torde talande skäl förefinnas, att de böra utgå
och ersättas af ett tidsenligt stadgande.
, Bih. till Riksd. Urat. 1905. 7 Sami. 14 Häft. (Nås 16 och 17).
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 16.
På grund af det vördsamt anförda föranlåtes jag hemställa, att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser
därom, att kyrkvaktares, orgeltrampares, ringares och dödgräfvares aflöning
skall utgå efter de grunder, som för kommunalutskylder i allmänhet
äro gällande.»
Enligt kungl. förordningen angående allmänt ordnande af klockarnes
löneinkomster den 2 november 1883 och lagen angående sättet för organistlöns
utgående den 15 april 1901 skola klockare- och organistlönerna
utgå efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet
äro stadgade. Däremot finnes icke i lag uttryckligen föreskrifvet, på
hvad sätt aflöningen till den lägre kyrkobetjäningen skall utgöras, utan
torde i detta hänseende råda olika förhållanden på olika orter. Genom
det af motionären åberopade kungl. cirkuläret den 29 oktober 1880 har
beträffande denna fråga endast fastslagits, att församling själf äger besluta
om användande af kyrkokassa^ medel till, bland andra ändamål,
aflöning af kyrkvaktare, orgeltrampare, ringare och dödgräfvare.
Någon anledning att i förevarande afseende göra skillnad mellan å ena
sidan klockare- och organistlön och å andra sidan den lägre kyrkobetjäningens
lön synes utskottet ej föreligga. Emellertid lära förhållandena
i allmänhet utveckla sig därhän, att jämväl den lägre kyrkobetjäningens
aflöning utgår efter den för klockare- och .organistlön bestämda grund.
På de håll, där så ännu ej är fallet, torde det med skäl kunna förväntas,
att efter deri senaste lagstiftningen på detta område ändring i den af
motionären åsyftade riktningen efter hand kommer att ske, utan att någon
särskild lagstiftningsåtgärd för sådant ändamål blifver erforderlig.
Då sålunda, enligt utskottets åsikt, tillräckliga skäl för den af motionären
förordade lagstiftningen icke föreligga, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 februari 1905.
På lagutskottets vägnar:
ERNST TRYGG ER.
Herr Bandqvist har begärt få antecknadt, att lian icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.