Lagutskottets utlåtande N:o 16 (Utlåtande 1893:LU16 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande N:o 16.

tf:o 16.

Ankom till Riksd. kansli den 3 mars 1893, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad
lydelse af 3 kap. 1 § handelsbalken.

Med erinran, hurusom lagstiftningen under senare tider gatt i rigtning
af edernas inskränkande och att det vid sådant förhållande vore lämpligt,
att jemväl den i 3 kap. 1 § handelsbalken omförmälda borgareeden afskaffades,
har herr E. J. Ekman i en inom Andra Kammaren väckt till lagutskottet
hänvisad motion, n:o 61, föreslagit: »att Riksdagen för sin del
ville besluta, att ur handelsbalkens 3 kap. 1 § orden: och göre så vanlig
borgareed måtte utgå».

Stadgandena i det lagrum, deri ändring sålunda blifvit ifrågasatt, 3
kap. 1 § handelsbalken, hafva genom förordningen den 18 juni 1864 angående
utvidgad näringsfrihet i vissa afseenden blifvit förändrade utan att
i sammanhang med sistnämnda lagstiftningsåtgärd 3 kap. 1 § erhållit någon
ny lydelse.

Formuläret till ifrågavarande ed finnes stadgadt i kongl. bref till kommerskollegium
den 27 juli 1826, och innebär eden, som i formuläret infogats
omedelbart efter den på nämnda tid brukliga tro- och huldBih.
till Riksd. Prof. 1893. 7 Sami. 8 Häft. (N:o 16).

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

hetsed, en af vederbörande afgifven edlig försäkran, att, som lian blifvit till
borgare antagen, lian vill och skall ställa sig till noggrann efterrättelse allt
hvad såväl enligt allmän lag och gällande författningar som särskilda påbud
och föreskrifter honom i hans berörda egenskap af borgare — för hans
handel, handtering eller handtverk — åligger samt för öfrigt sina borgerliga
pligter i alla afseenden villigt och redligen fullgöra.

Om ock utskottet medgifver, att för afskaffande af ifrågavarande, till
löftesedernas klass hörande ed samma skäl kunna från principiel synpunkt
göras gällande som de, hvilka bestämt den af motionären till stöd för hans
framställning åberopade rigtningen af senare tiders lagstiftning på ifrågavarande
område, har utskottet icke desto mindre sett sig förhindradt att åt
motionen med. dess nuvarande affattning skänka sitt understöd.

Då gällande stadganden i det ämne, hvarom 1 § 3 kap. handelsbalken
handlar, i följd af ofvan angifna tillvägagående vid utfärdandet af 1864 års
näringsfrihetsförordning framgå allenast genom jemförelse emellan bestämmelserna
i sistnämnda förordning och angifna lagrum i handelsbalken, synes
det utskottet icke vara tillrådligt att vidtaga den af motionären åsyftade
lagändringen i den föreslagna formen af ett uteslutande af orden »göre så
vanlig borgareed» ur lagrummet i handelsbalken.

Derjemte synes det utskottet, att, då afläggandet af borgareed af lagstiftaren
gjorts till ett vilkor för vinnande af burskap och de deraf härflytande
särskilda såväl förmåner som förpligtelse^ en åtgärd sådan som den
föreslagna icke bör ske utan i sammanhang med en revision af lagrummets
öfriga bestämmelser, men till en hemställan om vidtagandet af en dylik
revision gifver motionen icke giltig anledning. I betraktande af att, såvidt
utskottet har sig bekant, afläggandet af borgareed temligen sällan torde
förekomma, lärer icke heller borgareedens afskaffande kunna anses såsom
en angelägenhet af den vigt att dermed ej kan utan olägenhet anstå, till
dess den af utskottet antydda lagstiftningsåtgärd kan varda vidtagen.

Utskottet föranlåtes följaktligen hemställa,

att herr Ekmans motion icke må af Eiksdagen
bifallas.

Stockholm den 3 mars 1893.

På lagutskottets vägnar:
L. ANNEESTEDT.

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

Reservation

af herrar Lilienberg, Erickson, J. Anderson, Näslund, F. Andersson, P. 0.

Petersson och Bruzelius, hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
aflåtandet af en skrifvelse till Kongl. Maj:t i motionens syfte.

Herr Hasselrot har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i
utskottets behandling af ifrågavarande motion.

Herr Wester har velat tillkännagifva, att han icke närvarit vid ärendets
slutliga behandling inom utskottet.