Lagutskottets Utlåtande N:o 13 (Utlåtande 1887:LU13 - majjul Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

N:o 13-

Ank. till Rikscl. kansli den 3 juni 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad
lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse -på
landet den 21 mars 1862.

lill lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två
inom nämnda Kammare afgifna motioner om ändrad lydelse af § 11 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

I den ena af dessa motioner, n:o 40, föreslår herr J. Nydahl att
Riksdagen ville för sin del besluta, att nämnda paragraf måtte få den
föiändrade lydelse, att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar åsätta
fyrktal, dock att vid beslut om utgifter, som skola utgå för längre tid
än två år, äfvensom vid alla val, utom vid val af landstingsmän eller
deras valmän, ej någon må utöfva rösträtt för större antal röster, än
som svarar mot en femtiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden,
eller i något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden
sammanräknadt tillkommer öfriga röstegande.

I den andra .af omförmälda motioner, n:o 72, upptager herr M. Tysk
en af herr A. Lilienberg den 24 sistlidne januari inom Andra Kammaren
väckt motion (1887 A: n:o 21), hvilken var af följande lydelse:

Genom flera, under de senare åren utkomna författningar har deltagandet
i vissa allmänna besvär, som förut ålegat endast innehafvare
af i mantal satt jord, blifvit utsträckt till alla, som erlägga kommunalutskylder,
dock så, att för andra beskattningsföremål än fastighet deltages
endast efter en fjerdedel af fyrktalet. Sådan är gällande lag 13ih.

till Rilcsd. Prot. 1887. U, 7 Sami. 6 Häft. 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

stiftning i fråga om byggande af kyrka, prestgård och tingshus. Emellertid
ändrades icke samtidigt kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 i fråga om rösträtten i kommunalstämma,
utan qvarstår ännu oförändradt stadgandet i § 11, att röstvärdet skall
beräknas efter det en hvar röstägande åsätta fyrktal.

Då, efter hvad jag har mig bekant, detta vållat olika meningar,
i det att en del ansett det vara tydligt, att röstvärdet skulle i dylika
frågor som de ofvannämnda beräknas efter samma grund som deltagandet
i sjelfva besväret, då deremot andra af lagens ordalydelse funnit
sig förhindrade att biträda en sådan tolkning, får jag för att erhålla
ett bestämdt förklarande i öfverensstämmelse med de allmänna grunderna
för omförrnälda kongl. förordning föreslå, att Riksdagen för sin
del beslutar följande förändrade lydelse af ofvannämnda § 11: »Röstvärdet
skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal; dock
att, der för deltagande i vissa allmänna besvär annan grund är bestämd,
än den för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, röstvärdet
skall vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, efter
samma grund beräknas.»

Hvad först angår herr Nydahls motion, innefattar den ett ämne,
hvaruti utskottet vid många föregående tillfällen haft att afgifva yttrande
och jemväl framlagt förslag. Utskottet anser sig derför kunna,
likasom vid de två senaste af nämnda tillfällen, hänvisa till följande, år
1885 afgifna utlåtande (n:o 26).

»I den föreliggande frågan hyser utskottet fortfarande samma åsigter,
som äro uttalade i dess utlåtanden n:o 22 vid 1881 års riksdag, n:o 52
vid 1882 års riksdag samt n:o 28 vid 1884 års riksdag.

Utskottet erinrade då, huru som kommunallagarnes ändamål, enligt
deras eget uttalande, vore, att kommuns medlemmar skulle ega att sjelfva
efter de uti dessa lagar lemnade närmare bestämmelser vårda sina gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter, men huru som, på det
att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande tanke
måtte i alla landtkommuner också blifva en verklighet, förändrade bestämmelser
rörande röstvärdet emellertid vore erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehölle förordningen om kommunalstyrelse
på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas
efter det en hvar åsätta fyrktal. Huru enkel och naturlig den sålunda
gifna regeln än syntes, verkade den dock på olika orter efter olika för -

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

hållanden helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade
enligt statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala
rösträtten år 1871* uti 54 af rikets 2,354 landtkommuner en röstägande
öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på en person utgjorde
uti 360 öfver 1/.4—1/-2, uti 1,026 öfver 1/w—1/i, allt af hela fyrktalet;
och hvad beträffade antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver
Vid af kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver y4—1/2, 1,697
öfver Vio—%, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunde inhemtas
af den tabell, som funnes bifogad lagutskottets utlåtande n:o 35
vid 1878 års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke,
åtminstone proportionsvis mellan olika grupper af röstegande, hafva undergått
någon väsentlig förändring.

Det vore uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke alls förefunnes.
inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kunde utöfva
kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former
iakttoges, beskatta öfriga kommunalmedlemmar och utse desse att såsom
kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen
vore hans egna, under det han sjelf kunde undandraga sig hvarje personligt
kommunalt uppdrag. Att i en stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen
vore i större eller mindre grad kringskuren, visade de anförda
statistiska uppgifterna.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862
års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena
i landtkommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,
någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva
en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfriga medlemmar
af kommunen ensam besluta vore endast en gärd af rättvisa
samt ett vilkor för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse;
och för en lindrig begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt
syntes billighetsskäl tala. Hvad beträffade siffran för det relativa röstmaximum,
som lämpligen borde bestämmas, syntes af de tabeller, som
blifvit af särskilda ledamöter inom utskottet utarbetade och utlåtandet
bifogade, framgå, att genom bestämmande af detta maximum till en
tiondel af kommunens hela röstetal de öfverklagade missförhållandena
kunde i allmänhet afhjelpas.

De skäl, på hvilka utskottet sålunda förut grundat sitt tillstyrkande
af en begränsning i den kommunala rösträtten på landet, synas utskottet

* Några färskare statistiska uppgifter i ämnet föreligga icke.

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

fortfarande ega giltighet. Utskottet vill nu ytterligare, i likhet med
hvad utskottet gjorde vid 1882 och 1884 års riksdagar, erinra, att, då
ledamöter i bevillningsberedningarne och i taxeringsnämnderna omedelbart,
samt ledamöter i pröfningsnämnderna medelbart, utses å kommunalstämma,
i sådana kommuner, der beslutanderätten utöfvas af en enda
eller några få personer, dessa kunna erhålla ett i utskottets tanke obehörigt
inflytande äfven å beskattningen. Vidare torde i allmänhet de
olägenheter, till hvilkas afhjelpande den nämnda begränsningen i rösträtten
ansetts nödig, på senaste åren hafva oftare än förut framträdt,
i det att nu mera flerstädes å landsbygden bildas stora bolag för industriel
rörelse, hvarigenom det lätteligen kan inträffa, att en enda person
inom kommunen kan, såsom representant för bolaget, erhålla ett röstetal,
hvars storlek tillåter honom att blifva den allena beslutande i kommunens
angelägenheter eller åtminstone derå utöfva ett allt för stort
inflytande.

Såsom eu omständighet, hvilken i viss mån tjenar till stöd för utskottets
mening, vill utskottet meddela, att uti Finland, hvars samhällsförhållanden
i flera afseenden, och särskilt rörande kommunalväsendet,
ega likhet med dem, som förekomma i vårt land, på grund af förordningen
angående kommunalförvaltningen på landet den 6 februari 1865,
ett relativt maximum af en sjettedel af de vid stämman närvarandes
sammanlagda röstbelopp är stadgadt i fråga om rösträtts utöfvande vare
sig för egen del eller å annans vägnar.»

Vid samtliga de tillfällen, då utskottets ofvan omförmälda förslag
förevarit till behandling i kamrarne, har detsamma godkänts af Andra
Kammaren, men fallit i den Första. Af den diskussion, som särskildt
vid sistlidna års riksdag fördes inom Första Kammaren, har utskottet
trott sig kunna draga den slutsats, att nämnda kammares obenägenhet
mot en förändring i den nu ifrågasatta rigtningen hufvudsakligen haft
sin grund i farhågan för det inflytande eu sådan ändring, tillämpad vid
val af landstingsmän och deras valmän, skulle kunna utöfva på kammarens
egen sammansättning och politiska karakter. Ehuru utskottet för
sin del icke hyser någon sådan farhåga, har dock utskottet, för att om
möjligt undanrödja ett af hindren mot eu reform, hvars behöflighet under
de 25 år, som förflutit sedan kommunalförfattningarnes utfärdande,
allt tydligare blifvit ådagalagd, i sitt förra förslag gjort den ändring, att
vid val af landstingsmän och deras valmän rösträtt må utöfvas efter

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

samma grunder, som nu gälla. I sammanhang härmed och till förekommande
af en eljest möjligen uppkommande tvetydighet i redaktionen har
utskottet uteslutit det i utskottets äldre förslag och jemväl i herr Nydahls
motion förekommande tillägget: »eller i något fall för högre röstetal
än det, som enligt röstlängden sammanräknadt tillkommer öfrige
röstegande». Detta har utskottet så mycket hellre ansett sig kunna göra,
som ifrågavarande tillägg icke kan vara af någon allmännare praktisk
betydelse.

Beträffande det af herr Tysk framlagda förslaget, finner utskottet
de af herr Lilienberg i hans ofvan anförda motion åberopade förhållanden
innefatta tillfyllestgörande skäl för detsammas godkännande. Dock
har utskottet ansett förslagets redaktion böra undergå någon jemkning i
ändamål att förekomma den tydning, att härigenom skulle ske ändring
af föreskriften i § 10 af ifrågavarande förordning.

Följaktligen får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville, med anledning af förevarande
två motioner, för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådan
nämnda § lyder i kongl. kungörelsen den 8 september
1868, samt § 59 i samma förordning, sådan denna paragraf
lyder i kongl. kungörelsen den 17 mars 1882,
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11-

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrktal; dock att, der för deltagande i sådana
besvär, som åligga alla, hvilka inom kommunen
erlägga kommunalutskylder, annan grund, änfjlen för
utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande,

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

finnes särsJcildt stadgad, röstvärdet skall vid beslut öfver
ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter den särskilt
bestämda grunden. Ej må någon, utom vid val
af landstingsman eller valmän för desses väljande, utöfva
rösträtt för större antal röster än som svarar mot
en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängdden.
Uppkommer vid sådan beräkning af rösträtt bråktal,
skall det bortfalla.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen
och deröfver upprätta en längd, upptagande,
särskild! för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:
för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan
mantal och för annan fastighet debiterad bevillning
enligt art. II i bevillningsstadgan (eller, der bevillning
ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,
mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål
debiterad enahanda bevillning; det
åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för
jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan
fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål
och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på sätt
det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd
närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af de
bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,
tillika kommuns röstlängd. 1 den för anmärkningar
afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund
i följd al dessa bestämmelser någon i längden uppförd
skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas
i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan
anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Stockholm den 3 juni 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Reservationer

af herrar Bergström, V. N. Ekenman, Fröberg, G. H. Stråle och
Norden/elt, hvilka väl, lika med utskottets flertal, tillstyrkt bifall till
herr Tysks motion, men deremot ansett herr Nydahls förslag icke böra
till någon Riksdagens åtgärd föranleda samt förty föreslagit:

dels följande förändrade lydelse af 11 § i kongl. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock att, der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka
inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för
utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, linnes särskildt
stadgad, röstvärdet skall vid beslut öfver ärenden, som röra sådana
besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden»;

dels ock sådan ändring af 59 § i nämnda förordning, som utskottets
betänkande utvisar.

Herrar Lundeberg och Sjöcrona hafva begärt få här antecknadt, att
de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Formulär Litt. A.

Fyrktalslängd för

Personer

Fastigheter

Prosten N. N.........................

Landbonden Sven Persson ......

Lagmannen N. N.....................

Kronofogden N. N...................

Majoren N. N........................

Anders Svensson .....................

Gästgifvaren N. N...................

Skomakaren N. N. i Vantinge...
Torparen Carl Nilsson i Vik ...

Carl Svensson, fjerdingsman......

Landtbrukaren N. N................

0. s. v.

Skrintorp N.-o 2, stom l/2 mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Lungnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal.............................................

Normlösa, N:o 1, häradshöfdingeboställe, 2 mantal ..............................

Skrintorp, kronofogdeboställe, 1 1/., mantal ........................................

Glittringe säteri, 11 mantal, Kofvestad 2l/3 mantal, Ys qvarn ............

Berga, 1 mantal, Eofvestad l/3 mantal, Brunby utjord ........................

Vantinge gästgifvaregård, 1 mantal......................................................

Vantinge backstuga...........................................................................

Torpet Lugnet ...................................................................................

Brunby, N:o 3, 1 4S mantal, krono ......................................................

Mora kungsladugård, 1 mantal ...........................................................

Summa

Nordbo den 2 December 188...

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Anm. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej utgår, uppföres dock i vederbörlig kolumn det
belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, emot sådan bevillning svarar.

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Nordbo socken år 188

Bevillning enligt art. 11 bevillnings stadgan		Påfördt fyrktal	Anmärkningar.
för i mantal satt jord	för jordbruksfastighet utan mantal	för annan fastighet	för alla öfriga beskatt- ningsföremål	för i mantal satt jord	för jordbruksfastighet utan mantal	för annan fastighet •	för alla öfriga beskatt-ningsföremål	Summa
Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
13	50	—	—	—	—	16	—	270	—	—	160	430
9	60	—	—	—	—	—	—	192	—	—	—	192	i konkurstillstånd.
13	—	—	—	—	—	26	50	260	—	—	265	525
10	30	—	—	—	—	12	50	206	—	—	125	331
481	50	—	—	22	—	80	—	9,630	—	220	800	10,650
12	—	1	60	—	—	—	—	240	32	—	—	272
11	—	—	—	—	—	23	—	220	—	—	230	450
—	—	—	—	—	80	1	—	—	—	8	10	18	oguldna kommunalutskylder.
	—	—	15	—	—	—	—	—	3	—	—	3
—	11	—	—	—	—	—	18	3	—	—	2	5
9								180	—	—	—	180	taxeringsvärde 30,000 kronor.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas
Nordbo i sockenstugan den 21 december 188...

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Bih. till Rilesd. Prof. 1887. B. 7 Samt. 6 Raft.