Lagutskottets Utlåtande N:o 12 (Utlåtande 1900:LU12 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1900, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagen
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven, till lagutskottet hänvisad
motion, n:o 58, anför herr J. Bengtsson i Bjernalt:

»Sedan nästlidna års Riksdag i viss mån tillmötesgått de genom
fyrfaldiga motioner framstälda yrkanden om ändring i då gällande
bestämmelser angående skyldighet att deltaga i byggande och underhåll
af kyrka m. m. samt af tingslms och häradsfängelse, men genom
alslag i Första Kammaren å i ämnet väckta motioner dylika förändrade
bestämmelser med afseende å byggande och bättrande af prestgård tills
vidare undanskjutits, har det varit mig angeläget att redan vid denna
riksdag bringa sist berörda fråga under förnyad ompröfning.

Af den utredning, som i detta ämne förebragts af dels enskilda
motionärer dels ock lagutskottet, synes mig med önskvärd tydlighet
framgå, att denna, hufvudsakligen af historiska skäl föranledda, olikhet
mellan fastighet och andra beskattningsföremål i afseende å skyldighet
att deltaga i byggande och bättrande af prestgård nu utan olägenhet
kunde försvinna.

I Första Kammaren anfördes såsom skäl för afslag af lagutskottets
utlåtande i denna sak bland annat, att rikets komministrar, hvilka hörde
till de svagast aflönade statstjenare, genom den föreslagna förändringen
liih. till Riksd. Prof. 10(JO. 7 timid. 8 Raft. (N:o 12.) 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

skulle få vidkännas känbara uppoffringar. Ehuru jag fullt bekjertar
deras i ekonomiskt hänseende sorgliga lott, kan dock denna omständighet
ej för mig utgöra något skäl, hvarför hela denna sak nu skulle
skjutas åt sidan. Jag tror nemligen ej, att de skulle annat än undantagsvis
i någon högre grad drabbas af ökade kostnader för dylik byggnad,
hvartill kommer, att på sista tiden kraftiga åtgärder vidtagits för
att genom understöd från diverse fonder bereda det svagast aflönade
presterskapet, hvartill ju komministrarne i främsta rummet höra, någon
lättnad i ekonomiskt hänseende.

Ehuru jag i likhet med lagutskottet anser såväl den gräns, som
år 1885 sattes för andra beskattningsföremåls deltagande jemte fastighet
i byggande af prestgård, som den af lagutskottet i sådant afseende
nästlidna år föreslagna, ej innebära något exakt uttryck för det förhållande,
i hvilket sådant deltagande rättvisligen bör ske, utan vara
temligen godtyckligt vald, vill jag dock med hänsyn till de likartade
bestämmelser angående byggande och underhållande af kyrka, äfvensom
af tingshus och häradsfängelse, hvilka jemlikt särskilda författningar
af den 30 juni 1899 numera gälla, vördsamt hemställa, att Riksdagen
ville för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885 förordnas
som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,
det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra
husen å prestgård, skola i sådan kostnad alle de, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt
för andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande fyrktal;
dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier
förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den
mån de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer
vid beräkning, som ofvan säges, bråktal, skall det bortfalla.

Lagutskottets Utlåtande N:o 12. 3

Framställningar i samma syfte, som den af herr Bengtsson afgifna,
hafva väckts äfven i två andra inom Andra Kammaren afgifna motioner,
hvilka jemväl blifvit till lagutskottet hänvisade. I den ena, n:o 14, af
herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, med hvilken två kammarens ledamöter
instämt, hemställes, att Riksdagen må för sin del besluta, att lag angående
skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af prestgård den 1 maj 1885 erhåller följande förändrade lydelse:

»Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,
det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra
husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela
samt för andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande
fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier
förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast
i den mån de ej äro derifrån befriade. Uppkommer vid beräkning,
som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.»

Skilnaden mellan de af herrar Bengtsson och Ericsson föreslagna
formuleringarna af ifrågavarande lag är alltså endast den, att den förre
bibehållit, den senare uteslutit de i den nu gällande lagen emellan
orden »derifrån» och »befriade» förekommande orden »enligt samma
privilegier».

Dessa ord äro uteslutna äfven i det lagförslag, som af herr A. J.
Högstedt framlagts uti motionen n:o 61 och hvilket ytterligare skiljer
sig från herrar Bengtssons och Ericssons derutinnan, att sista punkten
af lagen, sådan den för närvarande lyder, blifvit uti herr Högstedts
förslag utelemnad.

Angifna skiljaktigheter torde emellertid vara beroende på förbiseende,
då desamma uti motiveringen till förslagen ej alls beröras.
Desamma torde derför ej påkalla något yttrande från utskottets sida.

I den fråga, som för samtliga förevarande motioner är gemensam,
förslaget om skyldighet för andra beskattningsföremål än fastighet att
uti kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård deltaga efter
hälften af fyrktalet, i stället för, såsom nu, efter fjerdedelen, intager
utskottet samma ståndpunkt som sistlidet års lagutskott, och vill alltså
tillstyrka bifall till detta förslag. Ett ytterligare stöd för lämpligheten
af den föreslagna förändringen finner utskottet i den omständigheten,
att i lagarne angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad der -

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

till hörer, så ock af särskild sockenstuga, samt angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse, i öfverensstämmelse med sistlidet års Riksdags beslut,
sådan ändring numera skett, att andra beskattningsföremål än fastighet
skola i berörda allmänna byggnader deltaga efter hälften af derå belöpande
fyrktal. Konseqvensen synes då fordra, att liknande bestämmelser
meddelas angående skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård.

Hvad vid nästlidna riksdag i Första Kammaren mot då föreliggande
förslag anfördes angående den ökade börda, som genom en sådan
lagändring skulle läggas på vår kyrkas presterskap, må visserligen,
särskild! hvad komministrarne med deras i allmänhet svaga aflöning
vidkommer, vara behjertansvärdt, men lagutskottet håller bestämdt före,
att derest lagförslaget i öfrigt är lämpligt och af behofvet påkalladt,
hänsynen till ett så jemförelsevis ringa antal bland den stora massa
inkomsttagare, som af förslaget drabbas, icke utgör fullgiltig grund att
skjuta detsamma undan, utan att, derest de utgifter, som genom ökadt
deltagande uti ifrågavarande byggnadsskyldighet komme att åläggas,
skulle i fråga om presterskapet i dess helhet eller någon del deraf
anses innebära en oskälig tunga, man bör råda bot å detta missförhållande
i annan ordning än genom förslagets omintetgörande.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen måtte, med bifall till herr Bengtssons
förevarande motion samt herrar Ericssons och
Högstedts motioner, i hvad desamma med förstnämnda
motion öfverensstämma, för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af
prestgård den 1 maj 1885 förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalk^ eller
särskilda författningar, det åligger socknemän att på
sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola
i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen er -

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

lägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter
hela samt för andra beskattningsföremål efter hälften
af derå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka ega
åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade
förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i
den män de ej äro derifrån enligt samma privilegier
befriade. Uppkommer vid beräkning, som ofvan sägs,
bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 13 februari 1900.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herrar Hasselrot och Lundström, hvilka ansett, att samtliga förevarande
motioner bort af utskottet afstyrkas.

Herrar Sörensson och Leman hafva begärt få antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 7 Sami. <Y Haft.