Lagutskottets Utlåtande N:o 10 (Utlåtande 1892:LU16 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 26 febr. 1892, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring
i gällande bestämmelser rörande iipprättandet af förslag
till klockare- och organisttjenst.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två
särskilda inom kammaren väckta motioner om ändring i gällande bestämmelser
rörande upprättandet af förslag till klockare- och organistbefattning.
Öfver dessa motioner, hvilka afgifvits, den ena, n:o 76, af herr O. TF.
Redelius och den andra, n:o 99, af herr Emil Hammarlund, får utskottet
härmed i ett sammanhang afgifva utlåtande.

I sin ofvan nämnda motion erinrar herr Redelius, huru som gällande
folkskolestadga den 20 januari 1882 i § 19 mom. 5 föreskrifver, att förslag
till ledig folkskoleläraretjenst skall upprättas af skolrådet, medan enligt
förordningen den 6 december 1878 upprättandet af förslag till ledig organistoch
klockaret.jenst tillkommer kyrkoherde ensam. För den händelse nu klockaretjenst,
äfvensom organist- och kyrkosångarebefattning, förenades med folkskoleläraretjenst,
kunde det, enligt motionärens förmenande, ifrågasättas:

a) om kyrkoherdes åliggande att upprätta förslag till klockare- och
organistbefattningar och kyrkosångaretjenst utan vidare kan i antydda fall
lagligen öfverflyttas på skolrådet;

b) huru betygen om kunskaper i orgel- och pianospelning, kyrkosång
m. in. enligt kongl. kungörelsen den 8 december 1881 skola mätas med

liih. till Riksd■ Frot. 1892. 7 Samt. 12 Höft. (N:is 16, 17). 1

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

betygen om de kunskaper och färdigheter, hvarom folkskolestadgan lemnar
föreskrifter;

c) huru upprättadt förslag till förenade klockare- och folkskoleläraretjenster
skall kunna öfverklagas eller vinna laga kraft, då besvärstiden för
Överklagande af klockareförslag är 30 dagar enligt kongl. kungörelsen den
14 oktober 1887, hvaraf synes följa, att val till sådan befattning lagligen
kan ske, först sedan förslaget vunnit laga kraft; men folkskolelärareförslag
får öfvérklagas 30 dagar efter förrättadt val.

De anmärkta oegentligheterna skulle emellertid lätt kunna undanrödjas
samt reda och klarhet vinnas genom en föreskrift att förutnämnda tjenstår,
der de äro förenade, skola tillsättas i samma ordning som folkskoleläraretjenst;
och föreslår alltså motionären,

»att Eiksdagen behagade för sin del besluta sådant tillägg till § 27
af kongl. stadgan om folkundervisningen den 20 januari 1882, att med
lärarebefattning i folkskola förenad klockare- (organist- och kyrkosångare-)
tjenst må tillsättas i den ordning, som angående tillsättning af sådan läraretjenst
stadgad är».

Herr Hammarlund deremot anser, att det ej blott vore i det fall, att
organist- eller klockare^enst vore förenad med folkskolelärarebefattning, som
ändring tarfvades i gällande bestämmelser rörande upprättande af förslag,
utan att ändring jemväl påkallades i fråga om sättet för upprättande af
förslag till klockare- eller organisttjenst, der någondera tjensten ej vore med
annan förenad. Något rimligt skäl att numera öfverlemna uppsättandet af
dylikt förslag åt kyrkoherde ensam torde nemligen icke kunna förebäras.
Det rigtiga syntes vara, att sådant förslag uppgjordes af kyrkorådet, likasom
att, när organist- eller klockaretjenst vore förenad med folkskolelärarebefattning,
förslag till sålunda förenad tjenst uppsattes af skot- och kyrkoråd
gemensamt.

På grund häraf föreslår motionären,

»att Riksdagen måtte besluta den ändring i kongl. förordningen den
6 december 1878, att förslag till organist-, klockare- eller kyrkosångarebefattning
skall upprättas af kyrkorådet, och att, der dylik befattning är
förenad med folkskoleläraretjenst, förslaget upprättas af skol- och kyrkorådet
gemensamt.»

Af en jemförelse mellan de båda nu anförda motionerna framgår, huru
som de i mer än ett afseende skilja sig ifrån hvarandra. Dels går nemligen

Lagutskottets Utlåtande N:o 16. 3

herr Hammarlund med sin motion längre än herr Redelius, i det den sistnämnde
med sin framställning allenast afser sättet för upprättandet af förslag till
förenad folkskolelärare- och klockare- eller organist^ enst, och dels hafva de häda
motionärerne, i hvad deras framställning har samma mål, vält olika vägar
för uppnåendet af detta mål. Medan nemligen herr Redelius förordar ett
tillägg till § 27 i gällande folkskolestadga, enligt hvilket tillägg det skulle
tillkomma skolrådet att upprätta förslag till folkskolelärarebefattning, jemväl
då sådan befattning är förenad med klockare- eller organist- eller kyrkosångaretjenst,
vill herr Hammarlund, som således icke lemnat frågans kyrkorättsliga
sida alldeles ur sigte, förlägga den af honom åsyftade ändringen till en
blandadt administrativ-kyrkorättslig författning samt öfverlemna förslagets
uppsättande till gemensamt kyrko- och skolråd.

Hvad först angår frågan om sättet för upprättande af förslag till
förenad folkskolelärare- och klockare- eller organist^ enst — utskottet lemnar
nemligen å sido kyrkosångarebefattningen, som visserligen finnes omnämnd i
administrativa förordningar, men deremot icke utgör föremal för kyrkolagens
eller annan kyrkorättslig författnings bestämmande, och hvilken befattning
sålunda, der den förekommer, är af en rent kommunal karakter och underkastad
församlingens förfogande — tillåter sig utskottet erinra, huru som
berörda fråga sedan någon tid tillbaka utgör föremål för lagstiftningsarbeten
af förberedande art. Sedan nemligen senaste kyrkomöte i skrifvelse den 19
september 1888 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes gifva bestämmelser derom,
huru tillgå skall vid upprättande af förslag och hållande af val till förenad
klockare-, organist- och folkskolelärarebefattning, till förenad organist- eller
klockare- och folkskolelärarebefattning samt till förenad klockare- och organistbefattning,
har Kongl. Maj:t, som den 21 november 1890 uppdragit åt en
komité att utarbeta förslag till lagbestämmelser, med anledning af framställningar
utaf kyrkomötet och Riksdagen, rörande ändringar i kyrkolagen m. m.,
till nämnda komité öfverlemnat jemväl berörda framställning, och lärer
komitén, enligt hvad utskottet försport, redan utarbetat törslag till författning
i ämnet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad herr Hammarlund
i sin ofvan berörda motion föreslagit. Då det vid sadant förhållande icke
kan vara lämpligt, att Riksdagen redan nu uttalar sig i den föreliggande
frågan, föranlåtes utskottet hemställa,

1) att herr Redelius och herr Hammarlunds motioner,
den sistnämndes motion, i hvad densamma afser sättet för

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

upprättande af förslag till förenad folkskolelärare- och
klockare- eller organist tjenst, icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Hvad härefter angår herr Hammarlunds förslag att till kyrkorådet
öfverflytta den befogenhet att upprätta förslag till klockare- och organisttjenst,
som enligt gällande kyrkolag tillkommer kyrkoherde, finner utskottet
samma förslag väl grundadt, och då utskottet, som i fråga om den af
motionären jemväl omnämnda kyrkosångarebefattningen hänvisar till hvad
utskottet derom redan anfört, tillika anser önskligt, att jemväl förevarande
förslag vinner behandling af den komité, som, på sätt utskottet här ofvan
haft tillfälle att erinra, för närvarande är sysselsatt med arbeten inom kyrkolagstiftningens
område, har utskottet ansett frågan böra medelst en skrifvelse
öfverlemnas till Kongl. Maj:t, som icke lärer underlåta att hänskjuta densamma
till berörda komités handläggning.

Utskottet hemställer alltså,

2) att Riksdagen, i anledning af herr Hammarlunds
motion, så vidt den samma afser sättet för upprättandet
af förslag till klockare- eller organistbefattning, ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, huru vida icke dylikt förslag
må af kyrkoråd upprättas, och derefter för Riksdagen
framlägga proposition i ämnet.

Stockholm den 26 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.