Lagutskottets Utlåtande A:o 39 (Utlåtande 1895:LU39 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande A:o 39.

N:o 39.

... .> ,kH'' i ;h;i i-11 j. • ■ ■

Auk. till Riksd. kansli den 19 april 1895, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
§ 16 mom. 2 och 4 i förordningen den 16 februari
1864 om nya strafflagens införande m. m.

Till lagutskottets behandling har hänvisats en af herr A. G.
Ericsson i Väsby inom Andra Kammaren afgifven motion, n:o 108, så
lydande:

»Då Riksdagen år 1894 beslöt, att församlingarne eller kommunerna
i vårt land hädanefter sjelfva få besluta om uppläsande i kyrka af
kungörelser och enskilda meddelanden, och då de flesta kommuner i
följd deraf redan torde fattat beslut om annat sätt att offentliggöra
kungörelser än att uppläsa dem i kyrka, så torde ej kunna förnekas,
att genom dessa beslut allmogen kan komma till den uppfattningen,
att alla meddelanden, af hvad slag det vara må, genom denna reform
numera äro från kyrkan och predikstolen bortvisade.

Emellertid stadgar lagen i vissa fall, att kungörande i kyrka
nödvändigt skall ske, och stadgar tillika böter för den, som underlåter
att på föreskrifvet sätt inlemna kungörelse.

Kongl. förordningen af -den 16 februari 1864 § 16 mom. 2 har
följande lydelse:

Hvar, som något hittar, han bör det genast kungöra och lysa
låta tre söndagar å rad, i närmaste kyrka å landet eller i alla stadens
kyrkor, så ock å häradsting eller rådstufva. — — — — — — — —

Konungen två delar och tridung den som hitte.

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

Samma förordning § 16 mom. 4 lyder:

Hittar man häst, oxe, ko, får, get eller livad fä det är; läte en

— — då ege han fä som hitte.

Strafflagens 22 kap. § 19 lyder:

Låter man ej så lysa fynd eller hittegods, som i lag stadgadt
är; böte högst dubbla värdet af det hittade. Förtiger man fynd eller
hittegods, då egaren eller annan berättigad dertill sig anmäler eller
eljest tillkännagifver; straffes med böter eller fängelse.

Då den uppfattning, hvarom jag ofvan talat, lätt kan leda till
förseelser mot dessa lagrum, och då, särskildt hvad beträffar hittegods,
en kungörelse i kyrka i vissa fall torde få anses mindre tillfyllestgörande,
tillåter jag mig föreslå,

att Riksdagen för sin del beslutar följande förändrade lydelse af
kongl. förordningen af den 16 februari 1864 § 16 mom. 2 och 4:

§ 16 mom. 2. Hvar, som något hittar, han bör det genast kungöra
i den församling, der godset är upphittadt, på det sätt församlingen
beslutit om enskilda kungörelsers offentliggörande, eller ock låta kungöra
det i någon ortstidning, så ock å häradsting eller rådstufva--

Konungen två delar och tridung den som hitte.

§ 16 inom. 4. Fn lika motsvarande förändring.»

Utskottet vill erinra derom att de i särskilda författningar meddelade
föreskrifter om uppläsande af kungörelse i kyrka icke blifvit
upphäfda genom den vid 1894 års riksdag antagna lagen angående
kungörelsers uppläsande i kyrka, hvadan den i förordningen den 16
februari 1864 om nya strafflagens införande m. m. stadgade skyldighet
att lysa fynd eller hittegods qvarstår orubbad. Församlingarnes rättighet
att »medgifva» uppläsande i kyrkan af enskildes tillkännagifvanden afser
nemligen allenast sådana enskildes kungörelser, i fråga om hvilka icke
finnes i lag stadgadt ett dylikt kungörelsesätt.

Såsom stöd för motionärens framställning har af honom åberopats
farhågan, att den nya lagen angående kungörelsers uppläsande i kyrka
kunde bibringa allmänheten den uppfattning, att ifrågavarande kungörelser
om hittegods icke vidare skola i kyrkan uppläsas, men denna

Lagsutshottets Utlåtande N:o 39.

farhåga synes utskottet vid ofvan angifna förhållanden icke vara i
verkligheten grundad. I följd häraf och då motionären i öfrigt icke
anfört något skäl för vidtagande af den lagändring, han föreslagit,
hemställer utskottet,

att herr Ericssons motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 april 1895.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Herr Näslund har begärt få här antecknadt, att han, på grund
af åtnjuten ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i ärendets
behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.