Lagutskottet!* utlåtande Nr Sd (Utlåtande 1915:LU23 Lagutskottet)

Lagutskottet!* utlåtande Nr Sd.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1915 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till
Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande
reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och
s. k. hembagerier.

Närvarande: herrar Lindhagen, Söderbergli, Trana, Gezelius* greve Lagerbjelke, Lars
Olsson, greve Spens, Hult, Dahl, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Gustafsson
i Örebro, Holmdahl,* Igel, Svensson i Eskilstuna* och Lindley i Söderhamn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till lagutskottet hava hänvisats två inom båda kamrarna väckta, lika
lydande motioner, nr 31 i första kammaren av herrar Alfred Petrén och
C. G. T. Wickman, samt nr 84 i andra kammaren av herrar Lars Borggren,
Värner Rydén, Gust. Nilsson i Kristianstad, Ernst Söderberg i Stockholm
och J. Persson i Västervik, uti vilka motioner hemställts:

»att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier
och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kan anses vara
av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag i
ämnet, vartill undersökningen kan föranleda».

Till stöd för den i motionerna gjorda hemställan hava motionärerna Molionärcranfört:
nas tnoti »Vid

1914 års riksdagar väcktes i såväl denna kammare som i med- rer ing.
kammaren motion om skrivelse till Kungl. Maj:t uti denna fråga, båda
med likalydande motivering av följande innehåll:

»Nattarbetets avskaffande inom bageri- och konditoriyrket är ett
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt SO käft. (Nr S3.) 1

2 Lagutskottets utlåtande Nr 23.

önskemål, som i de flesta länder av de inom detta yrke sysselsatta arbetarna
oavlåtligen framförts till arbetsgivarna vid uppgörelser om löne- och
arbetsvillkoren och som av arbetarnas representanter åven framburits i
parlamenten. Den kulturella betydelsen av en sådan reform, som icke
blott bidrager till att öka arbetarnas trevnad utan även är ägnad att i
avsevärd grad främja folkhälsan genom att avlägsna de vådor i fysiskt
och moraliskt hänseende, nattarbetet medför, står utan vidare klar; och
kravet på nattarbetets avskaffande inom bageriyrket blir så mycket mera
berättigat, om man tar i betraktande, att det hör till de kroppsligt mera
ansträngande yrkena och att arbetet bedrives i understundom hygieniskt
mycket otillfredsställande lokaler. Icke heller torde allmänhetens intresse
ovillkorligen kräva nattarbetets vidmakthållande inom detta yrke. Stora
svårigheter ha emellertid mött, när bageriarbetarna med hjälp av sina
organisationer hos arbetsgivarna sökt skaffa sig gehör för det befogade
kravet att få detta avskaffat. Glädjande är därför, att man i flera länder
lyckats på lagstiftningens väg få till stånd en reglering av arbetstiden
inom bageri- och konditoriyrket till förhindrande eller inskränkande av
nattarbetet. Så har i Norge nattarbetet inom bageriyrket förbjudits för
icke endast barn utan även vuxna mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m.
I Finland finnes eu särskild bagerilag av den 4 juni 1906, enligt vilken
allt nattarbete mellan kl. 9 e. in. och kl. 6 f. m. är förbjudet. I Italien
är likaledes allt nattarbete i bagerier förbjudet genom särskild lag, daterad
den 22 mars 1908. Även i kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en speciell
bagerilag nattarbetet, och i övrigt finnas för Schweiz bestämmelser,
som inskränka eller förbjuda nattarbetet inom yrket.

I Sverige finnes nattarbete förbjudet allenast för minderåriga samt
för kvinnor. Lagen om nattarbete för kvinnor av år 1909 gäller emellertid
endast för sådana arbetsplatser, där över 10 arbeterskor äro anställda.
Beträffande hembagerier och mindre bagerier, vilkas arbetskraft icke uppgår
till nämnda siffra, är därför nattarbete icke förbjudet för kvinnliga arbetare.
Och vad manliga arbetare beträffar, finnas i vårt land inga bestämmelser,
som inskränka eller förbjuda nattarbetet.

I den svenska riksdagen väcktes motion om nattarbetets avskaffande
i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier första gången år 1895 av
herr Adolf Hedin, men denna motion, som bifölls i andra kammaren, avslogs
i första kammaren. Vid fjolårets riksdag väcktes i andra kammaren
eu ny motion i frågan med hemställan, att riksdagen ville hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning i vad mån eu reglering av nattarbetet inom
bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

kundo vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga lagförslag
i ämnet. Motionen, som avstyrktes av utskottet, bifölls i andra,
men avslogs i första kammaren.

Såväl av lagutskottet som av en talare under den debatt, som följde
på denna motions framläggande, framhölls, att stora svårigheter i konkurrenshänseende
skxdle yppa sig, om man enbart för Sverige skulle genomföra
en dylik lagstiftning, och att för nattarbetets avskaffande inom bageriyrket
en internationell överenskommelse vore erforderlig. Emellertid torde
ett yrke som bageriyrket icke kunna jämnställas med någon storindustri;
frågan om nattarbetets avskaffande i detta yrke kan därför ej få någon
som helst internationell betydelse, utan förhållandena i vårt land kunna
regleras oberoende av utlandet. Att speciallagstiftningen på detta område
icke behöver hava internationell karaktär, bevisas ju bäst av det faktum,
att man, som förut framhållits, i flera andra länder genomfört lagstadgat
förbud mot nattarbete med särskild hänsyn till förhållandena inom respektive
land.»

Under årets senare riksdag blev denna motion behandlad i lagutskottet,
därvid den emellertid blev sammankopplad med den av herr Lindhagen
m. fl. väckta motionen (nr 134) angående reglering av nattarbetet
i allmänhet — med resultat, att den icke föranledde till något särskilt
yrkande av utskottet, i det att detta ansåg densamma besvarad genom
dess med anledning av sistnämnda motion gjorda i stort sett tillstyrkande
hemställan. Om sålunda motionen om reglering av nattarbetet inom bageriyrket
formellt sett blev avstyrkt av lagutskottet, ställde detta sig dock
i sak på motionärernas sida. I likhet med dessa ansåg utskottet nämligen
en undersökning rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och
hembagerier böra företagas, fast det icke ansåg det nödigt, att i anledning
av motionen i fråga göra särskild hemställan, då nämnda yrke såsom tillhörande
dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet, i händelse
av bifall till utskottets framställning om allmän utredning rörande nattarbetet
torde närmast bliva föremål för utredning och eventuellt även för
åtgärder för reglering av arbetstiden. Samma ståndpunkt intog andra
kammaren, som biföll lagutskottets hemställan i frågan. Första kammaren
avslog visserligen båda motionerna i nattarbetsfrågan, men anmärkningsvärt
är, att vid den här förda debatten i frågan högerns huvudtalare, som i
princip uttalalade sig emot den av utskottet förordade allmänna utredningen,
dock medgav, att det icke vore eu nödvändig konsekvens av denna ståndpunkt,
att eu utredning icke kunde böra ske rörande yrken, som ej beröras
av den internationella konkurrensen, och ansåg han också, att beträf -

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

fande bageriyrket en utredning av nattarbetet icke vore annat iiu önskvärd,
i det att härför tinnes, förutom övervägande sociala och etiska skäl,
även ett hygieniskt skäl, som har sitt värde ur konsumenternas synpunkt
då det ju är givet, att det vid nattarbete är svårt att tillse, att de hygieniska
kraven bliva vederbörligen tillgodosedda. Att talaren dock yrkade
avslag på motionen i fråga, motiverade han — bland annat — därmed,
att eu utredning angående nattarbete i allmänhet ligger inom ramen av
de utredningar det åligger socialstyrelsen, enligt dess instruktion, att utan
vidare föranstalta. Detta förhållande synes oss emellertid alls icke yara
något skäl för riksdagen att icke göra ett bestämt uttalande beträffande
sin uppfattning om nattarbetsfrågan inom bageriyrket.

Slutligen må här nämnas, att, sedan denna motion senast väcktes,
nattarbete inom bageriyrket blivit förbjudet inom ännu ett land. Den 5:te
januari 1915 utfärdades nämligen i Tyskland en ny, från och med den
15:de januari gällande, lag för brödbakning, däri bl. a. är föreskrivet, att
allt arbete i bageri och konditori är förbjudet mellan kl. 7 e. m. och kl.
7 f. m., med det undantaget dock, att å vissa orter och vid vissa tillfällen
arbetet kan få börja kl. 6 f. m. Den betydande landvinning, som
kravet på nattarbetets borttagande inom bageriyrket erhållit genom denna
nya tyska bagerilag, synes oss vara ägnad att giva denna fråga större
aktualitet även i vårt land.»

Historik. Såsom framgår av ovan intagna motivering har frågan om nattarbete

inom bageri- och konditoriyrkena redan förut vid olika tillfällen varit

1895 års föremål för riksdagens behandling. Sålunda framlades vid 1895 års riksriksdag.
dag av Adolf Hedin ett förslag till lag av huvudsakligt innehåll, att
arbetet inom dessa yrkesgrenar skulle, med undantag för ugnsbesättningen
och de s. k. förarbetena, begränsas till tiden mellan klockan 6 på morgonen
och kl. 6 på aftonen ävensom under sön- och hälgdagar, förutom vissa
undantagsfall, vara förbjudet.

I sitt över motionen avgivna utlåtande uttalade lagutskottet den förhoppningen,
att en lagstiftning i detta ämne, »avpassad efter våra förhållanden
och omfattad med förtroende av såväl arbetsgivare som arbetare,
skall komma att utöva en fördelaktig inverkan på förhållandena inom det
yrke, densamma avser». Utskottet ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka
det av motionären framlagda lagförslaget, vars detaljbestämmelser
enligt utskottets mening i flera avseenden tarvade förbättring, utan ansåg
utskottet sakens framgång bäst främjas därigenom att frågan i hela sin
omfattning bragtes under regeringens omprövning.

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

Härefter erinrade utskottet, att vid gamma riksdag väckts motion om
ordnande av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare beträffande reglering
av arbetstiden inom industrin, i anledning varav andra kammarens första
tillfälliga utskott, dit motionen överlämnats, hemställt, att andra kammaren
för sin del ville besluta, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes genom sakkunniga personer låta utreda
huruvida och i vad mån åtgärder även i vårt land kunde vara behövliga och
lämpliga för ordnande av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare beträffande
reglerandet av arbetstiden inom sådana fabriker och andra industriella
inrättningar, i vilka arbetet genom sin art menligt inverkade på arbetarens
hälsa. Med anledning härav hade lagutskottet tagit i övervägande,
huruvida den nu förevarande frågan icke lämpligen borde sammanknippas med
berörda, mera omfattande spörsmål. Dessa betänkligheter hade utskottet
emellertid låtit fara i betraktande därav att de säregna förhållanden, som
onekligen utmärkte bageriyrket, syntes skäligen böra påkalla en särskild
utredning utan avvaktan på den mera omfattande utredning, nyss omförmälda
motion avsåge och vilken antagligen komme att kräva eu längre
tid innan den fullbordades.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen
måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning taga
i övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående arbetstiden för
arbetare i bageriyrket kunde vara erforderliga och därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill den verkställda utredningen kunde föranleda.

Utskottets utlåtande bifölls i andra kammaren med 92 röster mot
88, men avslogs däremot i första kammaren med 61 röster mot 9.

Vid 1913 års riksdag väcktes ånyo motion i ämnet, nr 193 inom
andra kammaren, av herrar Borggren och Nilsson i Kristianstad, varuti
hemställdes, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,
konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kunde anses
vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag
i ämnet, vartill undersökningen kunde föranleda.

Denna motion upptogs av lagutskottet till behandling i samband med
en av herr Lindhagen m. fl. väckt motion, däruti hemställdes, dels att
riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att initiativ från svensk sida
måtte tagas till internationell överenskommelse om lagstadgat förbud även
mot mäns användande till nattarbete inom industriella och angränsande
arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl eller i den
allmänna välfärdens intresse, dels ock att ärendet oavsett detta måtte i

1913 års
riksdag.

La gulskottets utlåtande Nr 23.

erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande samt
förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan på och oberoende
av internationell konvention kunde vara av förhållandena påkallad.

Beträffande den af herr Lindhagen in. ti. väckta motionen yttrade utskottet
i sitt utlåtande, i anslutning till vad förut vid denna frågas
behandling i riksdagen gjorts gällande: »att ett regelbundet nattarbete i
och för sig är i hög grad agnat att medföra fara för överansträngning och
ohälsa i arbetet, torde vara allmänt erkänt och har ej heller vid frågans
föregående behandling av vederbörande utskott förnekats. Bå härtill kommer,
att nattarbetet i allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid,
synes det utskottet vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete
så långt möjligt är inskränkes.»

Utskottet höll emellertid före, att eu lagstiftning i ämnet, såsom fallet
varit i fråga om kvinnors nattarbete, icke kunde ske annat än på grundvalen
af eu internationell överenskommelse, vilket även vid frågans tidigare
behandling inom riksdagen framhållits. Något omedelbart initiativ från
svensk sida till dylik överenskommelse ansåg sig utskottet emellertid ej
kunna förorda, då enligt utskottets förmenande för en dylik åtgärd förutsattes
en ingående undersökning rörande de förhållanden, under vilka
nattarbete inom industrien i vårt land förekom me. Eu sådan ingående
undersökning rörande nämnda förhållanden syntes utskottet därför först
böra företagas.

Yad därefter anginge den av herrar Borggren och Nilsson väckta
motionen, yttrade utskottet visserligen, att för lagstiftning rörande nattarbetet
inom bagerier, konditorier och hembagerier en internationell överenskommelse
icke torde vara i lika grad erforderlig som i fråga om andra
grenar av industrien. Härefter tilläde utskottet: »Bå emellertid jämväl
nämnda yrken torde komma att omfattas av den utredning, som av
utskottet ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning
rörande dem icke erforderlig. Bå några tillfyllestgörande skäl icke
heller synas hava anförts för nödvändigheten att nu åstadkomma en alldeles
särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkesgrenar, har utskottet
funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifrågavarande motion.»

På grund av vad utskottet sålunda anfört hemställdes, dels att
riksdagen måtte med anledning av herr Lindhagens m. fl. motion i
skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
en allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och
angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas
giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning

Lagutskottets utlåtande Nr 2■t.

i ämnet, dels ock, att herrar Borggrens och Nilssons ifrågavarande motion
ej måtte till någon riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Beträffande sist omförmälda motion hemställde åtta av utskottets ledamöter
i avgiven reservation, att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte undersöka i vad mån eu reglering av nattarbetet inom bagerier,
konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kunde anses
vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag
i ämnet, vartill undersökningen kunde föranleda.

Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren båda
de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren i fråga om
herr Lindhagens m. fl. motion godkände utskottets hemställan samt beträffande
den av herrar Borggren och Nilsson väckta motionen biföll nyssberörda
vid utskottets utlåtande fogade reservation.

Sedan vid nästlidet års förra riksdag motioner uti ifrågavarande ämne
åter väckts inom båda kamrarna, över vilka lagutskottet emellertid till
följd av riksdagens upplösning icke hann avgiva utlåtande, framlades vid
senare riksdagen samma år på nytt motioner i ämnet (I: 29 av herr Alfred
Petrén och II: 59 av herr Borggren m. fl.) av den lydelse, som i motionärernas
ovanintagna motivering finnes återgiven. Även denna gång företogs
frågan till behandling i sammanhang med spörsmålet om reglerandet
av nattarbetet i allmänhet, varom herr Lindhagen m. fl. åter väckt motion
med samma hemställan som uti den av herr Lindhagen m. fl. vid 1913
års riksdag väckta, ovanberörda motionen.

I sitt över berörda motioner avgivna Titlåtande citerade utskottet till en
början det av 1913 års lagutskott i ämnet avgivna utlåtande. Härefter framhöll
utskottet, beträffande frågan om nattarbete i allmänhet bl. a., att, då
nattarbete utan tvivel för närvarande i ganska avsevärd omfattning förekomme
inom åtskilliga industrier och yrken, som alls icke eller i ringa
mån berördes av den internationella konkurrensen, en reglering, där sådan
eljest befunnes icke vara förbunden med särskild olägenhet, borde kunna
genomföras i vårt land utan hänsyn till motsvarande förhållanden i utlandet.

Vidkommande de av herrar Petrén samt Borggren , m. fl. väckta
motionerna ansåg utskottet i likhet med motionärerna en undersökning
rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och hembagerier
böra företagas. Utskottet anförde vidare: »Då emellertid nämnda yrken

utan tvivel tillhöra dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet,
och desamma alltså i händelse av bifall till utskottets framställning om
allmän utredning rörande nattarbetet torde närmast bliva föremål för utredning
och eventuellt även åtgärder för reglering av arbetstiden, har ut -

1011 års
senare
riksdag.

Ulslcollels

yttrande.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 23.

skottet icke ansett nödigt att i anledning av ifrågavarande motioner göra
särskild hemställan.»

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde utskottet,

A) att riksdagen, i anledning av herr Lindhagens m. fl. förevarande
motion, måtte i skrivelse till Kung]. Maj;t anhålla, att Kung!. Maj:t ville

1) låta verkställa en allsidig undersökning, i vilken omfattning och
under vilka förhållanden nattarbete för män inom industrien och angränsande
arbetsområden för närvarande i riket förekomma;

2) därest av nämnda utredning skulle framgå, att det beträffande
vissa arbetsområden vore önskvärt samt eljest möjligt och lämpligt att,
oberoende av internationell konvention, för vart land införa lagbestämmelser,
avseende reglering av nattarbetet, därom för riksdagen framlägga
förslag; samt

8) beträffande arbetsområden, inom vilka en reglering av nattarbetet
icke ansåges kunna äga rum annorledes än på grundval av en internationell
överenskommelse, taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning
från svensk sida vid lämplig tidpunkt borde tagas initiativ till en
dylik överenskommelse i syfte att jämväl för sistberörda arbetsområden
normerande bestämmelser rörande nattarbetet måtte kunna åvägabringas.

B) att de av herrar Petrén samt Borggren in. fl. i ämnet väckta motionerna
måtte anses besvarade genom utskottets hemställan under A) här ovan.

Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren båda
de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren biföll utskottets
ovanintagna hemställan.

De olägenheter, som äro förknippade med nattarbete över huvud taget,
synas utskottet särskilt framträda vid nu ifrågavarande yrken. Utskottet
hänvisar härvid till vad motionärerna framhållit därom, att arbetet inom
dessa yrken hör till det kroppsligen mera ansträngande och i många fall
måste bedrivas under hygieniskt otillfredsställande förhållanden. Vid
debatten i första kammaren nästlidet år framhölls också såsom skäl för nattarbetets
reglerande inom dessa yrken, att det givetvis vore svårt att vid
nattarbete tillse, att de hygieniska krav, som här av hänsyn till den
konsumerande allmänhetens intresse måste uppstiillas, bleve behörigen
tillgodosedda.

Medan sålunda i angivna hänseenden starka skäl tala för motionärernas
förslag, torde å andra sidan de betänkligheter, som, med hänsyn
till den svenska industriens ställning i den internationella konkurrensen,
framställts emot eu reglering rörande nattarbetet över huvud taget, i mindre

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

man kunna göras gällande vid prövningen av föreliggande fråga, då ifrågavarande
yrken utan tvivel tillhöra dem, gom minst beröras av konkurrensen
med utlandet. Utskottet finner hänsynen till internationella förhållanden
så mycket mindre kunna utgöra hinder för förevarande frågas upptagande
till behandling för sig, som delta skett i åtskilliga främmande
länder — nu senast Tyskland.

Under debatten i kamrarna nästlidet år framhölls såsom ett huvudskäl
emot de då väckta förslagen rörande nattarbete i allmänhet, att
utredningen om nattarbete inom industrien tillhörde de undersökningar,
varom socialstyrelsen utan vidare vore skyldig föranstalta. Enligt vad
utskottet inhämtat har emellertid någon dylik utredning rörande de yrken,
varom här är fråga, icke inom socialstyrelsen påbörjats.

Med stöd av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning huruvida och i
vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,
konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som
män kan anses vara av förhållandena påkallad, samt
för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill
undersökningen kan föranleda.

Stockholm den 20 april 1915.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 sand. 20 käft. (Nr 23)