Lagutskottet utlåtande Nr 58 (Utlåtande 1918:LU58 Lagutskottet)

Lagutskottet utlåtande Nr 58.

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1918 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig
hyresstegring m. m., dels ock i ärendet väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Stärner, Rogberg, greve Spens, Dahl,
Lars Olsson, Permansson, Fant, Klefbeck, Pettersson i Bjälbo*, Lindqvist
i Kosta, Ernst Lindley, Holmdahl, Johansson i Trollhättan,
Ericsson i Åtvidaberg och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 2 april 1918 dagtecknad proposition, nr 213, vilken
blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj it under åberopande av
propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit
riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till lag med vissa ändrade
bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling
förehaft följande i ärendet väckta motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 148 av herr Gullberg,
nr 156 av herr Ström,

nr 157 av herrar Carl Gustaf Ekman och Kvarnzelius samt
nr 159 av herrar Mannheimer och von Geijer samt
inom andra kammaren:

nr 148 av herrar Liibeck, Lithander, Winkler och Swartling,
nr 374 av herr Fast,

nr 377 av herrar Hage, Fast, Björklund, Vennerström, Johansson i
Sollefteå, Leo, Bäcklund, Ericson i Funäsdalen, Hansson i Mora-Noret,
Hansson i Gärda, Lövgren i Nyborg, Werner, Karlsson i Sandviken och
Eronn,

nr 378 av herr Hamrin,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 42 käft. (Nr 58.) 1

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

nr 379 av herrar Lovén, Kristensson, Persson i Norrköping, Nilsson
i Kristianstad, Andersson i Gävle, Nilsson i Örebro, Ingvarson, Ljungkvist,
Hansson i Stockholm, Tengdahl, Kropp, Waldén och Larsson i Västerås
samt

nr 384 av herrar Lilbeck, Lithander och Swartling.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.
propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd för
sina yrkanden anfört, hänvisas till motionerna, i den mån desamma icke
finnas återgivna här nedan i samband med behandlingen av de särskilda
bestämmelserna i förevarande lagförslag.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det
otvivelaktigt, att i huvudsak förlängd giltighet bör förlänas de i gällande hyresstegringslag
fastställda bestämmelserna, men att därvid vissa jämkningar
höra vidtagas på grund av vunnen erfarenhet angående lagens verkningar.
Vid granskning av de särskilda stadgandena i det i propositionen innefattade
förslaget och de i ärendet väckta motionerna har utskottet sålunda
föranlåtits till vissa, här nedan angivna ändringsförslag och uttalanden.

1 §•

Beträffande den ifrågavarande lagens tillämplighetsområde föreslås
i förevarande paragraf såsom huvudregel, att lagen skall äga tillämplighet
inom de områden, där den nu gällande lagen vid tiden för den nya
lagens ikraftträdande äger tillämpning. Förslaget innefattar emellertid
behörighet för Konungen såväl att, efter framställning av den myndighet,
som utövar kommuns, köpings eller municipalsamhälles beslutanderätt,
förordna, att lagen icke vidare skall äga tillämpning inom visst område,
som att, efter hörande av samma myndighet, förordna, att lagen skall
äga giltighet jämväl inom område, där den förut icke varit tillämplig.

Herr Hage m. fl. hava i sin motion föreslagit sådan ändring i dessa
bestämmelser, att lagen skall vara obligatoriskt gällande för samhällen
med minst 3,000 invånare, att vid avgörande av frågan om inordnande
av en kommun eller del av kommun under lagen detta må kunna ske,
om en tredjedel av de i röstningen om denna fråga deltagande röstat för
ett sadant yrkande, samt att även i andra fall Kungl. Maj:t må kunna
förordna om lagens ikraftträdande, i det fall att från ett större antal
myndiga män och kvinnor, mantalsskrivna inom det område framställ -

Tjog utskottets utlåtande Nr 68.

ningen gäller, genom Konungens befallningskavande i länet inkommit en
motiverad, till Konungen ställd anhållan om att lagen skall äga giltighet
inom visst område.

Utskottet gillar syftet med denna motionärernas framställning, för Utskottet.
så vitt därmed avses att förverkliga det önskemålet, att lagen, oberoende
av majoriteten inom den beslutande kommunala myndigheten, måtte komma
att vinna tillämpning inom varje område, där oskälig hyresstegring förekommer.
Men utskottet hyser den uppfattningen, att detta önskemål
bättre tillgodoses genom godkännande i huvudsaklig del av propositionen
än genom bifall till motionärernas förslag. Ty det är, vad dessas första
yrkande beträffar, av erfarenheten bekräftat, att lagen inom vissa mindre
samhällen allenast skulle föranleda onödiga kostnader och besvär, varjämte
motionärernas båda senare yrkanden i själva verket skulle innebära
inskränkningar i den befogenhet, som enligt propositionen skulle tillkomma
Kungl. Maj:t att förordna om utsträckning av lagens giltighet till
varje område, där ett behov därav framträtt. Utskottet erinrar sålunda
därom, att enligt propositionen Kungl. Maj:t äger att förordna om sådan
utsträckning även utan att ett större antal myndiga män och kvinnor
ingivit framställning därom, och vill utskottet understryka, att förslaget
givetvis icke innebär, att Kungl. Maj:t skulle vara i någon mån
bunden av den kommunala myndighetens yttrande.

Däremot finner utskottet i anslutning till motionen skäl föreslå, att
den i gällande lag givna bestämmelse, enligt vilken lagen må kunna erhålla
tillämpning även i del av kommun, måtte upptagas i den nya lagen.
Beträffande övriga delar av motionen hemställer utskottet om avslag.

2 §•

Herr Fast föreslår, att i 2 § intages en tydlig bestämmelse, som Motion
förbjuder, att suppleant i hyresnämnd kan inträda i ledamots ställe utan
att han tillhör samma grupp som ledamoten, »ägare eller förvaltare eller
icke ägare eller förvaltare av till uthyrning avsedd fastighet».

Utskottet, som finner, att de i förslagets 2 § 4 mom. andra och utskottet.
tredje punkterna upptagna bestämmelserna innefatta tillfredsställande
stadganden av den av motionären önskade innebörd, hemställer om avslag
å motionen i förevarande del.

3 § 2 mom.

Enligt gällande lag må hyresnämnd ej fatta beslut med mindre
den är fulltalig. Stadgandet vilar på den tanken, att det med hänsyn

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

till nämndens sammansättning och olikheten av de i densamma representerade
intressen är önskvärt, att samtliga ledamöter deltaga i avgörandet
av varje ärende. Ehuru utskottet anser sig böra understryka vikten av,
att samtliga ledamöter äro tillstädes vid avgörande av frågor av i minsta
mån tvivelaktig natur, kan det icke nekas, att ett stort antal av de ärenden,
som äro föremål för hyresnämndernas beslut, äro av sådan beskaffenhet,
att det måste synas överflödigt att fordra närvaro av samtliga
ledamöter. Utskottet föreslår därför till förenklande av nämndernas
arbetsformer, att hyresnämnd skall vara beslutför, om ordförande och tre
ledamöter äro närvarande och om beslutet ense.

3 § 3 mom.

Beträffande förevarande moment vill utskottet till sitt tillstyrkande
av propositionen endast foga den erinran, att stadgandet givetvis måste
anses avse att bereda part tillfälle icke blott att personligen yttra sig
inför nämnden utan även att, om han hellre så önskar, inställa sig genom
behörigt ombud eller till nämnden ingiva skriftlig framställning.

3 § 4 mom.

Här har som anledning till nämndens befogenhet att rätta förut
fattat beslut införts även det förhållandet, »att omständigheter tillkommit,
som bragt ärendet i ett väsentligt ändrat läge». Mot detta tillägg hava
herr Loven m. fl. andragit följande:

»Det synes icke vara önskvärt att genom sådana möjligheter oroa
de avtalsslutande parterna, utan höra de kunna förlita sig på, att nämndens
en gång fattade beslut förblir gällande under angiven tid, förutsatt att
detsamma icke vilar på en ren felaktighet. Det kan vidare icke anses
förenligt med det allmänna rättsmedvetandet, att nämndens för högst
ett år fattade beslut skola kunna ändras på grund av under tiden inträffade
nya omständigheter. Ej heller kan det anses lämpligt, att nämndens
i större samhällen redan betydliga arbetsbörda ökas, genom att den nödsakas
att gång på gång pröva påstådda nytillkomna omständigheter. Eu
på sådan grund av nämnden företagen »rättelse» skulle säkerligen snart
föranleda, att ansökningar om rättelse på mer eller mindre likvärdiga
grunder inkomme i stort antal.»

Utskottet erinrar, att förevarande moment i nu gällande lag tillkommit
för att minska ojämnheterna av att lagen icke bereder möjlighet
till något allmänt besvärsförfarande, samt att de farhågor, stadgandet
redan vid sin tillkomst kunde föranleda, icke blivit av erfarenheten be -

Lagutskottets utlåtande Nr 5 H. •>

kräftade. Med understrykande av sin förväntan, att hyresnämnderna
iiven i framtiden skola komma att med yttersta försiktighet begagna sig
av den i förevarande moment stadgade befogenhet, anser sig utskottet i
denna del kunna tillstyrka propositionen oförändrad. Däremot föreslår
utskottet i anledning av ett av motionärerna gjort påpekande eu mindre*
formell jämkning i ordalydelsen.

I samband med förevarande moment har utskottet till behandling Motion
upptagit det av herrar C. G. Ekman och Kvarnzelius, herr Hamrin och
herr Lubeck in. fl. i deras respektive motioner nr 157 i första kammaren
samt nr 378 och 384 i andra kammaren framställda yrkanden om beredande
av möjlighet att överklaga hyresnämnds beslut beträffande hyresreglerings-
och uppsägningsfrågor. Efter att hava återgivit föredragande
departementschefens motivering för att i propositionen förslag i denna
riktning icke upptagits anföra herrar Ekman och Kvarnzelius samt herr
Hamrin:

»Motiv av nästan liknande art och räckvidd skulle kunna anföras
vid bedömande i allmänhet av frågor om överdomstolar. De ha dock
måst underkännas av hänsyn till den andra och större synpunkten: nödvändigheten
av att rättsskipning icke blir motsatsen till ordets innebörd.

Gärna skall erkännas att svårigheterna att ordna frågan om en överinstans
i detta fall äro särskilt stora och att eu sådan ställer ökade krav
på förfarandet hos hyresnämnden. Men då man nu står inför nödvändigheten
att förlänga och stabilisera denna som man först hoppades mycket
provisoriska organisation, så kan enligt vårt förmenande behovet av en
enthetlig överprövning icke undanskjutas. Det är farligt, om stora grupper
medborgare gripas av den föreställningen, att de äro i rättsligt avseende
underkastade godtycke och att de sakna garantier för objektiv prövning
av sina rättsanspråk. På ena hållet kan detta gälla ena parten och å
ett annat den andra. Det låter sig icke förneka, att anledningar till eu
dylik uppfattning förekommit. Emot en sådan avfattning av stadgande!)
om klagorätt, att denna begränsas till mål, i vilka menningsskiljaktigheter
förekommit inom nämnden eller rörande vilka föreligger annat
kriterium, därest lämpligt sådant kan utformas, på, att ärendet varit
av på en gång mera tveksam och betydelsefull art, torde med hänsyn
till önskvärdheten av att de överklagade fallen reduceras till minsta
möjliga antal, icke böra resas någon gensaga. Och då lagutskottet säkerligen
bättre än enskilda motionärer kan bedöma, vilken klagoinstansen
lämpligast bör vara, hemställes, att förslag därom utarbetas inom utskottet.»

Herr Lubeck m. fl. föreslå i sin sistnämnda motion, att hyresnämnds
beslut må kunna överklagas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande,

” Lagutskottets utlåtande Nr 58.

åtminstone i sådana fall, då två av nämndens ledamöter reserverat sig
mot beslutet. Den av departementschefen åberopade praktiska svårigheten,
att hyresnämnderna icke kunde — särskilt i Stockholm — medinna
uppsättande av tillräckligt fullständiga protokoll utan anställande
av en talrik och dyrbar kanslipersonal, syntes i och för sig icke böra
vara avgörande i en dylik rättsfråga och skulle därtill i mycket väsentlig
grad undanröjas vid bifall till den av samma motionärer under 6 § 2
mom. föieslagna begränsning av hyresnämndernas prövningsrätt.

Utskottet delar den såväl av föredragande departementschefen som
i de nu angivna motionerna uttalade uppfattningen, att det vore ett
önskemål att kunna anordna ett besvärsförfarande även beträffande de
av hyresnämnd träffade avgöranden, vilka enligt gällande lag icke kunna
överklagas. Utskottet har också låtit i detalj utarbeta förslag till de
ändringar i propositionen, som skulle vara erforderliga för införande av
ett allmänt besvärsförfarande. Det har emellertid befunnits, att de av
departementschefen åberopade praktiska skälen mot införande av en
allmän instansordning äro ofrånkomliga, och nödgas utskottet därför inskränka
sig till att, under hänvisning till vad departementschefen i detta
avseende anfört, yrka avslag å motionerna i förevarande del.

5 §•

Herr b ast föreslår i sin motion, att i 5 § göres en starkare betoning
av att skälig ersättning skall av vederbörande kommunala myndighet
lämnas till hyresnämnd samt att, där nämnden även har hand om kommunens
enligt lagen givna åliggande om bostadsförmedling, full ersättning
för detta arbete skall utgå.

Enligt utskottets uppfattning har erfarenheten av den nu gällande
lagens tillämpning i förevarande avseende icke givit starkare stöd åt den
av motionären framställda erinringen, än att bestämmandet av arvode åt
hyresnämnderna fortfarande kan anförtros åt den kommunala självbestämmanderätten,
och hemställer utskottet därför om avslag å motionen
i förevarande del.

6 § 1 mom.

Herr Lovén m. fl. anföra i sin motion följande:

^an. vara riktigt, att ett vid den nya lagens ikraftträdande
gällande oskäligt hyresbelopp, som avtalats efter den gamla lagens tillkomst
men icke blivit prövat av hyresnämnden, skall undandragas prövning
till och med vid förnyat avtal. Detta förebygges genom att orden

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

''senast gällande’ utbytas mot ''för tid före den 25 maj 1917 senast gällande’.
Till undvikande av missförstånd ifråga om uthyrning i andra
hand torde vidare orden ''uthyrt eller avsett att uthyras’ höra ändras
till ''uthyrd eller avsedd att uthyras’.

Då det icke kan vara avsett och ej heller kan vara lämpligt, att
av nämnden prövade hyresbelopp, som nämnden ej funnit skäligt nedsätta,
icke erhålla bekräftelse genom att fastställas av nämnden, föreslås
ett utbyte av orden ’i sådant fall fastställa’ mot ''därefter fastställa’
samt att ordet ''lägre’ utgår. Om denna ändring icke vidtages, torde
ansvarsbestämmelsen i 14 § 1 mom. bli av betydligt reducerat värde.»

Utskottet finner de båda första av motionärerna sålunda gjorda utskottet
.påpekanden beaktansvärda och hemställer om bifall till de därtill anknutna
ändringsförslagen. Av formella skäl anser dock utskottet, att
satsen »vartill i denna lag räknas jämväl omöblerat rum» samtidigt bör
utbrytas till ett särskilt stycke, förslagsvis såsom ett nytt moment, nr 6,
i förevarande paragraf.

Beträffande åter den tredje av motionärerna föreslagna ändringen
finner utskottet det visserligen vara riktigt, att ett godkännande därav
skulle förläna ökad betydelse åt den i 14 § 1 mom. upptagna straffbestämmelsen;
men då ändringen skulle föranleda en synnerlig ökning av
hyresnämndernas arbetsbörda, anser sig utskottet böra hemställa om avslag
å detta ändringsyrkande.

I den av herr Liibeck m. fl. väckta motionen nr 384 anföres Motion.
följande:

»Det av socialstyrelsen och bostadskommissionen avgivna yttrandet
ger tydligt vid handen, att dessa myndigheter hava sin uppmärksamhet
riktad på nödvändigheten av, att den privata byggnadsverksamheten på
bostadsområdet såvitt möjligt återupptages, vilket säkerligen icke kunde
ske, utan att prisnivån ''åtminstone i någon mån’ beräknades avpassad
efter byggnadskostnaderna. Vid bestämmande av hyresbeloppet borde
vidare skälig hänsyn tagas till den normala hyresstegring, som eventuellt
oberoende av krisen kunde hava inträtt, ävensom till penningvärdets fall.

Skall emellertid det sålunda avseda syftet att såvitt möjligt stimulera
bostadsproduktionen och därför erforderlig kapitalplacering, verkligen
uppnås, så torde det enligt hittills vunnen erfarenhet vara nödvändigt
att i lagen införa uttrycklig bestämmelse om fastigheternas rätt
att erhålla ersättning för täckande av egendomens utgifter jämte skälig
avkastning å eget kapital med någon hänsyn även till rådande penningvärde.

I enlighet härmed föreslås, att i 6 § 1 mom. 1. punkten tillägges
följande: ’— — — skälig, därvid dock hyra ej må sättas lägre än att

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Motioner.

fastighetsägaren erhåller nödiga medel till täckande av inteckningsräntor,
onera och omkostnader jämte förvaltningsarvode, ävensom skälig avkastning
å eget kapital med hänsyn jämväl till penningvärdets förändringar''.
»

Beträffande hyresvärdens rätt till ersättning för ökade omkostnader
hänvisar utskottet till vad i propositionen anföres i avseende å innebörden
av förevarande moment. Såväl i sagda avseende som i fråga om hänsynen
till penningvärdets fall står det enligt utskottets uppfattning
bäst i överensstämmelse med lagens allmänna ändamål och med anordningen
av däri omförmäld hyresreglering att åt hyresnämnderna överlämna
fri prövningsrätt, och hemställer utskottet därför om avslag å
motionen i förevarande del.

6 § 2 mom.

Beträffande den i förevarande moment fastställda procentsats av 15
procent har å ena sidan av herr Lubeck m. fl. i motionen nr 384
föreslagits höjning till 25 procent, medan å andra sidan herr Ström i sin
motion föreslagit sänkning, dock endast för vissa fall, till tio procent.
Herr Lubeck m. fl. åberopa till stöd för sitt yrkande den motivering,
som anförts av bostadskommissionens ledamöter Cederborg, Larsson och
Meurling. Herr Ström anför till utveckling av sitt yrkande följande:

»Eu bestämmelse formulerad på detta sätt kan knappast komma att
tolkas på annat sätt än att förhöjningar på 15 % i hyran alltid komma
att av hyresnämnden förklaras vara godkända utan någon prövning.
Ifrågasättas kan ju, om en så pass hög förhöjning i priset i allmänhet
kan anses motiverad med hänsyn till de ökade omkostnader för en fastighet,
som inträtt under dyrtiden. Så kan väl knappast vara fallet, då
husägaren underlåtit att under dyrtiden verkställa så gott som allt slags
underhålls- och reparationsarbete. Då detta kan sägas vara förhållandet
i de allra flesta fall, torde det vara oriktigt att fastslå 15 % hyresförhöjning
som ett minimum av förhöjning, som skulle utan prövning godkännas
utom i alldeles särskilda undantagsfall. I stället för denna formulering
tillåter jag mig alltså föreslå, att nyssnämnda bestämmelse formuleras
på sådant sätt, att även förhöjning mellan femton och tio procent av
den före den första oktober 1915 gällande hyran får komma under prövning
i de fall, då underlåtenhet'' från husvärdens sida att normalt underhålla
lägenhet eller andra orsaker därtill giva anledning, vilket kan någorlunda
konstateras genom den ekonomiska undersökning rörande husägarnas utgifter
för det ägda huset, vilken undersökning skall ligga till grund för

Lagutskottets utlåtande AV 58.

uppskattningen av vad, som kan anses vara skälig hyresförhöjning. Eu
eventuell ändring i denna punkt medför iiven nödvändigheten att gorå
vissa ändringar i § 8.»

Herr Ström föreslår tillika eu ändring av den punkt i förevarande
moment, enligt vilken hyresnämnd lämnas tillfälle att utan någon
begränsning fastställa gränsen för hyresförhöjning till annan procentsats
än 15 procent, vilket i detta sammanhang enligt herr Ströms förmenande
icke skulle kunna tolkas annat än som till en högre procentsats än 15
procent. Här borde enligt herr Ströms uppfattning införas en bestämmelse,
varigenom pointerades, dels att en höjning av gränsen utöver 15 procent
måste anses som undantagsfall, som endast är motiverat, då genom föreliggande
bevismaterial angående husägarnas kostnader bevisligen ådagalägges,
att de havda kostnaderna motivera en sådan förhöjning, dels ock
att sådan förhöjning ej finge överskrida en viss procent, som endast
skulle vara obetydligt högre än nämnda 15 procent.

Vad då till en början beträffar herr Ströms förmodan, att det i Utskottet.
sista punkten av förevarande moment givna stadgandet, enligt vilket
hyresnämnd äger att förordna om annan procentsats än 15 procent, icke
skulle kunna tolkas annorledes än såsom ett medgivande till en höjning
av sagda procentsats, fäster utskottet uppmärksamheten vid att ifrågavarande
punkt, av departementschefens yttrande att döma, synes hava
tillkommit för att möjliggöra såväl en sänkning som en höjning av
procentsatsen.

Beträffande stadgandet i dess helhet finner utskottet, att detsamma,
ej minst med hänsyn till den sista punkten, måste anses väl avvägt och
möjliggöra eu smidig anpassning efter de på olika orter rådande olika
förhållanden. Huruvida den valda procentsatsen för flertalet samhällen
må vara lämplig, tilltror sig utskottet icke att bedöma. Om den för särskilda
samhällen av vederbörande hyresnämnd befinnes ej tillfredsställande,
äger hyresnämnden önskvärd frihet att ändra densamma. Det synes icke
heller lämpligt att, såsom herr Ström föreslagit, förbjuda nämnderna att
i något fall överskrida en viss procentsats. Lagstiftningens karaktär och
de i olika fall och på olika orter högeligen växlande förhållandena synas
fastmera böra föranleda, att full frihet lämnas åt hyresnämnderna att
vid sin prövning taga all skälig hänsyn till alla föreliggande omständigheter.
Utskottet hemställer sålunda om avslag å berörda ändringsyrkanden.

Herr Lovén m. fl. förklara sig i sin motion anse det nödvändigt Motion.
att från förevarande stadgande undantaga uppvärmda lägenheter, enär
värmeersättningen än ingår i hyresbeloppet, än utgår efter en och än
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 42 käft. (Nr 58.) 2

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

Motion.

efter en annan grund; för dessa fall borde därför nämndens prövningsrätt
bibehållas oinskränkt.

Utskottet finner icke skäl att tillstyrka detta förslag. Stadgandet
synes i själva verket, såsom redan framhållits, bereda nämnderna all
önskvärd frihet. Dessutom förmår utskottet icke inse, varför ett särskilt
behov av fri prövning även av hyresförhöjningar med mindre än 15
procent skulle föreligga beträffande sådana lägenheter, där jämväl uppvärmning
ingår i hyresavtalet och där sålunda snarare större höjning än
i vanliga fall måste anses motiverad.

Vid prövningen av förevarande moment har utskottet till behandling
upptagit ett av herr Ström i hans motion framställt förslagom
införande av rätt för hyresnämnd att reglera hyran för möblerade lägenheter.
Herr Ström anför härutinnan följande: »Det har under de senaste
åren konstaterats, att även med avseende på möblerade lägenheter förekommit
en onaturlig hyresstegring, som delvis gått ut över hyresgäster
med begränsade inkomstmöjligheter. Ett intagande i lagen av bestämmelser
om rätt för hyresnämnd att reglera hyran i sådana fall, synes
alltså vara väl motiverat, men bör en sådan bestämmelse i så fall formuleras
på sådant sätt, att förfarandet kommer att tillgripas, då framställning
från hyresgäst sker samt en synnerligen hög förhöjning kan
konstateras eller ett oskäligt pris begäres för möblerad lägenhet. Det
torde alltså vara skäl att med avseende på dylika lägenheter tillåta eu
något högre prisstegring, i synnerhet då hyresgästens ekonomi ej motiverar
ett strängare förfarande — detta med hänsyn till att uthyrarna av
sådana lägenheter, i de flesta fall äro personer i små ekonomiska omständigheter,
t. ex. änkor o. d., som leva på att uthyra lägenheter. Ett
konstaterande av detta förhållande får dock ej motivera, att sådana personer
taga precis vilka hyror som helst, utan bör alltså en reglerande
verksamhet på detta område också vara befogad.»

Under åberopande av vad föredragande departementschefen yttrat i
frågan om möjligheten att utsträcka lagen till att jämväl avse möblerade
rum får utskottet avstyrka bifall till motionen i förevarande del.

6 § 6 mom.

Herr Loven m. fl. föreslå, att såsom ett nytt, sjätte moment i
6 § skall införas den i mom. 5 icke upptagna delen av 7 § i den nu
gällande lagen, vilken uppställer hyresnämndens prövning såsom villkor
för utsökning av förhöjd hyra i vad förhöjningen överstiger viss procent.

Lagutskottet)i utlåtande Nr 58.

Till motivering av detta yttrande anföra motionärerna: »Denna bestäm

melse har stor betydelse såsom ett skydd dels för nya hyresgäster och
dels för gamla hyresgäster, vilka av oförstånd godkänt hyresavtalets upphörande
till avflyttning, trots att avflyttning alls icke av dem avsetts.

I sådana fall blir prövning eljest i allmänhet beroende på hyresgästens
klagan, men förhållandena äro på mänga hall sa svara, att hyiesgästeina
draga sig för att begära prövning av oskäliga hyresbelopp av hänsyn till
möjliga trakasserier från hyresvärdens sida. Detta torde bliva förhållandet
i än högre grad efter talet om lagstiftningens avveckling. Det kan
därför ej anses riktigt att borttaga det skydd den gamla § 7 kan lämna.

För att de må ansluta sig till den för nämndens prövningsrätt gjorda
procentbestämningen, böra procentsatserna här ändras till 15 procent föi
de äldre och 10 procent för de nyare lägenheterna.»

Yad först beträffar motionärernas erinran, att mången hyresgäst av utskottet.
oförstånd godkänt hyresavtalets upphörande till avflyttning, trots att avflyttning
alls icke av dem avsetts, erinrar utskottet, dels att skyddet i
sådana fall, i den mån sådant kan av. lagstiftningen beredas, bör sökas
i den i förslagets 8 § 1 mom. för sadant fall givna bestämmelsen, dels
att det av motionärerna föreslagna stadgandet angående förbud mot utsökning
av viss hyra i själva verket icke synes innebära något direkt
skydd gentemot hyresvärdens yrkande, att hyresgästen på grund av sitt
eget medgivande skall avflytta från lägenheten. Vidkommande därefter
motionärernas motivering, att hyresgästerna, särskilt med tanke på möjligheten
av lagstiftningens avveckling, ofta av hänsyn till möjliga trakasserier
från hyresvärdens sida draga sig för att begära prövning av oskäliga
hyresbelopp, hyser utskottet den föreställningen, att en hyiesgäst, som
på grund av en dylik farhåga icke vill begära hyresreglering, ännu
mindre skulle våga underlåta att betala avtalad hyra. Over huvud vdl
det förefalla utskottet, som om den bestämmelse i den nu gällande lagen,
vars upptagande i den nya motionärerna payrka, ägt sin egentliga be
lydelse vid den tidpunkt, då hyresnämnderna ännu icke trätt i veiksamhet.
Sedan numera nämndernas reglerande verksamhet tagit stor omfattning,
synes skäl icke föreligga att bibehålla ifrågavarande stadgande.
Utskottet får alltså hemställa om avslag å motionen i förevarande del.

7 §•

Syftet med den av herr Liibeck in. fl. väckta motionen nr 148,
vilken avgivits före den kungl. propositionen, torde fa anses i sak till

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

Motion.

godosett genom förevarande paragraf, varför sagda motion icke torde
böra föranleda något särskilt yttrande från utskottets sida.

Den i förevarande paragraf stadgade tvångsreglering till hyresvärdens
förmån av avtalad ersättning för lägenhetens uppvärmande och för
tillhandahållande av varmvatten har enligt uttalande i förut åberopad
motion av herr Lovén in. fl. fått en så vidsträckt omfattning, att
lagen konune att stå i direkt motsättning till det allmänna rättsmedvetandet.
Det skulle nämligen medges tillägg till hyra på grund av
stegrade värmekostnader, oavsett när hyresavtalet slutits. Stadgandet
borde därför i likhet med motsvarande bestämmelse i lagen om köp och
byte med nödvändighet begränsas att gälla avtal, vilka träffats före
den oväntat våldsamma stegringen i bränslekostnaden under år 1917, och
föreslå motionärerna därför, att stadgandet skulle äga tillämpning endast
å sådana hyresavtal, på grund varav tillträde skett senast den 1 april
1917. Ett avskiljande av de nyare avtalen från denna paragrafs räckvidd
genom uttrycklig bestämmelse i lagtexten vore enligt motionärernas
uppfattning även av praktiska skäl nödvändigt, enär i stor utsträckning
beträffande sådana avtal torde gälla, att de icke betinga eu
värmeersättning beräknad efter verklig kostnadsuppskattning utan få anses
som rent spekulativa.

Utskottet delar icke motionärernas uppfattning, att stadgandet står
i direkt motsättning till det allmänna rättsmedvetandet, utan anser fastmera,
att stadgandet med den tillämpning från hyresnämndernas sida.
som enligt utskottets uppfattning med fog kan förväntas, skulle komma
att visa sig såsom en lämplig reglering av hyresvärdens rätt till särskild
ersättning för uppvärmning av lägenhet och för tillhandahållande av
varmvatten. Visserligen torde det numera icke vara särdeles vanligt,
att en hyresvärd gör åtaganden av angivet slag utan att betinga sig en ersättning,
som ansluter sig till de växlande bränsleprisen, men det synes
dock utskottet vara obilligt att, om dock någon gång så skett, utan vidare
undandraga hyresvärden möjligheten till reglering. Dessutom lider motionärernas
förslag enligt utskottets uppfattning av den svagheten, att
det vid tidsbegränsningens uppställande lägger avgörande vikt vid dagen
för tillträdet och icke vid dagen för avtalets ingående. Utskottet avstyrker
alltså bifall till motionen i förevarande del.

Enligt 7 § berättigas hyresgäst att inom åtta dagar efter delfåendet
av nämndens beslut rörande ökad avgift för uppvärmning m. m.
uppsäga avtalet att upphöra a viss tidpunkt. I den av herr Lubeck
m. fl. avgivna motionen nr 384 föreslås, att enär denna respittid synes

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

vara onödigt kort och utan större olägenhet för hyresvärden kunna ökas,
densamma måtte fastställas till eu månad.

Utskottet föreslår i anledning härav, att ifrågavarande frist matte

bestämmas till trettio dagar.

Den i sista punkten av 7 § föreslagna hänvisningen till stadgandet
i 6 § 3 mom. är, enligt yttrande av herr Loven m. 11. i förut åberopad
motion, icke någon god lösning av frågan om tilläggsersättningens
ikraftträdande. Till motivering av detta yttrande anföra motionärerna:
»Det måste anses obilligt, att där hyresgästen föredrager häva avtalet såsom
i förslaget förutsetts, tilläggsersättningen likväl skall utgå för tiden
till fardagen. Härtill kommer att ett genast ikraftträdande beslut i åt
skilliga fall kan bliva omöjligt att tillämpa. Detta skulle särskilt bliva
fallet på plats, där allmänna av hyresnämnd antagna värmeersättningsgrunder
tillämpas innebärande ersättning efter verkliga kostnaden avräknad
vid eldningssäsongens slut eller dessförinnan vid laga fardag. Lämpligast
torde ur alla synpunkter vara att tillägget får träda i kraft den
fardag, som inträffar näst efter en månad efter det hyresgästen fått del
av beslutet. Hyresgästen tillförsäkras därigenom en verklig uppsägningsfrist.
»

Motionärerna föreslå sålunda, att hyresgäst, som begagnar sig av
sin rätt att omedelbart uppsäga avtalet i anledning av nämndens beslut
om höjning av avtalad ersättning för lägenhetens uppvärmning eller för
tillhandahållande av varmvatten, skulle helt befrias från varje skyldighet
att i ersättning för berörda förmåner utgiva mera än avtalet föreskrivit.
Enligt propositionen skulle däremot hyresgäst i sådant fall vara nödsakad
att betala av nämnden fastställd förhöjning å ersättningsbelopp, som
förfallit till betalning under tiden mellan framställningen om regleringen
och den fardag, då hyresavtalet på grund av hyresgästens uppsägning
upphör. Ehuru valet mellan dessa standpunktei kan vara
föremål för tvekan, hyser utskottet den uppfattningen, att det står bäst
i överensstämmelse med billigheten, att hyresgästen deltager i den ökade
kostnad, varav han njutit fördel, och får utskottet därför i förevarande
hänseende tillstyrka bifall till propositionen oförändrad.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

8 § 1 mom. första punkten.

I propositionen har i förhållande till gällande lag införts den föiändring,
att hyresgästs medgivande till uppsägning skall äga verkan, endast
där han avgivit skriftlig uttrycklig försäkran, att han är villig att låta avtalet
upphöra. Det i gällande lag förekommande uttrycket »skriftligen för -

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

klarat sig villig att låta avtalet upphöra» har nämligen, enligt vad erfarenheten
givit vid handen, medfört oklarhet i fråga om tolkningen av den
åtminstone i vissa delar av landet gängse uppsägningsanteckningen på
hyreskontraktet: »På grund av denna dag skedd uppsägning upphör

kontraktet att gälla den . . .»

I fråga om den sålunda i propositionen föreslagna ändringen hava herr
Lovén m. fl. i sin motion anfört, att densamma enligt deras uppfattning
icke är tillfyllest. Erfarenheten lärde, att förvånansvärt många människor
lätt låta sig förmås att underteckna handlingar, om vars innehåll de ha
ringa eller ingen aning. De i förslaget använda orden utsade enligt
motionärernas uppfattning icke vad som med dem avses, nämligen ett
godkännande av avflyttning, ty det gamla avtalet måste anses upphöra,
aven då nytt avtal träffas med samma eller ändrat innehåll. Motionäleina
hemställa därför, att ordet »avflyttning» inskrives i lagtexten.

Enligt utskottets uppfattning maste redan den nu gällande lagens
ordalydelse anses medföra, att ett blott undertecknande av en uppsägningsanteckning,
sådan som nyss angivits, icke avskär hyresgästen från
behörigheten att påfordra hyresnämnds prövning. Ännu tydligare framgår
detta av den i propositionen föreslagna formuleringen. Motionärernas
här berörda förslag synes därför icke innefatta någon nödvändig förändring.
Då den av motionärerna föreslagna formuleringen däremot
skulle ^ betaga parterna möjligheten att godvilligt träffa uppgörelse i de
fall, då de äro ense om att hyresgästen skall kvarbo på vissa förändrade
villkor, anser sig utskottet böra avstyrka motionen i här berörda del.

Däremot föreslår utskottet, närmast i förtydligande syfte, tvenne
andra ändringar i formuleringen av ifrågavarande punkt. För det första
synes det nämligen klart böra utsägas, att ett medgivande från hyresgästens
sida, sådant som här avses, för att äga gällande kraft måste vara
avgivet efter ° hyresavtalets ingående. Ett medgivande, som avfordrats
hyresgästen såsom villkor för upplåtelsen, är nämligen enligt 14 § 2 mom
icke blott ogiltigt, utan till och med straffbelagt. För det andra synes
ordet »lämnat» (i sammanhanget »eller hyresnämnden lämnat sitt samtycke»)
bereda plats för tvivelsmål, huruvida icke hyresnämnds samtycke
måste föregå den civilrättsliga uppsägningen. Enligt den till stadgandet
fogade motiveringen skall det emellertid vara likgiltigt, huruvida
hyresnämndens^ samtycke lämnas före eller efter uppsägningen, blott det
meddelas sist å den dag, då uppsägning sist kan ske.

Lagutskottets utlutande Nr 58. 15

8 § 1 mom. andra punkten.

I sista punkten av förevarande moment hava införts bestämmelser
om rätt för hyresnämnd att i husägarens stiille medgiva hyresgäst rätt
att överlåta förhyrd lägenhet till annan person.

Beträffande detta stadgande har å ena sidan av herr Loven m. fl. i
deras motion föreslagits en utvidgning därhän, att hyresnämnd skulle
bemyndigas att lämna hyresgäst medgivande jämväl att i lägenheten
inrymma främmande personer. Till stöd för en sådan utvidgning anföres
i motionen: »Den allmänna bostadsbristen och den av dyrtiden föran ledda

förskjutningen av bostadsstandard, som tager sig uttryck i flyttning
från större till mindre lägenheter, kan på vissa håll även föranleda
svårigheter för personer, som bruka bo inhyses, att erhålla bostad. Det
har även inträffat, att hyresvärd sökt använda bostadsnöden i ett samhälle
som medel till att återtaga lämnat medgivande av rätt att inhysa
främmande personer, ehuru bärande skäl för förbud mot fortsatt inhysning
icke kunnat förebringas. Den föreslagna bestämmelsen om hyresnämnds
medgivande till överlåtelse av lägenhet bör därför kompletteras
genom tilläggen ''eller del därav’ samt ''eller att i densamma inhysa
främmande personer’.»

Å andra sidan hava herrar Ekman och Kvarnzelius samt herr Hamrin
i sina motioner anfört följande erinringar mot ifrågavarande i propositionen
upptagna stadgande: »Här inträffar att en hyresvärd kommer att

frånkännas avgörande inflytande på, icke blott huruvida en förutvarande
hyresgäst skall äga kvarbo och till vilket pris det skall ske, utan han
kan också bli »tilldömd» såsom hyresgäster personer, med vilka han aldrig
trätt i någon förbindelse och vilka därtill möjligen i denna deras egenskap
synas honom allt annat än önskvärda. Dessutom öppnar denna
bestämmelse möjlighet för hyresgäst att genom dolda uppgörelser med
förtjänst sälja sin hyresrätt. Det kan ifrågasättas, huruvida icke denna
temporära lagstiftning därmed överskridit sitt syfte, som är att skydda
bostadsbehövande mot oskälig hyresstegring. Att detta stadgande skulle
på något nämnvärt sätt öka bostadstillgången, torde nog knappast vara
fallet. Om hyresgäst vill överlåta sin lägenhet på annan, bör företrädesrätt
därtill, synes det mig, tillkomma hyresvärden och detta då
till det pris, gällande hyresavtal betingar. Skyldigheten för den sistnämnde
att upplåta lägenheter till bostadsändamål kvarstår ju alltjämt
orubbad.»

Departementschefen har i sin motivering till förslaget framhållit, att
hyresnämnderna, om en behörighet av antytt slag tillerkändes dem, kom -

Motioner.

Utskottet.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

me att i vederbörlig grad iakttaga hyresvärdens berättigade intressen.
Utskottet anser sig emellertid icke desto mindre böra föreslå, att den föreslagna
bestämmelsen måtte uteslutas, enär den synes i alltför hög grad
inskränka hyresvärdens befogenheter.

Vid sådant förhållande kan utskottet givetvis endast avstyrka den
av herr Loven m. fl. föreslagna utvidgningen av stadgandet.

8 § 2 mom.

Utskottet finner det i förevarande moment föreslagna stadgandet
innefatta en så stark inskränkning i avtalsfriheten, att stadgandet enligt
utskottets mening bör utgå ur lagen.

8 § 3 mom.

I anslutning till ett av herr Lovén m. fl. i deras motion framställt
yrkande föreslår utskottet vissa bestämmelser angående innehållet i
de framställningar om samtycke till uppsägning, som skola av hyresvärdarna
ingivas. Utskottet har emellertid ansett stadgandet i denna del
höra givas formen icke av en ovillkorlig föreskrift utan av en regel, som
bör iakttagas.

Beträffande verkan därav, att hyresnämnden icke inom viss tid
före utgången av uppsägningstermin meddelat beslut beträffande en till
nämnden ingiven framställning om samtycke till uppsägning, innehåller
nu gällande lag den bestämmelse, att samtycke till uppsägningen skall
anses lämnat, därest ansökningen inkommit till hyresnämnden minst tjugo
dagar före den dag, då uppsägning sist kunnat ske. Enligt propositionen
skulle däremot hyresnämnds uraktlåtenhet att senast å sist sagda dag
fatta beslut i ärendet medföra den verkan, att samtycke till uppsägningen
skall anses förvägrat. Denna ändring motiveras bland annat därmed,
att enligt föreskrift i 8 § 5 mom. vid varje bifall till ansökan om
samtycke till uppsägning i andra fall, än där avflyttning avses, skall
fogas det villkor, att hyresgästen beredes tillfälle att inom viss av hyresnämnden
förelagd kortare tid träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning
med av nämnden fastställda ändringar i hyresvillkoren.

Mot den sålunda föreslagna ändringen anföra herr Lubeck m. fl. i
sin motion: »Genom en sådan ändring förloras varje kontroll av, att nämnden
verkligen upptagit ärendet till prövning. Det för ändringen genom
hänvisningen till 8 § 5 mom. anförda skälet synes icke vara av större

Ijagutskottets utlåtande Nr 58.

betydelse, enär i sådana fall, då uppsägning endast åsyftar hyresreglering,
hyresnämnderna som regel lära avfordra hyresvärdarna förbindelse att
låta hyresgäst kvarbo mot den högre hyra, varom avtal träffas eller som
eventuellt av hyresnämnden bestämmes. Skulle den garanti för mera
sorgfällig prövning, som den nu gällande bestämmelsen onekligen innebär,
anses alltför hårt tynga en del hyresnämnders arbetsbörda, så vore
det säkerligen lämpligare att öka tiden för hyresvärdens framställning
från 20 till exempelvis 30 dagar före den dag, då uppsägning sist kan
ske.»

Utskottet finner detta motionärernas yttrande sä tillvida berättigat,
som det synes utskottet mindre tilltalande att knyta viss rättsverkan till
hyresnämnds uraktlåtenhet att fatta beslut i särskilt ärende. Varje stadgande
därom synes i själva verket kunna föranleda den missuppfattning,
att hyresnämnderna skulle äga att undandraga sig att fatta beslut i någon
del av de frågor, som hänskjutits till nämndens prövning. Så tillvida synes
det i gällande lag givna stadgandet innebära ännu större olägenheter än
det i propositionen föreslagna. Utskottet föreslår emellertid att utesluta
varje särskilt stadgande om verkan av hyresnämnds uraktlåtenhet att
fatta beslut i visst ärende, men att samtidigt förlänga den tid, inom vilken
ansökan om samtycke till uppsägning skall vara ingiven till hyresnämnden,
till trettio dagar.

, i 8 § 4 mom.l

Beträffande de i olika motioner framställda yrkandena angående
ändring av den i detta moment i anslutning till stadgandet i 6 § 2 mom.
fastställda procentsats av 15 procent får utskottet hänvisa till vad i det
föregående anförts i fråga om sist nämnda moment.

I övrigt hava herr Lovén m. fl. beträffande 8 § 4 mom. anfört, att
det efter motiveringen att döma endast synes bero på en mindre klar
utformning av lagtexten, att villkor om rätt till kvarboende skall fästas
allenast vid samtycke till uppsägning, där hyresförhöjning eller annan
ändring i hyresvillkoren skall av nämnden prövas, i diet avsikten torde
vara, att sådant villkor skall gälla även där förhöjningen av hyran är
undandragen nämndens prövning. Då sådant villkor vore synnerligen
nödvändigt, när skäl till avflyttning ej förebragts, för att skydda hyresgästen
mot trakasserier och hindra handeln med lägenheter, hemställa
motionärerna om komplettering av mom. 4 till motsvarighet av mom. 5,
så att luckor icke måtte uppstå.

Utskottet finner vad motionärerna sålunda hemställt böra föranleda
ett förtydligande. Detta kan dock enligt utskottets uppfattning bäst

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 sand. 42 käft. (Nr 58.) 3

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

Motioner.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

ske genom en jämkning i avfattningen av 8 § o inom., och hemställer
utskottet därför om avslag a motionen i vad den avser ändring av 8 § 4
mom. '' *

8 § 5 mom.

I anslutning till vad utskottet under närmast föregående moment anfört
föreslår utskottet en jämkning av förevarande moment i syfte att tydligt
framhålla, att den förutvarande hyresgästen skall beredas företrädesrätt
att på av nämnden fastställda villkor träffa avtal om lägenhetens fortsatta
förhyrning även i det fall, att uppsägningen avsett en så ringa höjning
av hyresbeloppet, att nämnden icke varit berättigad att vägra sitt
samtycke till uppsägningen.

8 § 7 mom.

Enligt detta stadgande kan eu hyresgäst, som förbundit sig att betala
hyran i förskott för längre tid än en månad, icke bliva uppsåt på
grund av uraktlåtenhet att fullgöra detta åtagande, blott han för varje
manad i förskott erlägger den på samma månad belöpande hyran Däremot
fritages hyresgästen icke från andra påföljder, som kunna härledas
av hans försummelse att å avtalad tid fullgöra sin betalningsskyldighet,

Ett utvidgande av stadgandet i förevarande moment till att&omtatta
även andra sådana påföljder föreslås av herr Ström och av herr
Loven m. fl. i deras motioner. Den av de sistnämnda anförda motiveringen
är av följande lydelse:

•»Det kan icke anses tillfredsställande, att denna bestämmelse även
i fortsättningen skall befria från uppsägningspåföljd för angivna avvikelse
tran avtalade hyresbetalningstider men icke borttaga övriga lika allvarliga
påföljder, varigenom hyresgästen rent av kan lockas till att utsätta
sig för stora risker. Bland annat kan erläggandet av hyran för varje
manad leda till att hyresvärden söker hyresgästen vid domstol eller hos
överexekutor och på så sätt exekutivt indriver hyran för senare månad
under° kvartalet. Även i andra avseenden kunna risker för hyresgästen
uppstå. Man kan tänka sig tvenne utvägar för att uppnå ett verkligt
skydd för hyresgästen i avsedda fall; antingen genom att göra ett tillägg
till momentet av följande lydelse: och må i dylikt fall hyresvärden ej
söka hyresgästen vare sig vid domstol eller hos överexekutor för hyra
som belöper på senare månad i samma kvartal’, eller också genom att
uti den uti propositionen föreslagna lagtexten i 7 mom. utbyta orden
berättiga!- underlåtenhet härutinnan icke till uppsägning’ mot följande

1m<jutskottets utlåtande Nr 58.

skall hyresgästen anses fylla sina förpliktelser enligt avtal med avseende
ä hyrans erläggande’. Huvudsaken är att steget tages fullt ut, sä att
verkligt skydd beredes hyresgästen i avsedda fall.»

Utskottet finner, att ett bifall till förevarande yrkande skulle innebära
eu så väsentlig utvidgning av föreliggande lagstiftning, att utskottet
anser sig böra avstyrka bifall till motionerna. Hyresstegringslagen
avser nämligen att bereda hyresgästerna skydd mot oskälig hyresstegring
ävensom att förhindra, att de i dessa tider av bostadsbrist obehörigen
bliva uppsagda till avflyttning, men lagen har icke att i övrigt mera
än som oundgängligen erfordras rubba det på avtal grundade rättsförhållandet
mellan hyresvärd och hyresgäst. Särskilt synes det vara ett
berättigat anspråk från hyresvärdens sida att erhålla ränta på de belopp,
som enligt förevarande moment kunna komma att betalas å senare tid
än avtalet föreskrivit. För den enskilde hyresgästen kan detta anspråk
icke vara särskilt betungande, medan däremot hyresvärden skulle kunna
lida avsevärt avbräck genom att berövas de honom rätteligen tillkommande
rän tebelopp.

8 § 8 mom.

Utskottet har vid prövningen av detta moment till behandling företagit
den av herr Gullberg väckta motionen, vari huvudsakligen anföres:

»Eu husägare kan ha ett berättigat intresse av att bo i sin egen
fastighet. För den hyresgäst, vars lägenhet husägaren anser för sig lämplig,
finnes möjlighet att få annan hostad, lika stor och lika lämplig för
honom. Men hyresgästen vill inte flytta. Och hyresnämnden anser sig
icke på grund av lagens 8 § ha rätt att tillåta hans uppsägning. Hyresvärden
får taga vägen vart han vill. Hyresgästen bor kvar. Jag har
nu hört, att hyresnämnder i vissa städer anse att laga skäl till uppsägning
i ett sådant fall, som härovan nämnts, föreligger. I andra åter fäster
hyresnämnden sig mera vid lagens bokstav och tillåter ingen uppsägning
i ty fall. För att åstadkomma likformighet vid detta ärendes behandling
av hyresnämnderna och borttaga en anledning till berättigat
missnöje från hyresvärdars sida med lagen, borde därför ett moment i
nämnda paragraf införas, som klargjorde, att hyresnämnd bör bevilja
uppsägning av hyresgäst, då husägaren själv vill bo i sin fastighet, och
då möjlighet finnes för hyresgästen att inom samma stad få en för honom
lämplig bostad.»

Utskottet finner utgångspunkten för denna motion riktig. En husägare
kan verkligen äga ett berättigat intresse av att bo i sitt eget hus.
När emellertid utskottet icke desto mindre avstyrker införandet av en

Ut »kottet

Motion.

Utskottet.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

särskild bestämmelse om rätt för hyresvärd att inflytta i sin egen fastighet,
så beror detta å ena sidan därpå, att hyresnämnderna redan enligt
förslaget, som i detta avseende överensstämmer med gällande lag, äga frihet
att bifalla ansökan om uppsägning på sådan grund i varje fall, då
nämnden finner hyresvärdens intresse berättigat, men å andra sidan också
därpå, att det vid den nu gällande lagens tillämpning ofta visat sig, att
personer inköpt fastigheter i syfte att kringgå lagens bestämmelser. Det
synes därför vara lämpligt att även framgent medgiva nämnderna fri
prövningsrätt med hänsyn till de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna.
Sålunda bör jämväl vid bestämmande av den bostadslägenhet
i eu inköpt fastighet, från vilken förutvarande hyresgäst må
uppsägas till avflyttning, hänsyn tagas till såväl husägarens som de olika
hyresgästernas berättigade intressen.

9 § 1 mom.

Till ändring av förevarande stadgande, enligt vilket lagens bestämmelser
angående hyresreglering och uppsägning skola äga tillämpning
endast på lägenhet, som den 25 maj 1917 eller tidigare varit tagen i
bruk, yrkar herr Ström i sin motion, att prisreglerande bestämmelser måtte
åstadkommas för nybyggda hus. I motionen anföres till utveckling av
detta yrkande:

»Givetvis betingar uppförandet av sådana hus så dryga anläggningskostnader,
att man ej kan till norm för prisregleringen lägga hyresbelopp,
som anses skäliga för hus, uppförda före kristidens början. Men
trots detta kan det nog finnas anledning åstadkomma en lagstiftning, som
förhindrar oskäliga hyrespriser även med avseende å lägenheter i sådana
hus, ty i annat fall komma naturligtvis priserna att stiga långt utöver
t. o. m. de redan för sig höga priser, som kunna betingas av att ovannämnda
hus uppförts under dyrtiden. Jag föreslår alltså, att i stället
för bestämmelsen i § 9 mom. 1 införes eu bestämmelse om rätt för hyresnämnd
att bestämma hyror även i dessa nybyggda hus, varvid givetvis
beräkningar om arbets- och materialpriser m. m. under kristiden böra ligga
till grund för prisregleringen, eller ock så att av husbyggaren förd bokföring
rörande kostnader må få bli bestämmande för hyrornas reglering.»

Mot hvresstegringslagen har ofta från fastighetsägarehåll framställts
den invändningen, att lagen förhindrar nybyggnadsverksamheten. Denna
invändning har hittills kunnat bemötas därmed, att nybyggda lägenheter
från början undantagits från lagens tillämplighetsområde. Däremot
skulle invändningen enligt utskottets uppfattning erhålla synnerlig kraft,

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

därest även nybyggnader lades under lagen. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionen i förevarande del.

9 § 2 mom.

I detta moment stadgas, att 6 och 8 §§ icke skola äga tillämpning
å sådan lägenhet, som upplåtits till annat ändamål än bostad, och för
vilken hyran vid lagens ikraftträdande utgår med minst 2,000 kronor för år.

Det sålunda ifrågasatta stadgandet har av herr Ström, herrar Lubeck Motioner.
m. fl. och Lovén m. fl. i deras motioner ansetts böra utgå ur lagen, varjämte
herrar Mannheimer och von Geijer föreslagit viss ändring av detsamma.
Det av herr Liibeck m. 11. framställda yrkandet hai emellertid
till förutsättning, att 6 § 2 mom. och 8 § 4 mom. underginge vissa av
dem föreslagna, av utskottet enligt vad i det föregående anförts avstyrkta
ändringar.

Yrkandet om stadgandets uteslutande motiveras av herr Lovén
m. fl., efter erinran om den av departementschefen uttalade tvekan, på
följande sätt: »Tveksamheten är icke ägnad att förvåna, ty med tillägget
följer, att en mycket stor del lägenheter, som användas till butiks- och
affärslokaler ävensom till mindre arbetslokaler, komma att stå alldeles
utan det skydd, som 6 och 8 §§ avse att lämna. Den motivering'', som
anföra, synes icke vara tillräckligt bärande för att lämna alla dessa hyresgäster,
varav många äro relativt små och i ekonomiskt hänseende
nätt och jämt kunna hålla sig uppe, som offer för hyresvärdarnas godtycke.
Det förspörjes redan, att fastighetsägare börjat att till en del av
dessa små hyresgäster med en hyra på något över 2,000 kronor göra
framställningar om i vissa fall alldeles orimliga hyresförliöjningar. Skälet
som anföres för den nya bestämmelsen, nämligen att av ett flertal hyresnämnder
med styrka framhållits praktiska svårigheter att för lägenhet
av antydd art tvångsvis utföra en prisbestämning, synes icke på långt
när kunna uppväga de skador som uppkomma genom att en del av dessa
hyresgäster kanhända genom orimliga hyror bliva ruinerade och få gå
ifrån sin näring. Svårigheten har väl i allmänhet hittills kunnat övervinnas
och så bör väl även kunna ske efter detta. Man skulle måhända
kunna tänka sig en medelväg, för att mildra hyresnämndernas svårigheter,
genom att stadga att vad i 6 och 8 §§ stadgats icke skall gälla hur
stora olägenheter som helst av antydd art. Man kunde möjligen fastställa
en hyresbeloppsgräns, som icke ginge hur högt upp som helst.

Liksom 2,000 kronors-gränsen är godtycklig, blir även varje annan gräns
godtycklig. I varje fall bör den emellertid sättas högst väsentligt högre

Lagutskottets utlåtande AV 58.

äii 2,000 kronor. På grund av det ovan anförda yrkas emellertid, att
9 § 2 mom. måtte ur lagen utgå.» I samma riktning yttrar herr Ström:
-En sådan bestämmelse kan icke vara lämplig, ty härigenom överlämnas
alla dessa lokaler för butiksändamål, samlingslokaler m. m. till
ohejdad spekulation, och den som till slut får betala fiolerna blir i de
flesta fall konsumenterna, alltså ej affärsmännen, då det gäller butiker,
lagerlokaler m. in. En sådan bestämmelse gynnar dessutom på ett otillbörligt
sätt innehavaren av sådana hus, där dylika lokaler finnas, under
det att en ägare av bostadshus, vilkens kostnader för ett ägt hus äro
alldeles desamma, får sin inkomst av ett sådant hus reglerad och nedsatt.
Ett sådant förslag är ju för övrigt ej motiverat med hänsyn till, att man
på den vägen skulle på något sätt stimulera byggandet av boningshus,
vilket är det mest behövliga.-

Det av herrar Mannheimer och von Gei jer i deras motion framställda
ändringsförslaget avser, att även de i 6 och 8 §§ av lagförslaget
upptagna bestämmelserna skulle komma att, oavsett den utgående hyrans
stol lek, gälla alla lägenheter, som i och för deras verksamhet förhyras av
kyrkor och religiösa samfund, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna
undervisningsverk, stipendiefonder, sjuk- och fattigvårdsinrättningar samt
andra fromma stiftelser, registrerade sjukkassor, registrerade understödsföreningar
samt föreningar och andra sammanslutningar, som utan att hava till
ändamål att genom ekonomisk verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska
intressen fullfölja övervägande religiösa, välgörande, sociala,
vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella syften. Till utvecklingav
detta yrkande anföra motionärerna huvudsakligen:

»Bostadskommissionen och socialstyrelsen, vilka ursprungligen framställt
förslaget om lagens begränsning på det sätt, som sedermera upptagits^
i den kungl. propositionen, synas hava utgått från att innehavare
av sådana lägenheter, som undantagas från lagens tillämpningsområde,
käft relativt lätt att anpassa sina inkomster efter den allmänt höjda prisnivån.
I de flesta fall gäller emellertid icke detta för allmännyttiga institutioner
och sammanslutningar, utan dessa hava tvärt om merendels
att nu kämpa med stora ekonomiska svårigheter. Rättssubjekt av ifrågavarande
slag hava ofta sin ekonomi baserad på avkastningen från donerade
fonder, och de hava därför under den rådande kristiden att räkna
med i stort sett oförändrade inkomster, medan deras verksamhet tvingar
dem till i hög grad ökade utgifter. I andra fall åter bestå deras inkomster
uti inflytande avgifter från medlemmar. I dylika fall är det
givetvis lättare att genom höjning av avgifterna öka inkomsterna, men
merendels torde vederbörande i det längsta draga sig för denna åtgärd,

Lagutskottets utlåtande Nr 58. 28

då medlemmarna redan förut äro hårt betungade av dyrtiden. Institutioner
och sammanslutningar av ifrågavarande slag använda ofta för sin
verksamhet förhyrda lokaler. Genom att nu överlämna prisbestämningen
och tillgången å dessa lokaler åt den fria konkurrensen skulle man ytterligare
öka svårigheterna för de av oss åsyftade rättssubjekten och kanske
i vissa fall sätta dem ur stånd att fullfölja sill samhällsgagnande verksamhet.

Utskottet finner det av herrar Mannheimer och von Geijer framställda
yrkandet i varje fall böra tillstyrkas, men hyser tillika den uppfattning,
att de av dessa motionärer anförda skälen framhäva svårigheterna
att över huvud företaga någon sådan begränsning av föremålet
för lagens giltighet, som i propositionen ifrågasatts. Varje gräns måste
härvid, såsom det framhållits, bliva godtycklig. Utskottet har därför, med
hänsyn jämväl till vad av herrar Ström, Liibeck in. fi. och Loven m. fi.
i deras motioner anförts, stannat vid den hemställan, att förevarande
moment måtte utgå ur lagen.

II § 2 mom.

I detta moment tillstyrker utskottet vissa av herr Loven m. fl. i
deras motion föreslagna ändringar, beträffande vilka särskild motivering
icke torde vara erforderlig.

11 § 4 mom.

Utskottet finner, att den här upptagna bestämmelsen kan innebära
obillighet bl. a. med avseende å sådana fall, då ett legitimt behov föreligger
att utöver vinterbostad förhyra särskild lägenhet för bruk under
sommaren inom ett och samma område. Utskottet hemställer därför, att
momentet måtte utgå ur lagen. Vid sådant förhållande erfordras intet
yttrande beträffande det av herr Loven m. fl. till detta moment framställda
yrkandet.

12 §.

Enligt av herr Loven m. fl. i deras motion lämnad uppgift har
det under den nu gällande lagens tillämpning befunnits önskvärt att här
ifrågavarande anmälningar skulle innefatta även uppgift på den vid uthyrning
för tid före den 1 oktober 1915 senast gällande hyran, och behovet
av denna uppgift blir nu, såsom motionärerna framhålla, efter lagens
prolongation med den förändring, som föreslagits i 6 § 2 mom., än större.

Utskottet tillstyrker på de av motionärerna anförda skäl bifall till
motionen i förevarande del.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utekottet.

Herr Fast föreslår i sin motion, att i 12 § införes en bestämmelse,
att hyreskontrakt, som ingåtts efter lagens ikraftträdande och inom hyresnämnds
verksamhetsområde, ej vore lagligen giltigt, utan att detsamma
varit för hyresnämnden företett samt nämnden därom gjort anteckning
å kontraktet. Till motivering härför anför motionären följande:

H såväl lagen från den 25 maj 1917 som i det nya lagförslagets
12 § finnas utförliga bestämmelser om anmälningsskyldighet vid inträffad
hyresledighet in. in. Dessa bestämmelser borde ju anses tillräckliga, men
den praktiska tillämpningen har visat, att otaligt många fall föreligga,
där hyresledighet aldrig anmälts, och i många fall, där sådan anmälan
mgives, sker detta i sammanhang med anmälan om att lägenheten redan
är uthyrd. Dessa förhållanden inverka menligt på hyresnämndernas
bostadsförmedlande och prisreglerande verksamhet. Under tider av stor
bostadsbrist är det av betydelse, att hyresnämnderna ha tillgång till en
god statistik över tillgång och efterfrågan på bostadslägenheter. I ett
flertal fall ingås nya hyresavtal med förhöjd hyra långt utöver de belopp,
som med lagen avsetts, och detta utan att hyresnämnd får vare sig anmälan
eller ^ kännedom därom. De i lagförslagets 17 § stadgade bötesbeloppen
från fem till och med femhundra kronor för uraktlåtenhet att
anmäla hyresledighet etc. kunna ej avvärja överträdelser av lagen. Hyresnämnd
har säkerligen rätt stora svårigheter att övervinna, om den
skall i åtminstone större utsträckning anställa åtal, och förtroendet mellan
allmänheten och nämnden minskas härigenom. Om eu bestämmelse
i lagen infördes, vari stadgades, att hyreskontrakt, som ingåtts efter lagens
ikiaftträdande och inom område, där lagen har tillämpning, ej vore
gdtigt, utan att kontraktet varit inför hyresnämnden uppvisat
och av nämnden försetts med anteckning därom, skulle en sådan anordning,
evad det rör skyldigheten om anmälan vid hyresledighet etc., i det
närmaste överflödiggöra användandet av åtal för förseelse av nämnt slag,
men torde ej medföra något egentligt ökat arbete för vare sig den enskilde
eller hyresnämnderna. Lagen skulle genom en sådan bestämmelse
bli allmänheten till större gagn och lämna i synnerhet för bostadsförmedlingen
en synnerligen värdefull statistik.»

Det vore visserligen, enligt utskottets uppfattning, i och för sig en
fördel, om anmälningsskyldighet av den art, motionären föreslagit, kunde
stadgas för varje hyresavtal. Men då utskottet icke delar motionärens
uppfattning, att en bestämmelse härom icke skulle föranleda något egentligt
ökat arbete för hyresnämnderna, utan tvärtom hyser den uppfattningen,
att det ifrågasatta stadgandet, därest det ej komme att utgöra

Lagutskottets utlåtande, Nr 58.

en död bokstav, skulle medföra eu väsentlig ökning av nämndernas
arbetsbörda, avstyrker utskottet motionen i förevarande del.

14 § 3 mom.

För det i förevarande moment stadgade straffansvar förutsattes, att
Konungens befallningshavande för visst område, där lagen äger tillämpning,
fastställt taxa för hyresförmedling. I syfte att å ena sidan fästa
hyresnämndernas uppmärksamhet vid den dem tillkommande initiativrätt
och att å andra sidan ställa Konungens befallningshavandes rätt att
fastställa sådan taxa utom allt tvivel föreslår utskottet eu jämkning i förevarande
moment.

15 § 2 mom.

Om, på sätt utskottet föreslagit, stadgandet i 11 § 4 mom. uteslutes
ur lagen, följer därav, att förevarande stadgande jämväl bör utgå.

Övergångsbestämmelserna.

Om det i 8 § 1 mom. sista punkten föreslagna stadgandet, på
sätt utskottet tillstyrkt, utgår ur lagen, erfordras motsvarande jämkning
av övergångsbestämmelserna. På de ändringar av samma bestämmelser,
som skulle bliva en följd av vissa av utskottet avstyrkta ändringar i
lagen, anser sig utskottet icke i detta sammanhang böra ingå.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.
Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i
oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga
följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 käft. (Nr 58.)

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

(■Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

1. Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa
bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 25 maj 1917 är
gällande vid denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån
kunna medgiva undantag, såframt den myndighet, som utövar kommunens,
köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, därom gör framställning,
för vilken avgivits minst två tredjedelar av de i beslutet deltagandes
röster.

2. Konungen äger ock förordna,
att lagen skall tillämpas i annan
stad eller köping eller annat municipalsamhälle,
så ock eljest i annan
kommun eller del av kommun, än
som i 1 mom. sägs, försåvitt där i
större utsträckning förekommer uthyrning
av omöblerade lägenheter
för bostads-, affärs- eller annat ändamål.
Sådant förordnande varder
ej meddelat, innan den myndighet,
som utövar kommunens, köpingens
eller municipalsamhällets beslutanderätt,
yttrat sig i frågan.

2. Konungen äger ock förordna,
att lagen skall tillämpas i annan
kommun eller köping eller annat
municipalsamhälle, än som i 1 mom.
sägs, försåvitt där i större utsträckning
förekommer uthyrning av omöblerade
lägenheter för bostads-, affärs-
eller annat ändamål. Sådant
förordnande varder ej meddelat, innan
den myndighet, som utövar kommunens,
köpingens eller municipalsamhällets
beslutanderätt, yttrat sig
i frågan.

Lag utskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om hyresnämnd.

2 §.

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas eu
hyresnämnd. Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller
municipalsamhällets beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området
skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För
ordföranden såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst
till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd
i stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande
för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när
som helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande
eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,
som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,
att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter
och suppleanter skola två ledamöter och suppleanter för dem äga
eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet. Övriga två ledamöter och
suppleanter för dem, vilka ej må äga eller förvalta fastighet, som nyss
sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad och åtminstone den
ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades
bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så
ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad
i enahanda avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att
oärvara vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall
meddelas dem i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men
ej i besluten. De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde,
som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7,
8 och 11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och
ledamöter i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

{Kutig!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

2. Hyresnämnd må ej fatta beslut
med mindre den är fulltalig.
Som beslut gäller den mening, som
efter jämkning, där sådan erfordras
och kan ske, omfattas av mer än
halva antalet av de röstande. Finnes
ingen sådan mening, gäller den, som
erhållit flera röster än någon annan,
eller, därest två sådana meningar finnas,
den som efter förnyad omröstning
mellan dem erhåller de flesta
rösterna. Har var röstande sin mening,
gäller ordförandens.

2. Hyresnämnd är beslutför, om
ordförande och tre ledamöter äro
närvarande och om beslutet ense.
Som beslut gälle i övrigt den mening,
som efter jämkning, där sådan
erfordras och kan ske, omfattas av
mer än halva antalet av de röstande.
Finnes ingen sådan mening, gäller
den, som erhållit flera röster än någon
annan, eller, därest två sådana
meningar finnas, den som efter förnyad
omröstning mellan dem erhåller
de flesta rösterna. Har var röstande
sin mening, gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre
pal terna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande
uppenbarligen är obehövligt.

4. Finner nämnden, att dess
beslut på grund av förelupet förbiseende
eller meddelade oriktiga eller
missvisande upplysningar blivit i
avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter
tillkommit, som bragt
ärendet i ett väsentligt ändrat läge,
äge nämnden att förordna om den
rättelse, som därav må föranledas.

4. Finner hyresnämnd, att dess
beslut på grund av förelupet förbiseende
eller meddelade oriktiga eller
missvisande upplysningar blivit i
avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter
tillkommit, som bragt
ärendet i ett väsentligt ändrat läge,
äge nämnden att förordna om den
rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande
nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så
snart ske kan och senast inom tio dagar. Så snart dylik granskningskett,
skall protokollet vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen
genast, skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas
part, som sådant begär.

4 §.

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,
om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmärs, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares
önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vi -

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dåre mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen
erforderligt. Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande,
ledamöter eller tjänstemän yppas.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till
nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens
verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar
kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt. I enahanda
ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §.

1. Fordras för omöblerad lägenhet,
vartill i denna lag räknas
jämväl omöblerat rum,1 som är uthyrt
eller avsett att uthyras av
husägaren eller annan, högre hyra,
än den, som enligt senast gällande
hyresavtal varit för lägenheten betingad,
ankommer med nedan angivna
inskränkning på hyresnämnden
att, efter framställning av hyresvärd,
hyresgäst eller hyressökande,
eller där nämnden eljest finner
anledning därtill, pröva, huruvida
det fordrade beloppet med hänsyn
till ej mindre lägenhetens beskaffenhet
än även omkostnaderna för
fastigheten och förhållandena i övrigt
är att anse såsom oskäligt samt
att i sådant fall fastställa den lägre
hyra, varje gång för högst ett år,
som nämnden finner skälig. Lag

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet,
som är uthyrd eller avsedd att
uthyras av husägaren eller annan,
högre hyra, än den, som enligt
för tid före den 25 maj 1917 senast
gällande hyresavtal varit för
lägenheten betingad, {inkommer med
nedan angivna inskränkning på hyresnämnden
att, efter framställning
av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande,
eller där nämnden eljest
finner anledning därtill, pröva, huruvida
det fordrade beloppet med hänsyn
till ej mindre lägenhetens beskaffenhet
än även omkostnaderna
för fastigheten och förhållandena i
övrigt är att anse såsom oskäligt
samt att i sådant fall fastställa den
lägre hyra, varje gång för högst ett
år, som nämnden finner skälig. Lag
samma vare, där hyresavtal träffas

1 Jfr 6 § 6 mom. här nedan enligt utskottets förslag.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

samma vare, där hyresavtal träffas
om omöblerad lägenhet, innefattande
höjning av hyran utöver senast
gällande hyresbelopp, så ock där
sådant avtal träffats efter det lagen
den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring
m. m. blivit gällande för det område,
där fastigheten ligger. Skall
hyresvärd enligt hyresavtalet besörja
lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla
varmvatten till densamma,
åligger det nämnden att särskilt
bestämma ersättningen för envar
sådan förmån att utgå med visst
belopp eller efter grund, som nämnden
finner skälig.

om omöblerad lägenhet, innefattande
höjning av hyran utöver för tid
före den 25 maj 1917 senast gällande
hyresbelopp, så ock där sådant
avtal träffats efter det lagen
den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring
in. m. blivit gällande för det
område, där fastigheten ligger. Skall
hyresvärd enligt hyresavtalet besörja
lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla
varmvatten till densamma,
åligger det nämnden att särskilt
bestämma ersättningen för envar
sådan förmån att utgå med visst
belopp eller efter grund, som nämnden
finner skälig.

i m ?'' ?I?r,Stlfer 1,!yra for Egenhet, som varit uthyrd för tid före den
1 oktober 1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 15
procent, ma sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden,
med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens uppenbart
mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför. Finner
nämnden med hänsyn till särskilda förhållanden inom dess verksamhetsområde,
att angivna gräns bör fastställas till annan procentsats än 15
procent, age nämnden därom förordna.

, . i 3‘ Hyresnämnds prövning må ej heller avse hyresbelopp, som till
betalning forfallit före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts
hos nämnden, eller, där nämnden eljest företager reglering, före den da<*

reg]eringVärden me<Welande’ att fråga väckts om företagande av

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det
ar, som av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

. , v- War hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, gälle
avtal, dan högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för
namnda tid overenskommits för det fastställda beloppet.

6. Till lägenhet räknas i denna
lag jämväl särskilt rum.

Lagutskottets utlåtande Nr !)H.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

Har hyresavtal om omöblerad
lägenhet, vilket även omfattar vare
sig uppvärmning av lägenheten eller
tillhandahållande av varmvatten,
träffats för längre tid än ett år,
och har efter dess ingående sådan
stegring av bränslekostnaderna inträtt,
att överenskommen hyra, till
den del denna får anses hava vid
avtalets träffande avsett ersättning
för angivna förmåner, befinnes icke
längre utgöra skälig gottgörelse därför,
äger hyresnämnden, varje gångför
högst ett år av den återstående
avtalstiden, fastställa, vad som därutöver
skäligen må tillkomma hyresvärden,
börande därvid särskilt
bestämmas ersättning för uppvärmning
samt för beredning av varmvatten.
Hyresgästen vare dock berättigad
att inom åtta dagar efter
delfåendet av sådant beslut uppsäga
avtalet att upphöra å den fardag,
som inträffar närmast efter eu
månad från delfåendet. För hyresnämnds
prövning enligt denna paragraf
gälle i tillämpliga delar bestämmelserna
i 6 § 3 mom.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds
sida av hyresavtal om omöblerad
lägenhet vare utan verkan, med
mindre hyresgästen avgivit skriftlig,
uttrycklig försäkran, att han är vil -

7 §.

Har hyresavtal om omöblerad
lägenhet, vilket även omfattar vare
sig uppvärmning av lägenheten eller
tillhandahållande av varmvatten,
träffats för längre tid än ett år,
och har efter dess ingående sådan
stegring av bränslekostnaderna inträtt,
att överenskommen hyra, till
den del denna får anses hava vid
avtalets träffande avsett ersättning
för angivna förmåner, befinnes icke
längre utgöra skälig gottgörelse därför,
äger hyresnämnden, varje gång
för högst ett år av den återstående
avtalstiden, fastställa, vad som därutöver
skäligen må tillkomma hyresvärden,
börande därvid särskilt bestämmas
ersättning för uppvärmning
samt för beredning av varmvatten.
Hyresgästen vare dock berättigad
att inom trettio dagar efter
delfåendet av sådant beslut uppsäga
avtalet att upphöra å den fardag,
som inträffar närmast efter en månad
från delfåendet. För hyresnämnds
prövning enligt denna paragraf
gälle i tillämpliga delar bestämmelserna
i 6 § 3 mom.

8 §■

1. Uppsägning från hyresvärds
sida av hyresavtal om omöblerad
lägenhet vare utan verkan, med
mindre hyresgästen efter hyresavtalets
ingående avgivit skriftlig, ut -

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

‘52

(Kungl. Maj:ts förslag.)

iig att låta avtalet upphöra, eller
hyresnämnden lämnat sitt samtycke
till densamma eller fall föreligger,
som enligt bestämmelserna i 3 kap.
21—24 §§ av lagen den 14 juni
1907 om nyttjanderätt till fast egendom
berättigar till uppsägning. Har
hyresnämnd för viss Hd av högst ett
år lämnat hyresgäst medgivande att
överlåta lägenheten till annan, skall
detta medgivande äga samma verkan,
som om det lämnats av hyresvärden.

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet
träffats skriftligt hyresavtal,
avsett att utan uppsägning upphöra
å viss dag, vare dock så ansett, som
om avtalet träffats under förbehåll,
att detsamma efter avtalstidens slut,
så framt uppsägning icke skett, skall
förlängas för ytterligare lika lång tid,
dock varje gång för högst ett år. För
ty fall gälle i fråga om uppsägningstidens
längd vad för motsvarande fall
finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket
av lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom.

3. Samtycke till uppsägning av
hyresavtal kan, om ej särskilda skäl
annat föranleda, av hyresnämnd
lämnas, endast där hyresvärd ingivit
framställning därom minst 20
dagar före den dag, då uppsägningsist
kan ske. Har nämnden icke
senast å nämnda dag fattat beslut i
ärendet, skall samtycke till uppsägningen
anses förvägrat. Dock må
framställning om samtycke till sådan
uppsägning, som avses i 133 § ut -

(Utskottets förslag.)

trycklig försäkran, att han är villig
att låta avtalet upphöra, eller samtycke
till uppsägningen senast den
dag, å vilken uppsägning sist kan ske,
meddelas av hyresnämnd, eller fall
föreligger, som enligt bestämmelserna
i 3 kap. 21—24 §§ av lagen
den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom berättigar till uppsägning.

2. Samtycke till uppsägning av
hyresavtal kan, om ej särskilda skäl
annat föranleda, av hyresnämnd
lämnas, endast där hyresvärd ingivit
framställning därom minst trettio
dagar före den dag, då uppsägning
sist kan ske. Dock må framställning
om samtycke till sådan uppsägning,
som avses i 133 § utsökningslagen,
kunna senast den dag,
då uppsägning sist kan ske, ingivas
till hyresnämnden, vilken det ålig -

Lagutskottets u

(Kungl. Maj:ts förslag.)

sökningslagen, kunna senast den dag,
då uppsägning sist kan ske, ingivas
till hyresnämnden, vilken det åligger
att snarast besluta i ärendet.

4. Ej må hyresnämnd vägra
samtycke till uppsägning av hyresavtal,
då fråga är om lägenhet, som
varit uthyrd för tid före den 1 oktober
1915, där hyresvärden med
uppsägningen allenast avsett att erhålla
en hyresförhöjning av högst
15 procent eller annan av nämnden
jämlikt 6 § andra momentet fastställd
procentsats utöver den för tiden
före angivna dag senast betingade hyran,
med mindre nämnden med hänsyn
till lägenhetens uppenbart mindervärdiga
beskaffenhet finner synnerliga
skäl tala därför. Ej heller
må samtycke vägras till sådan uppsägning
av hyresavtal, som avses i
133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet
betingade villkor finnas
till skada för ny ägare i avsevärd
mån avvika från i hyreskontrakt
inom orten gängse bestämmelser.

5. I varje fall, där hyresnämnds
samtycke till uppsägningen grundas
allenast därpå, att nämnden funnit
hyresvärdens anspråk på högre
hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor
böra upptagas till prövning,
skall vid samtycket fästas det vill Bihung

till riksdagens protokoll 19

itände Nr 58. 33

(Utskottets förslag.)

ger att snarast besluta i ärendet.
Varje framställning om samtycke till
uppsägning bär innehålla uppgift såväl
om den för lägenheten före den
1 oktober 1915 senast gällande hyran
som om den ändring av hyresvillkoren,
som med uppsägningen avses,
eller den anledning till uppsägning,
som eljest åberopas.

3. Ej må hyresnämnd vägra
samtycke till uppsägning av hyresavtal,
då fråga är om lägenhet,
som varit uthyrd för tid före den 1
oktober 1915, där hyresvärden med
uppsägningen allenast avsett att erhålla
en hyresförhöjning av högst
15 procent eller annan av nämnden
jämlikt 6 § 2 mom. fastställd procentsats
utöver den för tiden före
angivna dag senast betingade hyran,
med mindre nämnden med hänsyn
till lägenhetens uppenbart mindervärdiga
beskaffenhet finner synnerliga
skäl tala därför. Ej heller må
samtycke vägras till sådan uppsägning
av hyresavtal, som avses i 133 §
utsökningslagen, därest i hyresavtalet
betingade villkor finnas till skada
för ny ägare i avsevärd mån avvika
från i hyreskontrakt inom orten
gängse bestämmelser.

4. I varje fall, där hyresnämnds
samtycke till uppsägningen grundas
allenast därpå, att nämnden funnit,
att samtycke till uppsägningen jämlikt
8 § 3 mom. icke kunnat förvägras, eller
att hyresvärdens anspråk på högre
hyra eller eljest förbättrade hyresvill l.

9 samt. 42 käft. (AV 58). 5

La (/utskottet,t utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kor, att innehavaren av lägenheten
beredes tillfälle att, inom viss, av
hyresnämnden förelagd kortare tid,
träffa avtal om lägenhetens fortsatta
förhyrning med den ändring
av hyresvillkoren, som av nämnden
fastställts eller må kunna komma
att fastställ as.

6. Finner nämnden sig icke böra
lämna begärt samtycke till uppsägning,
må i intet fall hyresavtal
därigenom anses förnyat för längre
tid än varje gång högst ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar
högst fyra rum, kök däri inbegripet,
och helt eller delvis är avsedd
till bostad, hyran enligt avtalet
skall erläggas i förskott för längre
tid än en månad, berättigar underlåtenhet
härutinnan icke till uppsägning,
så länge hyresgästen sist å
andra söckendagen av varje månad
till fullo erlägger den på samma månad
belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägningskall
hyresnämnd beakta ej mindre
de av hyresvärden för uppsägningen
anförda skäl än även, i vilken mån
uppsägningen medför svårighet för
hyresgästen att erhålla lämplig lägenhet
å tid, därtill hyresavtalet
uppsagts.

9 §.

1. Vad i 6 och 8 §§ stadgats
skall ej gälla beträffande lägenhet,

(Utskottets förslag.)

kor bör upptagas till prövning, skall
vid samtycket fästas det villkor, att
innehavaren av lägenheten beredes
tillfälle att, inom viss, av hyresnämnden
förelagd kortare tid, träffa
avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning
med den ändring av hyresvillkoren,
som jämlikt 6 § 2 mom.
inträtt eller av nämnden fastställts
eller må kunna komma att fastställas.

ö. Finner nämnden sig icke
kora. lämna begärt samtycke till
uppsägning, må i intet fall hyresavtal
därigenom anses förnyat för
längre tid än varje gång högst ett år.

(i. Där för lägenhet, som omfattar
högst fyra rum, kök däri inbegripet,
och helt eller delvis är avsedd
till bostad, hyran enligt avtalet
skall erläggas i förskott för
längre tid än en månad, berättigar
underlåtenhet härutinnan icke till
uppsägning, så länge hyresgästen
sist å andra söckendagen av varje
månad till fullo erlägger den på
samma månad belöpande hyran.

7. A id prövning av uppsägning
skall hyresnämnd beakta ej
mindre de av hyresvärden för uppsägningen
anförda skäl än även, i
vilken mån uppsägningen medför
svårighet för hyresgästen att erhålla
lämplig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet
uppsagts.

9 §•

Vad i 6 och 8 §§ stadgats skall
ej gälla beträffande lägenhet, som

Lagutskottets utlåtande Nr ÖS.

(Ktmgl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som icke den 25 maj 1917 eller icke den 25 maj 1917 eller tidigare
tidigare varit tagen i bruk. varit tagen i bruk.

2. Ej heller skall vad, i ti och
S §§ stadgats gälla sådan lägenhet,
som upplåtits till annat ändamål än
bostad, och för vilken hyran vid denna
lags ikraftträdande utgår med minst
2,000 kronor för år.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller
annans räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst
eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig
att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna
ske, genom befullmäktiga!, i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.
Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och
med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut
och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda
eller avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden
eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare och förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds
verksamhetsområde vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ordning
nämnden angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter
för de inom fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter
angående fastigheten eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden
må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,
ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsär -

36 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bete, som påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till
avsevärd höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter
eller att inreda bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt
såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn
till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag
vinner tillämpning inom området,
användes till bostad, må ej utan
hyresnämnds medgivande tagas i
bruk för annat ändamål; ej heller
må utan nämndens medgivande lägenhet
uthyras möblerad, vilken icke
vid nyssnämnda tid varit uthyrd i
sådant skick.

2. Lägenhet, som, då lagen den
25 maj 1917 med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m. trädde
i tillämpning inom området, användes
till bostad eller var oanvänd men
dessförinnan senast använts till bostad,
må ej utan hyresnämndens
medgivande tagas i bruk för annat
ändamål; ej heller må utan nämndens
medgivande lägenhet uthyras
möblerad, vilken icke vid nyssnämnda
tid varit uthyrd i sådant
skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av
hyresvärden för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan
på hyresförhållandena i allmänhet i orten samt till svårigheterna
för vederbörande hyresgäster att erhålla andra lämpliga bostäder.

4. Den, som inom område, där
denna lag är gällande, till bostad
förhyr omöblerad lägenhet, må icke
inom området utan hyresnämndens
samtycke vare sig själv eller genom
till hans hushåll hörande person för ^
samma tid förhyra annan omöblerad
bostadslägenhet eller del därav. Har
sådan förhyrning utan nämndens samtycke
skett, sedan denna lag blivit
gällande för det område, där lägenheten
är belägen, äger nämnden förklara
sådant hyresavtal ogiltigt. Hyresgäst,
vilkens hyresavtal sålunda
häves, vare skadeståndsskyldig gentemot
hyresvärden, där denne ej ägt

Lagutskottets utlåtande. Nr ÖS.

(Kung1. Maj:ls förslag.) (Utskottets förslag.)

(dier boii tiga kännedom om hyresgästens
obehörighet enligt denna paragraf
att förhyra lägenheten.

5. Över hyresnämnds beslut i
fråga, varom i denna paragraf, 1 och
2 inom. förmäles, må klagan föras
hos Konungens befallningsliavande
inom trettio dagar efter erhållen
del av heslutet. I Konungens befäl
Iningsliavandes beslut må ändringsökas
hos Konungen genom besvär,
vilka skola vara inkomna till civildepartementet
inom den tid, som
för överklagande av förvaltande myndigheters
och ämbetsverks beslut är
bestämd.

6. På ansökan av hyresnämnd
äge överexekutor meddela handräckning
till återställande av olagligen
rubbat förhållande, varom i denna
paragraf förmäles; och gälle därom
enahanda bestämmelser, som för det
i 191 § utsökningslagen avsedda fall
äro stadgade.

4. Över hyresnämnds beslut i
fråga, varom i denna paragraf 1 och
2 mom. förmäles, må klagan föras
hos Konungens befallningsliavande
inom trettio dagar efter erhållen
del av beslutet. I Konungens befallningshavandes
beslut må ändringsökas
hos Konungen genom besvär,
vilka skola vara inkomna till civildepartementet
inom den tid, som
för överklagande av förvaltande myndigheters
och ämbetsverks beslut är
bestämd.

5. På ansökan av hyresnämnd

äge överexekutor meddela handräckning
till återställande av olagligen
rubbat förhållande, varom i denna
paragraf förmäles; och gälle därom
enahanda bestämmelser, som för det
i 191 § utsökningslagen avsedda

fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds
verksamhetsområde för egen eller
annans räkning uthyr omöblerad
lägenhet, är pliktig att hos nämnden
anmäla ej mindre hyresledighets
inträde och upphörande med
angivande av senast betingad hyra
samt i förra fallet liyresanspråk för

12 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

förnyad uthyrning och i senare fallet
den vid uthyrningen betingade hyran,
än ock varje med förutvarande hyresgäst
träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse
mot höjd hyra, ävenledes
med angivande av den förutvarande
och den höjda hyrans belopp. 7
anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd
för tid före den 1 oktober 1915,
även angivas den för tid före nämnda
dag senast betingade hyran. Om tiden
och sättet för anmälan, som här sagts,
förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning
av de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan
kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade
lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt
eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling
skall särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga
bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutas
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

14 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet
fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan
för uthyrning av lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar
eller vad det är, till högre värde, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor.

Laf/u/nko t te tu utlåtande Nr .''5 S.

CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förstäf/.)

-■ Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblorad
lågenhet, såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst
eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att fa hyresbeloppet prövat
att utan hyresnämnds prövning av

3. Har Konungens befallningshavande
för område, där denna lag
äger tillämpning, fastställt taxa för
hyresförmedling, straffes den, som
erbjuder sig att mot vederlag till
högre värde, än taxan föranleder,
förmedla uthyrning av eller överlåta
hyresrätt till omöblerad lägenhet,
eller som för sådan förmedling eller
överlåtelse fordrar eller mottager vederlag
till högre värde, likaledes med
böter från och med femtio till och
med ettusen kronor.

1. Bryter någon mot vad i 11
§ 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes
med böter från och med etthundra
till och med tiotusen kronor.

2. Bryter någon mot vad i 11
§ 4 mom. är stadgat, straffes med
böter från och med femtio till och
med ettusen kronor.

enligt denna lag eller ock vara villig
uppsägning låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd
eller eljest, när skäl därtill
äro, må Konungens befallningshavande
för område, där denna lag äger tillläinpning,
fastställa taxa för hyresförmedling.
Har Konungens befallningshavande
fastställt sådan taxa,
straffes den, som erbjuder sig att
mot vederlag till högre värde, än
taxan föranleder, förmedla uthyrning
av eller överlåta hyresrätt till
omöblerad lägenhet, eller som för
sådan förmedling eller överlåtelse
fordrar eller mottager vederlag till
högre värde, likaledes med böter
från och med femtio till och med
ettusen kronor.

§•

Bryter någon mot vad i 11 §
1 eller 2 mom. är stadgat, straffes
med böter från och med etthundra
till och med tiotusen kronor.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter
från och med fem till och med femhundra kronor.

40 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

{Kung}, Majds förslag.) (Utskottets förslag.) ''

17 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,
utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden
förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra
kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter
mot vad i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i
föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot
bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med
femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas,
ej må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,
de i 17 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är
inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid
allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,
köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling
ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag,
rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Lagutskottets utlåtande Nr 58. il

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gälla; och skola bestämmelserna i 7 § av nämnda lag fortfarande äga
giltighet, såvitt angår hyresbelopp, som icke prövats av nämnden och
som belöper på tid före den 1 oktober 1918. Därjämte skola av hyresnämnd
enligt lagen den 25 maj 1917 meddelade beslut fortfarande äga
giltighet; och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder jämte
suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av samma lags bestämmel -

ser, anses såsom behörigen utsedda
Lagen gäller till och med den
31 december 1919, men skall vad
däri stadgas angående förseelse, som
omförmäles i 14 § 1 mom., fortfarande
äga giltighet. Hyresnämnds
beslut, varigenom nämnden enligt
6 eller 7 § fastställt hyra för viss
tid eller enligt 8 § första momentet
sista punkten för viss tid lämnat
hyresgäst medgivande att överlåta
lägenhet till annan, skall äga giltighet
till utgången av sålunda bestämd
tid, dock högst till den 1 oktober
1920. Beträffande annan än i 14 §
1 mom. omförmäld, under tiden för
lagens giltighet begången förseelse,
varå påföljd i lagen är bestämd,
skall vad därutinnan i lagen är stadgat
fortfarande gälla,
samt

enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den
31 december 1919, men skall vad
däri stadgas angående förseelse, som
omförmäles i 14 § 1 mom., fortfarande
äga giltighet. Hyresnämnds
beslut, varigenom nämnden enligt
6 eller 7 § fastställt hyra för viss
tid, skall äga giltighet till utgången
av samma tid, dock högst till den
1 oktober 1920. Beträffande annan
än i 14 § 1 mom. omförmäld, under
tiden för lagens giltighet begången
förseelse, varå påföljd i lagen är
bestämd, skall vad därutinnan i
lagen är stadgat fortfarande gälla.

B. att motionerna nr 148, 156, 157 och 159 i
första kammaren samt nr 148, 374, 377, 378, 379 och
384 i andra kammaren, i den mån de icke kunna anses
besvarade genom vad utskottet under A. hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1918.

På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 satnl. 42 höft. (AV 58.)

Lagutskottets utlåtande nr 58.

Reservationer:

I. Beträffande förslaget i dess helhet:

av herrar Stärner, greve Spens, Dahl, Permansson och Lånt, som
anfört:

I särskilda motioner har påyrkats, att möjlighet för överklagande
av hyresnämnds beslut måtte beredas. Redan då den nu gällande hyresstegringslagen
var föremål för lagutskottets behandling, restes med styrka
krav på anordnande av en besvärsinstans. Detta önskemål har under
beredningen av förevarande lagförslag jämväl varit föremål för övervägande.
Föredragande departementschefen anför i detta avseende:

»En allvarlig olägenhet med den nuvarande lagen är onekligen, att
hyresnämnds beslut, ehuru av ingripande betydelse för den enskilde,
bortsett från de i 11 § omförmälda, icke kunna överklagas. Ur principiell
synpunkt kan visserligen anföras, att samma regel i viss mån gäller beträffande
skiljedomar. Men olikheterna äro dock betydande. Parterna
ha själva överenskommit att hänskjuta tvisten till skiljenämnds prövning;
de ha tillika själva valt skiljemännen och kunna dessutom vid
domstol få skiljedomen upphävd, om den lider av något formellt fel.

Vid övervägande av de praktiska möjligheterna att realisera kravet
på en överinstans för prövning av hyresnämndens beslut torde man böra
utgå från den omständigheten, att hyresnämnderna icke kunna medhinna
att upprätta så fullständiga protokoll, att prövningsmyndigheten skulle
kunna träffa sitt avgörande väsentligen på grundval av dessa. Det åligger
för närvarande hyresnämnderna endast att taga sina beslut till protokollet,
och det föi''efaller icke möjligt att ålägga dem en mera fullständig
protokollsföring. De skulle då av allt att döma inom vissa orter
tvingas att anställa en talrik och dyrbar kanslipersonal, oaktat alla skäl
tala för att bibehålla nämnderna vid så enkla former som möjligt.

Om sålunda hyresnämndens protokoll icke kunna lämna den ifrågasatta
prövningsmyndigheten nödigt material för ärendenas avgörande, så
följer därav, att varje ärende måste inför denna prövningsmyndighet till
synes fullständigt genomgås. Då det torde vara lämpligast, att även inför
prövningsmyndigheten förfarandet är muntligt, och då nämnda myndighet
måste äga en god kännedom om rådande lokala förhållanden, synes

] Atoni skottets utlåtande av f)b.

[Våg;in icke kunna lösas genom anordnandet av eu central hyresprövningsnänmd.
Att åter inom de särskilda orterna anordna lokala prövningsnämnder
skulle sannolikt pa mango hall endast medföra eu sänkning
av de gamla hyresnämndernas kvalitet och av förtroendet till desamma.

Tilläggas må, att prövningen näppeligen lärer kunna uppdragas
ät någon myndighet. Det tiar ifragasatts att beträffande alla hyresnämnds
beslut införa samma instansordning, som redan föreskrivits med avseende
ä beslut enligt den nu gällande lagens 11 §*och alt sålunda bereda tillfälle
till överklagande av varje hyresnämnds beslut hos Kungl. Maj-.ts
befallningshavande och därefter genom besvär hos Konungen. Genom
att från klagorätten undantaga beslut, varom enhällighet rått inom hyresnämnden,
skulle man måhända i någon mån kunna minska de betänkligheter,
som häfta vid ett så pass starkt utökande av Kungl. Maj ds
hefalluingshavandes arbetsområde; dock skulle, vad Stockholms stad beträffar,
överståthållarämbetets arbetsbörda även med eu sådan anordning
säkerligen bliva väsentligen ökad. Framför allt torde emellertid sakkunskapen
i avseende ä hyresförhållandena inom orten icke alltid kunna beräknas
vara större hos någon myndighet än hos hyresnämnderna, vilkas
verksamhet helt och hållet är ägnad åt dessa förhållandens reglering.

På dessa och på de av socialstyrelsen och bostadskommissionen i
deras berörda skrivelse i övrigt anförda skäl finner jag så stora praktiska
svårigheter, möta gentemot införandet av en allmän instansordning för
överklagande av hyresnämnds beslut, att jag icke anser mig kunna föreslå
någon ändring i detta hänseende utan nödgas inskränka mig till att
hänvisa därtill, att hyresnämnd, när dess beslut av en eller annan anledning
blivit i avsevärd mån felaktigt, jämligt 3 § fjärde momentet
äger att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.»

Såsom departementschefen vitsorda]'', innebär frånvaron av besvärsrätt
en allvarlig olägenhet. Otvivelaktigt är, att erfarenheten från den nu
gällande lagens tillämpning får anses hava bestyrkt behovet av dylik
rätt. Inom utskottet har ej heller förefunnits meningsskiljaktighet härutinnan.
Majoritetens beslut har uteslutande föranletts av praktiska hänsyn,
hänförande sig dels till den ökning av arbetsbördan, som eu utförligare
protokollsavfattning ansetts skola medföra för hyresnämnden, dels
till befarad svårighet i avseende å anordningen av prövningsmvndighet.
Yi förmena, att vad i dessa avseenden såväl av departementschefen som
av utskottet blivit anfört, ej är av beskaffenhet att böra verka hinder mot
införande av besvärsrätt. De värden, som bero av hyresnämnds prövning,
äro ej sällan av den betydenhet, att det ej kan vara förenligt med

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

statens tillbörliga omsorg om enskild rätt att slutgiltigt binda avgörandet
vid prövning av endast en instans. Och den väsentliga utsträckningen
av förevarande lagstiftnings giltighetstid har förtagit verkan av den ursäkt,
som tidigare sökts i lagens provisoriska karaktär.

Vi hava alltså ej kunnat finna annat än, att en besvärsrätt är ett
komplement till den föreslagna lagen av den ofrånkomliga nödvändighet,
att de av utskottet åberopade ofrånkomliga praktiska skälen måste vika.
I själva verket torde de ej heller vara oöverkomliga. Vi föreslå fördenskull,
att ifrågavarande lag måtte av riksdagen antagas med följande
lydelse:

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig liyresstegring ni. in.

Lagens tillämplighetsområde.

1 § = utskottets förslag.

Om hyresnämnd.

2 § ’ -- - utskottets förslag.

3 § 1—3 mom. = utskottets förslag.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut enligt G eller 7 § på grund
av förelupet förbiseende eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar
blivit i avsevärd mån felaktigt, äge nämnden att förordna om
den rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande
nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så
snart ske kan och senast inom tio dagar. Samma dag dylik granskning
skett, shall anslag göras a nämndens dörr, innefattande uppgift om dagen
för granskningen samt, där minst två av nämndens ledamöter varit från
beslutet skiljaktiga, upplysning härom; tillika skall protokollet från det anslag
skett vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen genast,
skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas part, som sådant
begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas vid handläggning av frågor, om vilka
i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

Tm<jutskottet* utlåtande AV 5<S‘.

4'')

önskan upptagas i nämndens eller prövningsmyndighetcns protokoll eller
skrivelser i vidare mån, än som för frågornas behandling är oundgängligen
erforderligt. Ej heller må de i annan mån av ordförande, ledamöter
eller tjänstemän i nämnd (dier prövningsmgndighet yppas.

o § - utskottets förslag.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

1—4 inom. - utskottets förslag.

5. Har hyresnämnd eller prövningsmgndighet för viss tid fastställt
hyra för lägenhet, gälle avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats,
såsom om hyran för nämnda tid överenskommits för det fastställda
beloppet.

6 mom. — utskottets förslag.

7 § = utskottets förslag.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad
lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen efter hyresavtalets
ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran, att han är villig att låta
avtalet upphöra, eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap.
21—24 §§ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom
berättigar till uppsägning, eller samtycke till uppsägning senast den dag, å
vilken uppsägning enligt lag eller avtal sist kan ske, meddelas antingen av
hyresnämnd, där dess beslut enligt denna lag må gå i verkställighet, eller
ock av prövning smyndighet.

2 och 3 mom. = utskottets förslag.

4. I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen
grundas allenast därpå, att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen
jämlikt 8 § 3 mom. icke kunnat förvägras eller att hyresvärdens
anspråk på högre hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor bör upptagas
till prövning, skall vid samtycket fästas det villkor, att innehavaren av
lägenheten beredes tillfälle att, inom viss, av hyresnämnden förelagd
kortare tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning med den
ändring av hyresvillkoren, som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av

46 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

nämnden fastställts eller av nämnden eller prövningsmyndigheten må kunna
komma att fastställas.

5—7 mom. — utskottets förslag.

9 § = utskottets förslag.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 § = utskottets förslag.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1—3 mom. = utskottets förslag.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning
till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna
paragraf förmäles; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det
i 191 § utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 § — utskottets förslag.

Om bostadsförmedling.

13 § — utskottets förslag.

Om överklagande av hyresnämnds beslut.

14 §•

1. Om hyresnämnds beslut, varom i <>, 7 och 8 §§ förmäles, och
från vilket minst två av nämndens ledamöter vant skiljaktiga, må klagan
föras i Stockholm hos öv er ståthållarämbetet, i övriga orter hos magistrat,
där sådan finnes, och eljest hos Konungens befallning shav ande inom femton
daga) från den dag, da protokollet över beslutet enligt anslag å hyresnämndens
dörr blivit av nämnden granskat.

2. Hyresnämnds beslut, som här sagts, skall gå i verkställighet, ändå
att klagan däröver föres, där ej beslutet innefattar godkännande av uppsägning.

3. Lämnar prövningsmyndighet samtycke till uppsägning, vare hyresvärden
berättigad att uppsäga avtalet till upphörande å nästa fardag efter

1 AUfntskottetn utlåtande AV ds.

utgången av den för avtalet gällande uppsägningstid, utan hinder av att
avtalet genom hyresnämnds vägran av sådant samtycke ma hava blivit förlängt
pa längre tid; dock skall i fråga om hyresgästs företrädesrätt till nytt
hyresavtal, vad i <V § 4 mom. stadgas, äga motsvarande tillämpning.

4. Hav prövningsmyndighet lämnat sitt samtycke till uppsägning,
skall beträffande den förändring av hyresvillkoren, som av uppsägningen må
föranledas, för varje fall så anses, som om hyresnämndens beslut angående
uppsägningen innefattat samtycke till densamma. Likaså skall, där av
prövningsmyndighet ändring göres i hyresnämnds beslut angående, fastställande
av hyra eller av ersättning enligt 7 §, så anses, som om nämndens
beslut innefattat, vad prövning smyndigheten i ärendet beslutat.

o. Finner prövningsmyndighet sig icke böra lämna begärt samtycke
till uppsägning, må i intet fall hyresavtalet därigenom anses förnyat
för längre tid än varje gång högst ett år från det hyresnämnden beslutat i
ärendet.

6. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, varom i denna paragraf
förmäles, må talan ej föras.

15 §.

Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i 11 § 1 och 2 mom. förmäles,
må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes
beslut må ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara
inkomna till civildepartementet inom den tid, som för överklagande av
förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Ansvarsbestämmelser.

in §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd eller
prövningsmyndighet för lägenhet fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst,
hyressökande eller annan för uthyrning av lägenheten fordrar eller
mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre värde, straffes
med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad
lägenhet såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst
eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från
rätten att få hyresbeloppet prövat enligt denna lag eller ock vara villig

48 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

att utan hyresnämnds eller prövning smyndighets prövning av uppsägning
låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill
äro, må Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger
tillämpning, fastställa taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande
fastställt sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att
mot vederlag till högre värde, än taxan föranleder, förmedla uthyrning
av eller överlåta hyresrätt till omöblerad lägenhet, eller som för sådan
förmedling eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag till högre
värde, likaledes med böter från och med femtio till och med ettusen
kronor.

17 §.

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes
med böter från och med etthunda till och med tiotusen kronor.

18 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgadena vare straffet böter
från och med fem till och med femhundra kronor.

19 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd eller
prövning smyndighet emot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet
böter från och med femtio till och med ettusen kronor; dock att straff,
som här stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen
bör beläggas med strängare straff.

20 §.

Förseelser, som avses i 16—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare,
de i 19 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke
finnes, vid allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

Lagutskottets utlåtande Nr 38.

4!)

21 §•

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,
köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall
förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna
lag, rörande hyresnämnds och prövning smyndighets verksamhet eller eljest,
meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
och upphör därmed lagen med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. den 25 maj 1917 att gälla. Dock skall beträffande förseelse,
som begåtts under tiden för sistnämnda lags giltighet och varå
påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan i sagda lag stadgat
fortfarande gälla; och skola bestämmelserna i 7 § av nämnda lag fortfarande
äga giltighet, såvitt angår hyresbelopp, som icke prövats av
nämnden och som belöper på tid före den 1 oktober 1918. Därjämte
skola av hyresnämnd enligt lagen den 25 maj 1917 meddelade beslut
fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder
jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av samma
lags bestämmelser, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den 31 december 1919, men skall vad
däri stadgas angående förseelse, som omförmäles i 16 § 1 mom., fortfarande
äga giltighet. Hyresnämnds och prövning smyndighets beslut, varigenom
enligt 6 eller 7 § hyra för viss tid fastställts skall äga giltighet
till utgången av samma tid, dock högst till den 1 oktober 1920. Beträffande
annan än i 16 § 1 mom. omförmäld, under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, skall vad
därutinnan i lagen är stadgat fortfarande gälla.

n. Beträffande de särskilda paragraferna i förslaget:

A. Vid 1 § 1 mom. av herrar Klefbeck, ^ Lindqvist i Kosta, Ernst
Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, som yrkat, att
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 käft. (Nr 58.) 7

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

momentet med anledning av den av herr Hage m. fl. väckta motionen
måtte erhålla följande lydelse:

»Denna lag äger tillämpning inom varje stad, köping och municipalsamhälle.
Dock må Konungen---deltagandes röster.»

B. Vid 2 § 3 mom. av herr Stårner, som ansett, att orden »vilka
vad angår hyresnämnd i stad skola vara lagfarna» utgå.

C. Vid 3 § 4 mom. av herrar Högberg och Holmdahl, som ansett,
att i eulighet med vad herr Loven m. fl. motionsvis yrkat, orden »att
omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt ändrat läge»
böra ur momentet utgå.

D. av herrar Pettersson i Södertälje, Klefbeck, Lindqvist i Kosta,
Ernst Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka
hemställt:

vid 8 § 1 mom., att momentet måtte erhålla följande lydelse:

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad
lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen efter hyresavtalets
ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran, att lian är villig att låta
avtalet upphöra, eller samtycke till uppsägningen senast den dag, a vilken
uppsägning sist kan ske, meddelas av hyresnämnd, eller fall föreligger, som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14 juni 1907
om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning. Har hyresnämnd
för viss tid av högst ett år lämnat hyresgäst medgivande att överlåta
lägenheten till annan, shall detta medgivande äga samma verkan, som om
det lämnats av hyresvärden.

vid 8 § 2 mom., att momentet måtte erhålla följande lydelse:

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal,
avsett att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare dock så ansett, som
n-m avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens slut, så
framt uppsägning icke skett, skall förlängas för ytterligare lika lång Hd,
dock varje gång för högst ett år. För ty fall galle‘i fråga om uppsägningstidens
längd vad för motsvarande fall finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista
stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

vid 8 § 3 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som
mom, 2 i utskottets förslag.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

vid 8 § 4 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som
mom. 3 i utskottets förslag;

vid 8 § 5 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som
mom. t i utskottets förslag;

vid 8 § ti mom., all momentet måtte erhålla samma lydelse som
mom. 5 i utskottets förslag.

E. Vid 8 § 7 mom.,

dels av hen- Pettersson i Södertälje, vilken hemställt, att momentet
måtte erhålla samma lydelse som mom. G i utskottets förslag,

dels ock av herrar Klefbeck, Lindqvist i Kosta, Ernst Linåley,
Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka hemställt, att
momentet måtte erhålla följande lydelse:

»Där för lägenhet, som omfattar högst fyra ruin, kök däri inbegripet,
och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas
i förskott för längre tid än en manad, skall hyresgästen anses fylla
sina förpliktelser enligt avtalet med avseende å hyrans erläggande, så länge
han sist å andra söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på
samma månad belöpande hyran ; samt

F. av herrar Pettersson i Södertälje, Klefbeck, Lindqvist i Kosta,
Ernst Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka
hemställt,

vid 8 § 8 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som
inom. 7 i utskottets förslag;

vid 11 § 4 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse, som
ifrågavarande lagrum äger enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 11 § 5 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse
som enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 11 § ti mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse
som enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 15 §, att paragrafen måtte erhålla samma lydelse som enligt
Kungl. Maj:ts proposition; samt

vid övergångsbestämmelserna, att ifrågavarande bestämmelser
måtte erhålla den lydelse, som angivits i Kungl. Maj:ts proposition.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Rättelser

till lagutskottets utlåtande nr 58.

(Reservationer.)

Om
Över

5. Finner prövning smy närighet sig icke
böra lämna begärt samtycke till
uppsägning, skall för varje fall
så anses, som om hyresnämnden
vägrat samtycke, och galle vad i
8 § 5 mom. för där avsett fall
stadgas.

Å sid. 46, 14 § 1 inom. rad. 1 står:

läs:

» »

47,

läs:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 höft. (Nr 58.)