Lag-Utsliottets Utlåtande N:o 84 (Utlåtande 1867:LU84 Lagutskottet)

Lag-Utsliottets Utlåtande N:o 84.

N:o 84.

Ant. til! Riksd. Kansli d. 15 Maj 1867, kl. S e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vackt motion om fordndradt
röstberåkningssdtl vid orgelnisters och klockares
tillsättande.

Uti 24 Kap. 30 § Kyrkolagen stadgas, att »orgelnisten viiljes af kyrkoherden
och församlingen, som honom lönar, allt som de deröfver kunna förenas», och
i 51 § samma kapitel, »att klockaren skall i Ida måtto af kyrkoherden och församlingen
väljas». Huru detta skall tillgä, bestämmes närmare genom Kong!.
Resolutionen på allmogens besvär den 20 November 17556 och Kongl. Resolutionen
den 20 Juni 1794 sålunda, att sedan kyrkoherden af de till klockaresysslan
sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenliga och i alla afseenden
skickligaste, skall han anställa laglig votering efter gårdatal i socknestufvan, hvarvid
kyrkoherden äfven slutligen allemnar sin röst, hvilken i beloppet skall räknas
lika med halfva församlingens, och dervid bör allenast jemföras med beloppet af
de församlingens röster, som vid valet blifvit afgilna och lagligen erkända, dock
har genom 2 § i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 Mars 1862 den förändring i ofvanberörda föreskrifter blifvit gjord,
att valen förrättas å kyrkostämma.

Emot dessa stadganden hafva uti en inom Andra Kammaren väckt motion,
N:o 183, anmärkningar blifvit framställda af Herr J. F Fredricson, hvilken föreslår,
dels att 50 § i 24 Kap. Kyrkolagen måtte erhålla följande förändrade lydelse: »Orgelnisten

väljes af kyrkoherden och församlingen i kyrkostämma, och ege
pastor dervid att beräkna en hel röst för sitt embete utom rösträtten för pastorsbostället»;
— dels ock att början af 51 § i samma kapitel måtte gifvas detta
innehåll:

Bill. till Riksd. Prot. 18(17. 7 Sami. 22 Höft.

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 85.

»Klockaren skall i lika måtto och efter samma röstberäkningsgrund som för
orgelnists antagande stadgadt är väljas af kyrkoherden och församlingen.»

Lag-Utskottet, till hvars behandling ifrågavarande motion blifvit öfverlemnad,
får härvid erinra, att Rikets Ständer vid sistlidna riksmöte, med anledning af då
i ämnet väckta motioner, allåtit underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, deruti Rikets
Ständer anhållit, bland annat, att Kong]. Maj:t täcktes, med ändring af gällande
stadganden angående val af klockare, orgelnist och annan kyrkobetjening, i
nåder förordna, att desse tjenstemän och betjente, klockare dock så vida med
denna befattning ej förenas folkskoleläraretjenst, skola, sedan förslag blifvit af kvrkoherden
upprättadt, af honom och församlingen gemensamt väljas, samt rösterna
dervid beräknas på sätt i Kongl. Förordningen den 2! Mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd finnes stadgadt.

Vid detta förhållande föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Fredricsons ifrågavarande motion ej må till någon
vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

!f:o 85.

Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Maj 1867, kl. 5 e. m.

Lag-Utskollels Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande
a/ klockares brefbdringsskyldighet.

På sätt vid åtskilliga föregående riksdagar blifvit ifrågasatt, har äfven nu
förslag väckts derom, att stadgandet i 24 Kap. 52 § Kyrkolagen, det klockaren
skall »bära Kapitlets, prostens och kyrkoherdens bref till prosten, när de honom
tillhandakomma, till nästa klockare, och der sådant försummas, till skadan som