Lag-Utskottets Utlåtande S:o 37 (Utlåtande 1867:LU37 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande S:o 37.

N:o 37.

Ank till Riksd. Kansli d. 19 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion (iV.-o 56) om en underdånig
framställning till Kongl. Maj:t, att Kongl. Maj:t
ville för Riksdagen framlägga Lagberedningens [årslag
till civillag.

Uti ett till Andra Kammaren ingifvet memorial har Herr II IV. IJessle, hufvudsakligen
med åberopande af de olägenheter bristen på en codifierad lag medförde,
och på i öfrigt anförda skäl, hemställt, att Riksdagen måtte ingå tilf Kongl.
Maj:t med underdånig anhållan, »del Kongl. Maja behagade till Riksdagens profning
successivt eller balk efter balk framlägga Lagberedningens förslag till allmän civillag
med de modifikationer i detaljer, som kunna påkallas af förändrade tidsförhållanden
och utvecklade röt t så sigt er»; varande motionärens förmodan, att på sådant
satt hela civillagen hunne på fyra års tid blifva antagen, enär, med lagverkets
afdelande i fyra grupper, deraf den första skulle omfatta giftermåls- och ärfdabalkarne,
den andra jorda- och byggninga-, den tredje handels- och utsökningssamt
den (jerde rättegångsbalken, hvarje Riksdag borde medhinna en grupp, hvarvid
dock början borde ske med handels- och utsökningsbalkarne, såsom eft r
motionärens förmenande de af behofvet mest påkallade; och har Kammaren öfv r
detta memorial infordrat Lag-Utskottets yttrande.

Utskottet anser sig redan deraf förhindradt understödja motionären, att e t
tillstyrkande af hans framställning nödvändigt förutsätter en närmare granskni g
åtminstone af hufvudgrunderna i det ifrågavarande förslaget, som icke numera b -finner sig i samma ställning till lagstiftningens ståndpunkt i landet, som då d t
först framlades. Lika med motionären får Utskottet erinra, att det är mer '' n
fyratio år sedan Lagkomité^) blef färdig med sitt förslag till civillag. Den rev -sion deraf, som uppdrogs åt den s. k. Lagberedningen hade medhunnits år 184 .

En återblick på dessa decenniers lagstiftningsarbete inom vårt land visar ic e
allenast de förändringar, som egt rum, utan ock huruledes arbetet måst gå st
Bill. till ftiksd. Prat 18b7. 7 Sami. 1 Afd. 5 Höft. \

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37

för steg, samt att, hvad äfven synes ligga i sakens natur, det gifves en gräns,

utöfver hvilken det icke kan fortskyndas. Också blef genast, efter det Lag komitéen

afgifvit sitt förslag till civillag, i anseende till den mängd förändringar i
den äldre lagen, som Komitén föreslagit, den anmärkning framställd och af mången
biträdd, att det icke kunde vara lör ett samhälle nyttigt, utan måhända tvärtom
vådlig!, att på en gång företaga eu så beskaffad omskapning af hela lagen, emedan
det åtminstone kunde befaras, att lagen, som dock borde utgå från folkets tänkesätt,
vanor och behof, länge förblefve främmande för folket, som skulle efterlefva
honom, ja äfven för domaren, som borde tillämpa honom. Det nya lagverket,
hvars värde Utskottet ingalunda underskattar, har tjenat till ledning vid de ombildningar,
vår lag i många vigtiga stycken under det sista fjerdedels-århundradet
undergått; och enahanda gagn kommer detta verk otvifvelaktigt äfven framgent

att utöfva; men de liera stycken, som återstå att pröfva, medhinnas för visso icke

på den tid motionären förutsätter.

Utskottet har emellertid inhemtat, att, till följd af särskilda underdåniga framställningar
från Rikets Ständers sida vid föregående riksdagar om utarbetande af
vissa lagförslag af större omfattning, dessa ärenden för närvarande bero på Kong!.
Maj:ts pröfning; och med anledning af det sätt hvarpå Kong!. Maj t tillvägagått
vid utarbetande af de lagförslag, som i sednare tider för riksdagarne framlagts,
hyser Utskottet den öfvertygelse, att Kong!. Maj:t, i den mån sådant medhinnes,
söker befordra de lagfrågor, hvilka ännu tarfva behandling, till en nöjaktig lösning,
hvadan Utskottet icke anser lämpligt tillstyrka Riksdagen att till Kongl. Maj:t ingå
med en ytterligare påminnelse i ämnet, utan hemställer Utskottet vördsamt,

att Herr Hessles ifrågavarande motion må lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 8 Februari 1867.

På Utsk ottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Rescrvatiouer:

af Herr Hasselrot: »Då jag icke kan dela den af Utskottet uttalade åsigt,
att, under nuvarande förhållanden, sedan civillagen under nära ett hälft sekel utgjort
föremål för landets utmärktaste juristers pröfning, och sedan de vigtigaste

Lag-Utskoltets Utlåtande N:o 38.

bestämmelser i civillagförslaget, såsom om giftorätt, arfsrätt, testamentsrätt och
om börd redan blifvit i gällande lag intagne, — det kunde vara för samhället
vådligt att nu på en gång företaga den af motionären föreslagna kodifiering af
lagen och jag befarar att ett bifall till Lag-Utskottets Utlåtande kunde anses innefatta
ett godkännande af nämnda åsigt, hvilket åter möjligen kunde hafva till
följd att lagförslagets kodifiering, såsom enligt Utskottets åsigt obehöflig och vådlig,
blefve alldeles undanskjuten, samt man dessutom har sig bekant, att civil-laglörslagets
pröfning utgör ett hos Justitie-depärtementet balanceradt ärende, får jag
vördsamt hemställa:

att Riksdagen, förvissad derom att Kong!. Maj:t åt ifrågavarande
vigtiga ärende egnar nödig omsorg, förklarar att motionen ej till
någon Riksdagens åtgärd föranleder,
af Herrar Bovin och Rosenqvist.

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i nu
gällande lag angående äktenskapsförord, mannens målsmansräll
för hustrun och giftorätt i bo.

De ämnen, som genom nedan omförmälda motioner gjorts till föremål för
Riksdagens pröfning, hafva med hvarandra sådan inre gemenskap, att Lag-Utskottet,
hvars utlåtande öfver motionerna blifvit af Andra Kammaren infordradt,
anser sig böra öfver dem på en gång sig yttra Ty de grundsatser, som göra sig
gällande beträffande den egendomsgemenskap emellan äkta makar, i lagen bör erkännas,
måste ovilkorligen afses, då fråga uppstår, huru mannens målsmans- och
förvaltningsrätt beträffande hustruns enskilda egendom skall bestämmas.