Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT (Utlåtande 1886:LU17 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

N:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1886, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående förändrad
lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885, dels
ock enskild, motion i samma ämne.

Kong!. Maj:t har under den 30 December sistlidna år till Riksdagen
aflåtit en proposition, N:o 12, af följande lydelse:

»Under hänvisning till bi lagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning angående förändrad lydelse af S 53 i värnplifrtslaoph
den 5 Juni 1885.

Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885
skall erhålla följande förändrade lydelse:

§ 53.

Denna lag skall å invånare på Gotland tills vidare tillämpas
med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligt.ens fullgörande
:

a) att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af
det kalenderår, under hvilket, han fyller nitton år, och fortfar till och
med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första
och sex år i andra uppbådet;

Bill. till 1liksd. Prat. 1880. 7 Sami. 6 Haft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

c) att den värnpligtig^ är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig
att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,
hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser
fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar
under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det
andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela
ön blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpligtige
på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns
område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter
rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag
i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,
eger Konungen derom förordna.»

Denna proposition har af båda Kamrarne hänvisats till handläggning
af Lag-Utskottet, som tillika fått från Andra Kammaren emottaga
en inom den Kammaren af Herr Aug. Bokström väckt motion, N:o
131, i samma ämne.

I denna motion föreslås,

att Riksdagen för sin del må godkänna följande lydelse af nämnda
paragraf:

§ 53.

»Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tills vidare tillämpas
med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande
:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län fortfar till och med
det år, under hvilket han fyller fyratio år;

b) att tjenstetid^! i beväringen är tolf år, hvaraf sex i första och
sex i andra uppbådet;

c) att, då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det
andra uppbådet icke skall uppfordras vid andra tillfällen, än då riket
råkat i krig med annan makt, och icke heller förr än första uppbådet
från hela länet blifvit inkalladt samt att så väl under fred som i krigstid
de värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring
utom länets område;

d) de värnpligtige, som enligt för Gotlands län nu gällande bestämmelser
redan fullgjort tvenne års värnpligt, befrias från andra
årets vapenöfning enligt denna lag.

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 17.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter
rörande värnpligtens utgörande i Gotlands län erfordras undantag
i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,
eger Konungen derom förordna.»

Om detta förslag icke skulle af Riksdagen godkännas, hemställer
motionären,

att Riksdagen för sin del ville godkänna Kongl. Maj:ts proposition
i ämnet med den förändring, att mom. d) erhåller följande lydelse:

»d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det
andra uppbådet icke skall uppfordras vid andra tillfällen, än då riket
råkat i krig med annan makt, och icke heller förr än första uppbådet
från hela länet blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i
krigstid de värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring
utom länets område.»

Till upplysning om den nuvarande organisationen af Gotlands
nationalbeväring får Utskottet hänvisa dels till den såsom bilaga till
detta utlåtande af tryckta kungörelse, hvilken innefattar den angående
nationalbeväringens första upprättande ingångna konvention, dels ock
till det af Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet
afgifna yttrande till statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari, som
finnes bifogadt Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof (sid. 26).

Vid jemförelse mellan Kongl. Maj:ts och motionärens förslag till
ändring af § 53 i värnpligtslagen har Utskottet ansett det förstnämnda
eg a obetingadt företräde, och vill Utskottet i korthet angifva skälen derför.

De båda förslagen skilja sig från hvarandra i hufvudsakligen följande
punkter:

Kongl. Maj:t föreslår, att värnpligten för invånare på Gotland
skall inträda redan vid början af det kalenderår, under hvilket han
fyller 19 år, och fortfara till och med det, under hvilket han fyller
38 år; hvaremot, enligt Herr Bokströms förslag, värnpligten skulle, på
sätt för rikets öfrige inbyggare är stadgadt, inträda först vid 21 års
ålder samt fortfara till och med det år, under hvilket den värnpligtige
fyller 40 år. Anledningen till det af Kongl. Maj:t föreslagna tidigare
inträdandet af värnpligten torde vara att söka deri, att den gotländske
ynglingen anses tidigare, än hvad eljest i vårt land är fallet, ernå den
kroppsutveckling, som värnpligtens fullgörande förutsätter. Dessutom
synes den af Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagna afvikelse från
hvad som gäller för rikets öfrige invånare innebära snarare en fördel
än en olägenhet för den gotländska befolkningen.

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 17.

Herr Bokströms förslag skiljer sig vidare från Kongl. Maj:ts deri,
att, enligt det senare, den värnpligtige skulle vara skyldig att för sin
utbildning tjenstgöra under fredstid i 54 dagar, således 12 dagar längre
än i rikets öfriga delar, under det Herr Bokström anser denna afvikelse
från de allmänna föreskrifterna ej böra ega rum. Härvid torde
böra erinras, att, enligt den nuvarande organisationen, öfningstiden i
regeln utgör 66 dagar, fördelade med 6 dagar på 11 år, så att den af
Kongl. Maj:t föreslagna öfningstiden i allt fall är 12 dagar kortare än
den för närvarande bestämda. För afvikelsen från hvad i detta afseende
är i allmänhet stadgadt, synas goda skäl förefinnas, om man
tager hänsyn dertill, att den gotländska beväringen saknar det stöd
af stam, som kan möjliggöra en kortare öfningstid; och ett godt vederlag
för den längre tjenstgöringstiden är gifvet uti bestämmelsen,
att de värnpligtige på Gotland så väl under fred som i krigstid skola
vara befriade från tjenstgöring utom öns område.

I mom. d) af Kongl. Maj:ts förslag önskar Herr Bokström den
ändring, att andra uppbådet icke må kunna inkallas vid andra tillfällen,
än då riket råkat i krig med en annan makt. I detta afseende må
det vara nog att erinra derom, att, såsom erfarenheten nyligen visat,
fall kunna inträffa, då rikets säkerhet fordrar ett uppbjudande af all
på en särskildt hotad punkt tillgänglig försvarskraft, oaktadt riket
icke råkat i krig.

Det af Herr Bokström föreslagna inskjutandet af en öfvergångsbestämmelse
i denna § synes Utskottet icke lämpligt.

Slutligen vill Utskottet fästa uppmärksamheten på ännu en omständighet,
som talar för antagande af Kongl. Maj:ts förslag i väsentligen
oförändradt skick. Då nemligen Kongl. Maj:t, på sätt chefen
för Landtförsvarsdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
antydt, alltid ansett nödigt lemna befolkningen på Gotland tillfälle att
yttra sig rörande väckta förslag till ändringar i de rörande krigstjenstskyldigheten
derstädes särskildt gällande bestämmelser, och Kongl.
Maj:ts nu föreliggande förslag är uppgjordt i närmaste öfverensstämmelse
med de yttranden, som vid det i September sistlidna år hållna
sammanträde af ombud för Gotlands samtliga kommuner afgåfvos af
ombuden för 62 kommuner, under det att endast 27 kommuners ombud
uttalat sig emot. Kongl. Maj:ts förslag, så torde, derest någon
ändring i hufvudsakliga delar af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag
vidtages, sådant föranleda dertill, att befolkningen måste ånyo i ämnet
höras.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

Utskottet, som af anförda skäl äfvensom på de grunder, som i
öfrigt. finnas andragna i bilagan till propositionen, anser Kongl. Maj:ts
förslag böra till sitt innehåll af Riksdagen godkännas, har dock funnit
anledning till två anmärkningar emot förslagets redaktion. Den ena
är att benämningen förordning icke synes vara lämplig för en författning,
hvarigenom göres ändring i en så vigtig lag som värnpligtslagen,
i följd hvaraf Utskottet anser ordet »förordning» i rubriken
böra utbytas mot »lag». Den andra anmärkningen gäller de uttryck,
som i förslaget blifvit använda för att beteckna det område, inom
hvilket den föreslagna undantagslagstiftningen skall vinna tillämpning,
nemligen »Gotland» och »ön». Det torde ej vara tvifvel underkastadt, att
förslaget är afsedt att omfatta jemväl de smärre öar, som tillhöra
Gotlands län. Utskottet anser derför, i likhet med Herr Bokström,
att de nämnda uttrycken böra ersättas med »Gotlands län» och »länet».

Utskottet hemställer följaktligen,

1) att Riksdagen, med förklarande att Kongl.
Maj:ts förevararande proposition icke kan bifallas i
oförändradt skick, må för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885.

Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885
skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 63.

Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tills vidare tillämpas
med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande
:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län inträder vid början
af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till
och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första
och sex år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig
att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

Lag-Utskottets Utlutande N:o 17.

hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser
fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar
under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det
andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från
hela länet blifvit inkalladt, samt att så val under fred som i krigstid
de värnpligtig^ i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring
utom länets område.

2) att Herr Bokströms motion icke må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 12 Februari 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation er

af Herrar Bokström och H. Andersson i Nöbbelöf.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

Bilaga.

Kungörelse.

Sedan ej mindre samtlige Gotlands invånare på landsbygden, än
största delen af Visby stad, enligt, hållne protokoller under den ll:te,
19:de och 29:de December förlidet år antagit de dem om sättet till
Gotlands försvar vid befarade fientliga anfall, å Kongl. Maj:ts Höga
vägnar af mig då gjorda propositioner; i anledning hvaraf de frivilligt
ingått uti en allmän nationalbeväring samt åtagit sig att hellre mangrant
gripa till vapen, och i förberörda ändamål låta sig deruti inöfvas,
än att efter Riksens Ständers beslut förstärkningsmanskap utgöra,
så har Kongl. Maj:t ej allenast genom Dess af trycket utgångna nådiga
proklamation af den 5:te sistlidne Februari deröfver förklarat sitt
synnerliga nådiga välbehag, utan ock, uti särskildt till mig aflåten nådig
skrifvelse af samma dato till alla delar i nåder gillat alla de af mig
vid denna nationalbevärings upprättande och organiserande föreslagne
och vidtagne åtgärder äfvensom de dervid betingade vilkor och förbehåll,
så lydande:

l:o) Uppskrifves hvar man, som kan bära vapen och icke för
ålder och sjuklighet är dertill otjenlig, och indelas uti fyra corpser af
jägare, artilleri, lätt infanteri och pikförare.

2:o) Dessa corpser indelas hvar för sig uti kompanier, så hvarje
socken eller pastorat får i möjligaste måtto vara sammans.

3:o) Hvart således indelt kompani får inom sig välja korporaler
och underofficerare, för hvarje 25 man en korporal och för hvarje 50
man en underofficer. ''

4:o) Desse underofficerare och korporaler skola, så snart de blifva
kallade, samlas att lära sig exercera vid närmaste militärstatiön, och
få under tiden lika underhåll som deras vederlikar af kronan.

5:o) Gevär och ammunitionspersedlar aflemnar kronan, och kommer
sedermera att vårdas och för dem ansvaras af hvar och eu, som
fått desamma emottaga.

6:o) Om exercistiden och det öfriga af allmänna beväringsanstalterna
skall särskildt öfverenskommas med allmogen och församlingarne.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7:o) Då någon corps eller afdelning blifver beordrad att samlas
till försvar af ön, eller att fördrifva fienden, undfår den lika aflöning
och underhåll, som kronans manskap.

8:o) De, som erhålla ej kläder, undfå ersättning af kronan för det
de slita sina egna, i proportion af tiden de gjort tjenst, och efter hvad
kronans kläder kosta.

9:o) Sedan försvarsmanskapet är samladt i trupp och står under
befäl, efterlefvas krigslagarne.

10:o) Samma rättighet till hedersbelöningar för visad mandom
och ådagalagd tapperhet emot rikets fiender samt enahanda rätt till
gratialer för erhållne blessyrer, vård och skötsel som kronans manskap
äfvensom lika rättighet till prispenningar blifver landtfolket behållet.

ll:o) Utaf allt det manskap och befäl, som utgöres af landets
invånare till öns försvar skall ingen kommenderas utan inom länets
gränser hvarken i krigs- eller fredstider.

12:o) Så fort möjligt är skola tryckta exemplar meddelas alla
församlingar, så väl af detta, som det af krigsartiklarne och reglementen,
som kan tjena till deras efterrättelse; hvarjemte Kongl. Maj:t i
nåder behagat fastställa hvad jag i afseende på allmänna nationalarmeringen
härstädes i underdånighet föreslagit, nemligen:

Do) Att ingen öfver 50 års ålder kommer uti rullorna att antecknas.

2:o) Att manskapet emellan 45 och 50 års ålder skall utgöra en
särskilt, corps af pikförare eller reserv.

3:o) Att husbönder, arrendatorer, hufvudmän för rörelser och deras
högst oumbärliga biträde likaledes blifva indelte uti en särskild
corps, som ej uppkallas till tjenstgöring förr än högsta nöden det fordrar,
och

4:o) .Att alla öfrige till krigstjenst tjenliga personer med undantag
af dem, hvilka innehafva publikt embete eller syssla på stat, enrolleras
för att på utsatt tid i vapen genast inöfvas, i hvilket afseende
sammandrag af exercis- och tjenstgöringsreglementena, samt krigsartiklarne
behörigen faststälde, böra till efterlefnad utdelas.

Och som alla de, hvilka till allmänna nationalarmeringen höra och
således äfven de uti 3:dje punkten omnämnde till en särskild corps
vid infanteriet indelte personer, de der ej förr, än högsta nöden det
fordrar, till tjenstgöring mage påkallas, likväl emellertid ofelbart böra i
vapen inöfvas och göras skicklige att kunna enligt sitt åtagande till
landets försvar vid fientliga anfall bidraga, helst det är förgäfves och

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 17. g

Utan ändamål att af eu först i nödens stund påkallad oöfvad och odisciplinerad,
men bevarad trupp kunna vänta eller påräkna det försvar
som till fiendens fördrifvande med mandom och tapperhet stadgad ordning
och ståndaktig pålitlighet erfordras; alltså, och i händelse eu och
annan skulle undandraga sig den skyldigheten att ovilkorligen efter
kallelse på utsatt tid och ställen sig infinna för att exerceras, har jäv
funnit nödigt härigenom förklara, att ej någon eger rättighet att utan
särskilt tillstånd förfallolöst afhålla sig ifrån anbefalda exercismöten
och samlingsställen vid det äfventyr och ansvar som olydnad, ohörsamhet
och motvilja ofelbart måste med sig föra; hvartill dock efter
hvad jag hoppas, icke någon af landets enige och vältänkande inbyggare,
som täfla, med alla andra redlige svenske män uti undersåtlig
trohet och tillgifvenhet för Konungen och en ren kärlek för fosterlandet,
, oförförd sig skyldig gör, hvilket allt uppå Kong! Maj:ts nådiga
befallning härigenom allmänneligen kungjordt varder.

Visby å Landskansliet den 9 April i811.

RUDOLF CEDERSTRÖM.

J. F. Strutzenbecher.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 7 Sand. 6 Haft.