Lag-Utskottets Utlåtande N:o 86

Utlåtande 1867:LU86

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 86.

5

N:o B6.

AnU. till Riksd. Kansli d. IS Maj 18C7, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vackt motion om tillagg
till gällande sladganden angående lotterier.

Herr P. de kavat har uti eu inom Första Kammaren väckt motion sökt
Ådagalägga behofvet åt'' allvarsammare åtgärder till förekommande af mer eller mindre
uppenbara lotteriinrättningar, och på anförda skal samt med åberopande a
det kända förhållande, att under skenet af ett lagligt aktiebolag, med behörigen
fastställd bolagsordning kunnat bildas en förening, hvars uppenbara syftemål vore
att inleda eu godtrogen allmänhet i ett föga beslöjadt lottenioretag hemställt att
Riksdagen måtte för sin del besluta och i underdånig skrifvelse hos Kong . Maj.t anh. a.

»att lotterier samt utbjudande och försäljning af lottsedlar icke i_ något fatt
må utsträckas utöfver de undantagsfall Kong!. Förordningen den 21 Mars 1844
m ed°i fv er*

1116 ° att det tillägg till samma förordning måtte meddelas, att fast egendom i
afseende 5 hvilken lotteri i en eller annan form eger rum, skall, likasom i fråga

om lös egendom redan är stadgadt, d/ömas forbruten; ..... .

att om, såsom af förhållandena vill synas, det förbud, som forfat ningen
innehåller mot utbjudande af lotter till egendoms bortlottande, ej skall vara
tillämpligt på tidningar, den förklaring måtte meddelas, att samma ansvarspåföljd
hädanefter skall vara gällande för tidningar eller deras utgivare som för
eu hvar annan, som utbjuder eller till salu håller lotter a nyssnämnda beskaffenhet,
äfvensom att Riksdagen måtte besluta den lagförklaring, att Kong!, turordningen
angående aktiebolag den 6 Oktober 1848 icke må anses t.llamphg å associationer,
som afse några slags lotteriföretag, eller sådana der endast en del lottegare
njuter fördel, men andra utan någon försummelse å deras s.da aro forbundne
taca en mindre lösen för sina lotter.» T,

Efter det Lag-Utskottet, till hvilket motionen blifvit ofverlemnad, hos Kamrarne
Ogjort hemställan, huruvida densamma, såsom innehållande jemväl förslag om
ansvarspåföljd för tidningsutgifvare för lotteriannonsers införande i tidningar»''i hvlikas
brottslighet bör bedömas efter tryckfrihetslagen, kunde tillhöra Lagutskottet»
behandling, har motionären frånträdt sin framställning i sistberorda hänseende,
hvarefter Ivamrarne ålagt Lag-Utskottet alt motionen i dess återstående delar till

behanK pröfning af de väckta frågorna Utskottet till följd häraf egnat desamma
har Utskottet icke kunnat finna annat, än att Kongl. Forordningen den 21
Mars 4844, jemförd med Kongl. Förordningen den 46 Februari 1864, ar tydlig der Bih.

till Riksd. Prot. 1867. 7 Samt. 22 Höft.

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 86.

utinnan att lotteri icke må af någon inrättas och öppnas för allmänheten, och att ej heller
någon, för egen eller annans räkning, eger utbjuda eller afyttra lotter till någon
slags egendoms bortlottande inom eller utom Riket, med undantag allenast för
sådan bortlottning af lösören för välgörande ändamål, eller af konstsaker till Svenska
konstidkares understöd och uppmuntran, hvartill Konungens Befallningshafvande,
efter pröfning af omständigheterna, eger meddela tillstånd; och att följaktligen
ett förklarande, på sätt i första punkten af motionen äskas, att utbjudande
och försäljning af lottsedlar icke må utsträckas utöfver nämnda undantagsfall, är
helt och hållet obehöfligt. Likaså anser Utskottet det vara fullkomligen klart, att
Kongl. Förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober 1 84B icke låter sig tillämpa ä
föreningar eller öfvercnskommelser, indika äro i lag förbjudna, helst som de för
hvarje sådant bolag upprättade bolagsreglor måste af Konungen pröfvas och fastställas;
hvadan icke heller den af motionären föreslagna lagförklaring i sednare
hänseendet synes af någon omständighet påkallad.

Hvad då till sist angår förslaget ati skärpa ansvaret för anställande af lotteri
å fast egendom sålunda, att dylik egendom skall, likasom lösören, dömas förbruten,
så lärer behofvet af eu sådan stränghet i fråga om öfverträdelse af en ordningsstadga
icke kunna anses vara för handen med mindre förut stadgade ansvarsbestämmelser
visat sig overksamma, en erfarenhet som, såvidt Utskottet varit i tillfälle
att inhemta, icke kan sägas ännu vara vunnen. Bötesbeloppet för öfverträdelsen
af ifrågavarande författning kan, när lottningen angår fast egendom eller
penningevinst, likasom då bortlottade lösören icke helt och hållet åtkommits, förhöjas
ända till 500 R:dr, och som försäljning af lotter å fast egendom torde medtaga
tid, synes den, som dermed sysselsätter sig, äfventyra att upprepade gånger
kunna för denna olaglighet blifva pliktfälld, och i händelse han saknar tillgång till
böterna, kan fängelsestraff honom ådömas ända till ett år. I betraktande häraf
har Utskottet funnit sig icke ega giltiga skäl att understödja Herr de Lavals ifrågavarande
motion utan hemställer:

att densamma ej må till vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation

är anmäld af Herr Rihbing.

Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1867.