Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5 (Utlåtande 1875:LU5 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

No 5.

Ank. till Hiksd. Kansli den 25 Febr. 1875, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, åsyftande ändring i
Kongl. Förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse
''på landet, om kommunalstyrelse i stad
och om landsting.

Till följd af båda Kamrarnas beslut åligger det Lag-Utskottet att yttra
sig öfver åtta i de särskilda Kamrarne väckta motioner angående ändringar
i ofvanberörda kommunalförfattningar. I likhet med hvad tillförene egt rum,
anser Utskottet lämpligast att afgifva utlåtande öfver alla dessa motioner i
ett sammanhang och att dervid följa den ordning, hvarpå sjelfva ämnenas
beskaffenhet lemnar anvisning.

Den utan tvifvel vigtigaste bland de nu väckta frågorna är den om
den kommunala rösträtten på landet och huru det s. k. röstvärdet skall beräknas.

De grundsatser, som uti ifrågavarande hänseende blifvit följda i Kongl.
Förordningen om kommunalstyrelse på landet, äro, att skyldigheten till bidrag''
åt kommunens kassa och rättighet till röst i kommunens angelägenheter
äro ömsesidigt vilkor och förutsättningar för hvarandra, samt att röstvärdet.
beräknas efter bidraget. 1 enlighet dermed bestämmes, såsom bekant,
i 8 § i allmänhet, att en hvar välfräjdad svensk undersåte, som är
medlem af en kommun och förbunden att till kommunen erlägga skatt, är
berättigad att deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut, samt
ill §, att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsätta
fyrk tal.

Bill. till liiksd. Prof. 1875. 7 Sund. 5 Höft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1 röst,

2 röster,

De till Utskottet öfverlemnade motioner, som afse mer eller mindre
genomgripande förändringar i dessa bestämmelser, äro:

Do) Herr Anders Perssons (N:o 73), att 11 § i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal,
enligt nedanstående röstskala:

1 fyrk.....................

2 fyrkar.....................

o. s. v. en röst för hvarje fyrk till och med 10.

från 10 till och med 15 fyrkar.....

„ 15 „ „ 20 ‘ „ .....

o. s. v. en röst för hvarje 5:te fyrk till och med 100.

100 fyrkar................

från 100 till och med 110 fyrkar

„ no „ „ „ 120 „

o. s. v. en röst för hvarje 10:de fyrk till och med 1,000.

1,000 fyrkar .....................118

från 1,000 till och med 1,100 fyrkar
„ 1,100 „ „ „ 1,200 ‘ „
o. s. v. eu röst för hvarje 100:de fyrk.»

2:o) Herr Isaac AsJdöfs (Sko 7), att Riksdagen måtte för sin del besluta
en förändrad lydelse af 11 § i Förordningen om kommunalstyrelse på
landet af detta innehåll:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en livar röstägande åsätta fyrktal
efter följande grund: ,

..11	röster
. . 12 1	11
. . 28	11
, . 29	11
. . 30	11
,000.
. 118	11
. 119	11
. 120	11

från	och	med	1	till	100	fyrkar	beräknas 1	röst för
11	11	11	100	v	125	11	11	100	röster,
11	11	11	125	ii	150	11	11	no	J5
11	11	11	150	ii	200	11	11	125	11
V	11	11	200	ii	300	11	11	150	11
11	11	11	300	ii	400	11	11	175	11
>1	11	11	400	ii	500	11	11	200	11
11	11	11	500	ii	600	11	11	225	V
11	11	11	600	ii	700	11	11	250	11
11	11	11	700	ii	850	11	11	275	11
11	11	11	850	ii	1,000	11	11	300	11
11	11	11	1,000	ii	1,200	11 ^	11	325	V
11	11	11	1,200	ii	1,500	11	91	350	11
11	11	11	1,500	ii	2,000	■>}	,,	375	11
samt från	och	med	[ 2,000 fy	rkar och derutöfver	400».

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5. 3

3;o) Herr P. Hubinettes (N:o 42), att Riksdagen ville besluta eu sådan
ändring af 11 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet,
att samma § finge följande lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det eu livar åsätta fyrktal; dock må
ingen utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar emot en trettondedel
af kommunens hela röstetal efter röstlängden.»

Dessa förslag hafva det gemensamma syfte att i mer eller mindre mån
begränsa den kommunala rösträtten på landet.

Kommunens verksamhet afser hufvudsakligen dess gemensamma ordnings-
och hushållningsangelägenheter, Indika åter, med högst få undantag,
äro förenade med större eller mindre utgifter. Vid sådant förhållande synes
den af lagstiftaren antagna princip, att den, som till berörda utgifters
bestridande erlägger större bidrag än en annan, bör äfven i proportion dertill
hafva större inflytande på kommunens angelägenheter, ega full giltighet
och jemväl böra med följdriktighet tillämpas intill den gräns, utöfver hvilken
konseqvensen icke längre kan gå utan att leda till uppenbar obillighet.

1 afseende härå upplyser Statistiska Centralbyråns berättelse rörande rösträtten,
att inom rikets 2,353 landskommuner innehafva 54 röstägande af
hela fyrktalet inom sin kommun utöfver hälften, 378 öfver */4—''/2 och
1,697 öfver ''/10—1/4. Häraf följer åter, att inom eu mängd kommuner antingen
en enda röstägande eller ett högst ringa fåtal sådana kan i strid mot
den stora mängden af samtliga öfriga röstegande göra sin mening i kommunala
frågor gällande. Obilligheten i allmänhet häraf synes Utskottet uppenbar,
likasom det äfven förefaller Utskottet naturligt, att under sådana förhållanden
ett af kommunalinstitutionens vigtigaste syften — väckandet och
underhållandet af intresse för kommunens gemensamma angelägenheter —
måste i väsendtlig mån förfelas. Då nu gällande bestämmelser sålunda innebära
eu möjlighet till orättvisa och billigt missnöje, anser Utskottet för sin
del, att denna möjlighet bör genom en klok och billig begränsning af röstberäkningen
uppåt förekommas.

I fråga om sättet för eu sådan begränsnings åvägabringande hafva
motionärerne föreslagit, Herr Hubinette införande åt ett röstmaximum samt
Herrar Anders Persson och Åsidof antagandet åt särskilda graderade röstskalor.

Naturen af eu lagförändring uti ifrågavarande syfte innebär, att med
afseende på bestående förhållanden lagstiftaren finner sig föranlåten att i
tillämpningen af en rättssats, som eljest anses ega giltighet, medgifva en
inskränkning, som just till följd åt dess konventionela grund måste blifva
mer eller mindre godtycklig. Då emellertid genom ett röstmaximum, som
innefattar ett förklarande att vid den derigenom angifna gräns skattebidragen

Lag-Utskottets ''Utlåtande N:o o.

upphöra att på rösträtten utöfva inflytande, allenast eu enda godtycklig'' bestämmelse
skulle meddelas, under det genom eu graderad röstskala ett nytt
godtycke kotnme att med hvarje siffra i skalan lagbindas, anser Utskottet
en lagstiftningsåtgärd i förra riktningen ega ett afgjordt företräde framför en
den senare.

Detta oaktadt har Utskottet icke undandragit sig att åt de föreslagna
röstskalorna egna eu mångsidig pröfning. Några exempel på konseqvenserna
af Herr Anders Perssons skala, inrättade med ledning af åberopade
statistiska berättelsen, anser sig Utskottet böra framlägga uti följande tabell:

1 Koninmneus namn. I i	er >3 ro . b ! & Ct> ^ <rf- 2- SL 5T U) ® CD ST ; => P P » M S, <£T a. ** » 3 ® j» 2 & 3 t! d. 2. «r. 3 Öl * P	Enligt nuvarande bestämmelser.	Enligt Herr Anders Pers-sons röstskala.	^Procenteri af röstetalets re j eluktion genom föreslagna röstskalan.
3 £ 3 <v C0 Cw CU X b CD ^ hl	CO n » O: 3 QO M s § o" b Cu	g O eu co Öl O	Sammanlagda röstetalet.
i Nora landsförsamling i Nora och	1
Hjulsjö bergslag af Örebro län	86] 1 - 5	O	258	3	258	0
	89] 6—10	8	712	8	712	0
	1071 11—25	18	1,926	12	1,284	oo
	115] 26-50	38	4,370	16	1,840	58
	99] 51—100	76	7,524	24	2,376	68
Summa	496]		14,790	—	6,470	56
	49: 101—250	175	8,575	36	1,764	79
	19] 251—500	375	7,125	55	1,045	85
	9] 501—1,000	750	6,750	93	837	88
	10] öfver 1,000	2,000 20,000	128	1,280	94
Summa	87(	_	42,450	—	4,926	88
Österåker, i Åkers skeppslag af
Stockholms län .........	3 1-5	3	9	3	9	0
	32! 6-10	8	256	8	256	0
	28! 11—25	18	504	12	336	33
	35! 26—50	38	1,330	16	560	58
	29] 51—100	76	2,204	24	696*	68
Summa]	127! —		4,303]	— I	1,857\|	57 i
	14'' 101—250	175]	2,450!	36	504	79
	7 251—500	375!	2,625	55!	385	85
	5 501—1,000!	750	3,750	93	465	88
	l\| öfver 1,000	1,542,	1,542	124;	124!	92 ]
Summa]	27]	—	10,367	_ j	1,478]	86

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 5.

	t © o:	ct> 3; P 2-	Enligt i bestäm	uvarande melser.	Billigt Herr Auders Pers-sons röstskala.	a ** £T. © © 3 3 £T
Kommunens namn.	C/J SS a o- © Öl P ås	© 3 3 er. 0% 05 ~ C % P 3 £T. © JJ -3 05 g"	■ g 3 © © eu © © © c*-© p Hl	GG s® O: 3 - 3 £ » P o ££ • eu p	e- © ©: cfl © c*- P	\| Sammanlagda ! röstetalet,	£© P 3 ^*2 i P 3 O: p- „ £ ? Si g. 3 £. © p 5T 3:5 M 3 © P 7
Kimstad, i Meinmings härad af ! Östergötlands län........	2	1 — 5	Q O	6	3	6	0
	12	6- 10	8	96	8	96	0
	6	11-25	18	108	12	72	33
	1(5	26-50	38	608	16	256	58
	18	51—100	76	1,368	24	432	68
Summa	54	-		2,186		862	61
	16	101--250	175	2,800	36	576	79
	9	251—500	375	3,375	55	495	85
	4\| öfver 1,000	1,200	4,800	120	480	90 \|
Summa	291 —	—	10,975	—	1,451	87
Qvillinge, i Bräbo härad åt Öster-götlands län ..........	16	1—5	3	48	O O	48	I 0
	36	6—10	8	288	8	288	0
	18	11—25	18	324	12	216	33
	18	26—50	38	684	16	288	58
	14	51—100	76	1.064	24	336	68
Summa	102	!		2,408: —	1,176	51
	18	101—250	175	3,150	36	648	79
	7	251 - 500	375	2,625	55	385	85
	8	501—1,000	750	6,000	93	744	88
	2	öfver 1,000	1,500	3,000	123	246	92
Summa	35		—	14,775	-	2,023	86

l anseende dertill, att enligt den statistiska berättelsen de röstägande
äio indelade i särskilda förmögenhetsgrupper, hafva dessa beräkningar måst
grundas pa medeltaiet af det fyrktal, som inom hvarje sådan grupp belöpt
på hvarje röstägande derinom. De kunna i följd deraf ej vara fullt exakta,
men i allt rall torde af dem framgå, att å ena sidan en högst väsendtlig
reduktion af rösträtten skulle genom detta förslag komma att drabba den
grupp röstegande, som har ett fyrktal af hundra eller derutöfver, under det

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

att å andra sidan den inskränkning i rösträtten, som skulle åt'' förslaget för
öfrige röstägande föranledas, vore proportionsvis mindre afsevärd.

Hvad sedermera angår Herr Asklöfs röstskala, så inhemta^ deraf,
att någon nedsättning i rösträtten icke skulle ega rum förr än densamma
efter nuvarande grunder uppgått till 100 röster, men att derefter röstbegränsningen
skulle blifva så högst betydlig, att 1,999 fyrk skulle motsvara
allenast 375 röster och härefter skalan afslutas med ett maximum af
400 röster.

Häraf är, enligt Utskottets tanke, uppenbart, att antagandet vare sig
af den ena eller andra af dessa röstskalor skulle hafva till oundviklig följd,
att egare af större jordegendom blefve af kommunens öfrige röstberättigade
ledamöter långt mera beroende, än som vore med rättvisa öfverensstämmande
och tillrådligt

Vid sådant förhållande torde i afseende på dessa röstskalor jemväl
ega i någon mån tillämplighet den anmärkning, som vid föregående riksmöten
blifvit framstäld derom, att till följd af det samband, som eget1 rum
mellan menigheternas sjelfstyrelse och representations-ordningen, eu väsendtlig
rubbning af grunden för den förras utöfvande skulle tillika medföra eu
rubbning i grundvalen för den senare och sålunda på denna utöfva en verkan
af betänklig art.

Eu af Riksdags-ordningens vigtigare bestämmelser är nemligen den
karaktersskilnad, som blifvit uppdragen mellan de begge Kamrarne och som
hufvudsakligen består deruti, att den Första Kammaren utses med valfrihet
inom hela riket förmedelst dels landstingen och dels de största städernas
stadsfullmäktige, hvilka valnämnder åter tillsättas åt kommunens
medlemmar genom omröstning efter skatteif vlind, under det Andra Kammaren
väljes dels omedelbart eller genom elektorer, och dels af inskränktare valkretsar
med valbarhet bunden inom kretsen och med tillerkännande af lika
rust åt hvarje väljande. Denna skilnad, i hvad den är beroende på kommunala
rösträtten på landet, betingas sålunda hufvudsakligen deraf, att åt
den större förmögenheten lemnas större inflytande vid de förhandlingar inom
de särskilda kommunerna på landet, der det gäller att medelbart välja
landstingsman, hvilka, jemte andra maktpåliggande uppdrag, hafva det högst
vigtiga att utse ledamöter i Riksdagens Första Kammare. Om nu genom
eu betydligare rubbning i nämnda rösträtt detta inflytande skulle i någon
högre grad förminskas, komme derigenom att för Första Kammaren äfventyras
förlusten af den förmögenhetens konservatism, som i öfverensstämmelse
med tvåkammarsystemets princip Riksdags-ordningen åsyftar att i denna
Kammare inrymma såsom eu motvigt till det mera demokratiska element,
som Andra Kammaren är afsedd att i riksförsamlingen representera.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

•På grund af hvad sålunda blifvit an för dt, får Utskottet vördsamt
hemställa.

l:o) att hvad Herrar Anders Persson och Asldöf föreslagit
icke måtte af Riksdagen bifallas.

Beträffande derefter Herr Hiibinettes förslag, som a faer den kommunala
rösträttens begränsning af ett maximum, så har Utskottet redan förut uttalat
den åsigt, att inskränkning i rösträtten uppåt synes erforderlig och att
densamma lämpligast torde kunna på omförmälda väg åstadkommas.

I fråga om sättet för bestämmandet af ett röstmaximum yttrade 1868
års Lag-Utskott, att, såsom eu af de vigtigaste omständigheter, hvilka vid
denna frågas afgörande måste tagas i betraktande, framställde sig svårigheten
att finna något maximum, som vore på både de större och de mindre
kommunerna lika verksamt. Denna svårighet vore lika stor, antingen man
önskade ett relativt maximum, bestämdt i något visst förhållande till kommunens
sammanlagda röstetal, eller ett absolut, så att man, utan afseende
å sammanlagda röstetalet, fastställde ett visst antal röster såsom det högsta,
hvarmed finge röstas. I båda fallen inträffade, att maximum blefve antingen
för mycket inskränkande inom de mindre kommunerna eller för litet
inskränkande inom de större. Den bästa utvägen till dessa begge olägenheters
förekommande vore att söka i eu samverkan af relativ och absolut
röstbegränsning. Om man nemligen såsom regel bestämde, att maximum
af röster skulle vara en viss bråkdel af kommunens hela röstetal, men tillika
föreskrefve, att ingen finge rösta med mera än ett visst antal röster, så
blefve följden deraf den, att inom de mindre kommunerna verkade förstnämnda
bestämmelse, inom de större åter den sistnämnda.

Denne uppfattning, som ligger till grund för nu gällande stadganden
i afseende å rösträttens inskränkning i stad, anser Utskottet böra tjena till
ledning vid reglering af rösträtten jemväl på landet; och utgående härifrån
har Utskottet att sedermera taga i öfvervägande den lika vigtiga som svårhösta
frågan om bestämmandet af sådana gränser för rösträtten, att det blifvande
lagstadgandet derom kommer att medföra åsyftadt resultat, utan att
dock föranleda till eu obillig inskränkning af de förmögne kommunmedlemmarnes
berättigade inflytande på afgörandet af kommunens gemensamma
angelägenheter. Med ledning af de upplysningar för frågans lösning, som
af statistiken i ämnet stått att inhemta, har Utskottet härvid trott sig finna
det relativa maximum lämpligast böra bestämmas till eu tiondedel af kommunens
hela röstetal och det absoluta till ] ,000 röster, motsvarande antingen
10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete eller besittning af
jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 166,666 kronor 67 öre. Med
donna röstbegränsning skulle t. ex. i Nora landsförsamling 496 personel'',

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

med 1 — ICO röster hvardera, få behålla sitt nuvarande sammanlagda röstetal
14,790 röster, och 87 personer, hvardera med 100 röster eller derutöfver
få sitt nuvarande sammanlagda röstetal 42,450 röster nedsatt till
32,450 röster; i Österåkers församling skulle 127 personer af förra kategorien
bibehållas vid den rösträtt, de nu med 4,303 röster utöfva, och 27 personer
af senare kategorien, hvilka nu ega sammanlagdt 10,367 röster, fa detta
röstetal förminskadt till 9,825 röster, o. s. v.

Enär af dessa exempel, och flera sådana kunde anföras, torde vara
uppenbart, att, ehuru röstminskningen egentligen drabbar de högre röstetalen,
likväl af det sålunda af Utskottet framstälda förslag icke är att befara
någon anmärkningsvärd inverkan på Första Kammarens bildande, synas de
betänkligheter, som i detta hänseende kunde mot bifall till förslaget förefinnas,
icke böra tillmätas någon synnerlig vigt.

I anledning af hvad Utskottet nu haft äran anföra, får Utskottet, med
föranledande af Herr Hubinettes motion, vördsamt hemställa,

2:o) att Riksdagen ville för sin del besluta, att 11 §
af Kongl. Förordning om kommunalstyrelse på landet, sådan
denna § blifvit ändrad genom Kongl. kungörelsen
flen 8 September 1868, skall erhålla följande förändrade
lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrktal. Dock må ej någon utöfva rösträtt för
större antal röster, än som svarar mot eu tiondedel af
kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i något
fall för högre röstetal, än det, som motsvarar bevillning
för tio tusen riksdalers inkomst af kapital eller arbete.»

Om detta förslag af Riksdagen bifalles torde 2 mom. af 59 § i
Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, sådant detta mom.
lyder i Kong], kungörelsen den 8 September 1868, böra erhålla följande, i
afseende på derutinnan förekommande hänvisningar, förändrade lydelse:

3:o) »denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af
de bestämmelser och undantag 8, 9 och 1 1 §§ innehålla,
tillika kommunens röstlängd. I den — — — — förvaras.
»

Med förmälan, hurusom under senare åren gång efter annan inträffat,
att majoriteten af de röstberättigade inom en kommun på kommunalstämma
åstadkommit beslut om teckning af aktier i jernvägsföretag och såmedelst
pålagt eu vanmäktig minoritet oerhörda skattebördor, har Herr /. Asplöf uti

Lag-TJtsJcottets Utlåtande, N:o 5.

en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o 8)
föreslagit, att, till afböjande för framtiden af dylikt ekonomiskt förtryck,
Riksdagen måtte för sin del besluta, “att fråga om aktieteckning i jernväg
eller dermed jemförlig! företag, bindande för kommunen betraktad såsom
helhet, ej får. biand öfverläggningsämnen i kommunalstämma upptagas».

Det af motionären till stöd för förslaget åberopade förhållande, att
minoriteten genom majoritetens beslut kan uti angifva hänseendet åläggas
kommunalbidrag, eger ruin vid alla de tillfällen, då beslut om kommunalafgifter
icke är enhälligt, och torde derföre icke i förevarande fall, mer än i
andra, vara med rättvisa och billighet oförenligt.

En jernvägsaläggning, afsedd att underlätta kommunikationen i den
ort, en kommun tillhör, är för dennas utveckling i allmänhet gagnelig, ofta
till och med nödvändig. Att genom ett stadgande i det af motionären’ föreslagna
syfte betaga landskommunen rättighet att bidraga till befordrande
af ert jern vägsföretag, som utan ett sådant bidrag till äfventyra aldrig kunde
komma till stånd, anser Utskottet desto mindre vara tillrådligt, som ett så
väsendtligt ingrepp i kommunens frihet och sjelfbestämningsrätt sannolikt
skulle komma att medföra eu eftertänklig inverkan till förlamande af kommunalandan
och försvagande af intresset för kommunens angelägenheter.

Då häi till kommer, att af motionens bifallande skulle föranledas den
oegentlighet, att landskommunen komme att beröfvas eu befogenhet, som för
stadskommuneiy hvilken med motionen icke afses, skulle fortfarande bibehållas,
hemställer Utskottet,

Ro) att ifrågavarande motion måtte af Riksdagen finnas
utan afseende.

Uti första mom. af 83 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse
pa landet stadgas i fråga om rösträtt i kommunens angelägenheter bland
annat, art den, som eljest eger eu sådan rätt, icke, derest han häftar för
oguld na kommunalutskyldcr, må densamma utöfva.

Under erinran, att, då, synnerligast inom de kommuner, der flera uppbördsstämmor
för utskylder årligen hölles, lätt kunde inträffa, att en skattskyldig
af glömska eller annan orsak komme att försumma att på bestämd
tid erlägga sin kommunalskatt, det icke vore billigt, att ett sådant förbiseende
skulle för honom medföra hinder för rösträttens utöfvande, har Herr
Aug. Petersson uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet öfverlemnad
motion (JST:o 72) föreslagit, att om förmälda vilkor för den kommunala
rösträtten på landet måtte upphäfvas.

Det korrektiv mot försumlighet i kommunalskatternas gäldande, man
siik( genom ifrågavarande stadgande åstadkomma, anser Utskottet icke böra
Bih. till Rilcsd. Prof, 187o. 7 Sand. 5 Höft. 2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

uppoffras; och då uti ifrågavarande hänseende enahanda bestämmelse gäller
för kommun i stad och på landet samt följaktligen en lagförändring i föreslagna
riktningen, derest den i (ifrigt tunnes lämplig, torde böra samtidigt
för båda slagen kommuner ega rum, får Utskottet vördsamt hemställa,

5:o) att Herr August Peterssons omförmälda förslag ej
måtte af Riksdagen bifallas.

I anledning deraf, att med mycken meningsskiljaktighet vid domsluten
den åsigt vid domstolarne skall gjort sig gällande, att kronofogde vid indrifning
af kommunali!tskylder skulle hafva rättighet att, utom den honom
uttryckligen tillerkända uppbördsprovision af tre procent, hos den restskyldige,
derest utmätning skedde, utkräfva jemväl särskild ersättning härför,
men kronofogde syntes, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om uttagande
af kronoutskylder vore stadgadt, icke vara till dylik ersättning berättigad,
har Herr Gunnar Eriksson uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet
remitterad motion (N:o 31) föreslagit, att Riksdagen måtte för sin
del besluta, att 2 mom. af 70 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet, sådant detta lagrum lyder i Kongl. Kungörelsen den 29
Juni 1866, skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid indrifvandet af dessa medel eger kronofogden eller annan af
honom dertill beordrad underexekutor icke rätt till annan kostnadsersättning
härför, än att såsom uppbördsprovision hos den restskyldige uttaga tre procent
af det resterande utskyldsbeloppet».

Med föranledande af de ofvan berörda stridiga meningar, som i fråga
om kronofogdes rätt till ersättning för utmätning för kommunalutskylder sig
yppats, och då, hvilkendera meningen än vunne tillämpning, följden deraf
blefve hård och betungande, i ena fallet för eu mängd obemedlade kommunmedlemmar
och i det andra för länsmännen, hvilka i allmänhet finge sig uppdraget
att dylik utmätning verkställa, har Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 24 Maj 1873, med anmälan att Riksdagen för sin del ansåge
fjerdingsmännen kunna för indrifning af sådana utskylder få af kronofogdarne
anlitas, hemställt, att, derest förslaget derom blefve af Kongl. Maj:t godkändt,
Kongl. Maj:t måtte utfärda kungörelse om det tillägg i stadgan angående
fjerdingsman den l Juni 1850, som häraf föranleddes; och af Justitie-ombudsmannens
embetsberättelse inhemtas, att denna skrifvelse blifvit för yttrandes
afgifvande öfverlemnad till de komiterade, som erhållit uppdrag att
upprätta förslag till reglering af landstatstjensterna.

Då sålunda vid denna reglering förevarande ämne otvifvelaktigt torde
komma under öfvervägande, samt vid sådant förhållande icke synes vara

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

lämpligt eller af sakens vigt påkallan att för närvarande deråt meddela
någon särskild pröfning, har Utskottet trott sig böra hemställa,

6:o) att Herr Gunnar Erikssons föreliggande motion
icke må till någon åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Härefter har Utskottet att, enligt erhållen remiss, afgifva yttrande
öfver Herr A. Philipssons. i Andra Kammaren väckta motion (N:o 17), åsyftande
förändring af den uti 40 § 1 mom. i Kong!. Förordningen om kommunalstyrelse
i stad förekommande bestämmelse, att stadsfullmäktige icke må
ärende företaga eller deri besluta, der icke minst tre fjerdedelar af ledamöternas
hela antal äro tillstädes. I detta afseende har motionären åberopat,
att berörda bestämmelse, enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ofta verkat
hämmande för kommunalangelägenheternas ändamålsenliga handhafvande. I
de större städerna, hvarest fullmäktiges antal utgjorde fyratio eller femtio,
eller, såsom förhållandet vore i Göteborg, femtiosju, hade det nemligen visat
sig, i synnerhet under sommartiden, att det understundom varit omöjligt att
åstadkomma ett sammanträde, enär så många personer befunnits vara bortresta,
att det författningsenliga minimiantalet ledamöter icke kunnat med
kallelse anträffas. Hittills hade väl inga större olägenheter häraf försports,
men vid öfvervägande deraf att den kommunala sjelfstyrelsen vunne allt
större utsträckning och, i följd af föreskrifterna uti de af Kong! Maj:t under
loppet af sistlidet år utfärdade författningar om byggnadsväsende^ brandväsendet
och helsovården redan nu i väsendtlig mån utvidgats, vore det
icke välbetänkt att låta ett förhållande fortfara, som måste verka menligt på
ärendenas gång. Härtill kom me än vidare, att stadgandena i Kongl. Förordningen
om försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker den 18 September 1874 ovilkorligen påfordrade, att stadsfullmäktige
årligen skulle sammanträda under Juli eller Augusti månad,
men att detta sannolikt i åtskilliga städer skulle blifva omöjligt att åstadkomma.
Då det emellertid icke kunde vara lämpligt, att lagstiftningen sjelf
försvårade efterlefnaden af de föreskrifter, den meddelat, så har motionären
föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 40 § 1 mom. i
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall
erhålla följande förändrade lydelse:

»Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, så vida icke
flera än hälften af dem äro tillstädes».

Enligt gällande författningar ega, på sätt motionären anmärkt, i Stockholm
stadsfullmäktige och på landet kommunalfullmäktige, der sådana finnas,
att i kommunala angelägenheter fatta beslut, de förre om hälften af dem
är tillstädes och de senare om flera än hälften af dem äro närvarande.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Någon olägenhet häraf hav icke försports. Den fara af förslaget, som tilläfventyrs
vore att frukta deraf, att stadskommunens beslutanderätt kunde i
vissa fall komma att utöfvas af ett fåtal personer, skulle företrädesvis gälla
de mindre städerna, hvarest fullmäktiges antal är jemförelsevis ringa, men
just i dessa städer skulle af förslaget föranledas allenast en obetydlig minskning
i det antal fullmäktige, som enligt nu gällande lag egen fatta beslut.
Då härtill kommer, att, i öfverensstämmelse med hvad motionären framhållit,
ett trängande praktiskt behof påkallar bifall till motionen, får Utskottet i
anledning af densamma vördsamt hemställa,

7:o) att Riksdagen för sin del mätte besluta, att 40 §
1 mom. i lvongl. Förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade
lydelse:

»Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta,
så vida icke mer än hälften af ledamöternas hela
antal är tillstädes».

Under åberopande bland annat af det förhållande, att Kalmar läns
landsting år 1864 hos lvongl. Maj:t gjort underdånig framställning derom,
att Öland måtte lå utgöra eu särskild t landstingsområde, men att denna
framställning icke blifvit af Kong! Magt bifallen, emedan antalet landstingsman
för denna ö vippgalge till endast tio, har Herr A. P. Danielsson uti
en inom Andra Kammaren vackt, till Utskottet remitterad motion (N:o 62)
yrkat, att Ö § i Kong!. Förordningen om landsting den 21 Mars 1862 måtte
erhålla ett tillägg af följande innehåll:

“När till Öland till följd af sitt läge kommer, på framställning derom,
att blifva ett särskild!: landsting, må landstingsmannen på Öland väljas sålunda: att

stad med 500 innevånare eller derunder utser 1 landstingsman,
med öfver 500 till och med 1,000 innevånare 2 landstingsman; med öfver

1.000 till och med 2,000 4 landstingsmän o. s. v.

att hvarje härad eller tingslag med 2,000 innevånare utser 1 landstingsman;
med öfver 2,000 till och med 4,000 2 landstingsmän, med öfver

4.000 till och med 8,000 4 landstingsmän o. s. v. efter samma beräkning
för öfverskjutande folkmängd.»

Landstingsinstitutionen torde afse bland annat, att genom sammanslutning
åt flera kommuner landstingen måtte med den styrka, som förenade
krafter förläna, kunna verksamt bidraga till afhjelpandet företrädesvis af de
behof, hvilka, af mera allmän natur, taga i anspråk sådana större uppoffringar,
till hvilka den mindre samhälligheten kan anses sakna benägenhet

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

eller förmåga; och då vid sådant förhållande Öland, som har en folkmängd
af allenast omkring 88,000 innevånare, icke lämpligen torde kunna bilda särskildt
landstingsområde samt eu undantagslag för ett fall, som sålunda sannolikt
icke kommer att inträffa, icke synes böra stiftas, får Utskottet hemställa
i

8:o) att Herr Danielssons omtönnälda motion icke måtte
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 Februari 1875.

På Utskottets vägnar;

EKIC SPARRE

itesmatioiier:

af Herr von Häger felt: mot 2:dra punkten, sä vidt derigenom den
kommunala rösträttens begränsning genom ett absolut maximum blifvit förordad; af

Herr Grefve J. O. Mörner: “Då jag icke nu, mera än vid föregående
riksdagar, kan anse förändring i den kommunala rösträtten nödvändig,
får jag för min del vördsamt hemställa, att Lag-Utskottets förslag
härom måtte afslås*.

af Herr Friherre Wrede, som instämt med Herr Grefve Mörner;

af Herr Ribbing:

a) mot motiveringen i lista och 2:dra punkterna;

b) mot motiveringen i fide punkten, för så vida i densamma för afslag
an föres annat skäl, än det af olämpligheten i stadgande af den föreslagna
inskränkningen i beslutanderätt, endast för landet, ej tillika för städerna;

c) emot 5:te punkten;

af Herr Friherre von Plåten, som icke kunnat biträda Utskottets beslut

14 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

med afseende å fastställandet af något absolut röstmaximum och ej ansett
bestämmandet af något relativt sådant böra ifrågakomma i vidsträcktare
mån än möjligen till eu femtedel af kommunens hela rösträtt;

af Herr Grefve Horn: “Den grundsatsen måste vara absolut riktigast,
att, i den mån hvar och eu uti en kommun eget• intresse att bevaka och
försvara, i samma mån bör lian utöfva inflytande på kommunens beslut, eller
med andra ord i samma mån bör han utöfva rösträtt inom kommunen.
Denna grundsats uttalas äfven uti den 11 § af kommunalstadgan för landet.
Flera ord hade derföre icke heller behöft spillas i anledning af föreliggande
motionen, om man velat helt och hållet qväfva densamma.

Nu emellertid har rösträtten å allmänna rådstugan i städerna blifvit
inskränkt med ett relativt och ett absolut maximum, och ehuru rösträtten i
städerna icke inverkar på annat än valförhållanden, utom i de fä städer, der
stadsfullmäktige icke finnas, må detta dock vara en i visst afseende giltig
anledning'' dertill, att rösträtten äfven på landet i någon mån modifieras.
Ett annat billighetsskäl till sådan likställighet må äfven sökas uti det öfverklagade
förhållande att — hvad som kan inträffa i några och femtio kommuner
inom riket — en enda person eller ett bolag kan genom sitt öfvervägande
röstetal afgöra dessa kommuners beslut.

Eu graderad skala för rösträtten, sådan som uti Herr Anders Perssons
motion blifvit föreslagen, är enligt min åsigt orättvis och olämplig samt
skulle, om den vunnit pluralitet, sätta alltför mycken magt i händerna på

dem, Indika hade rösträtt för till och med 100 fyrkar, och nedtrycka dem,
som egde ett dyrbarare intresse att bevaka.

1 likhet med hvad Lag-Utskottet förut vid annan riksdag beslutat, har
Utskottet äfven nu förordat ett relativt maximum till TJ0- utaf kommunens
hela. röstetal, men tillika föreslagit att i hvad fall som helst ingen finge
rösta för mer än 1,000 fyrkar. Deri synes mig en stor våda ligga för

den, som inom eu kommun har ett stort intresse att bevara. Om förslaget
godkändes, blefve följden den, att, så snart eu vigtig beskatta ingsfråga korn me
inom kommunen å bane, den större kommunintressenten vid konflikten i
allmänhet finge vika för pluraliteten, ty af Afdelar af kommunens röster,
kunde lätteligen flertalet värfvas för en åsigt, motsatt den större kommunintressentens.
Ännu större blefve missförhållandet i sådana större kommuner
såsom Fässberg inom Åskhus härad (sid. <54 i valstatistiken) der af
55,847 fyrkar en eget'' röstetal för 20,129 fyrkar. 1 denna kommun blefve
denne kommunmedlem, som eger mera än | af hela kommunens beskattningsbara
egendom, reducerad till ett röstetal af 1,000 fyrkar och finge sålunda
en rösträtt, motsvarande ej fullt en trettiondel af hela kommunens.
Uti eu sådan kommun kunde några röstägande, som hade mindre intresse
att bevaka, af småsinne verka hinderlig! för mången välgörande anordning

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5. "15

inom kommunen. Detta vore enligt min åsigt i yttersta grad vådligt både
uti enskild! och allmänt intresse. Röstetalet skulle nedsättas genom omförruälda
relativa maximum för 2,129 röstegande och genom det föreslagna
absoluta maximum för 1,012 personer.

Jag vill mot den ofvan först uttalade principen, att rösträtten bör stå
i lika förhållande till det materiela intresset inom kommunen, afvika endast
så långt, att, för undvikande för framtiden af någon giltig anledning till
motion om vidare förändring af lagarne om rösträtten inom kommunen, eu
kommunmedlem, som kunde ensamt med sitt röstetal afgöra kommunens
beslut, icke tillätes utöfva rösträtten så, att han vore i tillfälle öfverrösta
kommunens alla omgå medlemmar. Derföre har jag i Utskottet ansett mig
böra föreslå, att icke någon finge å kommunalstämma utöfva rösträtt för
större antal röster, än som svarade mot hälften af återstående röstetalet inom
kommunen. Derigenom reducerades hans rösträtt till en tredjedel mot samtliga
öfriga kommunalmedlenunarnes sammanslagna röstetal. Väl finnas några
kommuner såsom Bollerup (sid. 48 i valstatistiken) och ett fåtal andra, som
hafva endast få röstegande medlemmar, nemligen den förra endast 5 och de
öfriga 9, 10, 12, 13 eller 15 medlemmar, och i Indika kommuner man

kunde tänka sig, att en sammanrotning af detta fåtal lätteligen kunde ega
mm mot den största intressenten; men som i dessa kommuner det är antagligt,
att några af de mindre röstegande äro antingen såsom egendomsförvaltare
eller arrendatorer i mer eller mindre mån beroende af den förre,
vore det knappast tänkbart, att någon egentlig våda i dessa fall skulle uppkomma.
Emellertid kunde vid den sålunda föreslagna reduktionen af rösträtten
hända, att någon annan kommunalmedlem finge flera röster än den
största intressenten, t. ex. om en kommun hade ett fyrktal af 10,000 fyrkar,
deraf A. hade 7,000, B. 1,600, C. 1,000 och D. 400. Vid föreslagna reduktionen,
enär A. hade 7,000 mot de öfrigas sammanlagda fyrktal 3,000,
finge A. 1,500, B. 1,600, (J. 1,000 och D. 400. Till förekommande af en
sådan obillighet bär jag trott, att ytterligare stadgande!! böra gifvas i sådan
riktning, att B:s rösträtt nedsattes till lika röstetal med A:s. Derigenom
blefve rösträtten bestämd sålunda, att A. finge 1,500, B. 1,500, C. 1,000
och D. 400. Äfven har jag ansett lämpligt, att bråktal af röst icke finge
beräknas. Denna föreslagna nedsättning i röstberäkningen skulle inverka på
200 af rikets 2,354 landtkommuner.

I enlighet med anförda grunder har jag föreslagit följande lydelse af
1 ! § uti gällande kommunalstadga för landet:

“Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej någon kunna vid kommunalstämma utöfva rösträtt för större
antal röster, än som svarar mot hälften af återstående röstetalet inom
kommunen.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Skulle ändock i detta fall hända, att annan röstegande komma att
innehafva högre röstetal än den, för hvilken röstberäkningen blifvit sålunda
nedsatt, vare den förra icke berättigad att utöfva rösträtt för större antal
röster än den senare.

X id eu sådan delning'' åt röstetalet må bråktal åt röst icke beräknas

af Herr Ehrenborg, som ansett utlåtandet i 4:de punkten hafva bort
erhålla följande lydelse:

“Med — — — — — upptagas.

1 likhet med 1872 års Lag-Utskott, som med anledning af en då i
samma syfte väckt motion tillstyrkte eu underdånig skrifvelse i ämnet, måste
Utskottet erkänna, att frågor om bedrifvandet för kommunens räkning af
jern vågs- eller andra industriföretag svårligen kunna räknas till de hushållningsärenden,
som böra tillhöra kommunens befogenhet, liksom oek att den
kommunala sjelfbeståminngsrätteii, långt ifrån ätt minskas, fastmer skulle
vinna ökad styrka, derigenom att kommunens kompetens blefve af lagen mera
oförtydbart utstakad. De svårigheter, som emellertid uppstått vid hvarje försök
till sådant utstakande, vare sig genom att uppräkna de till kommunens
behandling hörande angelägenheter eller, på sätt motionären föreslagit, genom
negativa bestämmelser, hafva jemte andra skäl föranled t Riksdagen att nyligen
gång efter annan och med föga menings-skiljaktighet afstå de motioner,
som uti ifrågavarande hänseende afgifvits. Under sådant förhållande har
Utskottet sa mycket mindre funnit anledning att om de kommunala hushåll
ningsärendenas närmare begränsande nu göra hos Riksdagen någon framställning,
som faran af förtryck inom kommunerna från de industriela intressenas
sida bör, i händelse af Riksdagens bifall till Utskottets i andra punkten
gjorda hemställan angående röstbegränsning, blifva i ej ringa män minskad.
Slutligen förefinnes ock mot motionens tillstyrkande ett afgörande formel t
hinder deruti, att densamma afser endast kommunallagen för landet. Uppenbart
vore det nemligen alldeles olämpligt att i den kommunala befogenheten
gorå en begränsning blott för landtkommunerna, under det att kommunallagen
för städerna lemnades i motsvarande del oförändrad. Utskottet får
alltså hemställa,

att Herr Asklöfs ifrågavarande motion icke må af Riksdagen
bifallas

åt Herr Anders Persson: ”Genom det förslag, Utskottet framlagt till
begränsning af den kommunala rösträtten på landet, tror jag för min del icke
det. ändamål man dermed åsyfta! vinnes; i ty att den ringa begränsning Utskottet
föreslagit icke inom många kommuner kommer att utöfva ringaste verkan.

af Herr Nils Petersson: mot eu del af motiveringen i lista punkten;
åt Herr Anders Persson: ”Genom det förslag, Utskottet framlagt till

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Hvad jag genom mitt förslag, i min af Utskottet åberopade motion, åsyftat,
är att låta såväl förmögenheten som den lefvande varelsen, menniskan, få
gemensamt utöfva inflytande på så sätt, att icke den senare skulle helt och
hållet undertryckas af de förstnämnda. Utgår man från denna åsigt, tror
jag knappast annat medel förefinnes än att genom en graderad röstskala
fastställa den erforderliga lagen.

Talet om godtycklighet i fråga om graderade röstskalor, vet jag knappast
om det förtjenar afseende; ty att godtycklighet i kommunal] igen redan
nu förefinnes medgifver Utskottet, och att denna godtycklighet hummer fortfarande
att existera ifall Utskottets förslag blifver lag, då t. ex. af tvänne
röstegande, hvaraf den ene nu har 36,000 röster och den andre 1,000, den
förstnämd!’, oaktadt han således betalar 36 gånger så stor skatt till kommunen
som den senare, likväl icke i somliga fall får större inflytande än
denne, lärer väl ingen vilja förneka. Men det finnes äfven något annat i vår
kommunallag, som nu de facto existerar och som jag svårligen kan benämna
annat än godtycklighet, nemligen rättigheten för en enda person eller ett
ringa fåtal att beskatta hundradetals andra individer inom kommunen och
för ändamål som kunna vara utan ringaste intresse för dessa hundradetal;
och detta beklagliga förhållande förmår jag ej inse att Utskottet genom sitt
föreliggande förslag lyckats afhjelpa.

Då man emellertid inom Utskottet ansett den röstskala, jag i nämnde
min motion framlagt, alltför starkt fallande derigenom att endast en röst
skulle beräknas för hvarje 100:de fyrk utöfver 1,000, framställdes inom
Utskottet ett annat förslag, hvithet jag biträdt och som jag härmed anhåller
få framlägga som min reservation, i det jag föreslår att Riksdagen för sin
del beslutar det § 11 i Kong! Maj:ts nådiga förordning den 21 Mars 1862,
sådan denna § blifvit ändrad genom Kongl. kungörelsen den 8 September
1868, angående kommunalstyrelse å landet, måtte erhålla följande förändrade
lydelse: ''

Röstvärdet skall beräknas efter det enhvar röstegande åsätta fyrktal,
enligt nedanstående röstskala:

1 fyrk.......................... 1 röst.

o. s. v. en röst för hvarje fyrk t. o. m. 10.

från 10 t. o. m. 15 fyrkar.............. 11 röster.

„ 15 » 20 „ .............. 12 „

o. s. v. en röst för hvarje femte fyrk t. o. m, 100.

100 fyrkar ....................... 28 röster.

från 100 t. o. m. 110 fyrkar............. 29

„ HO „ 120 „ ............. 30

o. s. v. eu röst för hvarje 10:de fyrk t. o. m. 1,000.
juli. till lliksd. Prof. 1875. i Sand 5 Uä/t.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1.000 fyrkar.......................118 röster.

från 1,000 t. o. m. 1,020 fyrkar . ........

„ 1,020 „ _ 1,040 „ .........

o. s. v. eu röst för hvarje 20:de fyrk t. o. m. 2,000.

2.000 fyrkar......................170 röster.

från 2,000 t. o. in. 2,030 fyrkar...........171

„ 2,030 „ 2,060 „ .........

o. s. v. eu röst för hvarje 30:de fyrk t. o. m. 3,000.

3.000 fyrkar...................... 204 röster.

från 3,000 t. o. in. 3,040 fyrkar...........205

„ 3,040 „ 3,080 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 40:de fyrk t. o. in. 4,000.

4.000 fyrkar . . ,................... 229 röster.

från 4,000 t. o. m. 4,050 fyrkar........ . . 230

„ 4,050 „ _ 4,100 ‘ „ . . . ■.....

o. s. v. en röst för hvarje 50:de fyrk t. o. m. 5,000.

5.000 fyrkar....................

från 5,Ö0''; t. o. m. 5,060 fyrkar ..........250

„ 5,060 „ 5,120 ,........

o. s. v. en röst för hvarje 60:de fyrk t. o. in. 6,000.

6.000 fyrkar...................... 266 röster.

från 6,000 t. o. in. 6,070 fyrkar........... 267

„ 6,070 „ 6,140 „ ........

o. s. v. en röst för hvarje 70:de fyrk t. o. in. 7,000.

7.000 fyrkar......................281

från 7,000 t. o. in. 7,080 fyrkar...........282

„ 7,080 „ 7,160 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 80:de fyrk t. o. in. 8,000.

8.000 fyrkar ...................... 294 röster.

från 8,000 t. o. in. 8,090 fyrkar...........295

„ 8,090 „ 8,180 „ .........

o. s. v. en röst för hvarje 90:de fyrk t. o. in. 9,000.

9.000 fyrkar...................... 306 röster.

öfver 9,000 fyrkar en röst för hvarje 100:de fyrk.11

Derjemte hafva Herrar (Jas per sson och Holmberg begärt få antecknadt,
att de icke inom Utskottet öfvervarit behandlingen af frågan om den kommunala
rösträtten.

1 18	röster.
119	V
120	V
170	röster.
171	11
172
f. 204	röster.
205	11
206	11
229	röster.
230	11
231	11
249	röster.
250	11
251	11
266	röster.
267	11
268 j	11
281	11
282	11
283	11
294	röster.
295	11
296	V
306	röster.

STOCKHOLM, ISA AO MABCtIS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1875.