Lag Utskottets Utlåtande N:o 56 (Utlåtande 1885:LU56 Lagutskottet)

Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.

N:o 56.

Ank. till Riksd, Kansli den 4 Maj 1885, kl. 2 e. ni.

Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af dels återremiss från Andra
Kammaren af vissa delar af det i Utskottets utlåtande
N:o 23 framlagda förslag till värnpligtslag, dels ock Kamrarnes
skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

I utlåtande Ko 23, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med
förslag till ny värnpligtslag, hemstälde Lag-Utskottet, att Riksdagen, med
förklarande, att Kong!. Maj:ts förevarande proposition icke kunde bifallas i
oförändradt skick, ville, för den händelse Riksdagen godkände Kongl. Maj:ts
propositioner angående nedsättning i de på viss jord Infilande grundskatter
och om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, jemväl för sin del antaga
en värnpligtslag af den lydelse, Utskottets utlåtande utvisar.

Enligt till Utskottet ankommet protokollsutdrag har, vid föredragning
af detta utlåtande,

Första Kammaren

besluta, att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts förevarande
proposition icke kunnat bifallas i oförändradt skick, skulle, för den händelse
Kamrarne, i anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag, sammanstämmande
beslöte nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter och
lindring i rustnings- och roteringsbesvären, jemväl för sin del antaga den af
Lag-Utskottet föreslagna värnpligtslag.

Bill. till Tliksd. Prot. 1885. 7 Sami. 36 Höft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Andra Kammaren

har, likaledes enligt till Utskottet ankommet protokollsutdrag, vid föredragning
af utlåtandet,

beträffande den hemställan, hvarmed Utskottet inledt sitt i utlåtandet
framlagda lagförslag, besluta,

»att Kammarens blifvande beslut rörande det i Lag-Utskottets förevarande
utlåtande framlagda förslag till värnpligtslag fattas under förutsättning,
att Riksdagen jemväl besluter nedsättning'' med trettio procent i de
på viss jord hvilande grundskatter och motsvarande lindringar i rustningsoch
roteringsbesvären;»

hvarjemte Kammaren i öfrig! godkänt lagförslagets rubrik äfvensom
den särskilda rubriken under Art. I, §§ 2, 7—10, rubriken under Art. II,
§§ 11, 13-—15, rubriken under Art. III. § 16, rubriken under Art. IY,
§§ 20, 23—25, 29—32, 35, rubriken under Art. Vill, §§ 42, 43, 45,
rubriken under Art. IX, §§ 47—50, 53—55;

men återförvisat

§§ 3—6, 12, 17, 18, 19, 21, 22, rubriken under Art, V, § 26, § 27,
inom. 3, § 28, §§ 33 och 34, rubriken under Art. Yl, rubriken under Art. YII,
§§ 36—40, §§ 41, 44, 46, 51 och 52;

samt besluta annan lydelse, än Utskottet föreslagit, af

§ 1 och § 27, mom. 1 och 2.

Åt sistnämnda delar af sjelfva lagförslaget, angående hvilka Kamrarne
alltså i sak fattat skiljaktiga beslut, hafva af Kamrarne gifvits följande
olika tydelser:

§ 1.

af Första Kammaren:

af Andra Kammaren:

Värnplikt; Hvarje svensk man är pligtig att
pligtsålder. deltaga i fäderneslandets försvar från
och med det kalenderår, under hvilket
han fyller tjuguett år, till och med
det, under hvilket han fyller fyratio år.

Hvarje svensk man är pligtig att
deltaga i fäderneslandets försvar från
och med det kalenderår, under hvilket
han fyller tjuguett år, till och med
det, under hvilket han fyller tjugufem
år.

§ 27.

Värnpligtig. ] Värnpligtig är, sedan han blifvit 1. Värnpligtig är, sedan han blifvit
Utbltid.InSSAnskrifven, skyldig att för sin utbild- inskrifven, skyldig- att för sin utbild -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

ning tjenstgöra under fredstid i fyratioåtta
dagar, hvilken tjenstgöring skall
fullgöras vid rytteriet, artilleriet och
ingeniörtrupperna samt flottan under
det första året, men vid fotfolket och
t rån gen under tvä år med trettiotre
dagar under det första året och femton
dagar under det derpå följande.

2. Från deltagande i de femton
första dagarnes vapenöfningar befrias
värnpligtig vid hären, om han, vid
anstäld pröfning, visar sig dels hafva
förvärfvat den skjut skicklighet, som
af rekryt fordras för att blifva godkänd
i skjutning, dels ock ega den
färdighet i vapenföring, marsch och
manöver, som af värnpligtig under motsvarande
öfningstid i allmänhet vinnes.

ning tjenstgöra under fredstid i trettio
dagar, hvilken tjenstgöring skall full
göras vid rytteriet, artilleriet och
ingeniörtrupperna samt flottan under
det första året, men vid fotfolket och
trängen under tva år med femton dagar
under det första året och femton dagar
under det derpå följande.

2. Från deltagande i första årets
vapenöfningar befrias värnpligtig vid
hären, om han, vid anstäld pröfning,
visar sig dels hafva förvärfvat den
skjutskicklighet, som af rekryt fordras
för att blifva godkänd i skjutning,
dels ock ega den färdighet i vapenföring,
marsch och manöver, som af
värnpligtig under motsvarande öfnings -

tid i allmänhet vinnes.

De skiljaktiga besluten gälla sålunda:
ej mindre värnpligtstiden och indelningen af årsklasserna, i det att
Första Kammaren, i öfverensstämmelse med hvad Kongi. Maj:t föreslagit samt
Utskottet tillstyrkt, bestämt, att den tid, under hvilken hvarje svensk man skulle
vara pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar, borde räknas från och med det
kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket
lian fyller fyratio år, och att denna pligt skulle fullgöras dels i beväringens två
uppbåd med tjenstetid sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra
samt dels under den öfriga värnpligtstiden, der så erfordrades, i landstormen;
hvaremot Andra Kammaren, med bibehållande af den nu varande tjenstetiden
i beväringen, förklarat, att hvarje svensk man skulle vara pligtig att deltaga
i fäderneslandets försvar endast under tiden från och med det kalenderår,
under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han
fyller tjugufem år;

än äfven öfningsliden i fredstid, hvilken af Första Kammaren, i enlighet
med Kongi. Maj:ts af Utskottet i denna del tillstyrkta proposition, bestämts
till fyratioåtta dagar, sålunda, att vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna
samt flottan öfningarne skulle ega ruin under det första värnpligtsåret,
men vid fotfolket och trängen fördelas på två år med trettiotre
dagar på det första året och femton dagar på det näst följande; hvaremot Andra
Kammaren, med bibehållande äfven här af det nu varande förhållandet, bestämt,
att öfningarne skulle omfatta trettio dagar, men fullgöras vid rytteriet,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan under det första året, samt vid
fotfolket och trängen under två år med femton dagar under det första året
och femton dagar under det derpå följande.

Vid den samman jemkning af dessa skiljaktiga beslut, som det ålegat
Lag-Utskottet att söka åvägabringa, har Utskottet utgått från den uppfattning,
att då, i anseende till de, om ock något olika förutsättningar,
Kamrarne bestämt såsom vilkor för sina beslut i fråga om värnpligtslagen
— hvilka förutsättningar, till följd af Kamrarnes beslut i fråga om afskrifning
med trettio procent af grundskatterna samt motsvarande lindring i
rustnings- och roteringsbördan, numera inträffat — betydande skattelindringar
skulle utgöra vilkor för antagande af den nya värnpligtslagen, denna lags
innehåll måste vara sådant, att genom densamma i någon verkligt afsevärd
mån landets försvarskraft blifver stärkt. Med detta hufvudsakliga mål i
sigte har Utskottet gått flertalets i Andra Kammaren genom Kammarens
beslut uttryckta åsigter så långt till mötes, som Utskottet trott förenligt med
nämnda mål, hvilket bör vara hvarje fosterlandsväns. Utskottet hoppas ock,
att en högsint uppfattning af det blifvande beslutets stora, vigt för fosterlandet
skall komma den enes uppfattning af hvad han anser för litet, likasom
den andres af hvad han finner för mycket att smälta samman till endrägtigt
beslut om fyllande af fosterlandets kraf. Vid en samman]’emkning
såsom den förevarande kan man icke till måttstock för densamma taga
aritmetiska medeltal: man måste se frågorna i stort, i deras stora sammanhang
och deras stora ändamål.

Utskottet föreslår alltså, att hvarje svensk man skall vara värnpligtig
från och med det år, under hvilket han fyller tjuguett år, till
och med det, under hvilket han fyller trettiotvå år; att tjenstetiden i beväringen
skall utgöra sex är, samt att den värnpligtig^ under derpå följande
sex år skall vara skyldig att, då så erfordras, i landstormen tjena fäderneslandet.
Utskottet bär sålunda, i öfverensstämmelse med Andra Kammarens genom
dess beslut uttalade önskan, ur förslaget uteslutit hela det beväringens andra
uppbåd, som i den Kong!, propositionen förekom, samt härigenom och genom eu
minskning med två år i den tid, värnpligtig skulle vid behof deltaga i landstorm,
förkortat värnpligtstiden med ej mindre än åtta år. Den landstorm,
Utskottet nu föreslår, skulle icke hafva några andra skyldigheter än dem,
som borde ålegat landstormen enligt den Kongl. propositionen. Dock skulle
landstormen blifva rullförd, på sätt i den Kongl. propositionen är föreskrifvet
om beväringens andra uppbåd, men utan att landstormsmännen sjelfve härigenom
skulle i någon män betungas, vare sig genom skyldighet att anmäla
flyttning eller genom skyldighet att inställa sig vid mönstring. Genom denna
anordning skall landstormen, derest Konung och Riksdag vid krigstillfälle

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

så skulle besluta, lättare kunna användas i vidsträcktare man, än enligt
lagförslaget är händelsen.

Hvad Utskottet i nu anförda afseenden föreslår, har påkallat någon
omredaktion på andra ställen i lagförslaget, för hvilken Utskottet icke finner
nödigt att afgifva någon särskild motivering.

Enligt § 2 af Kongl. kungörelsen angående den allmänna beväringen
den 13 November 1860 skall för närvarande allt det till rikets handelsflotta
hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen eller i magistraternas rullor
inskrifvet, sä ock sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare
eller styrmän å svenskt handelsfartyg i författningarne föreskrifna kunskapsprof,
äfvensom maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilde personer eller bolag,
emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller tjenstgöringsskyldighet
med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta de i kungörelsens
§§ 25 och 34 bestämda förmåner, vara pligtige att under krig tjenstgöra å
Kongl. Maj:ts flotta från och med året näst efter fy hl a tjugu år, till och
med det år, då trettiofem års ålder uppnås; dock att den härifrån skall vara
befriad, som före inträdet i sjömansyrket fullgjort sin beväringspligt. Enligt
det af Första Kammaren godkända, men af Andra Kammaren återremitterade
mom. 3 i § 27 af Utskottets förslag till värnpligtslag skulle,
i öfverensstämmelse med hvad äfven af Kongl. Maj:t föreslagits, från all
öfning i fredstid befrias, utom lotsar och lotslärlingar, värnpligtig, som styrkte,
att han vid ingången af det år, då han fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus
inskrifven minst fyra år och deraf under minst tolf månader haft anställning
i utrikes sjöfart, med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan
befrielse tillhöra flottans reserv under hela hans värnpligtstid. Om nu, med
den förändring i värnpligtstiden, Utskottet föreslår, detta stadgande bibehölles
oförändradt, skulle följden blifva, att, under det öfrige svenske medborgare
underkastade sig eu utsträckt värnpligt, nu ifrågavarande kategori deremot
erliölle befrielse från den utsträckta vapenöfningen på lindrigare vilkor än
förut från den kortare vapenöfningen. Utskottet har till följd häraf och på
det att i alla händelser i flottans reserv må vara att påräkna tillräckligt
antal sjövandt manskap funnit, att tiden för ifrågavarande värnpligtiges (kvarstående
i flottans reserv utan någon som helst orättvisa kan och jemväl bör
utsträckas till och med det kalenderår, under hvilket det fyrationde året
uppnås. Desse värnpligtige, hvilka nu hafva tjenstgöringsskyldighet å flottan
i krig under tio år längre, än beväringstiden varar för öfrige medborgare,
skulle, med denna bestämmelse, i flottans reserv qvarstå endast åtta år längre,
än värnpligtstiden varar för öfrige värnpligtige.

Enligt mom. 2 af § 27 i Utskottets förslag, angående hvilket moments
lydelse Kamrarne stannat i något skiljaktiga beslut, skulle från deltagande

Lag* Utskottets Utlåtande N:o 56.

i de femton första dagarnes vapenöfningar befrias värnpligtig vid hären, om
lian, vid anstäld pröfning, visade sig dels hafva förvärfvat den skjutskicklighet,
som af rekryt fordras för att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den
färdighet i vapenföring, marsch och manöver, som. af värnpligtig under motsvarande
öfningstid i allmänhet vinnes. Denna undantagsbestämmelse inkom
i förslagen till värnpligtslag på en tid, då de öfver allt i riket bildade, af
talrika medlemmar bestående frivilliga skarpskytteföreningarne förlänade bestämmelsen
en verklig betydelse. Sedan nu de allra flesta af dessa skarpskytteföreningar
upplöst sig helt och hållet eller öfvergått till skyttegillen
och skytteförblind, Indika icke öfva sina medlemmar i marsch och manöver,
samt stadgandet sålunda förlorat sin vigt, har Utskottet icke ansett det
nödigt att fortfarande bibehålla denna undantagsbestämmelse, helst genom
dess uteslutande den med hvarje svensk mans värnpligt följande skyldigheten
att undergå viss tids vapenöfning kommer att blifva mera lika för alla.

I sammanhang med det till hälften minskade antalet årsklasser i beväringen
står det stadgande, Utskottet föreslår i den af Första Kammaren
godkända, men af Andra Kammaren återremitterade § 34. Det torde nemligen
få anses vara af synnerlig vigt att, oafsedt minskningen i beväringens
årsklasser, dock i beväringen under den förut föreslagna tid eller till och
med trettiotvå års ålder bibehålla dem, som innehaft anställning vid härens
eller flottans stam under minst två är och således, såsom de der erhållit full
soldatutbildning, måste i hög grad vara egnade att vid ifrågakommande
mobilisering användas såsom underbefäl och stamtrupp för beväringen. Någon
orättvisa mot ifrågavarande medborgare kan icke sägas härigenom begås, då
denna skyldighet såsom lagbestämd och följaktligen allmänt känd blifver ett
vilkor vid ingående af kapitulationen. Om ock till följd af nämnda vilkor
löneförmånerna för manskapet vid värfvade armén måste sättas något högre
än tillförene, motväges dock denna uppoffring från statens sida i långt öfvervägande
mån af den fördel i ökad försvarskraft, staten vinner af stadgandet.

§ 18, som af Första Kammaren godkänts, har blifvit af Andra Kammaren
till Utskottet återförvisad efter en inom Kammaren framstäld anmärkning,
att stadgandet i nämnda paragrafs andra stycke om ordförandens i
inskrifningsnämnd utslagsröst i händelse af lika röstetal vid omröstning inom
nämnden skulle kunna erhålla en bestämdare affattning; och har Utskottet,
med anledning häraf, något omredigerat denna bestämmelse.

Beträffande § 37 i Utskottets förslag, hvilken § blifvit af Första
Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren återförvisad, har Utskottet
funnit den i samma § föreslagna särskilda indelning af landstormen i landstormsbataljoner,
landstormskompanier och sockenafdelningar böra ur förslaget
uteslutas samt i § 39 af Utskottets förra förslag (§ 38 enligt nya förslaget)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

den bestämmelse gifvas, att befälhafvare inom inskrifnings-, bataljons- och
kompaniområdena under fredstid äro befälhafvare äfven för landstormen inom
motsvarande områden, samt att befälhafvare för afdelningsområdes landstorm
förordnas af fördelningsgeneralen. Genom en dylik anordning både förenklas
landstormens organisation och sättes den i närmare samband med den beväring,
till hvars ersättnings- och förstärkningsmanskap den kan komma att
vid hemortens försvar användas. I enlighet härmed har Utskottet ur förslaget
uteslutit § 37 och omredigerat § 39 (§ 38 enligt nya förslaget). Med
anledning af nämnda uteslutning förändras numreringen å efterföljande §§.
äfvensom hänvisningar till sålunda till nummerföljden ändrade §§.

Då det ur flere synpunkter förefallit Utskottet önskligt, att den ökning
med tolf dagar i öfningstiden, hvilken Utskottet nu föreslår, måtte endast
successivt inträda, har Utskottet under § 52 i sådant syfte föreslagit särskilda
öfvergångsbestämmelser, i hvilka äfven inrymts den, som förekommer i Utskottets
förra förslag under § 51. 1 sammanhang härmed har Utskottet i

lagförslagets slut insatt eu ny rubrik »öfvergående stadgande-tu, under hvilken
intagits, utom nyss omförmälda bestämmelser om öfningstiden under § 52,
äfven under §§ 53 och 54 de bestämmelser, som i Utskottets förra förslagåterfinnas
under §§ 52 och 53. De i Utskottets förra förslag förekommande
§§ 54 och 55 hafva såsom §§ 50 och 51 flyttats framför de öfvergående
stadgandena.

Vid öfverläggningen inom Andra Kammaren angående § 52 af Utskottets
förslag har påpekats önskvärdheten deraf, att i sammanhang med nu ifrågavarande
värnpligtslag en revision måtte företagas af bestämmelserna i den
konvention, som gäller för den å Gotland inrättade nationalbeväring; men
har Utskottet, som delar uppfattningen om önskvärdheten af en sådan revision,
ansett frågan härom vara en särskild fråga, hvilken hvarken kan eller bör
företagas i sammanhang med nu förevarande förslag.

För att visa, huru, med antagande af hvad Utskottet här nedan föreslår,
den nya värnpligtslagen i dess helhet skulle komma att lyda, har Utskottet
såsom bilaga till detta utlåtande fogat ett aftryck af värnpligtslagen
i sådan lydelse.

Med anledning af det sålunda anförda får Utskottet, i syfte af sammanjemkning,
hemställa,

I) att Kamrarne, hvardera med frånträdande af sitt
förut angående § 1 fattade beslut, ville godkänna följande
lydelse af nämnda §:

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under
hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvithet han fyller
trettiotvå år.

Värnpligt
och värnpligtsålder.

Lag-TJt skottets Utlåtande N:o 56.

II) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville godkänna följande lydelse
af § 3:

Bevaring och 1- Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjenstetiden
landstorm. [ beväringen är sex år.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det

uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.

HD att Andra Kammaren måtte fatta beslut angående
§§ 4 och 5 samt härvid antaga den af Utskottet
förut föreslagna och af Första Kammaren redan godkända
lydelse af nämnda §§;

IT) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse af § 6:

Tidigare in- Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

skrifning kan g ocb dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station,

medgifvas. hvilken kan Yj]i tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst
duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl beväringen, intill dess sex år förflutit från och med
det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtig^ gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern
inträda

V) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse af § 12:

Ruiiföringen 1- Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan man över

de talsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i
värnplikt,ge.eiilig,het med (]e föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor
öfver beväring och landstorm till grund för den stamrulla, som skall föras
öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för
granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige
aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56.

dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser
hörande personer efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,
hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till
inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare
samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder
särskild!, stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid, som
Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register
inskrift värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen
öfversänder äfven dessa uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver
inskrifningsområdets värnpligtige.

4. Presterskapet samt landsstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,
så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige
att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med
de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges
redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.

Yl) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande
§ 17 samt härvid antaga nämnda § i den af Utskottet
förut föreslagna och af Första Kammaren redan godkända
lydelse;

VID att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse
af §§ 18 och 19:

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, beståendeinskriMngsaf
områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nemligen en nämndens
af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket största delen af sättning"
området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde
den rullförande kompaniofficern samt två inom samma''område horn.
till Biksd. Prof. 1885. 7 Samt. HG Raft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

satte, icke militäre personer, livilka jemte ett lika antal suppleanter väljas
hvarje gång för två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af
stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. En af de sålunda
utsedde ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning^ hvarefter en ledamot
och eu suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,
väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad t va ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige välde
ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i
nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvilket de
blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras, att ordföranden
och minst två ledamöter äro tillstädes. Falla vid omröstning till beslut
rösterna lika, gälle den mening, ordföranden biträder.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19.

[nskrifnings- Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Benanmdens
fallningshafvande i det län, hvartill största delen af bataljonsområdet hörer,
tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de
önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena
eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrift^ den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i
hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett
utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadgande^ rörande krigsmakten;
börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven
och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion,
der inskrifningsboken får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid till
landstormen.

öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lemnar för -

Lag-Utskottets Utlåtande Nv 56. 11

rättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet af nämnden under -skrifvas.

VIII) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande
§§ 21 och 22, rubriken under Art. V och § 26
samt härvid antaga den af Utskottet förut föreslagna och
af Första Kammaren redan godkända lydelse af dessa §§
och rubrik;

IX) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sina förut fattade beslut angående §§27 och
28 samt Andra Kammaren med frånträdande af sina beslut
angående § 27 mom. 1 och 2, ville antaga följande
lydelse af §§ 27 och 28:

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Vämpligtigs
utbildning tjenstgöra under fredstid i fyratiotvå dagar, hvilken tjenstgöringut,llltfiiI(Jlugs''
skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under
det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med tjugusju

dagar under det första året och femton dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han
fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och deraf
under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart, med skyldighet
likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv under
hela sin värnpligtstid och derutöfver till och med det kalenderår, under
hvilket han fyller fyratio år.

§ 28.

1. Då rikets försvar det krafvel*, må Konungen efter Statsrådets Uppbåd till
hörande till tjenstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre delartjenstgonng‘
deraf, som finnas behöfliga.

2. Utom de förenade rikenas gränser må beväringen vid hären användas
endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet blifvit hördt
samt riksdagskallelse utfärdats.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56-

X) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sina förra beslut, ville antaga följande lydelse af §§
83 och 34:

§ 33.

Varnpiig- 1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:

tigesvistdsfj- a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket han
målnings- tätt sin forsta utbildning;

skyldighet. b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat in skrifningsområde

afflytta!-, tillhöra den truppafdelning, som erhåller sine värnpligtige
från det område, i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig vid
flottan tillhör, derest han är ä sjömanshus inskrifven, den flottans station,
som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits,
men i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde,
i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom
hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har lika skyldighet
med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringen,
gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet,
anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl; b)

att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan sä väl före afflyttningen hos det
kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten
till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom
hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock
annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus, är skyldig
att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan
hos kompanibefälet vid så väl det ena som det andra af de kompaniområden,
inom hvilka dessa sjömanshus öro belägna, men, derest han upphör att vara
vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet
vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast
varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han
är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter
det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56. 13

underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig
vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning-.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande
presterskap eller sjömanshusdirektion.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under Värnpligtig;,
minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter er-^“ns1 eller
hållet afsked tillhöra beväringen till och med det kalenderår, under hvilketflottans stam.
han fyller trettiotvå år.

XI) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande
de af Utskottet förut föreslagna och af Första Kammaren
redan godkända rubrikerna under Art. Yl och Art.

VII äfvensom beträffande § 36 samt härvid antaga samma
rubriker och §;

XII) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förra beslut om antagande af § 37 i Utskottets
förslag, ville besluta, att nämnda § skall utgå
ur lagförslaget samt nummerföljden å efterföljande §§

38—50 äfvensom hänvisningar i enlighet härmed ändras;

XIII) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande
§ 38 i Utskottets förra förslag (§ 37 enligt nya
förslaget) och härvid antaga den af Utskottet förut föreslagna
och af Första Kammaren redan godkända lydelse
af samma §;

XIY) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville antaga följande
lydelse af § 39 i Utskottets förra förslag (§38 enligt nya
förslaget):

1. Befälhafvarne inom inskrifnings-, bataljons- och kompaniområdena Befäl vid
äro under fredstid befälhafvare äfven för landstormen inom motsvarande iandstorme“
områden.

1 i Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

2. Befälhafvare för afdelningsområdes landstorm förordnas af fördelningsgeneralen;
och ega desse befälhafvare att utse behöflig! underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningär
af landstormen, som då kunna bildas.

XV) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande
§§ 40, 41, 44 och 46 i Utskottets förra förslag
(§§ 39, 40, 43 och 45 enligt nya förslaget) samt härvid
antaga dessa §§ i den af Första Kammaren redan godkända
lydelse;

XVI) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande
af sina förut fattade beslut beträffande §§ 51, 52,

53, 54 och 55 i Utskottets förra förslag (§§ 52, 53,

54, 50 och 51 enligt nya förslaget) samt Andra Kammaren
med frånträdande af sina förra beslut beträffande §§
53, 54 och 55 af samma förslag (§§ 54, 50 och 51 enligt
nya förslaget), så vidt samtliga dessa beslut äro stridande
mot hvad Utskottet här nedan föreslår, måtte besluta,
att i det nya lagförslaget skola efter § 49 följa
nedanstående §§ och rubrik:

§ 50.

Närmare De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med föreskrifter.

delas af Konungen.

51.

Ändring Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

eller upp- sammanstämmande beslut.

näfvanae åt
lagen.

Öfvergåendo stadgande».

§ 52.

öfnings- De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges

Men. öfningstid skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56,

vid rytteriet, artilleriet och ingeniör trupper na samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtig^ tillhörande första
årsklassen öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige tillhörande
andra årsklassen, med undantag af de ä sjömanshus inskrifne, i femton
dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i trettioåtta dagar: och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i fyratio dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

§ 53.

Denna lag har icke tillämpning å invånarne på Gotland, utan skola
desse tills vidare på förut öfligt, sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å
öns försvar.

§ 54.

Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under Indika vilkor
befrielse från de i denna lag föreskrift)a skyldigheter må kunna tills vidare
medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

Slutligen och då genom Kamrarnes beslut i anledning af Kong!.
Maj:ts propositioner angående nedsättning i de på viss jord hvilande grandskatter
samt angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären det fall
numera inträffat, hvilket är afsedt med de af Kamrarne, enligt hvad ofvan

Gotlands

invånare.

Lappbe folkningen -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

är anfördt, gjorda förutsättningar för deras beslut i nu förevarande fråga,
får Utskottet, för den händelse att hvad Utskottet här ofvan föreslagit
blifver af Kamrarne samstämmande antaget, hemställa om Kamrarnes förklarande,

att Riksdagen, som funnit sig icke kunna bifalla Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till ny värnpligtslag i
oförändrad! skick, för sin del antagit en

Värnpligtslag

af den lydelse, som utvisas af Kamrarnes fattade samstämmande
beslut öfver Lag-Utskottets hemställanden i
ej mindre utlåtandet N:o 23 än nu förevarande utlåtande.

Stockholm den 4 Maj 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reseryationer:

af Herr Bergström;

af Herr Sederholm, som ansett, att de af Utskottet nu föreslagna
öfvergångsstadganden icke bort i förslaget upptagas, med undantag af stadgandet
om andra årsklassens öfning under år 1887;

af Herrar F. Andersson i Helgesta, Smedberg, Ii. Andersson i Nöbbelöf,
Lewin och Näslund: »Då vid sannaanjemkningen af Kamrarnes olika
beslut i fråga om tiden för värnpligtiges tjenstgöring under fred, hvilken
tid blifvit bestämd af Första Kammaren till 48 dagar och af den Andra
allenast till 30 dagar, Utskottet icke tagit tillbörlig hänsyn till tiden, som
ligger någorlunda jemn! emellan det olika bestämda dagantalet, utan föreslagit

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

42 dagar, hvarigenom Första Kammaren skulle eftergifva en tredjedel och
Andra Kammaren åter tillöka två tredjedelar; men detta förfarande, enligt
vår åsigt, icke öfverensstämmer med det tillvägagående som i förevarande
fall bör ega rum, så hafva vi för vår del ej kunnat biträda Utskottets förslag
i denna del, utan anmäla deremot reservation.»

samt af Herr J. Anderson i Tenhult: Hå Konung och Riksdag gå
att stifta lag i en så vigtig fråga som om landets försvar, föreställer jag
mig att härvid bör noga tillses, att denna lag icke kommer i strid med bestämmelser,
som förefinnas och som särskildt gälla för en stor del af landets
inbyggare, nemligen rust- och rotehållare. Desse rust- och rotehållare,
som genom kontrakt, afskräde på sin tid med landets lagliga regering — af
dessa kontrakt vågar jag härmed som bilaga vidfoga Henne — hafva åtagit
sig att för sina hemman hålla ryttare, soldat eller båtsman mot vilkor att
de för sig, sina barn och sitt tjenstefolk skola vara fria för utskrifning af
alla slag, hvad namn de hafva kunna, nu och i tillkommande tider, så länge
sagda skyldigheter utgöras. Då manskapet vid vår indelta armé och båtsmanshållet,
på grund af omförmälda kontrakt, anskaffas och aflönas af rustoch
rotehållare, vågar jag hoppas, att ingen kan motsäga sanningen deraf
att Kong! Maj:t och Kronan fortfarande utkräfver de förmåner Kong!
Maj:t och Kronan betingat sig i nämnda kontrakt. Då så onekligen är
förhållandet, tror jag mig hafva skäl framhålla den uppfattningen, att Kongl.
Maj:t och Riksdagen jemväl böra respektera de vilkor, som rust- och rotehållare
tillkomma efter omförmälda kontrakt.

Hvarje steg som Konung och Riksdag kunna taga i rigtning att kränka
den enskildes rätt, synes mig vara ett steg af betänkligaste art, och historiens
vittnesbörd talar i många fall högt för denna min åsigt. Jag förväntar
mig härvid det svar, att då rust- och rotehållare få trettio procent lindring
af sin roteringsbörda, lemnas dem ersättning för den värnpligt de kunna
komma att utöfver sin roteringsskyldighet utgöra. Härpå vill jag svara, att
trettio procents lindring i rust- och roteringsbesvären är icke och kommer
icke att i verkligheten blifva någon lindring, ty från den tid indelningsverket
tillkom har kostnaden för anskaffande och aflöning af ryttare, soldat
eller båtsman så betydligt ökats, dels till följd af tidsförhållandena och arbetarens
aflöning i allmänhet och dels hufvudsakligen af de ökade militära
fordringar, som sedan dess och nu ställas på mannen i fråga för hans utbildning
och tjenstgöring, fordringar, som säkerligen komma att än ytterligare stegras,
att dessa bördor mer än mångdubblats. Vill man under dessa betraktelser kasta
en blick på det förhållandet att de egendomar i vårt land, som äro af frälsesäterinatur,
för århundraden sedan blifvit befriade från den krigstjenstskyldigBih.
till Biksd. Prof. 1885. 7 Sand. 36 Häft. 3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

het, som ålåg egarne af sagda jord, utan att de i ringaste mån lemnat staten
någon ersättning derför, hoppas jag att ingen skall jäfva mitt påstående, då
jag vågar yrka, att rättvisa jemväl hör vederfaras rust- och rotehållare och
att desse för sig, sina barn och sitt tjenstefolk höra vara fria från utskrifning
af alla slag, hvad namn de hafva kunna, så länge de i större eller mindre
mån utgöra sin rust- och roteringsskyldighet.

Af dessa i korthet angifna skäl har jag inom Utskottet yrkat och
yrkar fortfarande att nedannämnde § i Utskottets förslag till värnpligtslag
får följande lydelse:

§ 53. Denna lag har icke tillämpning å invånarne
på Gotland, utan skola desse tills vidare på förut öflig!
sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar,
samt icke heller å de af rikets öfrige inbyggare, som ega
jordbruksfastighet och utgöra rust- och roteringsskyldighet
derför, så ock deras barn och tjenstefolk».

»Kongl. Maj:ts nådiga Confirmation öfver det med Allmogens Fullmäktige
vid denna påstående Riksdag slutne Contrakt om det vissa knektehållet.
Daterad Stockholm den 5 December 1682.

Wi GÅRD med Guds Udde, Sveriges, Gothes och Wendes Konung
etc. etc. Göre vitterligt — — — angående ett vist och stadigt Knektehålls
inrättande och stadigvarande underhåll uti desse efterföljande Provinser,
nemligen Upland, Östergötland, Södermanland, Wessmanland och Nerike,
äfvensom Öster- och Westerdalarne en tid bortåt, samt Gästrike- och Helsingeland
nu nyligen ingått hafva, och det allt på sätt och vis, samt uppå de
Condition er och vilkor, som sj elfva den deröfver upprättade af handlingen,

här nedanföre införd, med mera exprimera!’ och utvisar — — —----

l:o) — — — allt förthy gifves dem deremot, uppå Kongl. Maj:ts
vägnar, härmed den fullkomliga försäkring, att så länge på deras sida intet
fel förspörjes, det som utlofvat är att efter komma, de, deras barn och folk,
Indika till gårdarnes Cultur (odling) och bruk, samt till ersättande af manskapets
afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar, och alla dervid
hängande besvär, hvad namn de hälst hafva kunna, samt fördubblingar och
våldsamma varfningar, nu och i tillkommande tider, vara alldeles qvitte och
befriade; — — — —

7:o) Ehuruväl tillförne om soldatens kläder och föda förmäldt är,
att han desamme af sina tillordnade värdar, jemte sin rikliga lön af 35
Daler Kopparmynt årligen, bör åtnjuta, så är lell (likväl) ännu intet om

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

knektens vissa hemtal (hemkall, hemvist) något Specifice (omständligare)
nämnt, hvarföre och emedan allmogen, som dertill lägenhet och utrymme
hafva kunna, lofvat häfver på en särdeles plats utmed eller ifrån Gården
att bygga Soldaten en särdeles stuga, honom ett Spanland åker, kåltäppa,
liten hage eller ängsstycke af 2 lass Hö afbryta, och emedlertid hans rundeliga
uppehälle och hemvist förordna; men sedan han sitt hemvist bekommit,
är Bonden för hans besvär till föda och husrum fri och endtledigad; — —

Alltså hafre Wi, befinnandes, hvad som således med ofvanbemälte Provinser
afhandladt och stadgadt är, lända till Wår tjenst och Wårt Rikes
samt trogne undersåtares välfärd, trygg- och säkerhet, nådeligen velat Confirmera
och stadfästa; eftersom Wi och härmed, i förmågo af detta Wårt
öppna Bref, detsamma uti alla sina Clausuler (punkter) Confirmere och stadfäste,
samt på det kraftigaste i nåde försäkre Wåre trogne Undersåtare,
menige Allmogen uti ofvanbemälte Provinser, att de dervid, nu och uti tillkommande
tider, i alle måtto skole obrottsligen handhafde och beskyddade
blifva, och ingen, som i kraft af merbemälte afhandling derunder förstås
bör, skall vara tillåtet detta vissa Knektehåll, till de andras Gravation och
förfång, sig att undanbedja eller draga.

Wi bjude och befalle fördenskull härmed alle vederbörande, att de
häremot hvarken sjelfva något göra eller tillåta af androm något att ske
eller förfaras, utan der öfver allvarlig hand hålla, att sådant allt oryggeligen
må blifva observeradt och iagttaget.

Till yttermera visso hafre Wi detta med Egen hand underskrifvit och
med Wårt Kongl. Secret bekräfta låtit.

Datum Stockholm den 5 Decembris 1682.

CAEOLUS.

(L. S.p

»Wi FRIEDRICH med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och Wendes
Konung etc. etc. Göre veterlig!, att såsom vid den i år uti Upsala med
Wårt Uplands Regemente till fot hållna General-Mönstringen, Wåre trogne
Undersåtare och Allmoge uti Uplands och Stockholms Laner, sig angående
det visse Knektehåll^ dersammastädes således förenat.

(Afser vissa ändringar i det äldre då gällande knektekontraktet.)

Ro. Alldenstund det i Uplands och Stockholms Län indelta Regementet,
efter Indelningsverket och 1682 års Contrakt, bör vara 1200 Man
Corporaler och Gemene, så förbinde vi oss hädanefter, som för detta skett,
samma antal till dess fulla styrka att utgöra och vid makt hålla; hvaremot

20 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

vi i underdånighet anhålle, att Hans Kongl. Maj:t de förra Kongl. Förordningar
i så måtto nådigast stadfästa täcktes, att så länge å vår sida ingen
brist uti fulla knektehållet förspörjes, vi och våra barn och tjenstefolk,
hvilka till Hemmanens bruk, samt till ersättning af den afgång, som antingen
genom befordran, dödsfall eller afskedande tima kan, nödvändigst behöfves,
måge för utskrifningar och alla dervid hängande besvär, hvad namn de
hälst hafva kunna, samt fördubblingar och våldsamma värfningar, nu och i

tillkommande tider, vara befriade; — -------— --------

6:o. Hvad knektens hemkall vidkommer, så äro vi nöjde, att dermed
förblifver efter 7 § af 1682 års knektecontrakt, således, att Roten, der
lägenhet tinnes, uppbygger för Soldaten en stufva af åtta alnar inom knutarne,
samt Fähus. — — — -— Deräst för någon Rotes svaga villkor,
ingen lägenhet till åker och äng tinnes, skall Roten likfullt Knektetorpet
uppbygga, och gifva Knekten årligen för hemkallet (jorden) två Tunnor
Spanmål, tvenne lass Hö och ett tjog Halm, till tjugu karfvar i tjoget,
hvaröfver Knekten, vid straff tillgörandes, ej får aftvinga Roten något mer
för hemkallet. — — — ty varda härmed alla Wåre trogne undersåtare,
som härunder förstås och begripas, på det kraftigaste försäkrade, att de vid
denna afhandlingen, och det af Oss här förunte sättet om Släpekläderne, nu
och i tillkommande tider skola i alla måtto säkert och ofelbart handhafde
och beskyddade blifva, och ingen, som deruti intereserar, lida dervid något
mehn eller förfång; blifvandes Landshöfdingarne uti desse Län härmed anbefalte
denne Förordning, på sedvanligt sätt, uti deras anförtrodde Län att
kungöra låta, samt deröfver allvarsam hand hålla, att hon i ingen måtto
öfverträdd varder. Till yttermera visso liafve Wi detta med egen hand
underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.

Stockholm i Råd-Kammaren den 4 november 1725.

FRIEDRICH.

(L. S.)»

(Transsumt.)

»Kongl. Maj ris Råds och samtlig^ Ständers beslut med alla der tillhöriga
akter gjordt, samtyckt och förafskedadt af dem enhälleligen på den
allmänna Riksdagen i Stockholm, som begyntes på det året 1682 och ändades
den 3 januari 1683.»

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56.

Uti § 21:

»Wi af allmogen besinne ochså huru nödvändigt det är vid sakernas
vidlyftiga utseende och på alla orter efter tänklige Stora krigsförfattningar
att Riksens krigsmakt förstarkes, på det, näst Guds den Alldrahögstes bestånd
samt Kongl. Maj:ts oförlikelige tapperhet Riksens värn och allés vår
säkerhet igenom detta medlet väl måtte blifva försedt och vi desto vissare
länge och oförryckt njuta den hugneliga freden till godo; och hafva vi fördenskull
icke allenast befunnit flere utskrifningar till Regementenas uppfyllande
af nöden vara, utan och der bredvid noga och väl med hvarannan
öfverlagdt, huru man i tid måtte vara omhugse och beredd, Yyrkeligen och
och med ett kraftigt eftertryck i tid att kunna alla elaka ämnen hindra och
dämpa; pröfvandes till den ända för allting af nöden vara, ett starkt manskap
allt stadigt i förråd att hafva och dermed numera och fast kraftigare
än tillförne någonsin skett är, Kongl. Maj:t och Riksens säkerhet att understödja,
det vi, allmogen i Uppland, Östergötland, Södermanland, Wessmanland
och Kerike, som intill detta, knekteskrifningen hafva varit underkastade
efter vår underdåniga pligt, samt i anledning af Kongl. Maj:ts egen Kådiga
proposition, hos oss välbetänkt slutit och ändteligen derutinnan stannat
hafva, ett visst Knektehåll att undergå, äfvensom andra provinser i riket,
neml. Öster och Wester dalarne, Wermeland, Helsingeland, Medelpad, Gestrikeland,
Westernorlanden och Wi borgs län i Storfurstendöme! Finland, redan
före oss gjort hafva, det vi och vele till Kongl. Maj:ts Infänteri-Regementers
i Provincierne beständige vidmakthållande, hvart Regemente af det antal
som vi uti vårt till Kongl. Maj:t i underdånighet inlefvererade Skriftelige
svar utnämnt hafva, nu efter gårdetalet emottaga, så att två hela gårdar af
krono och skatte utan åtskilnad en knekt anskaffa, underhålla och på all
oförmodelig händelse städse i beredskap hafva skole, alldeles efter det af de
härtill förordnade höge herrar, Kongl. Maj:ts högt betrodde män och Råd,
nyligen med oss slutne kontrakt, varandes deremot så länge detta utlofvade
åt oss försvarligen presteras, Vi våre barn och folk, som till gårdarnes
kultur och bruk samt ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunne
behöfvas för utskrifning och alle dervid hängande besvär, ehvad namn de
hälst hafva kunna, såsom och fördubblingar och våldsamma varfningar, nu
och i tillkommande tider alldeles qvitte och befriade.»

I samma riksdagsbeslut § 22:

»Wi af allmogen som utskrifningar ännu underkastade äro, neml.
Westergötland, Småland — — — besinne äfvenväl, huru nödigt det till
Riksens säkerhet och värn är, ett starkt manskap på detta sättet att an -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

skaffa. Hvarföre vi och så vida förändre den utskrifningen, som nästförlidne
Riksdag år 1680, med vilkor efter hvar 10:de gård för innevarande år 1683
beviljades, att den samma ske må efter hvar 10:de af manskapet, öfver dem
allena som utskrifningen undergår och intet de som rustnings-båtsmans eller
ett visst knektehåll nu undergifne äro.»

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 56.

Bilaga.

Yärnpli utslag.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under vanligt
hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvithet han fyller pWsMder.
trettiotvå år.

§ 2.

Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, sjuk- Frikallelse,
dom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. TjenstetidenBeväring och

i beväringen är sex år. landstorm.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det
uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären. Värnpligtens

fullgörande
i hären och
flottan.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 5.

Tiden för in- l. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären eller
skrifning. ^0^an det är, }ian fyller tjuguett år.

Tjenstetid. 2. Tjenstetiden enligt § 3 inom. 1 beräknas från början af nyss

nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt
uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa
uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han
första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från
början af det år, han inträder i tjenstgöring.

§ 6.

Tidigare in- Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

skrifning kaninskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station,
me gi vas jlvj^en ]ian vj|[ tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst
duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl beväringen, intill dess sex år förflutit från och med
det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrift^, äfven innan de i värnpligtsåldern
inträdt.

§ 7.

Värnpligtig Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst, öfrige värnpligtige till
tjenst, annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämplige.

§ 8.

Befrielse un- Rörande inskrift^ värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under krigsder
krigstid, tid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas
behof finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpligtig Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
f11 t^i n s tall a r bet e antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig
a sig. a tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 10.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt, förtroende, må ej
öfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.

Vapen- Värnpligtig,
som är förlustig
medborgerligt

förtroende.

Al t. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal iu-Inskrifnings skrifningsområden.

områden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompanioch
afdelningsområden.

3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan man-Ruiiforingen
talsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och iva^v®f
enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor™™1 *gU
öfver beväring och landstorm till grund för den stamrulla, som skall föras

öfver de värnpligtig^ inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för
granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtig^
aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,
dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser
hörande personer efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,
hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till
inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare
samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder
särskild!, stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt, och inom tid, soin
Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register

Bill. till Riksä. Prat. 1885. 7 Sami, 36 ffäft, '' 4

SB Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

inskrifne värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen
öfversänder äfven dessa uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga ration öfver
inskrifningsområdets värnpligtige.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,
sä ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtig^
att. i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med
de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges
redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande lrasförhörslängderna föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.

§ 13.

Värnpligtig* 1- Hvarje år skall inom de särskilda kompaniområdena, eller, der
inskrifning, kompaniomrädes vidsträckthet dertill föranleder, inom dess särskilda afdelningsomräden,
å tider och ställen, som, efter det inskrifningsområdets befälhafvare
blifvit hörd, bestämmas af Konungens Befallningshafvande, inskrifning förrättas
med de värnpligtige, som under året fylla tjuguett år, samt med de
äldre värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara
tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom det

inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens Befallningshafvande
genom kungörelse.

§ 14.

Personlig Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig

inställelse skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som är inskrifven
tagande af a sjömanshus.

inskrifning*- ’ Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa
bok'' de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige eu inskrifningsbok, hvari
skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt
är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet med
mera dylikt.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 15.

Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven inskrifning
om lian derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall hos veder- he^to°r,“u
hörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa prestbetyg, hvilket
han är skyldig att sjelf sig förskaffa. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande
tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, sa vidt han icke
till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.

§ 16.

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning Uppskof
kan medgifvas: o _ o inskrifoing.

a) den, som af eu eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom
tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen
hefinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till enka,
äfvensom ende arbetsfolk brodern till ett eller flere minderåriga eller vanföra
fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar eller syskon
äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle beroende och med honom
sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtig^ fyller sitt tjugufjerde lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ 17.

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan Uppskof
under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller tjugutvå är, me/öt^“st"
medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof
för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd

Inskrifnings nämndens samman sättning.

28 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara!’, inställa
sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig
fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller
annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en
eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna
om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära
tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevisiou,

§ 18.

För hvarje bataljonsomrade skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nemligen eu
af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket största delen af
området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde
den rullförande kompaniofficern samt två inom samma område bosatte,
icke militäre personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas
hvarje gång för två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af
stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Fn af de sålunda
utsedde ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot
och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,
väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige valde
ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i
nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvilket de
blifvit valde.

Nämnden biträdes af en läkare.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Be-lnskrifningsfällningshafvande
i det län, hvartill största delen af bataljonsområdet hörer,
tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskof ;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de
önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena
eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i
hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett
utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadgande!! rörande krigsmakten;
börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven
och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion,
der inskrifningshoken får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid till
landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lemnar förrättningsstället,
såväl inskrifningslängderna som protokollet af nämnden underskrifvas.

§ 20.

Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamotBesvär öfver
i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas “ndeuf
till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision samt inom fjorton beslut.
(lagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens Befallningshafvande
i det län, inom hvilket förrättningen egt rum. Besvären må äfven inom
behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fäll behörigen styrkas,
att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma
på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje inskrifningsområde skall finnas eu inskrifningsrevision, be-inskrifningsstående
af landshöfdingen eller, i händelse denne har förfall eller embete! är

o dj 111111(111”

sättning.

Inskrifnings

revisionens

verksamhet.

30 Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

ledigt, landssekreteraren i det län, till hvilket största delen af området hörer,
såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets befälhafvare
äfvensom för hvarje till området hörande län, eller ej under landsting
lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte tre
suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder
under landsting, af stadsfullmäktige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda
utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid slutet af första året samt
ytterligare en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det,
denna lag vunnit tillämpning. Eu ledamot och en suppleant väljas årligen
i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.

Der befälhafvare för inskrifningsområde i egenskap af befälhafvare för
bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar, förordnas i kommandoväg
annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot af den inskrifningsrevision,
som har att till pröfning upptaga samma nämnds beslut.

De af landsting eller stadsfullmäktige valde ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i
hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, sä ock om omröstning
galle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd
stadgadt.

Revisionen biträdes af en militärläkare och en dertill förordnad civil

läkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse åt ordföranden,
tillkommer:

aj att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

b) att granska och, der så skäligt linnes, ändra sådana inskrifningsnämnds
beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden till protokollet
antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,
uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet,
ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda
vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan
inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen
föreskrifvet.

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Inskvifningsrevisionens

beslut må ej
öfverklagas.

Art. Y.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i bevärlngen.

§ 24.

Värnpligtig

inskrifves.

är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvithet,

25.

han Tjenstskyldighet
vid
bestämdt
vapen.

1. I flottan inskrifvas: Värnpligtig»

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt Tflottan8

b) lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfva]'' erforderligt,
i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro under- VärnpHgtigs

kastade inskrifning i hären. hänvisning

§ 26.

Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden, på sätt 19 och 22 Uttagning
bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniör trupperna, trängen och flottan, r''1|.1ai‘’!j1ka
hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Värnpligtig»
utbildning tjenstgöra under fredstid i fyr atio två dagar, hvilken tjenstgöring skall utl)lltl|(ljmgs''
fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under

det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med tjugusju
dagar under det första året och femton dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias:
a) lotsar och lotslärlingar,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

b) värnpligtig, som styrker, att lian vid ingången af det år, då
lian fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och
deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet
likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv
under hela sin värnpligtstid och derutöfver till och med det kalenderår, under
hvilket han fyller fyratio år.

§ 28.

Uppbåd till 1- Då rikets försvar det klöfver, må Konungen efter Statsrådets
tjenstgöring hörande till tjenstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre delar
deraf, som finnas behöfliga.

2. Utom de förenade rikenas gränser må beväringen vid hären användas
endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet blifvit hördt
samt riksdagskallelse utfärdats.

§ 29.

Sättet för in- Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen
tjenstgöring genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i
eu eller flere af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

Tjenstefel''- Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring, verkrattnmg.
(jen tjensteföiTätfning, honom af vederbörande befälhafvare anvisas;

dock att personel'' med särskild yrkeskunskap företrädesvis användas i de
förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.

§ 31.

När värn- Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag

n^der kn»s-r^^na bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher, då lian
lag. c står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han vid utbrott af eller fara för krig inkallas till tjenstgöring.

§ 32.

Mönstrings |kyidighet

De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp

''"kallade, vant inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller,

Lag- Utskottets ''Utlåtande N:o 56.

då kompaniområdets vidsträcktliet dertill föranleder, socknevis; dock äro de
å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock
öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.

§ 33.

1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: Varnpiig a)

att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket hannes visteise fått

sin första utbildning; mätnings-"

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat in- skyldighet,
skrifningsområde afflytta!'', tillhöra den truppafdelning, som erhåller sine
värnpligtige från det område, i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig

vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans station,
som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits,
men^ i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde,
i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom
hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har lika skyldighet
med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringen,
gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet,
anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl
;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen hos det
kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten
till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom
hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock
annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus, är skyldig
att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan
hos kompanibefälet vid så väl det ena som det andra af de kompaniområden,
inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara
vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet
vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast
varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han
är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter
det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare
Bih. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 36 Häft. 5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

underkastad de i inom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig
vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning''.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar må
af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande
presterskap eller sjömansliusdirektion.

§ 34.

Värnpligtig, Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under
härens^elier m^nst tyå år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erflottans
stamhållet. afsked tillhöra beväringen till och med det kalenderår, under hvilket
han fyller trettiotvå år.

Art. VI.

§ 35.

Fnnderner 1- Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig marsch marsch.

aflöning enligt särskilda bestämmelser.

Förmåner 2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,

under öfrig beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt desstjenstgonng.
utom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.

Pensione- 3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att

““g- hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller
det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensioneringvid
hären eller flottan bestämma.

Alt. VII.

Om landstormen,

§ 36.

Landstorms- Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar uppgöringlskyi-kallas
efter derom af Konungen i Statsrådet fattadt beslut, Uppbådad landdighet.
stormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 37.

Landstormen mä icke föras utom eget och närmast tillgränsande in- Land .

„.0, stormens

skntmngsomraden. tjenstgö ringaområde.

§ 38.

1. Befälhafvarne inom inskrifnings-, bataljons- och kompaniområdena Befäl vid
äro under fredstid befälhafvare äfven för landstormen inom motsvarande1™ stormon''
områden.

2. Befälhafvare för afdelningsområdes landstorm för ordnas af fördelningsgeneralen;
och ega. desse befälhafvare att utse behöflig! underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar
af landstormen, som då kunna bildas.

§ 39.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med kläderLandatormsoch
att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under“™so“'';.
tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten för värdet af maner,
soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans egenskap
af krigsman, tillhandahållas af staten.

Art. Till,

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 40.

Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom Underlåten^
enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, höte för hvarje gång fem kronor, flyttning.

§ 41.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmäldamebiifvande
inskrifningsförrättning, höte första gången tio kronor, och för hvarje gång, niug

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

han ånyo dermed beträdes, tjugu kronor, samt vare dessutom i hvarje fall
underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.

Itt“nae •• .. 2'' Värnpligtig, som på grund af g 15 inställer sig vid inskrifningsprestbetyg.
förrättning a annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid försummar
aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika
med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

3. Uraktlåter värnpligtig, som blifvit i föreskrifven ordning inkallad
till tjenstgöring, utan laga förfall att sig inställa, och är han icke jemlikt
§ 31 att. härför anse etter krigslag, böte dubbelt mot hvad i mom. 1 sägs
och vare jemväl underkastad der stadgadt hemtningsäfventyr.

§ 42.

Försummad Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32

mönstringllomnämnes’ men utan la8''a förfall uteblifvit, bote hvarje gång fem kronor.

§ 43.

Laga förfall. 1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring
eliei för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjenst uppbådad
eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då
andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de
må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid
dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att vara
på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den
värnpligtig^ anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt
örlogsfartyg.

§ 44.

sjukdom*1 Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han
ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af
prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämman eller ordförande
eller ledamot i kommunalnämnden.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Art, IX.

Om åtal, Rå ock om påförande, Indrifning och användning af
böter enligt denna lag.

§ 45.

Förseelser mot lagbuden i § 33 mom. 2 och mom. 3 åtalas af allmän Åtal.
åklagare vid laga domstol.

§ 46.

1. A böter, som jemlikt §§ 41 och 42 anses böra påföras värnplig- Böters på,-tige, hvilka från inskrifningsförrättning, mönstring eller vapenöfning uteblifvit förande’
utan att hafva anmält och med sådant intyg, som i § 44 sägs, styrkt sjukdomsförfall,
skola förteckningar länsvis uppgöras och till Konungens Befallningshafvande
ofördröjligen insändas. Uppgörande och insändande af bötesförteckning
åligger vid inskrifningsförrättning den af Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamot, som öfver inskrifningsnämndens beslut förer
protokoll, vid mönstring den officer, som förrättat mönstringen, och vid vapenöfning^
slut vederbörande chefsembete; skolande inskrifningsnämnden, innan
den lemnar förrättningsstället, granska och underteckna den af protokollsföranden
uppgjorda bötesförteckning.

2. Särskilda utdrag af de enligt inom. 1 inkommande förteckningar
skola till vederbörande kronofogdar och magistrater öfversändas försedda med
Konungens Befallningshafvandes resolution, att de i utdragen upptagna böter
må hos de värnpligtig^ omedelbarligen uttagas, derest de icke deremot något
invända, men att, derest de vilja för uteblifvandet styrka laga förfall eller
eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från
bötesansvar, i hvilken händelse de ega undfå skriftlig del af resolutionen i
hvad dem rörer, de skola inom trettio dagar derefter till vederbörande kronofogde
eller magistrat ingifva de bevis, som till styrkande af deras mot böternas
indrifvande gjorda invändningar åberopas, vid påföljd för uraktlåtenhet
deraf, att böterna utan hinder af samma invändningar må i laga ordninguttagas.
Inkommande bevis skola ofördröjligen till Konungens Befallningshafvande
insändas, hvarefter Konungens Befallningshafvande, efter pröfning
af förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.

38 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

3. Atnöjes värnpligtig icke med Konungens Befallningshafvandes beslut,
hvarigenom böter för uteblifvande från inskrifnings- eller mönstringsförrättning
eller från vapenöfning blifvit honom slutligen påförda, eger han
att inom trettio dagar efter erhållen del af beslutet till Konungens Befallningshafvande
ingifva sina till Konungen stälda underdåniga besvär, hvilka derpå
af Konungens Befallningshafvande jemte eget yttrande till Landtförsvarseller
Sjöförsvarsdepartementet insändas. Besvären må äfven till Konungens
Befallningshafvande med posten insändas; och skall i sådant fall behörigen
styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att
densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 47.

Böters Böter enligt denna lag förvandlas, vid bristande tillgång till deras

förvandling, gäldande, enligt allmän strafflag.

•§ 48.

Böters De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel i

användning.j£ronans räkenskaper redovisas och ingå till den redan till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond, hvilken fonds ändamål
skall vara att bereda understöd åt värnpligtige, som under tjenstgöring
erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån
oförmögne att sig med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige,
som aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller
skada, dock utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den
de värnpligtige i § 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.

§ 49.

Tidpunkten, Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1887, från hvilken tid

fianeuVskaii a^så ej mindre Kongl. kungörelsen angående den allmänna beväringen den
tifiämpas. 13 November 1860 med deri sedermera gjorda ändringar och tillägg, förutom
stadgande^ i nämnda kungörelses §§ 5 och 39, än äfven de af Konungen i
afseende å den allmänna beväringens mönstringar och öfningsmöten särskildt
meddelade bestämmelser, sä vidt de strida mot innehållet af denna lag,
skola upphöra att gälla.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 50.

De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med-fö^“^r
delas af Konungen.

§ Öl.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags Ändring
sammanstämmande beslut. MfvandePäf

lagen.

Öfvergående stadgande!!.

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges öfningsöfningstid
skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att tiden vid

rytteriet, artilleriet och ingeniör trupperna samt flottan

under hvardera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige tillhörande
andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus inskrifne, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande
första årsklassen öfvas i trettioåtta dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i fyratio dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första
årsklassen öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen
i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Gotlands in
vanare.

Lappbefolk ningen.

§ 53.

Denna lag har icke tillämpning å invånare på Gotland, utan skola
desse tills vidare på förut öflig! sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å,
öns försvar.

§ 54.

Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under hvilka vilkor
befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna tills vidare
medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1885.