Lag-Utskottets Utlåtande N:o 51 (Utlåtande 1884:LU51 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 51.

Uf:o 51.

Ank. till Kiksd. Kansli den 18 April 1884, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt, motion om särskild
lag angående plågsamma försöks anställande på
lefvande djur i och för vetenskapliga ändamål.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren emottaga en af Herr Grefve

C. M. Björnstjerna afgifven, så lydande motion (Nio 72):

»Allmänheten blef, säkerligen ganska oangenämt, öfverraskad af underrättelsen,
det källare våningen i det under byggnad varande huset vid Karolinska
Institutet, inredes till förvaringsrum för till vivisektioner afsedda
hundar, kaniner och andra djur. Vi visektions fråga n här i landet är således
på väg att inträda i ett nytt skede.

»Vid 1881 års riksdag afläts eu underdånig skrifvelse till Kong!
Maj:t, hvari anhölls, det Kong! Maj:t täcktes »taga i öfvervägande, huruvida
s. k. vivisektion bör förbjudas, eller utöfningen deraf, genom lagbestämmelser,
begränsas och underkastas offentlig kontroll». Efter vederbörande
myndigheters hörande, och enär dessa samtliga intygat, att vivisektioner
i vårt land endast i ganska inskränkt mån och för rent vetenskapliga
ändamål egde rum, förklarade Kong!. Maj:t, att Riksdagens skrifvelse
icke för närvarande skulle till någon åtgärd föranleda. Mot detta
Kong! Maj:ts beslut var säkerligen då ingenting att anmärka. Nu deremot,
då vår må hända främsta medicinska högskola tyckes ämna att i stor

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 51.

skala grunda den fysiologiska forskningen på vivisektioner eller, med andra
ord, på plågsamma försök på lefvande djur, då gestaltar sig saken helt
annorlunda och påkallar Riksdagens allvarliga mellankomst för att hindra,
att dessa vetenskapliga grymheter icke här må vinna samma utbredning
som i vissa andra länder. I)en allmänna rätts- och barmhertighetskänslan
har lyckligtvis äfven der nu mera rest sig deremot, synnerligast i England.
En den 11 Augusti 1876 antagen parlamentsakt innehåller hufvudsakligen
följande:

l:o. Plågsamma försök på djur få endast företagas i den afsigt att
genom nya upptäckter befordra den fysiologiska vetenskapen eller det
vetande, som bidrager till räddning eller förlängning af menniskolifvet eller
lindring i menskliga lidanden.

2:o. De måste utföras på derför bestämda och tillåtna ställen
och af personer, som hafva af inrikes stats-sekreteraren utfärdad laglig
tillåtelse dertill.

3:o. Försöksdjuret måste under hela försöket vara försänkt i så
fullständig dvala, att det icke kan känna plågan.

4:o. Om smärtan kan antagas fortfara efter uppvaknandet, eller om
någon betydligare skada tillfogats djuret, skall det före uppvaknandet dödas.

5:o. Eörsöken få ej anställas såsom bihang till föreläsningar i medicinska
högskolor, hospital eller universitet.

6:o. Försök få ej anställas för att förskaffa den försökande liandskicklighet.

7:o. Curare får ej betraktas som lagligt bedöfningsmedel.

8:o. Plågsamma försök på hundar, kattor, hästar eller mulåsnor få
ej anställas, så framt ej lagligt intyg med angifna grunder lemnats, att
intet mindre djur är till försöket användbart.

9:o. Hvarje offentligt framställande af plågsamma försök på lefvande
djur, gratis eller mot betalning, är förbjudet.

10:o. Hvarje öfverträdelse är belagd med böter ända till 50 pund
sterling (900 kronor) och vid förbrytelsens förnyande ända till 100 pund
sterling eller 3 månaders fängelse.

ll:o. Undantagsvis kunna dock försök med döfvade djur få anställas
till belysning af föreläsningar, om lagenligt intyg lemnas, att dessa försök
äro nödvändiga för att förskaffa lärjungarne kunskaper i fysiologi eller vetenskaper,
som minska menskliga lidanden.

12:o. Försök utan djurets döfvande, äfvensom undantag från be -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o Öl.

stämm elsen att djuret innan uppvaknandet skall dödas, få endast då ega
rum, när lagligt intyg lemna», att ändamålet med försöket i annat fall skulle
förfelas. Särskilda »inspektörer» hafva uppdrag att öfvervaka allt detta.

Jag bestrider ingalunda, att vivisektion er, verkstälda af vetenskapsmän
i och för bestämda vetenskapliga rön, varit och fortfarande äro till
verkligt gagn för forskningen, och vill således ingalunda påyrka något förbud
deremot, långt derifrån. Det är endast öfverdriften och den oberättigade
nyfikenheten jag anser böra stäfjas. Det är detta jag tror den engelska
lagen ganska val befordra och föreställer mig, att man med ledning
deraf skulle kunna framställa ett förslag, som kunde tillfredsställa så väl
vetenskapsmannens som djurvännens fordringar.

Med anledning häraf tillåter jag mig föreslå, det Riksdagen underdånigt
anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästkommande
Riksdag framlägga förslag till Lag angående plågsamma försöks
anställande pa lefvande djur i och för vetenskapliga ändamål.»

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 9 April 1881 (N:o 32) anhållit,
det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huru vida s. k. vivisektion
borde förbjudas eller utöfningen deraf genom lagbestämmelser begränsas och
underkastas offentlig kontroll, och i ärendet ej mindre kanslern för universiteten
i Upsala och Lund efter erhållen remiss inhemtat yttranden af
vederbörande akademiska konsistorier och lärarekollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet samt, med öfverlemnande deraf, afgifvit eget utlåtande,
än äfven Vetenskapsakademien och direktionen för Veterinärinstitutet
i Stockholm inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden, hvarförutom
från styrelsen för Svenska Djurskyddsföreningens andra afdelning inlemnats
en skrift i ämnet; så har Kongl. Maj:t under den 23 Juni 1882, i betraktande
af hvad i frågan blifvit anfördt, funnit någon Kongl. Maj:ts
åtgärd derutinnan för närvarande icke böra vidtagas.

Motionären sjelf medgifver, att mot Kongl. Maj:ts omförmälda beslut
säkerligen vid den tid, då det meddelades, icke något var att anmärka,
enär samtliga vederbörande myndigheter intygat, att vivisektioner i vårt
land endast i ganska inskränkt mån och för rent vetenskapliga ändamål
egde rum.

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 51.

Motionären grundar derföre sitt förslag uteslutande på »underrättelsen,
det källarevåningen i det under byggnad varande huset vid Karolinska
Institutet inredes till förvaringsrum för till vivisektioner afsedda hundar,
kaniner och andra djur», med hvilken anordning »vivisektionsfrågan här i
landet vore på väg att inträda i ett nytt skede».

Enlig! upplysningar, som Utskottet sig förskaffat, är emellertid förhållandet
icke sådant, som motionären förmenat, eller att hela källarvåningen
i nämnda hus skall inredas till dylika förvaringsrum. Endast några
få sådana, hvilka vid en vetenskaplig anstalt af den art, som Karolinska
mediko-kirurgiska institutet, ju alltid måste finnas, äro afsedda att i källarevåningen
inrymmas.

Vid nu upplysta förhållande och med anledning af den utredning i
frågan, hvilken åstadkoms i följd af Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse,
får Utskottet, under erinran om det förslag till ökad strafflatitud i
18 kap. 16 § Strafflagen, hvilket Utskottet i sitt näst föregående utlåtande
afgifvit, hemställa,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 April 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reservation:

af Herrar Magnus Jonsson och Folke Andersson, under åberopande
af den utaf dem mot Utskottets utlåtande N:o 50 vid innevarande riksdag
afgifva reservation mot sista stycket i Utskottets motivering.

Herrar Grefve Strömfelt och Berglöf hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 7 Sami. 33 Häft.