Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38

Utlåtande 1877:LU38

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38,

Reservationer:

åt Herr Grefve Sparre: mot Utskottets förslag till sammanjemkning af Kärnråmes
beslut i afseende ä 19 §, för hvilken § lian ansett den af Kongl. Maj:t föreslagna
lydelse böra antagas.

af Herr JRibhing: dels emot 11 §, så vidt genom densamma stadgas att hel
skrift må utan författares tillstånd i samlingsverk intagas, dels ock emot den af
Utskottet föreslagna lydelse för 19 §.

af Heir Philip sson: “Enär det af Utskottet i 11 § föreslagna uttryck: “den
elementära undervisningen" innefattar eu alldeles för stor begränsning förnämligast
i afseende å undervisningen i läsning, sa bär jag icke kunnat biträda Utskottets förslag
till förändrad redaktion.

Till förekommande af misstydning har jag ansett 24 § böra erhålla följande

lydelse: “Härigenom upphäfvas---då lagen blifver gällande, derest icke egande •iätten

till skriften redan da, enligt äldre lag upphört, från den dag beräknas, samt
att--— träda i kraft.“

af Herr Torpadie, som instämt i den af Herr Ribbing mot 11 § framsida
anmärkning.

N:o 38.

Ankom till Biksd. Kansli d. 12 Maj 1877, kl. 12 mid.

Utlutande, i anledning af väckta motioner om ändring af 58 § i
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse pa landet den
21 Mars 1862.

Enligt Art. II i nu gällande bevillningsförordning skall, med vissa bestämda
undantag, bevillning till statsverket erläggas, för jordbruksfastighet med 3 öre och
för all annan fastighet med 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens taxeringsvärde
samt för uppskattad inkomst af kapital och arbete med en procent af
behållna inkomstbeloppet.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

15

Denna bevillning utgör äfven den grund, hvarefter kommunalutskylderna på
landet utgå, i enlighet med de närmare bestämmelser, som innefattas uti ifrågavarande
§, hvilken är af följande innehåll:

“De i näst föregående § omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,
utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående grunder påförda
fyrktal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning enligt Art.
II i Bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt senaste faststälda taxeringslängder,
till staten erlägga, sålunda att

A) för jordbruksfastighet, ehvad den är i mantal satt eller ej, påföres en
fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 5 öre; två fyrkar för bevillning utöfver
5 till och med 10 öre; tre fyrkar för bevillning utöfver 10 till och med 15
öre o. s. v. samt

B) för annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål påföres
en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre; två fyrkar för bevillning
utöfver 10 till och med 20 öre; tre fyrkar för bevillning utöfver 20 till och
med 30 öre o. s; v.

För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres fyrktal
efter det belopp, som, derest bevillning för densamma enligt Art. II i Bevillningsstadgan
utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet emot sådan bevillning svarar;
hvaremot inkomst af arrende af sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen för inkomst
från bostället, hvilket enligt ofvan stadgade grunder särskildt till fyrktal sättas
bör, icke vid fyrksättningen för den öfriga lönen i beräkning tagas.

Inom de delar af Stora Kopparbergs län, der kommunalutskylder hittills blifvit
efter andel i soldatrote debiterade och uppburne, gäller hvad derom särskildt
stadgas11.

Häraf framgår att, under det jordbruksfastighet drager en lägre bevillning
till staten än annan fastighet, så åsättes den, i fråga om bidrag till kommunalutskylder,
ett i förhållande till bevillningens belopp dubbelt så stort fyrktal som hvarje
annat beskattningsföremål. Och enär Kong!. Maj:t, för att undanrödja först berörda
ojemnhet i beskattningen till staten, i sammanhang med ifrågasatta lindringar i rustnings-
och roteringsbesväret samt afskrifning utaf en del af grundräntan, uti nådig
proposition föreslagit Riksdagen att, vid åtagande af allmän bevillning för år 1878,
måtte stadgas, att för all inom riket belägen fast egendom, med vissa uppräknade
undantag, skall erläggas lika bevillning efter fastigheternas uppskattade värde; så
hafva, till åstadkommande af likhet äfven beträffande kommunalutskylders utgörande,
Herrar N. S. von Kock i Första och Ola Andersson i Andra Kammaren uti särskilda,
till Lag-Utskottet, remitterade motioner (Kris 26 och 119) hemstält:

Herr von Kock: “att Riksdagen för sin del beslutar, att förordningen om

i6 Lag-UtsJcottets Utlåtande if:o 38.

kommunalstyrelse på landet från 1878 års början skall erhålla en sådan förändrad
lydelse, hvarmedelst den särskilda beräkningsgrunden för fyrktalssättning å jordbruksfastighet
upphör och, vare sig att bevillning för densamma erlägges eller icke, åsättas
fyrktal efter samma grund, som är stadgad för annan fastighet, frälseränta och
hvarje annat beskattningsföremål“; och

Herr Ola Andersson: “att Riksdagen, under förutsättning af antagande af
Kongl. Maj:ts proposition om förändring i 2 § af nu gällande bevillningsförordning,
för sin del beslutar, att § 58, andra momentet, i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet skall erhålla följande förändrade lydelse;

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning enligt Art.
II i bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt senaste faststälda taxeringslängder,
till staten erlägga, sålunda att för all fastighet, frälseränta och hvarje annat
beskattningsföremål påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med
10 öre o. s. v.;

samt att denna förändring eger tillämpning från den tid den högre bevillningen
blifver jordbruksfastigheten påförd14.

Nu har emellertid ofvan berörda nådiga proposition om likhet i bevillning för
all fast egendom blifvit af båda Kamrarne utslagen; och enär den förutsättning,
hvarunder förslagen i fråga blifvit framstälda, sålunda förfallit, anser sig Utskottet
böra vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens
vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 Maj 1877.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.

Rättelser

i Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Sid. 6, rad. 8 nedifrån står: ådagaläggas.

läs: ådagalägges.

Sid 9, rad. 14 nedifrån står: lemnad bidrag

läs: lemnadt bidrag

Bill. till Likset. Prof. 1877. 7 Sami.