Lag-Utskottets- Utlåtande N:o 38 (Utlåtande 1873:LU38 Lagutskottet)

Lag-Utskottets- Utlåtande N:o 38.

♦

N:e 38,

Ank. till Kiksd. Kansli den 1 Maj 1873, kl. 6 e. m.

Utledande, i anledning af väckt motion, åsyftande rättighet för
kronofogde att vid indrifning af resterande kommunalutskylder
anlita fjerdingsman.

Enligt 70 § i ° Kong], förordningen om kommunalstyrelse på lande
uen 21 Mars 1862, sådan denna paragraf lyder i Kong!, kungörelsen den
29 Juni 1866, eger kronofogde att vid indrifvandet af resterande kommunalutskyloer
“såsom uppbördsprovision jemväl uttaga hos den restskyldme tre
procent af det resterande beloppet. “

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 34). har Herr G. Lagerstråle anmärkt, att, i följd af berörda
stadgande, striaiga meningar uppstått, huruvida, när indrifning af sådana
medel skedde genom utmätning, kostnaden för denna utmätning borde gäldas
af den restskyldige, eller anses godtgjord med de tre procent, som i uppböidspiovision
tillfalla kronofogden. Hvilkendera meningen som än vunne
tillämpning, blefve följden deraf ytterst hård och betungande, i ena fallet
för en mängd obemedlade kommunmedlemmar, som, mindre af tredska än i
saknad af tillgång på kontanta medel, resterade med liqvid för sina kommunalutskylder,
och i det andra för länsmännen, hvilka i allmänhet finge till
sig__ i emitterade verkställandet af dylika utmätningar och som då, utan all
ersättning,^ skulle få vidkännas kostnaderna för en mängd sådana förrättningar,
uppgående i de större distrikten sannolikt till flera hundratal om året.
Olägenheterna såväl i ena som andra afseendet syntes kunna i betydlig mån
förnngas,. om, för indrifning af resterande kommunalutskylder, — likasom
indrifning af resterande kronoutskylder och andra kronouppbördsmedel
vore medgifvet i 6 § af Kong!, stadgan angående fjerdingsman den

22 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

1 Juni 1850, — blefve tillåtet att fjerdingsmännen finge för indrifningen anlitas.
De fall der utmätning ifrågakomme blefve då sannolikt ett vida mindre
antal än som nu vore förhållandet, enär fjerdingsmännen, hvar inom sitt
mindre distrikt, vida lättare än länsmännen inom deras större tjensteområden
blefve i tillfälle att på lämpligt sätt indrifva medlen, utan anlitande af utmätningsåtgärd;
och då fjerdingsmannabefattningen, enligt åberopade stadgan,
vore ett “menighetsbestyr“, syntes det ock, som ett uppdrag af förevarande
beskaffenhet, till fromma för den kommunala ekonomien, icke borde för samma
befattning kunna anses främmande. Motionären ville derföre föreslå:
“antingen

att till 70 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
Mars 1862 i sista mom. göres ett tillägg, innefattande berättigande för kronofogde
att, vid indrifvandet af deri omnämnda medel, anlita fjerdingsman, som
i slikt fall skulle vara berättigad att för af honom indrifna medel åtnjuta
hälften af stadgad uppbördspro vision;
eller ock,

derest det icke anses lämpligt att i kommunalförfattningen införa ett stadgande
af förevarande beskaffenhet:

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
att Riksdagen för sin del ansett fjerdingsmännen kunna, för indi ikring af
resterande kommunalutskylder, få anlitas af kronofogdarne, på sätt som är
medgifvet för indrifning af oliqvidcrade uppbördsmedel; samt tillika i underdånighet
anhålla, att, derest förslaget derom varder af Kongl. Maj:t godkändt,
Kongl. Maj:t måtte i nåder utfärda kungörelse om det tillägg i stadgan angående
fjerdingsmän af den 1 Juni 1850, som häraf föranledes.

På de af motionären anförda skäl anser Utskottet ett stadgande i föreslagna
syftet behöfligt, jemväl med afseende dera att kronobetjeningen, hvals
tid ganska mycket tages i anspråk för fullgörandet af andra tjenstealiggangen,
svårligen kan undvara fjerdingsmännens biträde för indrifningen af
ifrågavarande medel. Enligt 6 § 4 mom. i aberopade stadgan den 1 Juni
1850, eger fjerdingsman, då han anlitas för indrifning af oliqviderade kronouppbördsmedel,
att för sålunda indrifna medel åtnjuta hälften af uppbördsmannons
andel i stadgade stämmoböter. I analogi härmed skulle . fjerdingsman
i förevarande fall vara berättigad att för de af honom indrifna medel
åtnjuta hälften af stadgade uppbördsprovisionen. Visserligen torde denna ersättning
icke alltid motsvara besväret, men i de orter, der missförhållandet
i detta afseende kunde blifva alltför stort, lära menigheterna icke underlåta
* att bereda fjerdingsmännen den ytterligare godtgörelse, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.

Enär den ifrågaställda föreskriften närmast är att hänföra till instruktionen
för fjerdingsmän, synes den lämpligen böra erhålla sin plats i före -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

nämnda stadga, på sätt sednare alternativet i motionärens förslag afser; och
får Utskottet alltså vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anmäla, att
Riksdagen för sin del ansett fjerdingsmännen kunna, för
indrifning af resterande kommunalutskylder, få af kronofogdarne
anlitas emot erhållande af hälften i stadgade
uppbördsprovisionen; samt tillika anhålla, att, derest förslaget
derom varder af Kongl. Maj:t godkändt, Kongl.
Maj:t måtte i nåder utfärda kungörelse om det tillägg i
stadgan angående fjerdingsmän den 1 Juni 1850, som
häraf föranledes.

Stockholm den 1 Maj 1878.

På Utskottets vägnar:

It. G. von GEGERFELT.

Reservationer:

af Herr PMlips.son: “Då motionären, för ernående af det med motionen
afsedda mål, i främsta rummet föreslagit ett tillägg till 70 § i Kongl.
förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, får jag,
med biträdande af den uppfattning, som antagligen legat till grund för detta
förslag, och då jag icke kan godkänna Utskottets åsigt derom, att en förändring
på administrativ väg kan åstadkommas uti bestämmelserna i de lagar,
hvilka af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftas, vördsamt hemställa,

det Riksdagen, för sin del, måtte besluta, att 2:dra mom. i 70 §
af Kongl. förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse
på landet, sådant detsamma lyder uti Kongl. kungörelsen den 29
Juni 1866, skall erhålla följande förändrade lydelse:

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Vid indrifvandet af dessa medel eger kronofogden att såsom upphör
dspro vision jemväl uttaga hos den restskyldige tre procent af
• det resterande beloppet; och må kronofogden dervid anlita fjerdingsman,
som i slikt fall, för af honom indrifna medel, åtnjuter
hälften i nämnda provision

af Herrar Sven Nilsson, Lars Persson och Westerdal, hvilka instämt
med Herr Philipsson.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS XSAAC MARCUS, 1873.