Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 36 (Utlåtande 1876:LU36 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 36.

N:o 36.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 April 1876, kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds nådiga proposition angående
antagande af det metriska mått- och vigt systemet.

Ofvanberörda nådiga proposition, hvilken blifvit af begge Kamrarne
till Lag-Utskottet remitterad, är af följande lydelse:

“Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1875 anhållit,
att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder kunde finnas
lämpliga i afseende å införande af det metriska systemet för mått och
vigt, vill Kongl. Maj:t, som lika med Riksdagen ansett åtgärder böra vidtagas
för införande af nämnda mått- och vigt-system, härmed, under åberopande
af hvad närlagd» utdrag af protokoll öfver civil-ärenden denna dag
innehåller, föreslå Riksdagen att antaga följande bestämmelser att införas i
den allmänna stadga om mått och vigt, hvilken för berörda ändamål kan
komma att åt Kongl. Majrt utfärdas.

l:o.

Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar
och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet med
dess underafdelningar och mångfalder.

2:0.

Indelningen af mått, och vigt skall vara följande:

Ro för längdmått

1 meter delas i .....................................

IM. an Rik,sd. Hot. 1376. 7 Sami. 20 Höft.

10 decimeter,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

1 decimeter delas i .......................................................... 10 centimeter,

1 centimeter „ .................................................................. 10 millimetei,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas eu ny mil;

2:o för ytmått

a) i allmänhet'', qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar
än dera, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar;

3:o för rymdmått ,

а) i allmänhet'', kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar
än dem, som följa af längdmåttens,

б) särskilt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i ................................

1 deciliter „ .................................

100 liter kallas eu hektoliter;

4:o för vigt

1 kilogram delas i ......................

1 hektogram „ ......................

1 gram „ .......................

1 decigram ,, .......................

1 centigram „

1,000 kilogram kalias en ton.

Utom ofvannämnda inåt! skola för utmätning af träkol och ved följande
begagnas:

1 kolläst (ny) är lika med 20 hektoliter.

1 vedfamn (ny) utan afseende å vedens längd, mätes af fyra qvadratmeter.
Der icke i afseende å ved mått särskild öfverenskommelse om vedens
längd är träffad, skall veden anses hafva eu längd af 1 meter, så att vedfamnen
då innehåller 4 kubikmeter.

10 deciliter,
10 centiliter,

10 hektogram,
100 gram,

10 decigram,
10 centigram,
10 milligram,

3:o.

I afseende å meterns och kilogrammets storlek skola två Rikslikare
tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa likares
beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kong!. Mapt i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Yetenskaps-akademien föreslagit.

La,g-Utskottets Utlåtande N:o 36.

4:0.

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemna®
eller mottagas, må endast begagnas mätt eller vigter och vägningsredskap,
som undergått justering af vederbörligen förordnad justerare.

a:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, Indika kunna blifva föremål för
justering'', äro följande:

1 :o. Längdmått: a) inätkedjor på 10 meter och hela mångfalder af
10 meter; b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2 och 1
decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara indelade
i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter, och de på
2 och 1 decimeter i centimeter, med minst eu centimeter i millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50, 20,
10, 5, 2, och 1 liter samt 5 deciliter; b) af metall för våta och flytande
varor på ÖO, 20, 10, 5, 2 och 1 liter. 5, 2 och 1 deeiliter samt 5 centiliter;
c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1 hektoliter;

•’>:<). Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10, 5,
2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) af silfver, nysilfver, messing,
brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50,
20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram samt 5
milligram.

(ko.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid in- och utlastning''
å fartyg, på offentliga salutorg eller i öppna bodar och magasin,
der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte år
samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas, så vida
deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från sådan
omjustering vare®dock inkallade de på apoteken brukade vigter, som understiga
en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteks-visitationerna
pröfvas af vederbörande läkare samt, om de dervid eller eljest befinnas origtiga,
efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt betsman och
pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen
justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått
och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimal-vågar

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

samt betsman och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastad!
de inskränkningar, Kongl. Maj:t, bestämmer.

7 :o.

Förvarings- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet
erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras
uppmätning kan ske med tillräcklig noggrannhet; och skall dervid innehållet,
uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och transportkärl.
anses i afseende å vigten tillräckligt oföränderligt, må dess taravigt
af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Yedmått må
justeras, då de hafva qvadratisk form med två meters grundliner och två
meters höjd.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet till det nya
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att godkänna följande föreskrifter
:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom
Rikslikare användas, för längdmåttet den messingstång och för vigten den
kilogramvigt af platina, som på svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades
i Paris.

i) Från början af år 1883 må inga andra mått och vigter justeras
än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1883 mä det vara tillåtet att
justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka indelningar
efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro'' anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att
under år 1882 låta dessa omjusteras i annat fäll än att anmärkning mot
deras riktighet förekommit.

é) Från början af år 1879 och intill början af år 1883 må hvar och
en enskild kunna i handel och rörelse använda efter eget godtfinnande de
hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att, då antingen
aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande mått och
vigter skola begagnas.

/) För åren 1881 och 1882 skola de årliga markegångsfaxorna äfvensom
alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar
mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla och nya
måttet och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,
skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande användas vid tull- och
postverken samt vid jernvägstrafiken i riket.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

It) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets
tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare
från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt att uti egooch
delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas innehåll,
uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i det gamla.

i) Med undantag för hvad under It sagdt är, må från den 1 Januari
1883 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya mått- och
vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya stadgan
jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet."

Då föreliggande nådiga proposition är föranledd af sistlidne Riksdags
gjorda underdåniga anhållan om metriska systemets införande, anser Utskottet
icke vara erforderligt att nu inlåta sig på frågan om nyttan och behofvet
af förenämnda systems antagande. De stora fördelarne deraf med afseende
på den vidsträcktare samfärdseln nationerna emellan äro äfven numera så allmänt
insedda och erkända, att hvarje framställning derom måste anses fullkomligt
obehöflig; och ehuru hvarje förändring i mått- och vigtsystemet
måste medföra olägenheter, så lärer, vid det förhållande att metriska systemet
är antaget i de flesta europeiska länder och senast i Norge, dess införande
hos oss, hvilket blifvit genom decimal-systemet förberedt, egentligen
anses endast såsom en tidsfråga.

Under förutsättning sålunda, att någon tvekan i detta hänseende icke
torde ifrågakomma, har Utskottet granskat de föreslagna grunderna för systemets
införande och dervid funnit anledning till endast två mindre väsentliga
anmärkningar.

För uppmätning af träkol och ved finnes under benämning af kolläst
och famn föreslagna nya mått; hvarjemte är i förslaget bestämdt, att vedens
längd, derest ej särskild öfverenskommelse derom blifvit träffad, skall anses
utgöra eu meter eller 3,3ösi fot. Då emellertid stadgandet om berörda
nya mått, vid det förhållande att de under enahanda benämning som de nuvarande
skulle enligt förslaget innehålla större rymd än dessa, sannolikt
komme att under samfärdseln inom landet leda till förvecklingar; då ej heller
synes lämpligt att under det ved icke i allmänhet torde här i landet
upphuggas till större längd än högst tre fot, såsom regel föreskrifva, att
veden bör vara längre; och då i allt fåll för uppmätning af kol och ved några
särskilda mått icke torde vara erforderliga, har Utskottet ansett omförmälda
stadgande!! böra ur förslaget utgå och i öfverensstämmelse dermed funnit
med hänsyn till justering af ved mått allenast böra bestämmas, att Konungen
må ega att derom förordna.

I Kong!, förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan
om mått och vigt den 31 Januari 1855 finnes föreskrifvet, att det skulle
åligga landtmätare att vid ego-och delningsbeskrifningar tillsvidare i särskilda

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 36.

kolumner införa jordrymdernas innehåll, uttryckta icke allenast i det nya
ytinåttet ref och stänger, utan äfven i det gamla tunnland och kappland.
Enligt den likartade föreskrift, som nu blifvit föreslagen, skulle vid dylika
förrättningar egovidden i nämnda kolumner komma att upptagas såväl i
hektar och ar, som i ref och stänger. Då emellertid nämnda Kong!, stadga
ännu icke varit tillämpad så länge, att folket i allmänhet hunnit blifva fullt
förtroget med det derigenom införda, nu gällande ytinåttet, utan fast hellre befolkningen
på de flesta ställen vid uppskattning af egovidden fasthåller vid
den gamla beräkningen efter tunnland och kappland, har Utskottet funnit
det böra medverka till underlättande af öfvergången till det nu föreslagna
systemet, om egovidden komine att i äldre ytmått betecknas med tunnland
och kappland på sådana orter, der omförmälda förhållanden förefunnes, och
med ref och stänger endast på de ställen, hvarest folket vunnit erforderlig
insigt om dessa mått. Ur sådan synpunkt bör, såsom Utskottet föreställer
sig, stadgas, att jordområdenas innehåll i delningsbeskrifningar bör uttryckas
icke allenast i hektar och ar, utan äfven, enligt regeln, i tunnland och kappland
eller, för det fall allenast att delegarne så önska, i ref och stänger.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att den nådiga propositioneu
icke kan oförändrad bifallas, måtte för sin del antaga
följande bestämmelser att införas i den allmänna
stadga om mått och vigt, hvilken kan komma att af Kongl.
Maj:t utfärdas.

Do.

Rikets mått skall vara grundad! på metern med dess
underafdelningar och mångfalder. För rikets vigt fastställes
såsom enhet kilogrammet med dess underafdelningar
och mångfalder.

2:o.

Indelningen al mått och vigt skall vara följande:

Do för längdmått

1 meter delas i ....................................... 10 decimeter,

1 decimeter ,, ....................................... 10 centimeter,

1 centimeter „ ....................................... 10 millimeter,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas en ny mil:

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

2:o för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra
särskilda benämningar än dem, som följa af längdmåttens;
Ii) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar:

3:o för rymdmått

a) i allmänhet: kuberna på längdmåtten utan andra
särskilda benämningar än dem, som följa af längdmåttens;
li) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter.

1 liter delas i .......................................... 10 deciliter,

1 deciliter .......................................... 10 centiliter,

100 liter kallas en hektoliter:

4:o för vigt

1 kilogram delas i ............................

1 hektogram „ ......................

1 deeigram „ ....................

1 centigram „ ....................

1,000 kilogram kallas en ton.

10 hektogram,
100 gram,

10 deeigram,
10 centigram,
10 milligram,

3:o.

1 afseende å meterns och kilogrammets storlek skola
två Rikslikare tjena till yttersta efterrättelse. Närmare
bestämmelser angående dessa likares beskaffenhet, förvarande
och begagnande meddelas af Kong!. Magt i hutvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad Vetenskapsakademien
föreslagit.

4:o.

Vid handel eller eljest, dä varor efter mått eller vigt
skola aflemnas eller mottagas, må endast begagnas mått
eller vigter och vägningsredskap, som undergått justering
af vederbörlig förordnad justerare.

5:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, Indika kunna blifva
föremål för justering, äro följande:

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela
mångfalder af JO meter; b) mätstockar och mätskalor på
2^ och 1 meter samt 5, 2 och 1 decimeter, af hvilka de
på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara indelade
i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter,
och de på 2 och 1 decimeter i centimeter, med minst en
centimeter i millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1
hektoliter, 50, 20, 10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter;

b) af metall för våta och flytande varor på 30, 20, 10,
■). 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5 centiliter;

c) af metall för mätning af stenkol och eokes på 2 och
1 hektoliter;

•ko. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100,
>0, 20, 10, 5, 2 och L kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram;
b) af silfver, nysilfver, messing, brons eller annan
tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50, 20,
10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1
centigram samt 5 milligram.

6:o.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid
in- och utlastning å fartyg, på offentliga salutorg eller i
öppna bodar och magasin, der handel och rörelse idkas,
skola omjuste ras, längdmåtten hvart femte år samt målkärl
och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas,
så vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som
kunna föreskrifvas. Från sådan omjustering vare dock
frikallade de på apoteken brukade vigter, som understiga
en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteksvisitationerna
pröfvas åt vederbörande läkare, samt, om
de dervid eller1 eljest befinnas origtiga, efter omständigheterna
omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt
betsman och pyndare skola, innan de i allmän handel
och rörelse må begagnas, vederbörligen justeras, men äro
icke underkastade den omjustering, som för mått och vigter
är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimalvågar
samt betsman och pyndare i allmän handel och
rörelse skall vara underkastad! de inskränkningar, Kongl.
Maj:t bestämmer.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

7:o.

Förvarings- och transportkär], sora efter olika varors
beskaffenhet erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så
begäres, justeras, så vida deras uppmätning kan ske med
tillräcklig noggranhet; och skall dervid innehållet, uttryckt
i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvaring^- och
transportkärl anses i afseende & vigten, tillräckligt oföränderligt,
må dess taravigt af justerare eller krönare bestämmas
och på kärlet angifvas. Om justering af vedmått
bestämmer Kong!. Maj:t.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet
till det nya, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att godkänna följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas,
skola såsom Rikslikare användas, för längdmåttet den
messingsstång och för vigten den kilogramvigt af platina,
som på Svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades
i Paris.

b) Från början af år 1883 må inga andra mått och
vigter justeras än de, som äro inrättade efter den blifvande
nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1883 må det
vara tillåtet att justera efter metersystemet inrättade mätstockar
och mätskalor, å hvilka indelningar efter nu gällande
fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare
ej skyldig att under år 1882 låta dessa omjusteras i
annat fall än att anmärkning mot deras rigtighet förekommit.

c) Från början af år 1879 och intill början af år 1883
må hvar och en enskild kunna i handel och rörelse använda,
efter eget godtfinnande, de hittills gällande eller
de nya måtten och vigterna dock så att, då antingen aflemnare
eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande
mått och vigter skola begagnas.

f) För åren 1881 och 1882 skola de årliga markgångstaxorna
äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 7 Sami. 20 Höft. 2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

och effekter samt afhandlingar mellan enskilda och statens
myndigheter upptaga både gamla och nya måttet och
vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen
ske kan, skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande
användas vid tull- och postverken samt vid jernvägstrafiken
i riket.

It) För landtmäteri förrättningar skall det nya längdoch
ytmåttets tillämpning taga sin början med 1881 års
ingång; dock åligge landtmätare från nämnda tid och
intilldess annorlunda varder förordnadt, att uti ego- och
delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas
innehåll, uttryckta icke allenast i det nya
ytmåttet utan äfven i tunnland och kappland, eller, der
delegarne så önska, i ref och stänger.

i) Med undantag för hvad under h sagdt är, må från
den 1 Januari 1888 i Kronans räkenskaper och förhand
I lagar endast det nya mått- och*vigtsystemet användas;
och vid nämnda års början skall den nya stadgan
jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

Stoekholia deu 27 April 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt, som, med förklarande att han ej biträdde de af Utskottet
framstapla anmärkningar mot den Kong], propositionen, för sin del
tillstyrkte densammas antagande i oförändradt skick.

af Herr Ribbing, med hvilken Herrar Lyth, Nils Petersson och Lindgren
instämt: »Då Kong! Maj:ts nådiga proposition angående antagande af
det metriska mått- och vigtsystemet är föranledd af Riksdagens egen skrifvelse
i ärendet, så torde nu anses för sent att sätta i fråga om samma system
bör införas. Deremot synes icke vara för sent att taga i öfvervägande

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 36. 11

om tiden när systemet skall komma att utgöra det enda lagliga. Att införandet
af det metriska systemet är den största förändring i sitt slag, som
hittills hos oss skett, följer deraf, att af dess mått våra svenska hvarken
utgöra produkt eller qvot, och sålunda eu jemförelse mellan de nya och
gamla måtten ej lätt och hastigt kan ske. Under sådant förhållande måste
det, utan allt tvifvel fordras ganska lång öfning och vana, för att vid begagnande
af de metriska uttrycken göra sig en föreställning om qvantiteten
af det sålunda uppmätta. Den öfvergångstid, som i den Kong! propositionen
föreslås, synes mig af nu nämnda anledning vara allt för knappt tilltagen,
och dä enligt föreskrifterna beträffande öfvergången, litt. ej, denna
inträder från och med år 1879, synes mig 10 år från nämnda tid vara det
minsta, som bör bestämmas innan metersystemet blir det enda och ovilkorlig!,
gällande, och under hvilken tid, genom föreskrifterna enl. litt. f) och gj,
vana och öfning i det nya systemets begagnande och jemförande med det
gamla småningom kan vinnas. I öfverensstämmelse med denna åsigt ville
jag för min de! föreslå att Riksdagen beslutade att i nedanstående föreskrifter
beträffande öfvergången från det gamla till det nya systemet årtalen förändras
sä, att föreskrifterna erhålla följande lydelse:

b) från början af år 1889 må inga andra mätt och
vigter justerasj än de, som äro inrättade efter den blifvande
nya stadgan om mått och vigt.

c) hädanefter och intill början af år 1889 må det vara
tillåtet, att justera efter metersystemet inrättade mätstockar
och mätskalor, å hvilka indelningar efter nu gällande fot
och dess delar jemväl äro anbragta.

d) innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej
skyldig att under år 1888 låta dessa omjusteras i annat
fall, än att anmärkning mot deras rigtighet förekommit.

e) från början af år 1879 och intill början af 1889
må hvar och en enskild kunna i handel och rörelse använda,
efter eget godtfinnande, de hittills gällande eller
de nya måtten och vigterna, dock så att, då antingen
aflemnare eller emottagare af varor sådant fordrar, nu
gällande mått och vigter skola begagnas.

f) för åren 1881—1888 skola de årliga markegångstaxorna
äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor
och effekter samt afhandlingar mellan enskilda och
statens myndigheter upptaga både gamla och nya måttet
och vigten.

i) med undantag för hvad under h sagdt är, må från
den 1 Januari 1889 i Kronans räkenskaper och förhand -

12 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

lingar endast det nya mått- och vigtsystemet användas;
och vid nämnda års början skall den nya stadgan jemväl
i allt öfrigt träda i full verkställighet. “

af Herr Magnus Jonsson, som, under förklarande att han ansett de
särskilda måtten för kol och ved borde bibehållas, i öfrigt instämt med
Herr Ribbing.

af Herr Philipsson, som hemstält att 1 :a mom. i förslaget borde erhålla
följande lydelse:

“Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar
och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet.1''

af Herr Torpadie, hvilken, instämmande med Herr Philipsson, derjemte
anfört:

“Emot Utskottets beslut att tillstyrka antagandet af lvongl. Maj:ts
nådiga proposition angående det metriska mått- och vigtsystemet, för så vidt
som enligt samma nådiga proposition 1000 kilogram skulle komma att kallas
en ton, får jag härmed anmäla min reservation.

Då, såsom bekant är, i England redan finnes en vigt med namnet ton,
hvilken väger 20 hundred weights eller 2240 skålpund avoir-du-pois, samt
således icke obetydligt skiljer sig från 1000 kilogram, synes det mig olämpligt
och vilseledande att gifva namnet af eu engelsk noga bestämd vigtsats
åt en annan dylik, som ej med den förra är fullt eqvivalent. Vid varureqvisitioner
Sverige och England emellan måste i slikt fall förvecklingar
kunna uppkomma, ledande till rättstvister, hvilkas lösande stundom torde
blifva svårt nog.

Till undvikande af nu anmärkta svårighet har Kong! Vetenskapsakademien
föreslagit benämningen tomt, och Kougl. Landtmäteristyrelsen namnet
tomå; men då uttalet af den första benämningen är alldeles lika med det,
som i Sverige allmänt gifves åt det engelska ordet ton och det franska ordet
tonneau egentligen icke tillhör det metriska systemet, synes mig ingendera
af dessa benämningar böra antagas, hvarföre och då jag icke kan inse något
egentligt behof af att tilldela vigtbestämningen 1000 kilogram, någon särskild
benämning jag dristar mig föreslå:

att orden i andra punkten 4 momentet “1000 kilogram kallas
eu iföra“ måtte ur lagförslaget utgå."

Herr Anders Persson har begärt få anteeknadt, att han icke i beslutet
deltagit.