Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35 (Utlåtande 1878:LU35 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

Herrar Asplund och Torpadie hafva begärt få antecknadt, att de icke
deltagit i handläggningen af denna fråga inom Utskottet, samt

Herrar Lindgren, Anders Persson och Smedberg, att de vid tiden för
nämnda handläggning varit på grund af undfången ledighet från Riksdagen
frånvarande.

W:« 35.

Ank. till Riksd. Kansli ilen 16 April 1878, kl. 6 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring
i. den kommunala rösträtten och dermed i sammanhang
stående frågor.

Enligt kommunallagarne eger hvarje välfrejdad svensk undersåte,
som är medlem af eu kommun samt förbunden att till kommunen erlägga
skatt, och icke häftar för oguldna kommunalutskylder, att deltaga
i öfverläggningar och beslut å kommunalstämma eller allmän rådstuga,
och tillkommer enahanda rätt bolag; dock att i vissa beslut, som endast
angå vissa klasser af röstegande, dessa ensamma ega att deltaga. I stad
eger röstegande en röst för bevillning, efter art. II bevillningsstadgan,
till och med en krona, samt vidare eu röst för hvarje derutöfver efter
nämnda artikel påförd hel kronas bevillning till staten, och må i stad
icke någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en
femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall
för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen för tio tusen kronors
inkomst af kapital eller arbete, eller ett hundra röster. Någon
motsvarande begränsning finnes deremot icke beträffande hmcfekommuner,
der röstvärdet beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal. Vill

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

landskommun åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans rätt
handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden, så
är sådant med vissa vilkor och undantag tillåtet, derest kommunalstämman
med mer än hälften af kommunens hela röstetal efter röstvärdet sig
derom förenar; dock att beslut i vissa vigtigare frågor äro i alla händelser
kommunalstämman ensam förbehållna.

Lika som vid föregående, hafva äfven vid innevarande riksdag framställningar
skett om ändring i de sålunda angifna grunderna för den
kommunala rösträtten i ändamål att på ett eller annat sätt begränsa densamma,
och Lag-Utskottet har från Andra Kammaren mottagit trenne
inom Kammaren härom väckta motioner.

Uti den ena af dessa, N:o 151, yrkas af Herr C. J. Svensén en förändrad
grund för röstberäkningen så i stad som å landet, och föreslås i
sådant afseende, »att Riksdagen ville för sin del besluta sådana ändringar
i kommunallagarne, att för röstegande inom kommunen röstvärdet må
beräknas efter den siffra, som, multiplicerad med sig sjelf, angifver på
landet det honom åsätta fyrktal och i stad i kronor, med ören såsom bråk,
den honom enligt 2:dra art. bevillningsförordningen senast åsätta bevillning,
med iakttagande deraf, att sagda siffra, om den innehåller bråk,
liöjes till närmast hela tal.»

I den andra motionen, N:o 114, afgifven af Herr C. E. Hjelm, påyrkas
för landet en så väl relativ som absolut röstbegränsning; och hemställer
motionären, »det Riksdagen för sin del beslutar, att § 11 i Kongl.
förordningen om kommunalstyrelse på landet må erhålla följande lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en livar åsätta fyrktal. Dock må
ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en
tjugondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden; dock icke i något
fall högre än med det fyrktal, som svarar mot bevillning enligt II
artikeln för 4,000 kronors inkomst eller fastighet af 80,000 kronors taxeradt
värde.»

I den tredje motionen, N:o BO, har Herr Blek. Ehrenbonj för vinnande
af det gemensamt åsyftade målet trott sig böra gå en annan väg.
Enligt hans mening hade man från den stund, då våra kommunala institutioner
blifvit underlag för den politiska representationen, kommit i ett
svårlöst dilemma, enär man å ena sidan svårligen kunde underkänna eller
för all framtid tillbakavisa de berättigade anspråken på något skydd mot
de Övergrepp, hvilka under brist på röstbegränsning, och i synnerhet under
tider af lifligare företagsamhet, läge nära till hands från de inom

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

landskommunerna maktegandes sida, men å andra sidan funne sig icke
kunna genom modifikation af den skattegrund, efter hvilken landstingsmannavalen
skedde, eftergifva ens den ringaste del af de garantier för
riksdagskamrarnes karaktersskiIliad, livilka med fallande penningevärde
redan försvagats, utan såge sig nödgad att obetingadt afslå hvarje förslagom
röstbegränsning, vore den ock aldrig så ringa och från ekonomisk
synpunkt billig. Bland de flere utvägar, hvarpå man kunde tänka sig
denna svårighet löst, hade motionären fäst sig vid den, att, med öfvergifvande
af frågan om röstvärdets inskränkning, söka göra fullmäktiginstitutionen
mera använd — da till följd af det antal personer, hvaraf
fullmäktige måste bestå, de maktegande i de flesta fall nödgades bland
fullmäktige insätta äfven ringare skattskyldige — äfvensom att utsträcka
fullmäktiges befogenhet, genom hvilka åtgärder äfven den väsentliga
fördel vunnes, att, der fullmäktige infördes, ärendena erhölle en mera
jemn behandling än nu vore fallet. Då emellertid stadskommunerna redan
egde sitt röstmaximum, och beliofvet af en reform der vore vida
mindre, samt de stadskommuner vore helt få, som icke åt fullmäktige
öfverlemna! sin beslutanderätt, behöfde de antydda förändringarna endast
afse landskommunerna, hvarföre motionären hemstält, att följande §§ i
Bong], förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862
måtte erhålla denna förändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall, med det i 27, 28 och 36 §§ omförmälda undantag,
beräknas efter det eu hvar röstegande åsätta fyrktal,

• § 27.

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,
då må, med de vilkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet,
derest antingen kommunalstämman med mer än hälften af kommunens
hela röstetal efter röstvärdet sådant beslutar, eller och de röstberättigade,
med en efter lmfvudtalet räknad röstöfvervigt af minst två tredjedelar af dem
som i beslutet deltaga, derom förena sig vid två på hvarandra följande ordinarie
kommunalstämmor.

Beslut härom skall hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen
anmälas.

Bil. till Riksd. Prof. 1878. 7 Sami. 20 Haft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

§ 28.

Kommunalfullmäktige skola utgöras af kommunalnämndens genom
val utsedda medlemmar, jemte ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman,
samt så många särskilt af kommunalstämman valda ledamöter,
att hela antalet fullmäktige blir fyra gånger så stort som de valda
medlemmarnes i kommunalnämnden.

Der kommun, inom hvilken de röstberättigades antal understiger femtio,
fattat heslut om ärendenas öfverlåtande åt kommunalfullmäktige; men dervid
tillika och med enahanda röstöfvervigt, som i § 27 sagdt är, beslutat gorå
framställning om bestämmandet af fullmäktiges antal till ringare än i nästföregående
moment är stadgadt, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordna
om den nedsättning i antalet, som kan finnas af behof påkallad.

§ 33.

Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan skola
alltid i kommunalstämma handläggas:

a) justering af de i 65 § omförmälda längder;

b) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och
kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter i
kommunalnämnden; samt

c) val till landstingsman, äfvensom till valmän för sådana vals anställande.

§ 40 mom. 1.

Kommunalstämman utser ledamöter i kommunalnämnden, hvilkas
antal, med hänsigt till kommunens vidd och folkmängd, skall utgöra:
i kommun med folkmängd af:

1,000 eller derunder — minst 3 och högst 5,
af mer än 1,000 intill 1,500 — minst 5 och högst 7,

af mer än 1,500 intill 2,000 — minst 7 och högst 9,

af mer än 2,000 — minst 9 och högst 11.

Derförutom skulle ock uti 21 § 3 inom., i fråga om undantag från regeln

om enkel röstpluralitet, jemte der åberopade 27 och 36 §§ äfven 28 §
nämnas.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

Hvad nu först angår Herr Svenséns förslag, i hvad det innefattar
ändring i den kommunala rösträtten i stad, så synes det Utskottet som om,
med den begränsning af denna, som skett genom Kongl. kungörelsen den
9 November 1869, faran för den större rikedomens allt för stora inflytelse
å dessa kommuners styrelse vore på ett tillfyllestgörande sätt förebyggd;
och, så vidt Utskottet har sig bekant, hafva våra stadskommuners angelägenheter
hittills blifvit väl och redbart förvaltade. Utskottet, som alltså
för sin del icke finner skäl förekomma till rubbning i de beträffande den
kommunala rösträtten i stad gällande bestämmelser, hemställer,

1) att Herr Svenséns motion i denna del icke
måtte vinna Riksdagens bifall.

Beträffande åter förslagen om ändringar i den kommunala rösträtten
å landet, finner Utskottet nu, liksom vid flera föregående tillfällen, då
frågan varit under dess handläggning, att, lika som redan skett beträffande
stadskommuner, något måste äfven med afseende å landskommuner
åtgöras för att tillmötesgå de i Utskottets tanke berättigade anspråken på
någon minskning i de högst beskattades allt för öfvervägande inflytande.

Då den kommunala verksamheten, hvilken omfattar vården af kommunens
gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, för denna
vård förutsätter utgifter från kommunalinedlemmarnes sida, kan i princip
icke något vara att anmärka deremot, att rösträtt i kommunala angelägenheter
bestämmes i mån af de till kommunen utgående skattebidrag.
Men då af Statistiska Centralbyråns berättelse rörande den kommunala
rösträtten år 1871 upplyses, att uti 54 af rikets 2,354 landskommuner
eu röstegande innehar öfver hälften af hela fyrktalet, att högsta fyrktalet
å en person uti 360 utgör öfver T/4—V2, uti 1,026 öfver 710—1/i och
uti 709 öfver 720—''/l0, allt af hela fyrktalet; samt att, hvad beträffar
antalet personer, som innehafva visst fyratal öfver 7J0 af hela kommunens,
54 innehafva öfver hälften, 378 öfver 1/i—1/i, 1,697 öfver 1/10—1/i och
3,977 öfver 1/20—1/10; så framgår, enligt Utskottets tanke, utan vidare
utförligare bevisning, af dessa siffror med full tydlighet, att den sålunda
i sin princip såsom rigtig erkända rösträttsgrunden dock måste, äfven
beträffande landskommunerna, i tillämpningen underkastas modifikation,
för att den kommunen förunnade sjelf styrelse må blifva en verklighet.

Hvad nu angår de i sådant hänseende föreliggande förslag, kan Utskottet
icke tillstyrka det af Herr Ehrenborg framlagda. Den rättighet,
landskommunerna nu ega att åt fullmäktige öfverlåta större delen af
kommunalstämmans beslutanderätt, har hittills endast i få fall blifvit be -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

gagnad; och den för fattande af beslut härom ifrågasatta alternativa röstgrund
af qvalificerad majoritet af de närvarande efter hufvudtalet innebär
en just i fråga om ett bland de vigtigaste beslut vidtagen suspension
af den grund, som i allmänhet är för rösträtt å kommunalstämma stadgad,
under det att den för närvarande härutinnan gällande föreskrift står
i full öfverensstämmelse med förordningens anda i öfrigt. Utskottet anser
icke heller, att, i fall kommunalfullmäktiginstitutionen blefve mera
använd, deraf skulle uppstå de fördelar, motionären förväntar. Säkert
skulle, der från de högst beskattades sida en maktanvändning komme i
fråga, erforderligt antal personer icke saknas i den beroende ställning till
desse, att genom deras insättande bland fullmäktige de förre kunde vid
förefallande behof inom fullmäktige påräkna pluralitet och sålunda genomdrifva
sin vilja, och detta utan att sjelfve, såsom å kommunalstämma
måste vara förhållandet, personligen eller genom befullmäktigade ombud
uppträda; hvarmed väl äfven försvunne den fördel af ärendenas jemna
behandling, motionären framhållit såsom åtföljande hans förslag.

Utskottet får alltså vördsamt

2) afstyrka bifall till Herr Ehrenborgs motion.

Beträffande vidare Herr Svenséns förslag, innebär det samma en
röstminskning efter en skala af beskaffenhet, att den ingalunda kan
godkännas, såsom bevis hvarpå endast torde behöfva anföras att den, som
för närvarande skattar för tusen fyrk och sålunda eger 1,000 röster, skulle
enligt nämnda förslag erhålla allenast 32 röster och den, som nu har 100
röster, erhålla 10, genom hvilken starka röstnedsättning alla lägre beskattade,
med sitt mindre nedsatta röstetal från 1 till och med 9 röster, till
följd af sitt stora antal i allmänhet skulle blifva de ensamt bestämmande.
Utskottet hemställer derföre,

3) att Herr Svenséns motion, i hvad den afser
ändring i den kommunala rösträtten å landet, icke må
vinna Riksdagens bifall.

Utskottet finner deremot fortfarande, i enlighet med hvad vid flera
föregående tillfällen framhållits, det åsyftade målet af röstbegränsning
lämpligen kunna vinnas genom stadgande af ett relativt maximum, hvil--ket Utskottet anser skäligen böra i öfverensstämmelse med Herr Hjelms
förslag bestämmas till en tjugondedel af kommunens hela röstetal efter
röstvärdet. Att, såsom motionären föreslagit, på samma gång stadga ett
absolut maximum af högsta röstetal efter det fyrktal, som svarar mot

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 13

bevillning enligt II artikeln bevillningsstadgan för 4,000 kronors inkomst
af kapital eller arbete eller för fastighet af 80,000 kronors taxeradt värde,
synes med afseende å förhållandena inom landskommunerna icke erforderligt.

Med anledning af Herr Hjelms motion får Utskottet alltså vördsamt
hemställa,

4) att Riksdagen ville för sin del besluta följande
förändrade lydelse af 11 § i Kongl. förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars
1862, sådant nämnde lagrum lyder enligt Kongl. kungörelsen
den 8 September 1868,

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande
åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar mot en tjugondedel
af kommunens hela röstetal efter röstlängden.»

Skulle detta förslag af Riksdagen bifallas, torde 2 mom. af 59 § i
Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, sådant detta lyder
enligt Kongl. kungörelsen den 8 September 1868, böra med afsende å
deri förekommande hänvisningar ändras; och får Utskottet alltså under
denna förutsättning föreslå,

5) att Riksdagen måtte för sin del antaga följande
förändrade lydelse af nämnda lagrum:

»Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af
de bestämmelser och undantag, 8, 9 och 11 §§ innehålla,
tillika kommunens röstlängd. I den — — —
— — — — — förvaras.»

För att lemna en öfversigt af det antal röstägande, som för närvarande
af hela fyrktalet inom en kommun innehar öfver en tjugondedel,
samt följaktligen äfven deraf, huru det relativa röstmaximum, Utskottet
föreslår, skulle komma att verka, är vid detta utlåtande fogad eu från
Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse rörande den kommunala
rösträtten år 1871, tab. Litt. C och N:o 2, sammandragen tabell.

Stockholm den 16 April 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35,

Tabell öfver de röstegande i landskommuner, hvilka

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
					Antal	röstegande, som af hela fyrktalet inom kommunen	innehafva
			öfver V2o—	-Va.	öfver Vi«—	-v.	öfver	7-’	U	öfver V2	S	u in m	a
						O:	Ot		O:	O:		O:	O:		O:	O:
			^1*	cy 2* S a		<	g?		CD	er* ^ 2 »		CD	er 2» ce »		CD	rir
	Län.		c p: S P	** % » »: S crq	Öl	er- ^ y-i <	S- p: rf Oq	OD	et < d w-£"3	g. Ss	C/3	qj P-*	g. P: r-t-Cfq	ce	sr 3 c p: pras	B g, ?taq	05
			i? g, a> cd	5* g, CS ®	B 3	it	§• 5 P Q. eg ©	3 B	s.»	5’ t ''g »	3 S	i-+j ö g eu	M* 0 1 ®	3 3	&gj “ CD	S. g b eu eg cT	3 S
			OQ tr o:	§•	p	crq m» & o: CD **	o? o? 3 *	P	crq <-> Cr 2:	O: O? 3 *	P	Oq hj, tr* 2: CD ‘	CD	P	crq er O: CD ^	O! O! CD	P
			o’	B g P° CL,		rf- {_ o’	B g 2® Qj		O*	B g P? Oj		O*	5 g P? o		o’ y-t	3 g P? Oj
			Pj	• P		eu	• *-s P		eu	P		Pj	p		eu	P
1	Stockholms	län	204	83	287	87	14	101	18	8	26	2	3	5	311	108	419
2	Upsala	»	123	61	184	67	21	88	13	13	26	2	5	7	205	100	305
3	Södermanlands	))	141	52	193	98	20	118	30	5	35	3	—	3	272	77	349
4	Östergötlands	»	283	63	346	123	23	146	11	8	19	—	—	—	417	94	511
5	Jönköpings	»	132	60	192	44	21	65	8	5	13	—	1	1	184	87	271
6	Kronobergs	»	52	60	112	29	15	44	7	4	11	—	—	—	88	79	167
7	Kalmar	»	99	30	129	31	26	57	10	2	12	—	—	—	140	58	198
8	Gotlands	»	143	42	185	38	50	88	—	4	4	i	2	3	182	98	280
9	Blekinge	»	15	11	26	3	5	8	3	—	3	i	—	1	22	16	38
10	Kristianstads	))	122	67	189	48	12	60	24	—	24	3	—	3	197	79	276
11	Malmöhus	»	444	98	542	168	29	197	28	1	29	6	—	6	646	128	774
12	Hallands	»	53	46	99	39	26	65	7	1	8	1	—	1	100	73	173
13	Göteborgs o. Bohus »	30	43	73	12	14	26	—	5	5	—	—	—	42	62	104
14	Elfsborgs	»	184	127	311	57	68	125	14	15	29	3	3	6	258	213	471
15	Skaraborgs		407	no	517	184	59	243	53	7	60	9	2	11	653	178	831
16	Vermlands	»	53	55	108	21	31	52	6	7	13	1	2	3	81	95	176
17	Örebro	»	54	31	85	26	12	38	8	4	12	—	—	—	88	47	135
18	Vestmanlands	))	78	48	126	39	27	66	9	4	13	—	1	1	126	80	206
19	Kopparbergs	»	4	48	52	5	17	22	1	9	10	1	—	1	11	74	85
20	Gefleborgs	»	5	53	58	5	19	24	2	12	14	—	1	1	12	85	97
21	Vesternorrlands	»	14	67	81	4	28	32	1	8	9	—	1	1	19	104	123
22	Jemtlands	»	12	45	57	2	21	23	1	—	1	—	—	—	15	66	81
23	Vesterbottens	»	—	8	8	—-	6	6		1	1	—	—	—	—	15	15
24	Norrbottens	»	3	14	17	1	2	3	—	1	1	—	—	—	4	17	21
	Samma	2,655	1,322	3,977	1,131	566	1,697	254	124	378	33	21	\| 54 4,07312,033\| 6,106

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

innehafva öfver 7J0 af kommunens hela fyrktal.

17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28
Antal röstegande — i	% af hela antalet röstegande — som	af hela fyrtitalet inom kommunen innehafva
öfver V2#—	Yl.	öfver ''/i»—	V.	öfver V»	Summa
öfvervägande för jord- bruksfastighet.	öfvervägande för andra beskattningsföremål.	Summa.	öfvervägande för jord- bruksfastighet.	öfvervägande för andra beskattningsföremål.	Summa.	öfvervägande för jord- bruksfastighet.	öfvervägande för andra beskattningsföremål. —	Summa.	öfvervägande för jord- bruksfastighet.	öfvervägande för andra beskattningsföremål.	Summa.
1,82	0,74	2,56	0,78	0,12	0,9 0	0,18	0,io	0,28	2,7 8	0,96	3,74	1
1,68 a	0,83	2,51	0,91	0,29	1,20	0,2 0	0,25	0,45	2,79	1,37	4,16	2
1,72	0,63	2,35	1,19	0,24	1,43	0,40	0,06	0,46	3,31	0,93	4,2 4	3
1,78	0,40	2,18	0,7 8	0,14	0,92	0,07	0,05	0,12	2,63	0,59	3,2 2	4
0,82	0,37	1,19	0,27	0,13	0,4 0	0,05	0,04	0,09	1,14	0,54	1,68	5
0,37	0,42	0,7 9	0,21	0,11	0,32	0,05	0,03	0,08	0,63	0,5 6	1,19	6
0,61	0,18	0,7 9	0,19	0,16	0,3 5	0,06	0,01	0,07	0,86	0,35	1,21	7
1,82	0,53	2,35	0,4 8	0,63	1,11	0,01	0,07	0,0 8	2,31	1,23	3,54	8
0,19	0,14	0,33	0,04	0,06	O.io	0,05	—	0,05	0,28	0,20	0,4 8	9
0,55	0,30	0,85	0,22	0,05	0,2 7	0,12	—	0,12	0,89	0,35	1,24	10
1,32	0,29	1,61	0,50	0,09	0,5 9	0,10	—	O.io	1,92	0,38	2,80	11
0,42	0,36	0,7 8	0,32	0,20	0,5 2	0,06	0,01	0,07	0,80	0,57	1,37	12
0,16	0,23	0,3 9	0,06	0,07	0,13	—	0,03	0,03	0,22	0,3 3	0,55	13
0,72	0,5 0	1,22	0,22	0,2 7	0,49	0,07	0,07	0,14	1,01	0,84	1,85	14
1,87	0,50	2,87	0,84	0,27	1,11	0,28	0,04	0,3 2	2,99	0,81	3,80	15
0,23	0,24	0,47	0,09	0,14	0,23	0,03	0,04	0,07	0,35	0,42	0,77	16
0,42	0,24	0,6 6	0,20	0,09	0,2 9	0,06	0,03	0,09	0,68	0,36	1,04	17
0,97	0,60	1,57	0,4 8	0,33	0,81	0,11	0,06	0,17	1,56	0,99	2,55	18
0,02	0,19	0,21	0,02	0,06	0,08	O.oi	0,08	0,04	0,05	0,28	0,3 3	19
0,04	0,3 8	0,42	0,04	0,13	0,17	0,oi	0,09	0,10	0,09	0,60	0,6 9	20
0,08	0,37	0,45	0,02	0,15	0,17	0,oi	0,05	0,06	0,11	0,57	0,6 8	21
0,13	0,47	0,6 0	0,02	0,22	0,2 4	0,oi	—	0,01	0,16	0,69	0,8 5	22
—	0,09	0,0 9	—	0,07	0,07	—	0,01	O.oi	—	0,17	0,17	23
0,05	0,24	0,2 9	0,02	0,03	0,05	—	0,02	0,02	0,07	0,2 9	0,36	24
0,7 3	0,3 6	1,09 j	0,31	0,16	0,47	0,08	0,04	0,12	1,16	0,60	1,75 \|

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

Reservationer:

mot punkterna 1 och 3 af Utskottets hemställan:

af Herr Torpare, under åberopande af den reservation, han vid 1876
års riksdag till Lag-Utskottets utlåtande N:o 38 afgifvit, så lydande:

»Ehuru det slut, hvari Utskottet stannat i fråga om ändring i den
kommunala rösträtten, synes mig skäligen antagligt, anser jag mig dock
icke böra undertrycka den åsigt, jag inom Utskottet uttalat, eller att,
bland de till Utskottet hänvisade motioner angående ändringar i stadgandena
rörande den kommunala rösträtten, den af Herr C. J. Svensén afgifna
och af Herr S. Johnson biträdda torde hafva varit förtjent af den
största uppmärksamheten. Det förslag, som i denna motion innehalies,
erbjuder åtskilliga beaktansvärda fördelar. Det hvilar på en bestämd,
aritmetisk grundval och genom detsammas antagande skulle personlighet
och förmögenhet så lika som möjligt motväga hvarandra, fastställande af
ett röstmaximum kunna undvikas samt enhet uti i fråga varande lagstiftning
för stad och land införas.

Då emellertid formuleringen af de föreslagna ändringarna i kornmunallagarne
torde böra ske med synnerlig noggrannhet samt åtföljas af nödiga
tabeller, har jag ansett Utskottet böra på grund af motionen föreslå,

att Riksdagen måtte besluta en underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t, med begäran, att Ivongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och för nästkommande års Riksdag
framlägga ett sådant förslag till ändringar i kommunallagarne,
att för röstegande inom kommunen röstvärdet
må beräknas efter den siffra, som, multiplicerad
med sig sjelf, angifver på lanclet det honom åsätta
fyrktal och i stad i kronor, med ören såsom bråk, den
honom enligt 2:dra art. bevillningsförordningen senast
åsätta bevillning, med iakttagande deraf att sagda
siffra, om den innehåller bråk, höjes till närmast hela
tal; äfvensom att Riksdagen i den underdåniga skrifvelsen
ville anhålla, det behagade Kongl. Maj:t låta
utarbeta sådana tabeller, som i följd af lagförslagen
kunna finnas nödiga.»

Lag Utskottets Utlåtande N:o 35.

mot pimsten 4:

af ITerrar von Gegerfdt, Samzelius och Thomasson, med tillkännagifvande,
att de för sin del velat tillstyrka ett absolut röstmaximum af en
femtedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden:

af Herr Holmberg: »Det anmärkta förhållandet, att inom ett ringa
antal kommuner endast eu eller några få af kommunens medlemmar
kunna förfoga öfver den afgörande röstöfvervigten vid förhandlingar om
kommunens angelägenheter, synes mig vara det enda afsevärda, likasom
det hufvudsakligast anlitade skälet för åtskillige motionärers yrkande om
inskränkning i den kommunala rösträtten å landet; men då ett verkligt
och ej ett blott illusoriskt afhjelpande af berörda missförhållande skulle
kräfva så betydlig inskränkning af rösträtten, att densamma i sin tillämpning
inom det öfriga ojemförligt större antalet kommuner å landet skulle
medföra mycken obillighet och väsentliga olägenheter, samt jag icke, så
vidt jag sjelf kommit till erfarenhet deraf, någonsin funnit, att den öfvervigt
i rösträtt, hvaröfver en eller några få af kommunens medlemmar
undantagsvis egt att förfoga, blifvit missbrukad eller ens använd på sådant
sätt, att öfrige kommunens medlemmar beklagat sig öfver förelupen
©grannlagenhet eller obehörighet i de fattade besluten, får jag reservera
mig mot Utskottets i punkterna 4 och 5 framstälda förslag.))

af Herr Grefve Mörner: »Under åberopande af hvad jag i fråga om
kommunala rösträtten på landet vid flere riksdagar, och senast i Maj månad
förlidet år, då ärendet till behandling i Första Kammaren förevar, yttrat,
får jag vördsamt hemställa om afslag å det af Utskottet yrkade beslut.»

af Herr Bibbing: »Mot Utskottets beslut att tillstyrka bifall till Herr
Hjelms motion, att röstmaximum vid kommunalstämma skall utgöra 7 :del
af hela röstetalet, får jag anmäla min reservation, under åberopande af
de grunder, jag sistlidne riksdag vid Lag-Utskottets betänkande (N:o 31)
angående samma ärende anförde. Till dessa skäl har jag nu ytterligare
att lägga det, att jag ej ser anledning, hvarföre Utskottet, om ett röstmaximum
skall förordas, nu för andra gången afviker från det förslag i
sådant afseende Utskottet vid 1876 års riksdag framlade, eller 710:del.
Jag vill för öfrigt ej neka, att bestämmande äf ett dylikt röstmaximum
är egnadt att i någon mån afhjelpa de olägenheter — af en endas eller
Bill. till Biksd. Prof. 1878. 7 Sami 20 Höft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

några fås makt att afgöra emot det stora flertalet röstberättigade i eu kommun
—”som äro en följd af nu gällande stadgande om rösträtt. Men jag vågar
påstå, att — intill dess tiden kan vara inne för eu mera genomgripande
och på principer stödd förändring — samma fördelar skulle vinnas medelst
förändring i öfverensstämmelse med hvad jag i förut afgifna reservationer
framstält, af § 11 till öfverensstämmelse med § 1 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet, samt af § 9 till öfverensstämmelse med
§ 13 i förening, utan att de på sådant sätt vunna fördelarne tillika vore
förknippade med de nackdelar, som i större eller mindre mån följa med
hvarje sådan begränsning af rösträtten medelst bestämmande af ett röstmaximum,
hvilken är så stor, att den egde någon verklig betydelse och
verkan.»

af Herr Friherre Åkerhielm: under åberopande af hans vid 1870 och
1876 års riksdagar afgifna reservationer i ämnet;

af Herr Sandell: »Alldeles i likhet med hvad 1877 års Lag-Utskott,
i anledning af då väckt motion i ämnet, föreslog, hemställer jag det Riksdagen
för" sin del ville besluta, att 1 1 § af Kongl. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, sådan denna § lyder genom
Kongl. kungörelsen den 8 September 1868, ändras sålunda:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar mot
en femtedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden.

I afseende på den lydelse 2 mom. af 59 § i ofvan åberopade Kongl.
förordning skulle erhålla, är jag med innevarande års Lag-Utskott ense.»

Herrar Asplund och Friherre Nordenfalk hafva begärt fa antecknadt,
att de icke inom Utskottet deltagit i dessa ärendens handläggning.

STOCKHOLM, CENTBAL-TRYCKERIET, 1 87 8.