Lag-utskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1892:LU33

Lag-utskottets Utlåtande N:o 33.

19

N:o 33.

Ant. till Riked. kansli den 26 mars 1892, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 58 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Kongl. Majt har den 13 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en
så lydande proposition n:o 11:

»Med åberopande af hvad bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att, derest Riksdagen
godkänner Kongl. Maj:ts proposition af denna dag om ändring
i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, jemväl antaga följande

Förslag

till förordning angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas att § 58 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, sådan samma § lyder enligt Kongl. kungörelsen
den 15 september 1863, och förordningen den 8 mars 1889,
skall erhålla följande ändrade lydelse:

20

Lagutskottets. Utlåtande N:o 33.

§ 58.

De i nästföregående § omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,
utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående
grunder påförda fyrktal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning
enligt Art. II i bevillningsstadgan, som jemlikt senast faststälda taxeringslängder
till staten erlägges, sålunda att för hvarje beskattningsföremål
påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre;
två fyrkar för bevillning utöfver 10 till och med 20 öre; tre fyrkar för
bevillning utöfver 20 till och med 30 öre o. s. v.

För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,
påföres fyrktal efter det belopp, som, derest bevillning för densamma
enligt Art. II i bevillningsstadgan utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet
mot sådan bevillning svarar; hvaremot inkomst af arrende för
sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen
för inkomst från bostället, hvilket enligt ofvan stadgade grunder
särskildt till fyrktal sättas bör, icke vid fyrksättningen för den
öfriga lönen i beräkning tagas.

Inom de delar af Stora Kopparbergs län, der kommunalutskylder
hittills blifvit efter andel i soldatrote debiterade och uppburne, gäller
hvad derom särskildt stadgas.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med år 1893.»

Ifrågavarande proposition har af båda kamrarne blifvit till utskottet
hänvisad; och får utskottet, som rörande anledningen till propositionens
tillkomst äfvensom dess närmare innebörd hänvisar till det
propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet, hemställa,

att — derest Riksdagen godkänner propositionen om
ändring i förordningen den 14 september 1883 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst —
jemväl ifrågavarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 26 mars 1892.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.