Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32
Utlåtande 1883:LU32
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
1
N:o
32.
Ank. till Eiksd. Kansli den 20 April 1883, kl. 2 e. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner
(N:is 11 och 30) med förslag till ändringar i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse
i sträf om landsting samt om kommunalstyrelse
i Stockholm.
Kongl. Maj:t har under den 19 sistlidne Januari till Riksdagen
aflåtit en så lydande proposition (N:o 11):
»Med åberopande af hvad bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
innehåller, vill Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga till efterrättelse
från och med år 1884 följande förslag till ändrad lydelse af
§§ 57, 58, 59, 60, 61 och 64 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet, §§ 12, 14, 57, 58, 59 och 64 i förordningen om kommunalstyrelse i
stad, §§ 6, 12, 40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
samt §§ 47 och 48 i förordningen om landsting, samtliga dessa förslag,
med undantag af dem som angå §§ 60 och 61 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, §§ 58 och 59 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad, § 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
och § 47 mom. 1 i förordningen om landsting, dock under förutsättning
att Riksdagen godkänner Kongl. Maj:ts nådiga proposition af den 8 innevarande
månad med förslag till förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst.
Bill. till Eiksd. Prof. 1883. 7 Sand. 22 Höft.
i
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
2
Förordningen om kommunalstyrelse på landet.
§ 57.
Skyldig att till kommunens i § 5 omförmälda gemensamma utgifter
lemna bidrag är en hvar, som inom kommunen, ehvad han derstädes
bosatt är eller ej, eger eller brukar hemman, hemmansdel eller annan i
mantal satt jord eller från hemman under full eganderätt afsöndrad eller
till allmän bevillning för sig taxerad fastighet, eller derstädes idkar
bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till allmän bevillning
taxerad näring; äfvensom en hvar, som inom kommunen sitt
rätta bo och hemvist har och eger sådan inkomst, att bevillning till
staten enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst derför skall, såsom för inkomst af kapital eller arbete,
erläggas.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Jordegare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator
upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af kommunalutskylder
derför befriad, enär dessa utskylder enligt mom. 1 i denna paragraf
skola af brukaren erläggas.
§ 58.
De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola, såsom
kommunalutskylder, utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige
efter nedanstående grunder påförda fyrktal.
Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjena de i senast faststälda
mantals- och taxeringslängder upptagna värden å fastighet och
belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:
A) för fastighet och frälseränta påföres en fyrk för hvarje 100
kronor af uppskattadt värde samt
B) för inkomst påföres en fyrk för belopp, ej öfverstigande 5 kronor;
två fyrkar för belopp utöfver 5 till och med 10 kronor; tre fyrkar för
belopp utöfver 10 till och med 15 kronor o. s. v.
Sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres
fyrktal efter ofvan stadgade beräkningsgrund för det fastigheten i mantals-
och taxeringslängden åsätta värde.
Lay-Utskottets Utlåtande N:o 32.
3
§ 59.
Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver
upprätta en längd, upptagande, särskilt för hvarje skattskyldig och i
särskilda kolumner: för i mantal satt jord samt för annan fastighet uppskatta^
värde enligt mantals- och taxeringslängden; för beskattningsbar
inkomst i samma längd uppförda belopp; det åsätta fyrktalet för i mantal
satt jord; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för beskattningsbar
inkomst och summan af den skaftskyldiges fyrktal; allt på sätt det under
litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.
Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,
utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag, §§ 8
och 9 innehålla, tillika kommunens röstlängd. I den för anmärkningar
afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund, i följd af dessa
bestämmelse]-, någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva
rösträtt. Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan
anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.
§ 60.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall utgå,
eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas, eller
att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar
skola till fyllande af särskilda behof bidraga, galle]- till efterrättelse hvad
sålunda förordnadt är. 1 öfrigt eger kommunalstämma ej besluta afvikelse
från de i §§ 57 och 58 för kommunalutskylders utgörande stadgade
grunder.
§ 61.
Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess uttaxering
först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58 och 60 stadgas.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär
litt. B, skall innehålla hänvisning till de beslut, på hvilka årets utdebitering
sig grundar, med uppgift å det belopp, som skall utgå för
4
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
hvarje fyrk, samt upptaga: hvarje skattskyldig till bostad och namn;
summan af de honom enligt § 58 åsätta fyrktal, samt de honom efter
fyrk påförda kommunalutskylder.
Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla
särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar och restantier.
Förordningen om kommunalstyrelse i stad.
§ 12.
Röstvärdet för den, som vid allmän rådstuga röstberättigad är, bestämmes
efter de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna
värden å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning
till staten erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,
understigande 4,000 kronor; tvä röster för belopp från och med 4,000
intill 6,000 kronor; tre röster för belopp från och med 6,000 intill 8,000
kronor o. s. v. samt
B) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande 200
kronor; två röster för belopp från och med 200 intill 300 kronor; tre
röster för belopp från och med 300 intill 400 kronor o. s. v.
Ej må vid allmän rådstuga för någon flera röster beräknas, än
som svara mot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden,
och i intet fall flera än ett hundra röster.
§ 14.
Sedan mantals- och taxeringslängden blifvit af pröfningskomité!]
granskad, upprättar Magistraten på grund deraf en längd öfver stadens
röstegande medlemmar, jemte det på eu hvar af dem belöpande röstetal.
Innan denna röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång vara minst
åtta dagar å kungjordt ställe till granskning framlagd. Anmärkning
mot röstlängden bör framställas, innan något ärende till behandling vid
allmänna rådstugan företages. Öfver framstäld anmärkning meddelar
Magistraten genast sitt beslut och inför i längden den rättelse, som
deraf förardedes. Missnöje mot beslutet må anföras på sätt och i den
ordning § 76 stadgar; dock utan återverkan på hvad redan beslutadt
blifvit, så vida ej fråga är om val.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
o
*r
Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig- att till de utgifter,
som för kommunens gemensamma behof höra enligt § 5 mom. 3
uttaxeras, lemna bidrag i förhållande till de i senast fastställa mantalsoch
taxeringslängd upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst,
för hvilka bevillning till staten erlägges, på det sätt, att för ett hundra
kronor af värde å fastighet utgöres lika belopp som för fem kronor af
inkomst.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Personliga tjenstbarhet^!-, hvilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,
efter samma grunder utgöras.
§ 58.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att viss utskyld skall
utgå efter annan än den i nästföregående § mom. 1 bestämda allmänna
grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden eljest befriade invånare
skola till fyllande af särskilda behof bidraga, skall till efterrättelse
gälla hvad i thy fall förordnadt är. I öfrigt må afvikelse från sagda
grund icke i annan mån ske än § 59 medgifver.
§ 59.
Skulle i andra fall än dem, som genom § 58 bestämmas, förslag
hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas, att vissa till staden
skattskyldige böra, i fråga om uttaxering af utskyld för visst ändamål,
antingen helt och hållet från bidrag befrias, eller deri vinna nedsättning,
då skall genom samfäld omröstning först afgöras, huruvida ett
sådant förslag, hvilket dock icke må afse påläggande af personlig eller
efter matlag utgående afgift, bör under närmare pröfning komma.
Skall sådant förslag under vidare pröfning tagas, bör det, innan
det af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga till slutligt afgörande företages,
öfverlemnas till Magistraten, som vidtager den förberedande utredning,
frågan klöfver.
§ 64.
Debiterings- och upbördslängden skall upptaga hvarje skattskyldig
till namn och bostad, äfvensom de för honom i senast faststälda mantals
-
6
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
och taxeringslängd uppförda värden å fastighet och belopp af inkomst,
för hvilka bevillning till staten erlägges, samt, vidare den stadsutskyld,
som blifvit den skattskyldige påförd; och bör längden i öfrigt vara inrättad
i enlighet med de föreskrifter, som Magistraten meddelar.
Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar och restantier.
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
§ 6.
För val af stadsfullmäktige indelas staden, med dess område, i fem
valkretsar, hvilkas omfattning af Magistraten bestämmes.
Magistraten har ock att, sedan mantals- och taxeringslängden blifvit
af Pröfningskomitén granskad, låta, med ledning deraf, upprätta särskild
röstlängd för hvarje valkrets, och hålla dessa röstlängder å kungjordt
ställe minst åtta dagar för de röstegande tillgängliga.
Magistraten sammanträder derefter å tid, som likaledes kungöres,
för pröfning af de anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig dertill
befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och
styrka. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda dervid genast
i röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom,
då någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen, eller få högre
röstetal sig tillagdt, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt,
detsamma genom afsagd!'', beslut ogillas.
Öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes
rätt, meddelar Magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den,
emot hvilken anmärkning gjord är, blifvit lemnadt att densamma bemöta,
och för sådant ändamål en köld uppgift om anmärkningens beskaffenhet
varit minst två dagar förut i Magistratens förmak anslagen.
Missnöje emot beslut, som af Magistraten sålunda meddelas, må fullföljas
i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet deraf uppehälles.
§ 12-
Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga
delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige för
staden är eller varder antagen, bestämmes röstvärdet för en hvar till
deltagande i valet berättigad medlem af kommunen efter de i senast
Lag-Utskottets Utlutande N:o 32. 7
faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna värden å fastighet och
belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,
understigande 4,000 kronor; två röster för belopp från och med 4,000
intill 6,000 kronor; tre röster för belopp från och med 6,000 intill 8,000
kronor o. s. v. samt
B) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande 200
kronor; två röster för belopp från och med 200 intill 300 kronor; tre
röster för belopp från och med 300 intill 400 kronor o. s. v.
Ej må lör någon flera röster beräknas, än som svara mot en femtiondedel
af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall
flera än ett hundra röster.
Röstegande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande
öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva för
mer än en röstberättigad.
4 ullmakten skall vara antingen skrifveri och underskrifven af utställaren
samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 40.
Eu hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de
utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lemna
bidrag i förhållande till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd
upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning
till staten erlägges, på det sätt, att för ett hundra kronor af värde
a fastighet utgöres lika belopp som för fem kronor af inkomst.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Embete- eller tjensteman, som vid de förenade rikenas beskickning
hos utländsk makt är tjenstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan
å utländsk ort anstäld tjensteman, skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm
och enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyldighet att
för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om hvilkas
utgörande stadsfullmäktige besluta.
beslut, som
fattning''
§ 41.
enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning fattad t
dock icke i annan eller vidsträcktare män, än särskild försådant
medgifver. må innebära påläggande af personlig eller
3 Lag- Utskottets Utlåtande N:o 32.
efter matlag utgående afgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan
än den i nästföregående § bestämda allmänna grund, skall till efterrättelse
gälla hvad i thy fall förordnadt eller beslutadt är.
Förordningen om landsting.
§ 47.
I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana
företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman
och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas
uttaxering äro faststälda, gäller till efterrättelse^ hvad i ^thy
fall stadgadt är. I öfrig! må landstinget, med afseende på ett ifrågastäldt
företags beskaffenhet, särskild! bestämma grunden för uttaxering
af de medel, som för dess utförande erfordras; dock att, med undantag
för den i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig
eller efter matlag utgående afgift ma af landstinget beslutas.
I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de afgifter,. som af landstinget
blifvit till uttaxering beslutade, utgå i förhållande till de i senast faststälda
mantals- och taxeringslängder upptagna värden å fastighet och
belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, på det sätt,
att för ett hundra kronor af värde å fastighet utgöres lika belopp som
för fem kronor af inkomst. .
Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall
denna fråga först afgöras. Framställes inom landsting påstående, att
företag, hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet att endast
stad eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta,
och att förthy i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare
sig samfäldt eller eu eller flera bland dem, må från bidrag till det företaget
befrias eller med sådant bidrag i jemförelsevis mindre mån betungas,
då skall jemväl öfver sådan framställning beslutas innan hufvudfrågan
till afgörande företages.
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarne
hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets
9
Lag-Utslcoitets Utlåtande N:o 32.
ordförande genom Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande insända förteckningar,
som för hvarje socken summariskt upptaga de fastighetsvärden,
särskildt för i mantal satt jord och särskilt för annan fastighet, samt
de belopp af inkomst, för Indika bevillning till staten erlägges. Genom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända Magistraterna dylika uppgifter
för städerna. Härefter låter landstingets ordförande genom kamreraren
deraf upprätta sammandrag, upptagande hela länets summa af
sådana värden å fastighet och belopp af inkomst samt huru mycket sig
belöper å hvarje stad eller socken.»
Sill. till Riksd. Prot. 1883. 7 Samt. 22 Häl t.
2
10
Lag-Utskottets Utlåtande Nio 32.
Formulär litu A.
Fyrktalsläng d för
|
| Uppskattad t värde | |
P e r s o n e r. | Fastig bete r. |
|
|
|
| å i mantal | å annan |
|
| satt jord. | fastighet. |
Brukspatron Johan Erik Bergström | Råbelöfs säteri 2 mantal, |
|
|
| mjölqvarn, Svanå N:o 1 |
|
|
| skatte Va mantal, ibm jern- |
|
|
| bruk....................................... | 56,000 | 55,000 |
Hushållerska Johanna Tångberg...... |
| — | — |
Rättare Måns Trulsson ........................ |
|
| — |
Mjölnare Abraham Fogelberg............ |
| — | —— |
Per Pettersson.......................................... | Röksta N:o 1 skatte */< mantal | 6,000 | --- |
Per Eriksson i Alby, N. N. socken... | Ibm N:o 1 skatte Va mantal | 10,000 | — |
Arrendator Sven Persson..................... | Ibm N:o 2 frälse 1 mantal | 25,000 |
|
Anders Janssons sterbhus .................. | Nyängen lägenhet ............... |
| 7,000 |
Inspektor Leopold Stålbom å Svanå |
| --- |
|
Stångjernssmed Anders Hammar...... |
| — |
|
Arrendator Nils Olof Gräs.................. | Örby N:o 1 krono Va mantal | 25,000 |
|
Hemmansinnehafvarne i socknen...... | Skogsbergs al 1 inänningsdel | — | 10,000 |
Skolläraren Lars Boklund i Skolhuset | \ |
|
|
vid kyrkan..................................... |
|
|
|
o. s. v. |
|
|
|
i | Summa |
|
|
N. N. den 2 December 1884.
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Anm. Taxeringsvärde uppföres äfven för sådan jordbruksfastighet, som icke åsättes bevillning.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
11
N. N. socken 1 8 8 4.
Belopp af |
| Påfördt fyrktal |
|
| |
för i mantal | för annan fastighet. | för beskatt- ningsbar inkomst. | Summa. | Anmärk n inga r. | |
13,560 | 560 | 550 | 2,712 | 3,822 | Inkomst af jordbruksrörelse...... Kr. 560 » skogsrörelse............... » 1,000 » annan rörelse............ » 11,000 » kapital ........................ » 1,000 |
50 | — | — | 10 | 10 |
|
250 150 | — | _ | 50 30 | 50 30 |
|
60 | 60 | — | 12 | 72 |
|
100 | 100 | — | 20 | 120 |
|
250 | 250 | — | 50 | 300 |
|
—— |
| 70 | — | 70 | I konkurstillstånd. Oguldna kommunalut- |
900 |
| — | 180 | 180 | skylder. |
350 | — | — | 70 | 70 |
|
250 | 250 | —-- | 50 | 300 |
|
600 | — | 100 | L20 | 220 | Inkomst af jordbruksrörelse kronor 100, af |
350 | — | —— | 70 | 70 | skogsrörelse 500. |
Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December 1884.
N. N.
Stämmans ordförande.
;V. jV. JV. vV.
12
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Formulär Utt. B.
Debiterings- och uppbördslängd för kommimal
Enligt
kommunalstämmas beslut den 20 Oktober 1881
» » » » 19 » 1882
)) » » » 21 » 1883
P e | r 8 o n e r s |
Bostad. | N a m n. |
Råbelöf.............................................. | Brukspatron Johan Erik Bergström................. |
» ................................................ | Hushållerska Johanna Tångberg ..................... |
» ................................................ | Rättare Måns Trulsson.......................................... |
)) ................................................ | Mjölnare Abraham Fogelberg ........................... |
Röksta................................................... | Per Pettersson ......................................................... |
» ................................................... | Per Eriksson i Alby, N. N. socken.................. |
, » ................................................... | Arrendator Sven Persson .................................... |
Nyängen ............................................ | Anders Janssons sterbhus.................................... |
Svanå ................................................... | Inspektor Leopold Stålbom................................. |
» ................................................... | Stångjernssmed Anders Hammar ..................... |
Örby...................................................... | Arrendator Nils Olof Gräs ................................. Hemmansinnehafvarne i socknen ..................... |
Skolhuset vid kyrkan..................... | Skollärare Lars Boklund....................................... |
o. s. v. i den ordning som i fyrktalslängden är följd. S u m m a |
N. N. den 2 December 1884.
På Kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
13
utskylder i N. N. socken år 1884.
påföres utskylder per fyrk.................................... 3 öre.
» » » » .................................... 2 »
» » » » 5 »
Summa per fyrk 10 öre.
För åsatt fyrktal. | D e b e | t. |
|
| C r e d | i t. | ||
Kontant. | It c s t. | S u in in | a. | |||||
Kronor. | öre. | Kronor. | öre. | Kronor. | öre. | Kronor. | öre. | |
3,822 | 382 | 20 |
|
|
|
|
| |
10 | 1 | — |
|
|
|
|
| |
50 | 5 | — |
|
|
|
|
|
|
30 | 3 | — |
|
|
|
|
|
|
72 | 7 | 20 |
|
|
|
|
|
|
120 | 12 | — |
|
|
|
|
|
|
300 | 30 | — |
|
| . |
|
|
|
70 | 7 | — |
|
|
|
|
|
|
180 | 18 | — |
|
|
|
|
|
|
70 | 7 | — |
|
|
|
|
|
|
300 | 30 | — |
|
|
|
|
|
|
220 | 22 | — |
|
|
|
|
|
|
70 | 7 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit i kommunalstämma
denna dag granskad och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December
1884.
iV. N.
N. N.
Stämmans ordförande.
TV. N.
14
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Formulär till debetsedel.
Fol....... Brukspatron J. E. Bergström på Råbelöf, N. N. socken.
| För personer. | För | å | Kronor. | Öre. | |
| Män. | Qvin- nor. | fyrktal. | öre. | ||
Debet. |
|
|
|
|
|
|
1884 års kommunalutskylder........................ | — | — | 3,822 | 10 | 382 | 20 |
Enligt kyrkostämmans beslut den 15 Maj |
|
|
|
|
|
|
För i mantal satt jord .................................... | — | — | 560 | 5 | 28 | — |
» annan fastighet.......................................... | — | — | 550 | 5 | 27 | 50 |
» beskattningsbar inkomst....................... | — | — | 2,712 | 3 | 81 | 36 |
» personer ...................................................... | 3 | — | — | 50 | 1 | 50 |
» d:o ...................................................... | — | 4 | — | 25 | 1 | — |
S u m in a |
|
|
| 521 | 56 |
På N. N:s kommunalnämnds vägnar:
N. N.
Lag-Utskottets Utlåtande. N:o 32.
15
Vidare har Kongl. Maj:t under den 2 sistlidne Mars till Riksdagen
ad ålit en proposition (N:o 30) af följande lydelse:
»Med åberopande
ärenden innehåller, vill
jande förslag’ till ändrad
38, 39, 42, 45, 46, 47
Stockholm den 23 Maj
erforderligt öfvergående
al hvad bilagda statsrådsprotokoll öfver civilKongl.
Maj:t föreslå Riksdagen att antaga föllydelse
af §§ 5, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36, 37,
och 49 i Förordningen om kommunalstyrelse i
1862 samt till ett i följd af samma ändringar
stadgande:
§ 5.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland stadens
röstberättigade män valde deputerade, som benämnas stadsfullmäktige
och aro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsatgärder
af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra
tillgångar för kommunens räkning samfält och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,
utdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål
utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål
ansvariga. °
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock derför
framstå åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna
behofven varda fylda i den mån tillgångar dertill finnas eller
kunna beredas.
S 15.
Öfverståthållare!!, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges sammafati
aden forer ordet, da lian tillstädes är, kan icke till stadsfullmäktig
valjas. Likaså aro åt deras embets- eller tjenstemannaställning förundrade
att vara stadsfullmäktige underståthållaren, polismästare och
stadens fiskaler äfvensom de tjenstemän och betjente, hvilka i och för
sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem stälda
nämnder eller afdelningar redo skyldige.
16
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3,2.
§ 19.
Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöring»»^ börjar den 1 April,
sammanträda å första helgfria dag i Februari, April, Juni, Oktobei och
December månader samt deremellan sa ofta öfvei stathallai en finner
sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas, då tio
eller flere af fullmäktige med uppgift om anledningen skriftligen derom
anhålla.
§ 22.
Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, der icke
minst hälften af dem äro tillstädes. .
Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige
o’odkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall bota till stadens kassa
två kronor, samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:
att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål af
Kong!. Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af Ofverståthållareembetet,
magistraten eller andra vederbörande till dem hänskjuta»;
att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, afdelningar eller personer likmätigt
de för hvardera af dem gällande instruktioner fullmäktiges pröfning
underställas; ,
att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag bevilja medel
till stadsutgifternas bestridande samt förordna om nttaxeiing af de
skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof erfordras, äfvensom i fråga om
utgifter för nya ändamål bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering
deraf skall ega rum; samt _ .
att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders ooh afdelningars räkenskaper och förvaltning
under näst förutgående aret; egande fullmäktige, sedan revisionsberättelser
till dem inkommit och vederbörande lått tillfälle att öfver
gjorda anmärkningar sig förklara, efter befogenhet afgöra, huruvida
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33. 17
anmärkning må förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens
rätt bör vidtagas.
Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten Öfverståthållareembetet,
som af de till ämnet hörande handlingar bör skyndsamt erhålla del.
Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens nytta
och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget för sin verksamhet
än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå och besluta i alla för kommunens
medlemmar gemensamma angelägenheter.
§ 31.
Öfverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva gällande
kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen med undantag
af följande, hvaruti afgörandet ankommer ensamt på fullmäktige,
nemligen:
a) underdåniga framställningar till Kongl. Maj:t;
b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten äro af
den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående § mom. e bör
tillämpas, eller eljest afse påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering
för längre tid än fem år;
c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende
revisionsanmärkningar;
d) överenskommelser och beslut rörande ordningen och arbetssättet
hos fullmäktige;
e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;
f) fråga om behörighet att säte och stämma bland fullmäktige
intaga;
g) antagande och entledigande äfvensom aflönande af den hos
fullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening; samt
h) beslut, hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart
väckt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna hänskjuta
fråga böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.
Bih. till Riksd. Prat. 1883. 7 Sand. 22 Höft.
3
18
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
§ 33.
Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte öfverståthållaren
och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra ett särskildt
utskott, som har att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen af
stadens angelägenheter- i alla rigtningar; till fullmäktige göra framställningar
och förslag, som i ett eller annat hänseende häraf kunna
föranledas; till föredragning bereda alla de ärenden för öfrigt, i hvilka
fullmäktige skola utlåtanden eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges
vägnar företrädesvis öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges
beslut. Detta beredningsutskott eger att från de under stadsfullmäktige
lydande nämnder, afdelningar eller tjenstemän infordra de yttranden
och upplysningar, som för ärendenas utredande äro af nöden, äfvensom
att hos Öfverståthållareembetet. omedelbart göra framställning
om upplysningars infordrande från embetsmyndigheter, på sätt''för stadsfullmäktige
i § 28 medgifvet är.
Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör ock i sådan
egenskap hos beredningsutskottet.
§ 36.
De i § 5 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.
I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige
af Kong]. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet
ledamöter och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall
i instruktionen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem
emellan, antalet ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna
samt de fall, då hela nämnden eller några dess afdelningar kunna sammanträda
för att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag dertill och
underställa detsamma Kongl. Maj:ts pröfning.
Öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas
sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men
ej i besluten.
19
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.
§ 37.
Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige
genom val återbesätta de platser i nämnderna eller, der nämnd är
delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande tjenstgöringsårs slut
blifva genom afgång lediga.
§ 38.
Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för
två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till
ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmäktige
som ock andre stadens innebyggare, som äro till fullmäktige
valbare.
§ 39.
Hvad till fullgörande af de åligganden, som här ofvan finnas i
allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna hafva att vidare iakttaga
så väl i fråga om föremålen för deras skilda verksamhet och den
befogenhet, dem hvardera tillkommer, som beträffande ordningen och
sättet. för ärendenas behandling in. in. bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 42.
De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad på
afdelningar, dessa böra inom den 15 Oktober hvarje år till stadsfullmäktige
aflemna förslag öfver de utgifter och inkomster, som under det
näst följande året äro för hvardera af dem att emotse; skolande dessa
förslag upptaga:
å ena sidan:
de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss del deraf
under nämnda år till betalning förfalla;
de utgifter, Indika kommunens behof vanligen göra af nöden, eller
som till följd af särskilda, redan fattade beslut förestå; samt
de utgifter, som erfordras till företag, Indika nämnden eller afdelningen
anser sig ytterligare böra till stadens allmänna nytta föreslå;
och å andra sidan:
alla för kommunalbeliof beviljade anslag, som vid det näst följande
årets uppbörd skola till nämnden eller afdelningen inflyta;
20''
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
de inkomster, hvilka på annan grand antagas under samma åtkomma
nämnden eller afdelningen för kommunens räkning till godo; och
de belopp, till hvilka för särskilda behof medel böra genom uttaxering
beredas.
§ 45.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af
stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp för särskilda
behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Ofverståthållareembetet del deraf,
hvarefter bemälda embete låter genom sin afdelning för uppbördsärenden
debiteringen enligt senaste bevillningstaxeringslängd förrätta äfvensom,
der ej stadsfullmäktige genom beslut, som af Öfverståthållareembetet
godkännas, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang med
den af utskylderna till Kongl. Maj:t och kronan verkställa.
De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven tid
erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid
indrifvandet af sådana medel må derutöfver hos den restskyldige såsom
ersättning för utsökningskostnaden uttagas tre öre å hvarje krona af
de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning skall till stadskassan
ingå.
§ 46.
De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämma!! ingå eller efter
dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas i
Sveriges riksbank.
§ 47.
Vid hvarje redovisnings afgifvande eger uppbördsverket att till fördelning
bland de tjenstemän, som med debiteringen, uppbörden och redovisningen
haft befattning, godtgöra sig uppbördsprovision till det belopp,
som antingen genom öfverenskommelse eller genom särskildt af öfverståthållareembetet
meddeladt beslut bestämmes.
§ 49.
Den, som med Magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 6
förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders
21
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes,
eger att deruti söka ändring genom besvär, hvilka jemte det öfverklagade
beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det
klaganden af beslutet erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad,
till Ofverståthållareembetet ingifvas.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då
då det i öfverensstämmelse med §§ 6 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit
genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen
till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan
så är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest
hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet
fattat, då Ofverståthållareembetet vid bifall till besvären ock må om upphäfvande
af beslutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd
eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma
angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanrödjas,
må icke af Ofverståthållareembet till pröfning upptagas.
Öfvergående stadgande.
Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från och med
den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre uppdrag äro ledamöter
eller suppleanter i nämnd eller afdelning, skola dock frånträda
sina befattningar med utgången af år 1883, hvadan nya val till nämnder
och afdelningar skola ega rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde
i December månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle
välde ledamöter och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom
lottning bestämmes, hälften eller, der hela antalet är ojemnt, det antal,
som närmast understiger hälften, utgå efter ett års tjenstgöring.»
. Lag-Utskottet, till hvilket dessa propositioner blifvit af Kamrarne
hänvisade, har vid granskning af desamma funnit förslaget till ändringar
i förordningen om kommunalstyrelse pa landet föranleda följande erinringar.
I § 58, andra stycket, torde orden: »mantals- och taxeringslängder»
böra utbytas mot »mantals- och taxeringslängd».
22
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Det i § 64 af Kongl. Maj:ts förslag omförmälda och till förslaget
hörande nya formulär till debiterings- och uppbördslängd befinnes, vid
jemförelse med det nu gällande, vara mycket förenklad!. Utskottet ser
häri en bestämd förbättring. Utskottet vill emellertid för sin del betrakta
nämnda formulär hufvudsakligen såsom ett normalformulär, som,
under vanliga förhållanden, bör göra till fyllest, och som ej bör belastas
till följd af möjligen förekommande undantagsförhållanden. Till sådana
möjligen inträffande undantagsförhållanden, t. ex. att kyrkostämma besluter
personlig skolafgift, att af äldre beslut föranledda och på särskilda
grunder fotade uttaxeringar kunna förekomma, äfven efter det
att det nya formuläret skall lända till efterrättelse, bör emellertid, i Utskottets
tanke, skälig hänsyn tagas. Denna torde böra föranleda dertill,
att, äfven beträffande debiterings- och uppbördslängd å landet, i
likhet med hvad redan på grund af § 64 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad derstädes är fallet, åt vederbörande rätt lemnas att,
utöfver hvad normalformuläret innehåller, föreskrifva den anordning i
öfrig!, som må åt längden gifvas. Med afseende å den erfarenhet i
kommunala ärenden, som numera, sedan de nya kommunallagarna i
tjugo år tillämpats, bör vara rådande samt den ledning, det gamla formuläret
härvid bör kunna gifva, torde en bestämmelse i dylik rigtning
icke kunna vara betänklig.
Beträffande de Kongl. förslagen till ändringar i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm vill Utskottet erinra om det särskilda förhållandet
i fråga om ändrad lydelse å § 12 i nämnda förordning. I
skrifvelsen den 18 Januari 1883 anhöllo Stockholms stadsfullmäktige,
att, i sammanhang ined öfriga af stadsfullmäktige föreslagna ändringar
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, uti § 12 ordet »riksdaler»
skulle utbytas mot »krona», samt denna paragraf följaktligen
komma att hädanefter lyda sålunda:
»Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga
delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige för
staden är eller varder antagen, eger eu hvar till deltagande deruti berättigad
medlem af kommunen en röst för bevillning efter art. II
bevillningsstadgan till och med en krona samt vidare en röst för hvarje
derutöfver påförd hel kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej
må för någon beräknas flere röster, än som svara emot eu femtiondedel
af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre
antal röster, än det, som motsvarar bevillningen för tio tusen kronors
inkomst af kapital eller arbete.
Röstegande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande öf -
23
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.
verlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva för mer
än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren
samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt,»
Uti det till statsrådsprotokollet för den 2 sistlidne Mars afgifna
yttrandet öfver stadsfullmäktiges framställning erinrade föredragande
departementschefen, att den föreslagna ändringen i § 12 blefve öfverflödig,
i händelse paragrafen erhölle den lydelse, Kongl. Magt i proposition
till Riksdagen af den 19 nästförflutne Januari föreslagit.
_Af det. nu anförda framgår sålunda, att, derest den af Kongl.
Magt i propositionen N:o 11 föreslagna ändrade lydelse åifrågavarande paragraf
icke skulle af Riksdagen antagas, vid behandlingen af Kongl. Maj:ts
Proposition N:o 30 den af stadsfullmäktige föreslagna ändrade lydelsen
a paragrafen torde böra komma under öfvervägande. Detta är ock iakttaget
uti det förslag, Utskottet här nedan under punkt. 3) afgifver.
Då enligt § 57 i Regeringsformen kommunallagar stiftas af
Konungen och Riksdagen gemensamt, har Utskottet funnit de nu föreslagna
ändnngarne i dessa lagar böra beslutas i form af förordningar
med rubrik och inledning, om Indika förordningars ordalydelse fullständig
samstämmighet mellan Konungen och Riksdagen bör åvägabringas.
. Vissa af ändringarne äro af Kongl. Maj:t föreslagna »under förutsättning,
att Riksdagen godkänner Kongl. Maj:ts nådiga proposition af
den 8 sistlidne Januari med förslag till förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst».
Vid det. förhållande, att det Kongl. förslaget till förordning angående
bevillning åt fast egendom samt af inkomst innehåller en mängd
särskilda bestämmelser, hvilka enligt Utskottets uppfattning icke stå i
något sammanhang med Kongl. Maj:ts nu förevarande förslag till ändringar
i kommunallagarna, synes Utskottet den anförda formuleringen
af förutsättningen vara för allmänt hållen, hvarför Utskottet funnit,
att åt denna förutsättning bör gifvas en mera konkret formulering än uti
den Kongl. propositionen.
Kongl. Maj:t har, uti propositionen N:o 11, föreslagit, att der upptåg1™
ändringar i kommunallagarna skulle lända till efterrättelse från och
med ai 1884.. Sådan bestämmelse är ock införd i de af Utskottet under
punkt. 2) afgifna förslag till. förordningar. Då emellertid de förslag, Utskottet
under punkt. 3) afgifver, icke innehålla förändringar, utan endast,
med undantag för förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm,
24
Lag-Utskottets Utlåtande Ll:o 3£.
närmare förtydliganden af gällande bestämmelser, torde beträffande dessa
förslag, med sistnämnda undantag, dylik särskild tidsbestämmelse icke
erfordras. . ....
Med anledning af det nu anförda och under hänvisning i öfngt
till de anföranden till statsrådsprotokollet, hvilka åtfölja de Kongl. propositionerna,
får Utskottet hemställa:
1) att Riksdagen må förklara, det Kongl. Maj:ts förevarande
propositioner icke kunna antagas i oförändradt skick; samt
under förutsättning, att, med anledning af Kongl. Majds till innevarande
Riksdag afgifna proposition med förslag till förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst, Riksdagen besluter
dels att för all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas
frälseränta, skall, utan ytterligare undantag, än dem, som äro upptagna
i § 4 af ofvan nämnda Kongl. förslag, utgöras bevillning med
fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens uppskattade
värde;
dels att för den inkomst och förmån af jordbruksrörelse å egen
eller annans mark, som förvärfvas medelst det i rörelsen nedlagda arbete
och dervid använda inventarier, skall erläggas bevillning till staten
med en för hundra af inkomstbeloppet, och att berörda inkomst och
förmån upptagas till ett belopp, som motsvarar en för hundra af fastighetens
taxeringsvärde; samt
dels att godkänna de öfriga i Kongl. Maj:ts åberopade förslag till
förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst upptagna
bestämmelser, hvilkas antagande af Riksdagen måste anses utgöra
vilkor för bifall, beträffande så väl redaktion som sak, till de af Kongl.
Magt i nu förevarande proposition N:o 11 föreslagna ändringar i kommunallagarna;
2)
att Riksdagen må för sin del antaga följande
A.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 57, 58, 59,
GO, Öl och 64 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att §§ 57, 58, 59, 60, 61 och 64 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet skola erhålla
följande ändrade lydelse:
''Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
25
§ 57.
Skyldig att till kommunens i § 5 omförmälda gemensamma
utgifter lemna bidrag är en hvar, som inom kommunen, ehvad
lian derstädes bosatt är eller ej, eger eller brukar hemman,
hemmansdel eller annan i mantal satt jord eller från hemman
under full eganderätt afsöndrad eller till allmän bevillning för
sig taxerad fastighet, eller derstädes idkar bergsbruk, fabriksrörelse,
handel, handtverk eller annan till allmän bevillning
taxerad näring; äfvensom eu hvar, som inom kommunen sitt
rätta bo och hemvist har och eger sådan inkomst, att bevillning
till staten enligt förordningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst derför skall, såsom för inkomst af
kapital eller arbete, erläggas.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Jordegare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller
arrendator upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af
kommunalutskylder derför befriad, enär dessa utskylder enligt
mom. 1 i denna § skola af brukaren erläggas.
§ 58.
De i nästföregående § omförmälda bidrag skola, såsom
kommunalutskylder, utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige
efter nedanstående grunder påförda fyrktal.
Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjena de i senast
faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna värden å
fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten
erlägges, sålunda att:
A) för fastighet och frälseränta påföres en fyrk för hvarje
100 kronor af uppskattadt värde samt
B) för inkomst påföres en fyrk för belopp, ej öfverstigande
o kronor; två fyrkar för belopp utöfver 5 till och med 10 kronor;
tre fyrkar för belopp utöfver 10 till och med 15 kronor o. s. v.
Sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,
påföres fyrktal efter ofvan stadgade beräkningsgrund för
det fastigheten i mantals- och taxeringslängden åsätta värde.
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 7 Sami. 22 ljuft.
4
26
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
§ 59.
Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och
deröfver upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje
skattskyldig och i särskilda kolumner: för i mantal satt jord
samt för annan fastighet uppskattadt värde enligt mantalsoch
taxeringslängden; för beskattningsbar inkomst i samma
längd .uppförda belopp; det åsätta fyrktalet för i mantal satt
jord; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för beskattningsbar
inkomst och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt
på sätt det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd
närmare utvisar.
Denna längd, som ligger till grund för kommun alutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af de bestämmelser
och undantag, §§ 8 och 9 innehålla, tillika kommunens röstlängd.
I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas, om
och på hvilken grund, i följd af dessa bestämmelser, någon i
längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan
anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.
§ 60.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål
skall utgå, eller att för deltagande i sådan
utskyld andra grunder skola följas, eller att vissa från skattskyldighet
till kommunen eljest befriade medlemmar skola till
fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse hvad
sålunda förordnadt är. I öfrigt eger kommunalstämma ej besluta
afvikelse från de i §§ 57 och 58 för kommunalutskylders
utgörande stadgade grunder.
§ 61.
Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för
dess uttaxering först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57,
58 och 60 stadgas.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
2.7
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade
formulär litt. B, skall innehålla hänvisning till de beslut, på
hvilka årets utdebitering sig grundar, med uppgift å det belopp,
som skall utgå för hvarje fyrk, samt upptaga: hvarje
skattskyldig till bostad och namn; summan af de honom enligt
§ 58 åsätta fyrktal, samt de honom efter fyrk påförda
kommunalutskylder. Derest fattaclt beslut, att kommunalutskyld
skall efter särskild grund utgöras, påkallar tillägg i längden; ege
kommunalnämnden sådan åtgärd vidtaga.
Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla
särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar och
restantier.
Denna förordning skall lända till efterrättelse från och
med år 1884.
28
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Formulär titt. A.
Fyrktalsläng (1 f ö r
Personer.
Fnstighete r.
Brukspatron Johan Erik Bergström
bruk
Hushållerska Johanna Tångberg......
Rättare Måns Trulsson ........................
Mjölnare Abraham Fogelberg............
Per Pettersson..........................................
Per Eriksson i Alby, N. N. socken
Arrendator Sven Persson.....................
Anders Janssons sterbhus ..................
Inspektor Leopold Stålbom å Svanå
Stång]ernssmed Anders Hammar...
Arrendator Nils Olof Gräs...............
Nyängen lägenhet
Skolläraren Lars Boklund i Skolhuset
vid kyrkan .............................................
o. s. v.
Uppskattadt värde | |
å i mantal satt jord. | å annan fastighet. |
1 | 56,000 | 55,000 |
6,000 10,000 25,000 | __ |
| |
7,000 | |
| |
|
|
25,000 — |
|
10,000 | |
|
|
|
|
N. N. den 2 December 1884.
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Anm. Taxeringsvärde uppföres äfveu för sådan jordbruksfastighet, som icke åsättes bevillning.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
29
X. N. socken 1 8 8 4.
Belopp af |
| Påfördt | fyrktal |
| A n in ärkuinga r. |
för i mantal | för annan fastighet. | föi- beskatt- ningsbar inkomst. | Summa. | ||
|
|
|
|
| Inkomst af jordbruksrörelse...... Kr. 560 |
|
|
|
|
| » skogsrörelse ............ » 1,000 |
|
|
|
|
| » annan rörelse............ » 11,000 |
13,560 | 560 | 550 | 2,712 | 3,822 | » kapital........................ » 1,000 |
50 | --- | — | 10 | 10 |
|
250 | —— | --- | 50 | 50 |
|
150 | — | —— | 30 | 30 |
|
60 | 60 | — | 12 | 72 |
|
100 | 100 | — | 20 | 120 | . |
250 | 250 | — | 50 | 300 |
|
— | —— | 70 | — | 70 | I konkurstillstånd. Oguldna kommunalut- |
900 |
| — | 180 | 180 | skylder. |
350 | — | — | 70 | 70 |
|
250 | 250 | — | 50 | 300 |
|
600 | — | 100 | 120 | 220 | Inkomst af jordbruksrörelse kronor 100, af |
|
|
|
|
| skogsrörelse 500. |
350 |
|
| 70 | 70 |
|
Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December 1884.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.
N. N.
30
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Formulär litt. B.
Debiterings- och uppbördslängd för kommunal
Enligt
kommunalstämmas beslut den 20 Oktober 1881
>. ■ » » » 19 » 1882
» » » » 21 » 1883
P e | r s o n e r 8 |
Bostad. | N a in u. |
Råbelöf................................................ | Brukspatron dohan Erik Bergström.................. |
)) ............................ • | Hushållerska Johanna Tångberg........................ |
r » ............................................... | Rättare Måns Trulsson.......................................... |
» ................................................ | Mjölnare Abraham Fogelberg.............................. |
Röksta................................................... | Per Pettersson ......................................................... |
» ................................................... | Per Eriksson i Alby, N. N. socken.................. |
» ................................................... | Arrendator Sven Persson .................................... |
Nyängen ............................................. | Anders Janssons sterbhus.................................... |
Svanå .................................................. | Inspektor Leopold Stålbom................................. |
» ................................................... | Stångjernssmed Anders Hammar ..................... |
Örby...................................................... | Arrendator Nils Olof Gräs ................................ |
| Hemmansinnehafvarne i socknen ..................... |
Skolhuset vid kyrkan..................... | Skollärare Lars Boklund....................................... |
o. s. v. i den ordning som i fyrktalslängden är följd. | |
| S u m in a |
N. N. den 2 December 1884.
På Kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Lag-Utskottets Utlåtan e N:o 32.
31
utskylder i N. N. socken år 1884.
påföres utskylder per fyrk .................................... 3 öre.
» » » » ....................................... 2 »
» » » » 5 »
Summa per fyrk 10 öre.
För åsatt fyrktal. | D c b e | t. | Credit. | ||||
Kontant. | Hest. | S u m m a. | |||||
| Kronor. | öre. | Kronor. | öre. | Kronor. j öre. | Kronor. | öre. |
3,822 | 382 | 20 |
|
|
|
| |
10 | 1 | — |
|
|
|
| |
50 | 5 | — |
|
|
| i | |
30 | L3 | — |
|
|
|
|
|
72 | 7 | 20 |
|
|
|
|
|
120 | 12 | — |
|
|
|
|
|
300 | 30 | — |
|
|
|
|
|
70 | 7 | — |
|
| i |
|
|
180 | 18 | —- |
|
|
|
|
|
70 | 7 | — |
|
|
|
|
|
300 | 30 | — |
|
|
|
|
|
220 | 22 |
|
|
|
|
|
|
70 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
| | |
| ! | |
|
|
Att förestående debiterings- och uppbörd slängd blifvit i kommunalstämma
denna dag granskad och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December
1884.
v. N.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.
32
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Formulär till debetsedel.
Fol....... Brukspatron J. E. Bergström på Itåbelöf, N. N. socken.
| För personer. |
|
|
|
| |
|
|
| För | å |
|
|
| Män. | (kvin- nor. | fyrktal. | öre. | Kronor. | öre. |
Debet. |
|
|
|
|
|
|
1884 års kommunalutskylder........................ | — | — | 3,822 | 10 | Oo 00 to | 20 |
Enligt kyrkostämmans beslut den 15 Maj |
|
|
|
|
|
|
1884: |
|
|
|
|
|
|
För i mantal satt jord .................................... | — | — | 560 | 5 | . to h oo | _ |
)> annan fastighet.......................................... | — | — | 550 | 5 | 27 | 50 |
» beskattningsbar inkomst........................ | —• | — | 2,712 | 3 | 81 | 36! |
» personer ...................................................... | 3 | — | — | 50 | 1 | so! |
» d:o ...................................................... |
| 4 | — | 25 | 1 |
|
S u m in a |
| — | — |
| 521 | 56 |
På N. N:s kommunalnämnds vägnar:
N. N.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
33
B.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 12, 14, 57, 58,
59 och 64 i förordningen om kommunalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas, att §§ 12, 14, 57, 58, 59 och 64 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 12.
Röstvärdet för den, som vid allmän rådstuga röstberättigad
är, bestämmes efter de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd
upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst,
för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde
till belopp, understigande 4,000 kronor; två röster för belopp
från och med 4,000 intill 6,000 kronor; tre röster för belopp
från och med 6,000 intill 8,000 kronor o. s. v. samt
B) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande
200 kronor; två röster för belopp från och med 200 intill 300
kronor; tre röster för belopp från och med 300 intill 400 kronor
O. S. V.
Ej må vid allmän rådstuga för någon flere röster beräk*
nas, än som svara mot en femtiondedel af stadens hela röstetal
efter röstlängden, och [ intet fall flere än ett hundra röster.
§ 14.
Sedan mantals- och taxeringslängden blifvit af pröfningskomitén
granskad, upprättar Magistraten på grund deraf en
längd öfver stadens röstegande medlemmar, jemte det på en
hvar af dem belöpande röstetal. Innan denna röstlängd tillämpas,
skall den för hvarje gång vara minst åtta dagar å kungjordt
ställe till granskning framlagd. Anmärkning mot röstlängden
bör framställas, innan något ärende till behandling vid
allmänna rådstugan företages. Öfver framstäld anmärkning
meddelar Magistraten genast sitt beslut och inför i längden
den rättelse, som deraf föranledes. Missnöje mot beslutet må
Bill. till Riksd. Urat. 1883. 7 Sami. 22 Häft. 5
u
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33.
anföras på sätt och i den ordning § 76 stadgar; dock utan
återverkan på hvad redan beslutadt blifvit, så vida ej fråga är
om val.
§ 57.
Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till
de utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra enligt
§ 5 mom. 3 uttaxeras, lemna bidrag i förhållande till de
i senast faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna värden
å fastighet och belopp af inkomst, för Indika bevillning
till staten erlägges, på det sätt, att för ett hundra kronor af
värde å fastighet utgöres lika belopp som för fem kronor af
inkomst.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Personliga tjenstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts
efter förut antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda
varder förordnadt, efter samma grunder utgöras.
§ 58.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att viss utskyld
skall utgå efter annan än den i nästföregående § mom.
1 bestämda allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet
till staden eljest befriade invånare skola till fyllande af
särskilda behof bidraga, skall till efterrättelse gälla hvad i thy
fall förordnadt är. 1 öfrigt må afvikelse från sagda grund icke
i annan mån ske än § 59 medgifver.
§ 59.
Skulle i andra fall än dem, som genom § 58 bestämmas,
förslag hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas, att
vissa till staden skattskyldige böra, i fråga om uttaxering af
utskyld för visst ändamål, antingen helt och hållet från bidragbefrias,
eller deri vinna nedsättning, då skall genom samfäld
omröstning först afgöras, huruvida ett sådant förslag, hvilket
dock icke må afse påläggande af personlig eller efter matlag
utgående afgift, bör under närmare pröfning komma.
Skall sådant förslag under vidare pröfning tagas, bör det,
35
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
innan det af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga till slutligt
afgörande företages, öfverlemnas till Magistraten, som vidtager
den förberedande utredning, frågan krafvel''.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga hvarje
skattskyldig till namn och bostad, äfvensom de för honom i
senast faststälda mantals- och taxeringslängd uppförda värden
å fastighet och belopp af inkomst, för Indika bevillning till
staten erlägges, samt vidare den stadsutskyld, som blifvit den
skattskyldige påförd; och bör längden i öfrigt vara inrättad i
enlighet med de föreskrifter, som Magistraten meddelar.
Till bestjälande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar och restantier.
Denna förordning skall lända till efterrättelse från och
med år 1884.
C.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 47 och 48 i
förordningen om landsting.
Härigenom förordnas, att §§ 47 och 48 i förordningen om
landsting skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 47.
I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för
sådana företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt
lag från hemman och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka
andra grunder för kostnadernas uttaxering äro faststälda, gäller
till efterrättelse hvad i thy fall stadgadt är. I öfrigt må landstinget,
med afseende på ett ifrågastäldt företags beskaffenhet,
särskildt bestämma grunden för uttaxering af de medel, som
för dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den
i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig
eller efter matlag utgående afgift må af landstinget beslutas.
I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de afgifter,
36
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
som af landstinget blifvit till uttaxering beslutade, utgå i förhållande
till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängder
upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst, för
hvilka bevillning till staten erlägges, på det sätt, att för ett
hundra kronor af värde å fastighet utgöres lika belopp som
för fem kronor af inkomst.
Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer,
skall denna fråga först afgöras. Framställes inom landsting
påstående, att företag, hvarom förslag blifvit väckt, är åt den
beskaffenhet att endast stad eller endast landsbygd af företaget
kan hafva hufvudsaklig nytta, och att förthy i förra fallet landsbygden
och i det senare städerna, vare sig samfäldt eller en
eller flere bland dem, må från bidrag till det företaget befrias
eller med sådant bidrag i jemförelsevis, mindre mån. betungas,
då skall jemväl öfver sådan framställning beslutas innan hufvudfrågan
till afgörande företages.
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra iräradsskrifvarne
hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar,
till landstingets ordförande genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
insända förteckningar, som för hvarje socken summariskt
upptaga de fastighetsvärden, särskildt för i mantal satt
jord och särskildt för annan fastighet, samt de belopp af inkomst,
för hvilka bevillning till staten erlägges. Genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande insända Magistraterna dylika uppgifter
för städerna. Härefter låter landstingets ordförande genom
kamreraren deraf upprätta sammandrag, upptagande hela
länets summa af sådana värden å fastighet och belopp af inkomst
samt huru mycket sig belöper å hvarje stad eller socken.
Denna förordning skall lända till efterrättelse från och
med år 1884.
D.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 5, 6, 12, 15, 19,
22, 26, 31, 33, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
37
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
Härigenom förordnas, att §§ 5, 6, 12, 15, 19, 22, 26, 31,
33, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 5.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland
stadens röstberättigade män valde deputerade, som benämnas
stadsfullmäktige och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige
med verkställighetsåtgärder af något slag eller med
förvaltning af penningar eller andra tillgångar för kommunens
räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda
nämnder, afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige
för sådant ändamål utse, och hvilka hvar inom sitt område
äro för omförmälda göromål ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är,
hafva ock derför främsta åliggandet att verka till kommunens
gagn och tillse, att de allmänna behofven varda fylda i den
mån tillgångar dertill finnas eller kunna beredas.
§ 6.
För val af stadsfullmäktige indelas staden, med dess område,
i fem valkretsar, hvilkas omfattning af Magistraten bestämmes.
Magistraten har ock att, sedan mantals- och taxeringslängden
blifvit af Pröfningskomitén granskad, låta, med ledning
deraf, upprätta särskild röstlängd för hvarje valkrets, och hålla
dessa röstlängder å kungjordt ställe minst åtta dagar för de
röstägande tillgängliga.
Magistraten sammanträder derefter å tid, som likaledes
kungöres, för pröfning af de anmärkningar, hvilka en hvar,
som anser sig dertill befogad, har att vid detta sammanträde
emot röstlängd framställa och styrka. De rättelser, till hvilka
laga skäl förefinnas, varda dervid genast i röstlängden införda
och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom, då någon,
hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen, eller få högre
38
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
röstetal sig tillagdt, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk
styrkt, detsamma genom afsagdt beslut ogillas.
Öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes
rätt, meddelar Magistraten beslut å valdagen, sedan
tillfälle för den, emot hvilken anmärkningen gjord är, blifvit
lemnadt att densamma bemöta, och för sådant ändamål en kort
uppgift om anmärkningens beskaffenhet varit minst två dagar
förut i Magistratens förmak anslagen.
Missnöje emot beslut, som af Magistraten sålunda meddelas,
må fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att
valet deraf uppehälles.
§ 12.
Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i
tillämpliga delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige
för staden är eller varder antagen, bestämmes
röstvärdet för en hvar till deltagande i valet berättigad medlem
af kommunen efter de i senast faststälda mantals- och
taxeringslängd upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst,
för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till
belopp, understigande 4,000 kronor; tvä röster för belopp från
och med 4,000 intill 6,000 kronor; tre röster för belopp från
och med 6,000 intill 8,000 kronor o. s. v. samt
B) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande
200 kronor; två röster för belopp från och med 200 intill 300
kronor; tre röster för belopp från och med 300 intill 400 kronor
o. s. v.
Ej må för någon flere röster beräknas, än som svara mot
en femtiondedel af valkretsens hela röstetal efter röstlängden,
och i intet fall flere än ett hundra röster.
Röstegande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande
öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna
rätt utöfva för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven
af utställaren samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom
underskrifven och med två vittnens underskrift bestyrkt.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
39
§ 15.
Ofverståtliållaren, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges
sammanträden förer ordet, då lian tillstädes är, kan icke till
stadsfullmäktig väljas. Likaså äro af deras embets-eller tjenstemannaställning
förhindrade att vara stadsfullmäktige underståthållaren,
polismästare och stadens fiskaler äfvensom de tjenstemän
och betjente, Indika i och för sina befattningar äro inför
stadsfullmäktige eller under dem stälda nämnder eller afdelningar
redo skyldige.
§ 19.
Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den
1 April, sammanträda å första helgfria dag i Februari, April,
Juni, Oktober och December månader samt deremellan så ofta
öfverståthållaren finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde
bör ock utfärdas, då tio eller flere af fullmäktige med
uppgift om anledningen skriftligen derom anhålla.
§ 22.
Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta,
der icke minst hälften af dem äro tillstädes.
Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall bota
till stadens kassa två kronor samt dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas
eller upplösas.
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:
att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål
af Kongl. Magt till fullmäktige i nåder remitteras eller af
Ofverståthållareembetet, Magistraten eller andra vederbörande
till dem hänskjutas;
att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, afdelningar eller
40
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
personer likmätigt de för hvardera af dem gällande instruktioner
fullmäktiges pröfning underställas;
att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag
bevilja medel till stadsutgifternas bestridande samt förordna
om uttaxering af de skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar
kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda dess
behof erfordras, äfvensom i fråga om utgifter för nya ändamål
bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering deraf skall ega
rum; samt
att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse,
granska dem underlydande nämnders och afdelningars räkenskaper
och förvaltning under näst förutgående året; egande
fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit och
vederbörande fått tillfälle att öfver gjorda anmärkningar sig
förklara, efter befogenhet afgöra huruvida anmärkning må
förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens rätt bör
vidtagas.
Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kornmunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten Ofverståthållareembétet,
som af de till ämnet hörande handlingar
bör skyndsamt erhålla del.
Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens
nytta och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget
för sin verksamhet än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå
och besluta i alla för kommunens medlemmar gemensamma
angelägenheter.
§ 31.
Öfverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva
gällande kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen
med undantag af följande, hvaruti afgörandet ankommer ensamt
på fullmäktige, nemligen:
a) underdåniga framställningar till Kongl. Maj:t;
b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens
allmänna gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten
äro af den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående paragraf
mom. e bör tillämpas, eller eljest afse påläggande af afgifter,
hvilka erfordra uttaxering för längre tid än fem år;
41
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende
revisionsanmärkningar;
d) öfverenskommelser och beslut röz’ande ordningen och
arbetssättet hos fullmäktige;
e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;
f) fråga om behörighet att säte och stämma bland fullmäktige
intaga;
g) antagande och entledigande äfvensom aflönande af den
hos fullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening samt
h) beslut, hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem
omedelbart väckt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna
hänskjuten fråga böra förfalla eller icke för närvarande
kunna till bifall föranleda.
§ 33.
Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte
öfverståthållaren och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra
ett särskildt utskott, som har att med sin uppmärksamhet följa
förvaltningen af stadens angelägenheter i alla rigtningar; till
fullmäktige göra framställningar och förslag, som i ett eller
annat hänseende häraf kunna föranledas; till föredragning bereda
alla de ärenden för öfrigt, i hvilka fullmäktige skola utlåtanden
eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges vägnar
företrädesvis öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges beslut.
Detta beredningsutskott eger att ifrån de under stadsfullmäktige
lydande nämnder, afdelningar eller tjensteman infordra de yttranden
och upplysningar, som för ärendenas utredande äro af
nöden, äfvensom att hos Öfverståthållareembetet omedelbart
göra framställning om upplysningars infordrande från eznbetsmyndigheter,
på sätt för stadsfullmäktige i § 28 medgifvet är.
Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör
ock i sådan egenskap hos beredningsutskottet.
§ 36.
.De i § 5 omförrnälda nämnder äro'' drätselnämnden och
fattigvårdsnämnden. I upprättade instruktioner, som på förslag
af stadsfullmäktige af Kongd. Maj: t fastställas, bestämmes för
hvarje nämnd antalet ledamöter och suppleanter. För nämnd,
Bih. till Riksd. Prat. 1883. 7 Sami 22 Raft. (j
42
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
som delas på afdelningar, skall i instruktionen bestämmas antalet
afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet
ledamöter ocli Suppleanter i de särskilda afdelningarna samt
de fall, då hela nämnden eller några dess afdelningar kunna
sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes
för ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta
förslag dertill och underställa detsamma Kong!. Maj:ts pröfning.
öfverståthållaren är obetaget att öfvervara .nämndernas
och afdelningarnas sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna
men ej i besluten.
§ 37.
Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige
genom val återbesätta de platser i nämnderna eller,
der nämnd är delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande
tjenatgöringsårs . slut blifva genom afgång lediga.
§ 38.
Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar
väljas för två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant
kan omväljas. Till ledamöter eller suppleanter kunna väljas
så väl ledamöter af stadsfullmäktige som ock andre stadens
innebyggare, som äro till fullmäktige valbare.
§ 39.
Hvad till fullgörande af de åligganden, som bär ofvan
finnas i allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna hafva
att vidare iakttaga så väl i fråga om föremålen för deras skilda
verksamhet och den befogenhet, dem hvardera tillkommer, som
beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling m. m.
bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 40.
Eu hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig'' att
till de utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra
43
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
uttaxeras, lemna bidrag i förhållande till de i senast faststälda
mantals- och taxeringslängd upptagna värden å fastighet och
belopp af inkomst, för Indika bevillning till staten erlägges, på
det sätt, att för ett hundra kronor af värde å fastighet utgöres
lika belopp som för fem kronor af inkomst.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
Embets- eller tjensteman, som vid de förenade rikenas beskickning
hos utländsk makt är tjenstgörande, äfvensom svensk
konsul eller annan å utländsk ort anstäld tjensteman, skall,
fastän mantalsskrifven i Stockholm och enligt förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst uppförd
till allmän bevillning, vara fri från skyldighet att för sina löneinkomster
erlägga sådana kommunalutskylder, om hvilkas utgörande
stadsfullmäktige besluta.
§ 41.
Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning
fattadt beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån,
än särskild författning sådant medgifver, må innebära påläggande
af personlig eller efter matlag utgående afgift, viss utskyld till
staden utgöras efter annan än den i nästföregående § bestämda
allmänna grund, skall till efterrättelse gälla hvad''i
thy fall förordnadt eller beslutadt är.
§ 42.
De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad
på afdelningar, dessa böra inom den 1.5 Oktober hvarje
år till stadsfullmäktige aflemna förslag öfver de utgifter och
inkomster, som under det näst följande året äro för hvardera
af dem att, emotse; skolande dessa förslag upptaga
å ena sidan:
de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss
del deraf under nämnda år till betalning'' förfalla;
de utgifter, hvilka kommunens behof vanligen göra af nöden,
eller som till följd af särskilda, redan fattade beslut förestå;
samt
de utgifter, som erfordras till företag, hvilka nämnden
eller afdelningen anser sig ytterligare böra till stadens allmänna
nytta föreslå;
44
Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 32.
och å andra sidan:
alla för kommunalbehof beviljade anslag, som vid det näst
följande årets uppbörd skola till nämnden eller afdelningen inflyta;
de
inkomster, hvilka på annan grund antagas under samma
år komma nämnden eller afdelningen för kommunens räkning
till godo; och
de belopp, till Indika för särskilda behof medel böra genom
uttaxering beredas.
§ 45.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit
af stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp
för särskilda behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Ofverståthållareembetet
del deraf, hvarefter bemälda embete låter genom
sin afdelning för uppbördsärenden debiteringen enligt senaste
bevillningstaxeringslängd förrätta äfvensom, der ej stadsfullmäktige
genom beslut, som af Ofverståthållareembetet godkännes,
annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang med den
af utskylderna till Kong!. Magt och kronan verkställa.
De utskylder till staden, Indika icke blifvit inom föreskrifven
tid erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning
uttaga. Vid indrifvandet af sådana medel må derutöfver
hos den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden
uttagas tre öre å hvarje krona af de resterande utskyldernas
belopp, hvilken ersättning skall till stadskassa!] ingå.
§ 46.
De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämma!! ingå eller
efter dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen
insättas i Sveriges riksbank.
§ 47.
\ id hvarje redovisnings afgifvande eger uppbördsverket
att till fördelning bland de tjenstemän, som med debiteringen,
uppbörden och redovisningen haft befattning, godtgöra sig
uppbördsprovision till det belopp, som antingen genom öfver
-
45
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
enskommelse eller genom särskild! af Öfverståthållareembetet
meddeladt beslut bestämmes.
§ 49.
Den, som med Magistratens beslut rörande fråga, hvarom
i § 6 förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta
nämnders eller afdelningars beslut i stadens gemensamma
angelägenheter icke åtnöjes, eger att deruti söka ändring genom
besvär, hvilka jemte det öfverklagade beslutet böra före
klockan tolf å fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet
erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad, till Öfverståthållareembetet
ingifvas.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den
dag, då det i öfverensstämmelse med §§ 6 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt
blifvit genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända,
gäller rättelsen till förmån för den, som klagat, men beslutet
står i öfrigt fast, utan så är, att det linnes strida mot allmän
lag eller författning eller eljest hvila på orättvis grund eller
öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då Öfverståthållareembetet
vid bifall till besvären ock må om upphäfvande
af beslutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige,
nämnd eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens
gemensamma angelägenheter hör, bör af annan orsak
än de här ofvan uppgifna undanrödjas, må icke af Öfverståthållareembetet
till pröfning upptagas.
Öfvergåeiule stadgande.
Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från
och med den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre
uppdrag äro ledamöter eller suppleanter i nämnd eller afdelning,
skola dock frånträda sina befattningar med utgången af
år 1883, hvadan nya val till nämnder och afdelningar skola
eg a rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde i December
månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle valde
ledamöter och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom
46
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
lottning bestämmes, hälften eller, der hela- antalet är ojemnt,
det antal, som närmast understiger hälften, utgå efter ett års
tjenstgöring''.
För det fall, att den här ofvan gjorda förutsättning icke skulle
inträffa, samt förty Utskottets under samma förutsättning gjorda hemställan
komma att förfalla, föreslår Utskottet,
3) att Riksdagen må för sin de! antaga följande
a.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 60 och 61 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att 60 och 61 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 60.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, attkommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål
skall utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld
andra grunder skola följas, eller att vissa från skattskyldighet
till kommunen eljest befriade medlemmar skola till fyllande af
särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse hvad sålunda
förordnadt är. I öfrigt egen kommunalstämma ej besluta afvikelse
från de i §§ 57 och 58 för kommunalutskylders utgörande
stadgade grunder.
§ bl.
Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för
dess uttaxering först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57,
58 och 60 stadgas.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 58 och 59 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad.
47
Lag-TJtskottets Utlåtande, N:o 32.
Härigenom förordnas, att §§ 58 och 59 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 58.
Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att viss
utskyld skall utgå efter annan än den i nästföregående §
mom. 1 bestämda allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet
till staden eljest befriade invånare skola till fyllande
af särskilda behof bidraga, skall till efterrättelse gälla hvad i
thy fall förordnadt är. 1 öfrigt må afvikelse från sagda grund
icke i annan mån ske än § 59 medgifver.
§ 59.
Skulle i andra fall än dem, som genom § 58 bestämmas,
förslag hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas, att
vissa till staden skattskyldige böra, i fråga om uttaxering af
utskyld för visst ändamål, antingen helt och hållet från bidragbefrias,
eller deri vinna nedsättning, då skall genom samfäld
omröstning först afgöras, huruvida ett sådant förslag, hvilket
dock icke må afse påläggande af personlig eller efter matlagutgående
afgift, bör under närmare pröfning komma.
Skall sådant förslag under vidare pröfning tagas, bör det,
innan det af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga till slutligt
afgörande företages, öfverlemnas till Magistraten, som vidtager
den förberedande utredning, frågan krafvel-.
o.
Förordning angående ändrad lydelse af § 47 mom. 1 i
förordningen om landsting.
Härigenom förordnas, att § 47 inom. 1 i förordningen om
landsting skall erhålla följande ändrade lydelse:
I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för
sådana företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag
f
/
48
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
från hemman och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra
grunder för kostnadernas uttaxering äro faststälda, gäller till
efterrättelse hvad i thy fall stadgadt är. I öfrigt må landstinget,
med afseende på ett ifrågastäldt företags beskaffenhet, särskildt
bestämma grunden för uttaxering af de medel, som för
dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den i
särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig
eller efter matlag utgående afgift må af landstinget beslutas.
a.
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 5, 12, 15, 19,
22, 26, 31, 33, 36, 37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att §§ 5, 12, 15, 19, 22, 26, 31, 33,
36, 37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 5.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland
stadens röstberättigade män valde deputerade, som benämnas
stadsfullmäktige och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige
med verkställighetsåtgärder af något slag eller med
förvaltning af penningar eller andra tillgångar för kommunens
räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,
afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant
ändamål utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda
göromål ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är,
hafva ock derför främsta åliggandet att verka till kommunens
gagn och tillse, att de allmänna behofven varda fylda i den
mån tillgångar dertill finnas eller kunna beredas.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
49
§ 12-
Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt
i tillämpliga delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige
för staden är eller varder antagen, eger en hvar
till deltagande deruti berättigad medlem af kommunen en röst
för bevillning efter art. 11 bevillningsstadgan till och med
en krona samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel
kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej må för någon
beräknas flere röster, än som svara emot en femtiondedel af
valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre
antal röster, än det, som motsvarar bevillningen för tio tusen
kronors inkomst af kapital eller arbete.
Röstegande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande
öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna
rätt utöfva för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven
af utställaren samt med dennes sigill försedd eller ock af
honom underskrifven och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 15.
Ofverståthållaren, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges
sammanträden förer ordet, då han tillstädes är, kan icke till stadsfullmäktig
väljas. Likaså äro af deras embets- eller tjenstemannaställning
förhindrade att vara stadsfullmäktige underståthållaren,
polismästare och stadens fiskaler äfvensom de tjenstemän
och betjente, hvilka i och för sina befattningar äro inför
stadsfullmäktige eller under dem stälda nämnder eller afdelningar
redo skyldige.
§ 19-
Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1
April, sammanträda å första helgfria dag i Februari, April, Juni,
Oktober och December månader samt deremellan så ofta öfverståthållaren
finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde
bör ock utfärdas, då tio eller flere af fullmäktige med uppgift
om anledningen skriftligen derom anhålla.
Bih. till Biksd. Prat. 1883. 7 Sami. 22 Haft. 7
50
Lag-Utskottats Utlåtande N:o 82.
§ 22.
Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta,
der icke minst hälften af dem äro tillstädes.
Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall höta
till stadens kassa två kronor samt dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas
eller upplösas.
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:
att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål
af Kong!. Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af
Ofverståthållareembetet, Magistraten eller andra vederbörande
till dem hänskjutas;
att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, afdelningar eller
personer likmätigt de för hvardera af dem gällande instruktioner
fullmäktiges pröfning underställas;
att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag
bevilja medel till stadsutgifternas bestridande samt förordna
om uttaxering af de skattebidrag, hvilka utöfver befintliga
tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda •
dess behof erfordras, äfvensom i fråga om utgifter för nya ändamål
bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering deraf skall
eg a rum; samt
att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse,
granska dem underlydande nämnders och afdelningars räkenskaper
och förvaltning under näst förutgående året; egande
fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit och
vederbörande fått tillfälle att öfver gjorda anmärkningar sig
förklara, efter befogenhet afgöra huruvida anmärkning må
förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens rätt bör
vidtagas.
Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten öf
-
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 32.
51
verståthållareembetet, som af de till ämnet hörande handlingar
bör skyndsamt erhålla del.
Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens
nytta och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget
för sin verksamhet än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå
och besluta i alla för kommunens medlemmar gemensamma
angelägenheter.
§ 31.
Ofverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva
gällande kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen
med undantag af följande, hvaruti afgörandet ankommer ensamt
på fullmäktige, nemligen:
a) underdåniga framställningar till Kongl. Maj:t;
b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens
allmänna gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten
äro af den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående §
mom. e bör tillämpas, eller eljest afse påläggande af afgifter,
Indika erfordra uttaxering för längre tid än fem år;
c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende
revisionsanmärkningar;
d) öfverenskommelser och beslut rörande ordningen och
arbetssättet hos fullmäktige;
e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;
f) fråga om behörighet att säte och stämma bland fullmäktige
intaga;
g) antagande och entledigande äfvensom aflönande af den
hos fullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening samt
h) beslut, hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem
omedelbart väckt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna
hänskjuten fråga böra förfalla eller icke för närvarande
kunna till bifall föranleda.
§ 33.
Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte
öf v erståthållaren och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra
ett särskildt utskott, som har att med sin uppmärksamhet följa
förvaltningen af stadens angelägenheter i alla rigtningar; till
Lag-Utskottets Utletande N:o 32.
fullmäktige göra framställningar och förslag, som i ett eller
annat hänseende häraf kunna föranledas; till föredragning bereda
alla de ärenden för öfrigt, i hvilka fullmäktige skola utlåtanden
eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges vägnar
företrädesvis öfvervälta verkställigheten af fullmäktiges beslut.
Detta beredningsutskott eger att ifrån de under stadsfullmäktige
lydande nämnder, afdelningar eller tjenstemän infordra de
yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro
af nöden, äfvensom att hos Öfverståthållareembetet omedelbart
göra framställning om upplysningars infordrande från embetsmyndigheter,
på sätt för stadsfullmäktige i § 28 medgifvet är.
Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör ock
i sådan egenskap hos beredningsutskottet.
§ 36.
De i § 5 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och
fattigvårdsnämnden. I upprättade instruktioner, som på förslag
af stadsfullmäktige af Kong!. Maj:t fastställas, bestämmes
för hvarje nämnd antalet ledamöter och suppleanter, hör
nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktionen bestämmas
antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan,
antalet ledamöter och suppleanter i de särskilda aldelningarna
samt de fall, då helanämden eller några dess afdelningar kunna
sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes
för ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta
förslag dertill och underställa detsamma Kongl. Maj:ts pröfning.
öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas
och afdelningarnas sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna
men ej i besluten.
§ 37.
Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige
genom val återbesätta de platser i nämnderna eller,
der nämnd är delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande
tjenstgöringsårs slut blifva genom afgång lediga.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
oo
§ 38.
Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas
för två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan
omväljas. Till ledamöter eller suppleanter kunna väljas såväl
ledamöter af stadsfullmäktige som ock andre stadens innebyggare,
som äro till fullmäktige valbare.
§ 39.
Hvad till fullgörande af de åligganden, som här ofvan
finnas i allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna
hafva att vidare iakttaga så väl i fråga om föremålen för deras
skilda verksamhet och den befogenhet, dem hvardera tillkommer,
som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling
m. in. bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 41.
Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning
fattadt beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare
mån, än särskild författning sådant medgifver, må innebära
påläggande af personlig eller efter matlag utgående afgift,
viss utskyld, till staden utgöras efter annan än den i nästföregående
§ bestämda allmänna grund, skall till efterrättelse gälla
hvad i thy fall förordnadt eller beslutadt är.
§ 42.
De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad
på afdelningar, dessa böra inom den 15 Oktober hvarje
år till stadsfullmäktige aflemna förslag öfver de utgifter och
inkomster, som under det näst följande året äro för hvardera
af dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga
å ena sidan:
de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss
del deraf under nämna år till betalning förfalla;
de utgifter, hvilka kommunens behof vanligen göra af
nöden, eller som till följd af särskilda, redan fattade beslut
förestå; samt
54
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
de utgifter, som erfordras till företag, indika nämnden
eller afdelningen anser sig ytterligare böra till stadens allmänna
nytta föreslå;
och å andra sidan:
alla för kommunalbehof beviljade anslag, som vid det näst
följande årets uppbörd skola till nämnden eller afdelningen
inflyta;
de inkomster, indika på annan grund antagas under samma
år komma nämnden eller afdelningen för kommunens räkning
till godo; och
de belopp, till indika för särskilda behof medel böra genom
uttaxering beredas.
§ d5.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit
af stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp
för särskilda behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Ofverståthållareembetet
del deraf, hvarefter bemälda embete låter genom
sin afdelning för uppbördsärenden debiteringen enligt
senaste bevillningstaxeringslängd förrätta äfvensom, der ej
stadsfullmäktige genom beslut, som af Ofverståthållareembetet
godkännes, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang
med den af utskylderna till Kongl. Maj:t och kronan verkställa.
De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven
tid erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning
uttaga. Vid indrifvandet af sådana medel må derutöfver hos
den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden uttagas
tre öre å hvarje krona af de resterande utskyldernas
belopp, hvilken ersättning skall till stadskassan ingå.
§ 46.
De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämma!! ingå eller
efter dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen
insättas i Sveriges riksbank.
§ 47.
Vid hvarje redovisnings afgifvande eger uppbördsverket
att till fördelning bland de tjenstemän, som med debiteringen,
55
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
uppbörden och redovisningen haft befattning, godtgöra sig
uppbördsprovision till det belopp, som antingen genom öfverenskommelse
eller genom särskild! af Öfverståthållareembetet
meddeladt beslut bestämmes.
§ 49.
Den, som med Magistratens beslut rörande fråga, hvarom
i § 6 förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta
nämnders eller afdelningars beslut i stadens gemensamma
angelägenheter icke åtnöjes, eger att deruti söka ändring genom
besvär, ^Indika jemte det öfverklagade beslutet böra före
klockan tolf a fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet
erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad, till Öfverståthållareembetet
ingifvas.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den
dag, då det i öfverensstämmelse med §§ 6 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt
1 > 1 it vit genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända,
gäller rättelsen till förmån för den, som klagat, men beslutet
står i öfrigt fast, utan så är, att det finnes strida mot allmän
lag eller författning eller eljest hvila på orättvis grund eller
öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då Öfverståthållareembetet
vid bifall till besvären ock må om upphäfvande
af beslutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige,
nämnd eller afdelning meddelat beslut i fråga, som till kommunens
gemensamma angelägenheter hör, bör af annan orsak
än de här ofvan uppgifna undanrödja», må icke af Öfverståthållareembetet
till pröfning upptagas.
Öfvergäende stadgande.
Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från
och med den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre uppdrag
äro ledamöter eller suppleanter i nämnd eller afdelning,
skola dock frånträda sina befattningar med utgången af år
1883, hvadan nya val till nämnder och afdelningar skola ega
56 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde i December
månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle valde ledamöter
och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom lottning
bestämmes, hälften eller, der hela antalet är ojemnt, det
antal, som närmast understiger hälften, utgå efter ett års tjenstgöring.
Stockholm den 19 April 1883.
På Lag-Utskottets vägnar:
Axel Bergström.
Herrar Grefve Mö mer, Grefve Ström/elt och Anders Persson hafva
begärt få här antecknadt, att de, på grund af erhållen ledighet från
riksdagsgöromålen, icke inom Utskottet deltagit i behandlingen, de
begge förstnämnde af hela ärendet och den sistnämnde af Kongl. Maj:ts
proposition N:o 30.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.