Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30

Utlåtande 1877:LU30

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Vid sådant förhållande och då det alltid står jordegaren öppet att vid uppgörande
af arrendeaftal i kontrakten införa bestämmelse om skyldighet för arrendatorn
att betala så stor del af landstingsskatten, som skäligen kau anses belöpa på
den bortlemnade jorden i förhållande till hela egendomen, samt den af motionären
påpekade obillighet på detta sätt enklast och lättast synes kunna förebyggas, får
Utskottet vördsamt hemställa,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas,

Stockholm den 24 April 1877.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr Grefve Mörner: “I strid mot Utskottets beslut får jag påyrka bifall
till Herr von Möllers motion".

N:o SO.

Ank, till Riksd. Kansli den 24 April 1877, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändring i gällande
stadganden rörande val af organist, klockare och folkskolelärare.

Genom remiss från Andra Kammaren har till Lag-Utskottets behandling öfverlemnats
en af Herr J. E. Johansson inom nämnda Kammare väckt motion (N:o 60),
hvaruti föreslagits:

“att Riksdagen för sin del måtte besluta: upphäfvande af Kongl. resolutionen
den 20 November 1780 om klockareval och Kongl. brefvet den 7 Juli 1832 om för -

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

enade klockare- och organist-tjensternas besättande, jemte flera författningar, som
derom kunna bestämma, och ändring af Kongl. folkskolestadgan den 18 Juni 1842,
med flera utkomna Kongl. cirkulär och kungörelser i hvad de röra val af folkskolelärare
;

att vid val af klockare, organist och folkskolelärare, samma röstgrund måtte
bestämmas, och beslut om sysslornas förenande, jemte valen dertill, ske på samma
sätt, som finnes stadgadt för besluts fattande i kyrkostämmor; samt

att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla
om utfärdandet af nådig förordning derom.“

I fråga om val af organist och klockare beslöt 1874 års Riksdag en författning
af följande innehåll:

“Med ändring af nu gällande stadgande!! angående val till organist och klockare,
förordnas, att dessa skola, sedan förslag blitvit af kyrkoherden i föreskrifven ordning
upprättad t, af församlingen gemensamt väljas, utan att någon särskild rösträtt
dervid tillkommer kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för
rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.“

Vid samma riksmöte anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj,
att Kongl. Maj:t täcktes i nåder utfärda en författning, hvarigenom, med ändring af
6 § i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 förordnades,
att rösterna vid val till skollärare skulle, utan att någon särskild rösträtt
tillkomme skolrådets ordförande, beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid
kyrkostämma i allmänhet vore eller framdeles kunde blifva bestämda.

Uti nådig skrifvelse den 9 Januari 1875 förklarade emellertid Kongl. Maj:t,
att enär ofvanberörda, af Riksdagen för dess del beslutade författning afsåge ändring
af kyrkolag och således, enligt 87 § 2 mom. Regeringsformen, icke kunde genomföras
utan samtycke af allmänt kyrkomöte, samt Kongl Maj:t ej funnit skäl att kalla kyrkomöte,
som då nyligen varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda;
så och då vid pröfningen af det utaf utsedde komiterade utarbetade förslag till ny
kyrkolag frågan om en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade rigtning kunde
komma under öfvervägande, hade Riksdagens berörda förslag fått förfalla; och inhemtas
af Justitieombudsmannens till innevarande Riksmöte afgifna embetsberättelse,
att domkapitlen inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden öfver Riksdagens
hemställan rörande ändring i gällande stadgande)! om val till folkskolelärare, men
att frågan härom ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t afgjord.

Vid sådant förhållande och enär, äfven om Riksdagen fattade nytt beslut
rörande förändrade föreskrifter om val till kyrkobetjening, ett sådant beslut med all
sannolikhet skulle af enahanda anledning, som utgjorde hinder för antagande af 1874
års Riksmötes författningsförslag i detta ämne, komma att förfalla, samt frågan om
ändring i stadgandena rörande val till folkskolelärare redan är genom Riksdagens
ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1874 bragt under pröfning af Kongl.

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Maj:t, hvars nådiga beslut i ämnet sålunda torde vara att förvänta, anser sig Utskottet
böra hemställa,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens vidare åtgärd
föranleda.

Stockholm den 24 April 1877.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herr Torpadie: “Under ärendets behandling inom Utskottet har jag uttalat
följande åsigt, den jag anhåller att såsom reservation få anföra eller: att Riksdagen,
med afvaktan å utgången af dess redan gjorda underdåniga framställning i fråga om
sättet för utseende af folkskolelärare, borde i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes i nåder förbereda antagandet af en författning, hvarigenom, med ändring
af gällande föreskrifter angående val till organist och klockare, stadgades, att dessa
skulle, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen
gemensamt väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkomma kyrkoherden
samt att rösterna beräknades efter de grunder, som för rösträtt i kyrkostämma
vore gällande. “

af Herrar Nils Pettersson, Thomasson och Magnus Jonsson, hvilka instämt med
Herr Torpadie.

Herr Anders Persson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i Utskottets
behandling af ärendet.

Stookholw, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.