Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27

Utlåtande 1885:LU27

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

N:o 27.

Ank. till Rikscl. Kansli den 31 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i
§ 4 af förordningen angående fattigvården den 9 Juni 1871.

§ 4 af förordningen angående fattigvården den 9 Juni 1871 har
för närvarande följande lydelse:

»För försörjning af tjenstehjon, statfolk samt fabriks-, handtverks-,
bruks- eller grufvearbetare äfvensom af deras hustrur och hemmavarande
minderåriga barn skall, under den tid arbetsaftalet gäller, husbonden
ansvara, så att de ej falla fattigvården till last.»

Uti en från Andra Kammaren till Lag-Utskottets handläggning
hänvisad motion, N:o 17, har Herr Anders Bengtsson i Kärrmossen — med
begagnande af hufvudsakligen samma, om än till ordalagen något
annorlunda affattade motivering, som den af Utskottet i näst föregående
utlåtande återgifna, men med tillägg, att lika väl som kommuner inom
sig bildade bolag för att utjemna förluster, som genom eldsvådor och
andra olyckor uppstode, lika väl borde hvarje kommun gemensamt bekosta
försörjning och vård för medellösa tjenstehjon, som under tjenstetiden
blefve oförmögna att sköta den tjenst, hvartill de blifvit lagligen
stadde, sedan husbonden under en tid af högst två månader, från den
dag tjenstehjonet blifvit till arbete oförmöget, dragit försorg om dess
försörjning och vård — föreslagit, »att Riksdagen för sin del beslutar, att
4 § uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om fattigvården i riket af den
9 Juni 1871 får följande förändrade lydelse:

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27. 13

För försörjning af tjenstehjon, statfolk samt fabriks-, handtverks-,
bruks- eller grufvearbetare äfvensom af deras hustrur och hemmavarande
minderåriga barn skall, under den tid arbetsaftalet gäller, husbonde
ansvara, så att de ej falla fattigvården till last; dock må, om den, med
hvilken arbetsaftalet är afslutadt, genom sjuklighet Lufver till arbete oförmögen,
denna skyldighet upphöra, då 2:ne månader förflutit från den dag, densamma
blifvit till arbete oförmögen.»

Utskottet, som i näst föregående utlåtande, på derstädes utvecklade
skäl, afstyrkt motionärens med nu förevarande motion sammanhang
egande förslag om ändrad lydelse af 6 § legostadgan, får, med hänvisning
till samma skäl och då den af motionären uppstälda analogi
mellan kommunala anstalter för försäkring mot brandskada samt kommunernas
ställning till nu förevarande fråga ej torde kunna vinna
godkännande, hemställa,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.