Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26

Utlåtande 1879:LU26

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1

X:o 36.

Ant. till Bikscl. Kansli den 9 April 1879, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring
i gällande stadga om skiftesverket i riket.

Uti en inom Andra Kammaren af Herr Fredrik Andersson väckt
och till Lag-Utskottet öfverlemnad motion, N:o 90, anföres, att, enär jordarealen
i förhållande till befolkningen förr varit större, och jordens värde
följaktligen mindre än nu, fordom, då skifte inom ett byalag foretogs,
för o-emensamt behof afsatts mindre beteshagar,. vidsträcktare områden
till grus-, sten-, ler- och torftägt samt omättligt tilltagna, nu mera ofverflödiga
s. k. fägator, in. m., men att efter de skedda ändringarne i skiftes-
och stängselstadgan dylika allmänningars värde för skifteslagets gemensamma
behof förminskats eller försvunnit, hvaremot den eller de delegare,
som varit nog lycklige att få dem inom eller bredvid sina egoområden,
på de öfriges bekostnad erhållit en afgjord fördel. Emellertid
hade understundom § 6 i skiftesstadgan, enligt motionärens mening oriktigt
så tolkats, att en enda af delegarne kunnat hindra ifragasatt delning
af sådan samfäld mark, och det vore ju gifvet, att den eller de,
som droge största nyttan af marken odelad, ej ville ingå i delning eller
e^outbyte med öfrige. På grund af hvad han sålunda anför, föreslår
motionären, »att samfäld mark af hur litet omfång som helst inom ett
eller flera skifteslag, då den icke till gemensam nytta för delegarne kan
begagnas, må genom delning eller egoutbyte skiftas, der minst /3 åt

delegarne sådant önska». .,

3 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket

den 9 November 1866 bestämmer, att ej må redan verkstad enskiftesdelning,
som vunnit laga kraft, eller skifte, livilket enligt Kong!, kungörelsen
den 20 Februari 1821 blifvit såsom enskifte ansedt och lastBih.
till Biksd. Prof. 1879. 7 Sami. 14 Haft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 26.

stäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse meddelats, genom nytt skifte
rubbas, utan så år att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom
åsämjas. Ofvan omförmäla skiften hafva sålunda blifvit likstälda med
laga kraft vunna domar, och Utskottet vill icke bidraga att rubba den
ohygglighet som är och måste vara sådana tillerkänd. Utskottet kan derore
icke tillstyrka bifall till föreliggande motion. Har, på grund af 10
ap. i skiftesstadgan eller förut gällande skiftesförfattningar, mark blifvit
för delegarnes allmänna behof undantagen, bör denna åtgärd vara lika
lörbmdande som hvarje annan bestämmelse beträffande det verkstälda
kiftet Utskottet, som sålunda finner det i sin ordning, att för sådan

hemstäder11 Sklftande erfordras samtlige delegares medgifvande,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 April 1879.

På Utskottets vägnar:
H. G. v. GEGERFELT.

Reservationer:

af Herr Magnus Jonsson mot viss del af motiveringen, samt
af Herrar Anders Persson, Smedberg och Svensén.

Herr Johannes Jonson har begärt få antecknadt, att han till följd af
lingf UUtekotte?16t ^ riksdaSsgöromälen eJ åtagit i ärendets belind -

STOCKHOLM, CENTRAI.-TRYCKERIET, 1879.