Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26 (Utlåtande 1878:LU26 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

JV:o se.

Ank. till Eiksd. Kansli den 26 Mars 1878, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring
i gällande stadganden om val till organist-, klockareoch
folkskolelärarebefattningar.

Enligt erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver tvenne
inom Andra Kammaren väckta motioner angående ändring i gällande
stadganden om val till organist-, klockare- och folkskolelärarebefattningar.

I den ena motionen, N:o 110, af Herr J. E. Johansson, med hvilken
Herrar Per Nilsson och C. V. Berglind instämt, föreslås, »att Riksdagen
måtte besluta:

att med upphäfvande af nu gällande stadganden angående val in. in.
till organist och klockare, förordnas, att dessa skola, sedan förslag blifva
af kyrkoherden i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen
gemensamt väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer
kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt
vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda; samt

att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda
en författning, hvarigenom, med ändring af gällande stadga angående
folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842, förordnas, att rösterna vid
val af skollärare skola, utan att någon särskild rösträtt tillkommer skolrådets
ordförande, beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma
i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.»

I den andra motionen, N:o 48, af Herr J. M. Svenson, yrkas, »att
Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhåller om sådan ändring
i gällande. författningar, att skollärare- och förenade klockare- och skolläraretjenster
hädanefter tillsättas genom votering efter fyrk, samt att
Bill. till Riksd. Prot. 1878. 7 Sami. 15 Höft.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

den föreskriften, att kyrkoherdes eller vikarierande kyrkoherdes röst skall
räknas lika med halfva församlingens, måtte upphäfvas».

24 kap. 30 § Kyrkolagen stadgar, »att organisten väljes af kyrkoherden
och församlingen, som honom lönar, allt som de deröfver kunna
förenas: men vid domkyrkorna måste det ske sa val med consistorii,
som församlingens och kyrkoherdens minne;» och i ol § samma kap.
heter det, att »klockaren skall i lika måtto af kyrkoherden och församlingen
väljas». Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare genom Kongl.
resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 § 22, i hvilken
Kongl. Maj:t — sedan Bondeståndet vid 1786 års riksdag underdänigst
anhållit, det genom en allmän kungörelse i nåder måtte förklaras,
att klockarelägenheter borde efter allmän omröstning och efter
de flesta rösterna i församlingarne tillsättas, lika som vid lediga prestlägenheter
tillginge, så vida pluraliteten folie på en person, hvilken egde
de egenskaper, kyrkolagen och andra författningar fordrade och förmådde
•—• i betraktande så väl af denna ståndets underdåniga anhållan,
som till förekommande af stridigheter emellan lärare och åhörare, förordnade,
att kyrkoherden, sedan han af de till klockaresysslan sökande
föreslagit församlingen tre de mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste,
skulle anställa laglig votering, efter gårdatal, i sockenstufvan,
hvarvid kyrkoherden äfven slutligen skulle aflemna sin röst, hvilken i
beloppet skulle räknas lika med halfva församlingens; öfver hvilket sist
nämnda stadgande genom Kongl. resolutionen den 20 Juni 1794 gifvits
den förklaring, att kyrkoherdens röst borde allenast jemföras mot beloppet
af de församlingens röster, hvilka vid valet blifvit afgifna och
lagligen erkända. Beträffande förenad klockare- och organisttjenst förklarades
i Kongl. resolutionen den 7 Juli 1832, att vid val till sådan
befattning kyrkoherden skall ega lika rösträttighet som vid klockareval.
För Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län är genom Kongl. resolutionen
på allmogens besvär den 17 December 1734, § 78, och Kongl. brefvet
den 5 November 1858 stadgadt, att vid inträffande ledighet af
klockaresyssla, med hvilken folkskoleläraretjenst icke är förenad, må bland
de kompetente sökande, som inom behörig tid sig anmält, den till klockare
antagas, om hvilken församlingens röstegande ledamöter å sockenstämma
enhälligt eller genom röstpluralitet sig med kyrkoherden förena; men
att, derest kyrkoherden och församlingen vid sådant samrådsval icke
kunnat om antagande af någon bland de sökande öfverenskomma, förslag
till den lediga klockaresysslan skall upprättas och val anställas, på sätt
för hvardera af dessa landskap hittills stadgadt och öfligt är; varande
genom Kongl. brefvet den 6 Oktober 1820 förklaradt, att den tillåtelse,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

som från äldre tider varit presterskapet i Lunds stift lemnad att få innehafva
klockaretjenst och till bestridande af göromålen hålla substitut,
får bibehållas, dock med vilkor att, till förvarande af församlingens valfrihet,
på förslaget uppföras endast två prestman och en icke prestman.
I fråga om val af lärare i sådan folkskola, som skall förses med en vid
seminarium godkänd lärare, är i Kongl. stadgan angående folkskoleundervisningen
i riket den 18 Juni 1842, § 6 inom. 3, föreskrifvet, att, sedan
skolstyrelsen upprättat förslag å trenne af de sökande, val emellan de
på förslaget uppförde skall anställas af församlingens i sockenstämma samlade
röstägande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som vid klockareval
och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som kyrkoherdes
vid klockareval; kunnande, i fall mindre än trenne kompetente sökande
sig anmält, skolstyrelsen och församlingen gemensamt förklara sig åtnöjas
med val mellan tvenne sökande eller med den, hvilken såsom ensam
sökande sig anmält. Genom Kongl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, § 2, är den förändring
i dessa bestämmelser gjord, att valen förrättas å kyrkostämma. Lärare
eller lärarinna i mindre folkskola antages deremot enligt 6 § 5 mom.
Folkskolestadgan af husfäderne i den del af församlingen, som en sådan
skola inrättat.

I underdånig skrifvelse den 18 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer,
att Kongl. Maj:t täcktes, med ändring af gällande stadganden angående
val af klockare, organist och annan kyrkbetjening, i nåder förordna, dels
att desse tjensteman och betjente, klockare dock så vida med denna befattning
ej förenades folkskoleläraretjenst, skulle, sedan förslag blifvit af
kyrkoherden upprättadt, af honom och församlingen gemensamt väljas,
samt rösterna dervid beräknas, på sätt i Kongl. förordningen den 21
Mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd funnes stadgadt,
dels ock att, med bibehållande af den ordförande i skolråd tillagda vidsträckare
rösträtt vid val af folkskolelärare, församlingens rösträtt vid
dylikt val måtte efter enahanda grund utgöras. Efter det Kongl. Maj:t
den 5 Januari 1869 öfverlemnat denna Rikets Ständers skrifvelse jemte
öfver densamma afgifna underdåniga utlåtanden af samtliga domkapitel,
äfvensom af Hof- och Stockholms stads konsistorium till den för kyrkolagens
omarbetning förordnade komité, har denna komité, som ej till
behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare, uti sitt den 2 Oktober
1873 afgifna förslag till kyrkolag och kyrkostadga!-, beträffande
tillsättning af klockare-, organist- och kyrkosångaretjenst, hemstält, att,
sedan kyrkoherden på förslag uppfört tre de skickligaste och mest tjenlige
bland de sökande eller, om ej tre behörige sökande vore till, så

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

många, som sig anmält och behörige funnes, kyrkorådet skulle till bernsten
utnämna en bland de sålunda föreslagne; dock att kyrkorådet kunde,
om endast eu sökande vore pa förslaget uppförd, förordna, att åtgärder
för tjenstens tillsättande skulle a nyo i laga ordning vidtagas; innehållande
förslaget särskilda bestämmelser i fråga om klockares tillsättande
inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, nemligen, att derstädes
må, utan att förslag blifvit upprättad t, bland anmälde sökande, som behörige
finnas, den till klockare antagas, om hvilken församlingen i kyrkostämma
enhälligt eller genom mer än hälften af de afgifna rösterna sig
med kyrkoherden förenar; men att, om ej kyrkoherden och församlingen
genom sådant samrådsval kunna förena sig om antagande af någon bland
de sökande, med tjenstens tillsättande då skall förfaras på sätt i förslaget
stadgas för rikets'' öfriga delar. Om lärarebefattning i folkskola vore
med klockaretjenst förenad, skulle med tillsättning af de förenade tjensterna
förhållas på sätt om tillsättning af folkskoleläräretjenst vore förordnadt.
Vore åter organisttjenst förenad med klockaretjenst, skulle
med tillsättningen förfaras på sätt om klockaretjenst vore stadgadt.

I den motivering, hvarmed dessa bestämmelser blifvit beledsagade,
har komitén anfört, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af
klockare, organister och kyrkosångare borde påaktas, skulle, i komiténs
tanke, i de flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden än af
församlingarna sjelfva. Komitén förestälde sig, att den utvidgning af
kyrkorådets befogenhet, som dessa förslag innebure, möjligen skulle i
någon män bidraga till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och
höjande af deras anseende inom församlingarna. Det undantagsförhållande,
som i fråga om ordningen för tillsättning af klockare från äldre
tider varit gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, hade
nära nog antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser. Af
denna anledning hade nyss berörda undantagsstadgande blifvit i lagförslaget
upptaget.

Beträffande nu förevarande fråga yttrade 1874 års Lag-Utskott, att
ej mer än en mening torde finnas derom, att den röstöfvervigt, som vid
valen i fråga vore enligt gällande lag tillerkänd kyrkoherde, icke lämpade
sig efter nutidens förhållanden och folkets bildningsgrad. En lagförändring
härutinnan vore således af behofvet påkallad. Enligt Utskottets åsigt
borde dock det anmärkta missförhållandet afhjelpas på annat sätt än det
af Kyrkolagskomitén föreslagna. Utskottet kunde nemligen icke inse,
hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena i ifrågavarande
hänseende skulle bättre tillgodoses af kyrkoråden än af församlingarna
sjelfva. Då det ej kunde anses mera maktpåliggande att utse klockare,

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

organist och folkskolelärare än att välja prest, torde de förre lika väl
som presten lämpligen kunna och böra tillsättas omedelbart af församlingarna
sjelfva; och ansåge Utskottet, beträffande de ifrågavarande valen,
att dervid borde följas de grunder för röstberäkningen, hvilka i afseende
på kyrkostämma i allmänhet vore gällande.

Hvad anginge de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande gälde
i fråga om tillsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge och
Bohus län, så vore dessa bestämmelser icke att betrakta annorlunda än
såsom eu undantagslag, som lika med annan lag kunde af den lagstiftande
makten ändras; och att göra nämnda provinser i ifrågavarande
hänseende likstälda med landets öfriga delar syntes vara desto mera
lämpligt, som redan nu, i fall vid sainrådsvalet kyrkoherde och församling
ej kunde komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de allmänna
grunderna för klockareval.

Med bifall till Utskottets på dessa skäl framstälda förslag, beslöt
Riksdagen dels eu författning af följande innehåll:

»Med ändring af nu gällande stadganden angående val till organist
och klockare, förordnas, att desse skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden
i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen gemensamt
väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer kyrkoherden,
samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma
i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda»;

dels ock eu underdånig skrifvelse af den 19 Maj 1874, deri Riksdagen
anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder utfärda en författning,
hvarigenom, med ändring af 6 § i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen
i riket den 18 Juni 1842 förordnades, att rösterna vid val till
skollärare skulle, utan att någon särskild rösträtt tillkomme skolrådets
ordförande, beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma
i allmänhet vore eller framdeles kunde blifva bestämda.

Uti nådig skrifvelse den 9 Januari 1875 förklarade emellertid Kongl.
Maj:t, att, enär ofvan berörda, af Riksdagen för dess del beslutade författning
afsåge ändring af kyrkolag och således, enligt 87 § 2 mom. af
Regeringsformen, icke kunde genomföras utan samtycke af allmänt Kyrkomöte,
samt Kongl. Maj:t ej funnit skäl att kalla Kyrkomöte, som då nyligen
varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda; så
och då vid pröfningen af det utaf utsedde komiterade utarbetade förslag
till ny kyrkolag frågan om en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade
riktning kunde komma under öfvervägande, hade Riksdagens berörda
förslag fått förfalla; och inhemtas, beträffande Riksdagens hemställan
rörande ändring i gällande stadganden om val till folkskolelärare, af

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Justitieombudsmannens embetsberättelser, att domkapitlen inkommit med
häröfver infordrade underdåniga utlåtanden, men att frågan ännu icke
blifvit af Kongl. Majer afgjord.

Det för anslag å liknande förslag till ändring i bestämmelserna om
val till organist och klockare vid riksdagarne 1876 och 1877 anförda
skal, eller att, äfven om Riksdagen fattade nytt beslut rörande förändrade
föreskrifter härutinnan, ett sådant beslut med all sannolikhet skulle komma
att förfalla af enahanda anledning, som utgjort hinder för antagande åt
1874 års riksmötes författningsförslag, är nu, då lagtima kyrkomöte under
årets lopp kommer att sammanträda, icke vidare gällande; och då,
efter de många anmärkningar, som mot förslaget till ny kyrkolag i Högsta
Domstolen egt rum, ovisst torde vara, om och när detta förslag kan
komma att för Riksdag och Kyrkomöte framläggas, finner Utskottet tidpunkten
för Riksdagen vara inne att, derest icke frågans slutliga afgörande
skall komma att allt för länge uppskjutas, beträffande organistoch
klockareval förnya sitt år 1874 fattade beslut; hvaremot och då
frågan om ändring i stadgandena rörande val af folkskolelärare redan äi
på grund af Riksdagens ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 19 Maj
1874 på Kongl. Maj:ts pröfning beroende, och antagligen kommer att i
sammanhang med den förra behandlas, aflåtande af ny skrifvelse i samma
syfte icke synes erforderligt.

Utskottet får alltså hemställa:

1) att Riksdagen ville för sin del besluta följande

»Förordning angående ändring i gällande stad ganden

om val till organist och klockare.

Med ändring af nu gällande stadganden angående
val till organist och klockare förordnas, att desse
skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven
ordning upprättadt, af församlingen bland deföreslagne
väljas samt rösterna beräknas enligt de grunder, söm för
rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda»;

2) att motionerna, i hvad de angå aflåtande af
förnyad underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t . om
ändring i föreskrifterna om val af folkskolelärare, icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GE GE RF EL T.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Reservationer:

af Herr Ribbing: »Att gällande stadgande!! om sättet för val af
klockare och organist må kunna behöfva någon ändring, vill jag ej bestrida.
Men ärendet synes mig ej hafva så stor vigt eller brådska, att skäl
vore förhanden, att nu — då kyrkolagsförslaget är färdigt och antingen
är hos eller redan har passerat Högsta Domstolen samt följaktligen väl
otvifvelaktigt är att vänta framlagdt för i år sammanträdande Kyrkomöte
och för nästa, års Riksdag — företaga detsamma till särskild behandling.
Efter min åsigt skulle derföre Lag-Utskottet, af nu anförda skål, hafva
afstyrkt den i ämnet väckta motionen».

af Herr Friherre Åkerhielm: »Vid det förhållande, att Riksdagen så nyligen
som år f874 i nu föreliggande ärende dels för sin del beslutat eu förordning,
dels till Kongl. Maj:t aflåtit en underdånig skrifvelse; men Kongl.
Maj:t i nådigt svar den 9 Januari 1875 meddelat att, enär frågan afsåge
ändring af kyrkolag och icke kunde genomföras utan samtycke af allmänt
Kyrkomöte, samt Kongl. Maj:t ej funnit skäl att kalla Kyrkomöte, som
då nyligen varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda,
samt att vid pröfningen af det utaf kyrkolagskomitén utarbetade
förslag till ny kyrkolag frågan om eu lagförändring i den af Riksdagen
åsyftade rigtning kunde komma under öfvervägande, kan jag ej bättre
förstå, än att ett förnyande af Riksdagens beslut nu är obehöfiigt och
olämpligt, obehöfiigt, emedan frågan icke kan sägas hafva förfallit eller
fallit i glömska, olämpligt, emedan Kyrkomötet snarligen sammanträder;
och, om någonsin grannlagenheten mot svenska kyrkans lagliga representanter
bör afhålla Riksdagen från att i en särskild lösryckt fråga
Kyrkomötet ohördan opiniera, synes mig ett sådant fall här föreligga.

_ Herr Asplund har begärt få antecknadt, att han icke i Utskottet
vant närvarande vid handläggningen af denna fråga.