Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25 (Utlåtande 1883:LU25 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

N:o 25.

Ant. till Riksd. Kansli den 12 April 1883, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om utarbetande
af förslag till ny legostadga.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig hänvisad
en inom Kammaren af Herr Jan Ehasson afgifven motion, N:o 35,
deri motionären erinrar, att Ivongl. Legostadgan för husbönder och
tjenstehjon, utfärdad den 23 November 1833, följaktligen snart varit
gällande i femtio år; att sedan dess utfärdande tider och förhållanden
i flere afseenden förändrats, utan att stadgan under tiden undergått
någon synnerlig ändring; att efter motionärens tanke alltför stränga
och obilliga bestämmelser i densamma ännu qvarstode, hvarå motionären
anför åtskilliga exempel; samt att sadant verkade menligt a
både husbönder och tjenstehjon; och hade dessa omständigheter, som
talade för en omarbetning af legostadgan i dess helhet, gifvit motionären
anledning föreslå, “det Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och en
kommande Riksdag förelägga förslag till ny legostadga.“

Vid 1862—1863 års riksdag''föreslog dåvarande Sammansatta Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, med anledning af flere i
ämnet väckta motioner, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Rikets näst sammanträdande

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25. 13

St ändei meddela förslag till ny legostadga. Såsom skäl för denna
hemställan anförde det Sammansatta Utskottet, att genom den förändring
i åsigter rörande förhållandet mellan husbönder och tjenstehjon,
en senare tid medfört, enligt hvilka åsigter det patriarkaliska förhållande^
dem emellan kunde anses hafva upphört och öfvergått till ett
mera juridiskt, genom de förändringar i bestämmelserna om laga försvar,
som Kongl. förordningen den 29 Maj 1846 om försvarslösa och
till allmänt arbete förfallna personer innehölle, samt genom de tid
efter annan vidtagna förändringar i sjelfva legostadgan, densamma
hade förlorat det inre sammanhang och den sjelföfverensstämmelse,
en lag borde eg a, och stadganden, grundade på helt olika principer,
deri numera hade plats bredvid hvarandra. Ett sådant förhållande
kräfde ovilkorligen rättelse, och behofvet häraf hade så väl vid den
nämnda som flere föregående riksdagar framkallat eu mängd motioner;
men just emedan de principer, hvarpå 1833 års legostadga hvilade,
vore snart sagdt motsatta dåmera gällande åsigter i detta hänseende,
ansåge Utskottet partiella förändringar i densamma mindre lämpliga,
enär de alltid qvarlemnade något af det utdömda gamla. De framstälda
yrkandena om en fullständig omarbetning af legostadgan syntes
derför Utskottet fullt berättigade. Utskottets på dessa skäl grundade
hemställan om en allmän revision af legostadgan bifölls visserligen
af Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet, men blef af Presteoch
Bondestånden afslagen, och man torde icke misstaga sig, om man
tillsknfver .de sistnämnda ståndens beslut en hos dem befintlig farhåga
att, vid eu revision af legostadgan i dess helhet, genom ändrade
lagbestämmelser skulle bortfalla den ännu qvarlefvande återstod af
det patriarkaliska förhållande mellan husbonde och tjenstehjon, hvarå
gällande legostadga är grundad, och livilket förhållande, man må säga
hvad som helst om dess mindre öfverensstämmelse med vår tids åskådning
. och omständigheter, dock utgör kärnpunkten i vår svenska lagstiftning
om tjenstehjonsaftal och hos oss höjer detta aftal — sedt vare sig
från husbondens eller tjenstehjonets synpunkt — öfver ett vanligt arbetsaftal.
En sådan synpunkt är ock i stånd att, om man från densamma
utgår vid bedömande inom tjenstehjonsaftalets gränser af ömsesidig
rätt och skyldighet, i tillämpningen mildra mången af nuvarande legostadgas
onekligen något föråldrade detaljbestämmelser och åstadkomma
att denna stadga, ehuru stiftad för femtio år sedan, ännu kan verka
till gagn.

En alldeles särskild anledning att icke för närvarande påyrka
en allmän revision af legostadgan — en revision, den der i alla hänBih.
till Riksd. Prof. 1883. 7 Sami. 18 Käft. 3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

delser icke torde kunna länge uppskjutas — finner Utskottet i den
nära öfverensstämmelse, med hvilken denna stadga, på sätt Rikets
Ständer redan anmärkte vid 1862 —1863 års riksdag, står till bestämmelserna
om laga försvar. Lagstiftningen i sistnämnda hänseende är nemligen
för närvarande under omarbetning, i det att, enligt hvad upplyses
i Justitieombudsmannens till innevarande riksmöte afgifna embetsberättelse,
de komiterade, åt hvilka Ivongl. Maj:t under den 1 Juli 1881 uppdragit
att utarbeta förslag till ny lagstiftning i de ämnen, som hittills
varit afhandlade i Kongl. stadgan den 29 Maj 1846 om försvarslöse
och till allmänt arbete förfallne personer, numera inkommit med förslag
till förordning angående lösdrifveri, in. m., öfver hvilket förslag
Kongl. Maj:t infordrat underdåniga utlåtanden från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
från hvilka samtligo emellertid utlåtanden ännu icke
till Kongl. Maj:t inkommit.

Vid sådant förhållande, och då vid 1879 års riksdag en af.Utskottet
gjord hemställan om eu allmän revision af legostadgan icke
vann Riksdagens bifall, finner Utskottet för närvarande icke skäl att
tillstyrka förevarande motion; utan hemställer,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 12 April 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Grefve Mörner, Grefve Strömfelt och Berglöf hafva begärdt
få här antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom
Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.