Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25

Utlåtande 1870:LU25

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

o

N:o 25.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om upphäfvande af det stadgande
i pr ester skåpets privilegier af den 16 Oktober 1723,
enligt hvithet presternas gårdar i städerna förklaras fria från
borgerligt besvär och tunga.

Uti en inom Andra Kammaren Täckt motion (N:o 194), som blifvit till Lagutskottet
remitterad, bär Herr E. Leijer föreslagit: “att Riksdagen för sin del måtte
besluta upphäfvandet af den artikel i presterskapets privilegier af don IG Oktober
1723, bvari efterlåtes “Presterskapet, samt Academi-, Gfymnasii- och Scholaa-bctjente
“i städerna sina lagfångne ärfde, köpte och bygde gårdar med sina egor och lägenheter
i åker, äng, hagar, trädgårdar, humlegårdar och kålgårdstomter, som inom
“stadens jurisdiktion äro belägne, fria från all borgerlig besvär och tunga etc. etc. “,
samt hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhålla, det sådana åtgärder måtte vidtagas,
hvarigenom denna del af ifrågavarande privilegium, så fort sig göra låter, upphör
att vara gällande “.

Såsom skäl härför har motionären anfört, att omförmälda privilegium ej
längre kunde anses hvarken berättigadt, sedan presterskapet blifvit delaktigt af
alla de förmåner och rättigheter, som förr tillhörde borgerskapet ensamt, eller behöflig!,
då såväl prester som skollärare voro ordentligt aflönade, samt dessutom
vore, såsom beroende på för tjensten alldeles främmande förhållanden, allt för
ojemnt fördeladt, för att kunna utgöra eu löneförmån.

Utskottet kan icke annat än erkänna befogenheten af dessa anmärkningar
och att ifrågavarande stadgande utgör en qvarlefva från äldre tider, som numera
saknar sitt berättigande. Också har Herr Statsrådet och chefen för Kong! Civildepartementet
vid remissen af ifrågavarande motion yttrat, att han, som insett bchofvet
af föreslagna förändringen, redan skulle hafva vidtagit åtgärd för dess genomförande,
derest icke frågan, såsom berörande presterskapets privilegium, måste
undergå behandling af Kyrkomötet.

Men då denna fråga ej lärer vara af den vigt, att densamma kan föranleda
urtima kyrkomöte; då, under sådant förhållande, ett af Riksdagen nu fattadt beslut

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

om upphäfvande af omförmälda stadgande sannolikt ej skulle leda till åsyftad t resultat;
och då Herr Statsrådets berörda yttrande gifver anledning till det antagande,
att Regeringen är betänkt uppå att till näst sammanträdande Kyrkomöte
göra framställning i ämnet, får Utskottet vördsamt hemställa,

att det nu väckta förslaget ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Mars 1870, kl. 5 e. m._

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig
tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor.

Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (X:o 70),
som till Lag-Utskottets handläggning hänvisats, anfört, hurusom, då lärarne vid
åtskilliga lägre folkskolor samt vid elementar-] är o verken äfven i de lägsta klasserna
åtnjuta förmånen af presterlig tjensteårsberäkning, en förmån, som äfven tillkomme
lärarne vid rikets seminarier, det måste anses såsom en brist i lagstiftningen,
att icke lärarne vid de högre folkskolorna, derest de äro prestman, finge åtnjuta
presterlig tjensteårsberäkning för sina innehafvande lärarebefattningar, äfven
om de icke förrätta presterlig tjenstgöring. Lärarnes vid de högre folkskolorna
tjenstgöring vore i allmänhet lika om ej mera ansträngande än lärarnes vid elementarläroverken
och seminarierna; och nära nog samma qvalifikationer erfordrades
för kompetens till den ena som den andra lärarebefattningen. Den högre folkskolans
eget väl fordrade, att de vid densamma anställde ordinerade lärare tillförsäkrades
presterlig tjensteårsberäkning, emedan de eljest, för vinnande af befordran på