Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24

Utlåtande 1876:LU24

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24,

N:o 24.

Ank. till Riksd, Kansli den 10 Mars 1876, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående förändring i
gällande stadganden, rörande prestval samt val af folkskolelärare^
klockare, organist och annan kyrkobetjening.

Dessa till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta, den ena (N:o 10)
af Herr J. Smedberg och den andra (N:o 3:1) åt Herr F. Andersson, Indika hemstält,

Ilerr Smedberg: att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, “dels att Iiongl.
Maj:t täcktes, med ändring af Kongl. förordningen om prestval den 1 April 1843, i
nåder förordna, att rösträtt vid dylikt val, så val för jordbruks- som andra fastigheter,
hvilkas innehafvande enligt ofvannämnda förordning berättigar till deltagande i
valet, skall utgöras efter fastigheternas taxeringsvärde och de samma i enlighet dermed
åsätta fyrktal; dels att med ändring af gällande stadganden angående val af
folkskolelärare, klockare, organist och annan kyrkobetjening, i nåder förordnas, att
dessa tjenstemän och betjente skola sedan förslag blifvit af kyrkoherden — eller
angående skollärare af skolrådet — upprättadt, af honom och församlingen gemensamt
väljas samt rösterna dervid beräknas på sätt i Kongl. förordningen den 21 Mars
1862 om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd linnes stadgadt; dock att der rösterna
falla lika på olika personer, den skall till befattningen nämnas, som erhållit kyrkoherdens
eller skolrådsordförandens votum''1, och

Herr Andersson: “om icke skäl vore så förändra Kongl. Stadgan om folkundervisningen
i riket af den 18 Juni 1842, § 6 mom. 3, samt Kongl. resolutionen
den 20 November 1786 § 22 och Kongl. brefvet den 29 Mars 1873, att ordförandens
i skolrådet röst vid skollärareval och kyrkoherdens röst vid klockareval ej må gälla
mer än kyrkoherdens röst vid komministersval".

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1 afseende på Herr Smedbergs motion, såvidt den rörer prestval, får Utskottet
erinra, att, sedan Rikets Ständer i skrifvelse den 18 Juni 1866 anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes i den syftning, skrifvelsen närmare utvisar, meddela förändrade bestämmelser
angående, bland annat, prestval, så och efter det samtliga domkapitlen jemte
Hof- och Stockholms stads Konsistorium afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden i
ämnet, har Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 öfverlemnat ärendet till behandling
af den för revision af kyrkolagen förordnade komité, hvars förslag den 20 Mars
1874 till Justitiedepartementet inkommit och blifvit till domkapitlen för afgifvande
af yttranden i ämnet remitteradt.

Då under sådana förhållanden torde vara lämpligt, att Riksdagen afvakta!'' utgången
af sin redan gjorda underdåniga framställning i ämnet, föranlåtes Utskottet
vördsamt hemställa,

1 ro att Herr Smedbergs motion i ofvannämnda del ej måtte till
någon åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Beträffande derefter motionerna i öfrigt, beslöt 1874 års Riksdag i fråga om
val af organist och klockare en författning af ungefärligen samma innehåll, som
Herr Smedberg nu förordat; hvarjemte Riksdagen med underdånig anmälan härom
i det afseende, 87 § Regeringsformen innehåller, i skrifvelse den 19 Maj nämnda år
tillika anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder utfärda eu författning, hvarigenom,
med ändring af 6 § i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i riket den 18
Juni 1842 förordnades, att rösterna vid val till skollärare skulle, utan att någon
särskild rösträtt tillkomme skolrådets ordförande, beräknas enligt de grunder, som
för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet vore eller framdeles kunde blifva bestämda.

Uti nådig skrifvelse den 9 Januari 1875 förklarade Kongl. Maj:t, att enär ofvanberörda,
af Riksdagen för dess del beslutade författning afsåge ändring af kyrkolag
och således, enligt 87 § 2 mom. Regeringsformen, icke kunde genomföras
utan samtycke af allmänt kyrkomöte, samt Kongl. Maj:t ej funnit skäl att kalla kyrkomöte,
som då nyligen varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda;
så och då vid pröfningen af det utaf utsedde komiterade utarbetade förslag till
ny kyrkolag frågan om en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade rigtniug kunde
komma under öfvervägande, hade Riksdagens berörda förslag fått förfalla; och inhemtas
af Justitieombudsmannens till innevarande riksmöte afgifna embetsberättelse!-,
att domkapitlen inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden öfver Riksdagens
hemställan rörande ändring i gällande stadgande!! om val till folkskolelärare, men
att frågan härom ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t afgjord.

Enär, äfven om Riksdagen fattade beslut rörande förändrade föreskrifter om
val till kyrkobetjening, ett sådant beslut med afl sannolikhet skulle af enahanda
anledning, som utgjorde hinder för antagande af 1874 års riksmötes författningsförslag
i detta ämne, komma att förfalla, samt irågan om ändring i stadgandena

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 25,

om val till folkskolelärare redan är, genom Riksdagens ofvannämnda underdåniga
skrifvelse den 19 Maj 1874, bragt under Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anser sig
Utskottet böra vördsamt förorda,

2:o att Herr Smedbergs motion jemväl i nu omhandlade delen
äfvensom Herr Anderssons förslag måtte lemnas utan afseende.

Stockholm den 10 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 25.

Ank. till Riksdagens Kansli den 10 Mars 1876, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt förslag om förklaring af gällande
stadganden rörande jäf mot domare i hushällsmål af allmän
beskaffenhet.

Med förmälan, att, oaktadt den åtgärd som i allmänna ekonomi- och hushållsmål
ankomme på domstolarne på landet oftast inskränkte sig till att deri
afgifva utlåtande, ej sällan inträffade, att nämnde domstolar, med åberopadt stöd
af 13 kap. 1 § Rättegångsbalken, förklarade sig jäfvige att handlägga dylika mål,
har Herr Nils Petersson i Runtorp uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet
remitterad motion (N:o 14) framhållit hurusom en sådan tillämpning af
berörda lagbud ej mindre föranledde dryga kostnader för kommunerna och en skad -