Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

Utlåtande 1881:LU22

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

1

N:o 22.

Ant. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1881, kl, 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om förändrade
grunder för den kommunala rösträtten och dermed
i sammanhang stående frågor.

Frågan om den kommunala rösträtten har vid denna riksdag upptagits
af Herr Ola Andersson uti en inom Andra Kammaren afgifven och
till handläggning af Lag-Utskottet öfverlemnad motion, N:o 111.

Motionären anför hufvudsakligen: att grundsatsen, det hvarje röstberättigad
skall utan modifikation och utan någon bredvid verkande
faktor rösta i förhållande till beloppet af sitt skattebidrag, ledde till att
i många fall ingen kommunalfrihet funnes; att förhållandena emellertid
uti olika kommuner vore så olika, att, äfven med anlitande af både relativt
och absolut röstmaximum — till Vio af kommunens hela fyrktal och
1,000 röster, såsom förut föreslagits — alla missförhållanden icke afhjelptes,
enär den egentliga vinsten af en sådan förändring, som visserligen vore
en stor förbättring, dock nästan blott tillgodokomme de röstegande,
hvilkas röstetal stode närmast de röstetal, som blefve reducerade, men
kommunalmedlemmar med lägre röstetal derigenom icke vunne stort mera,
än att makten utsträcktes till några flere än förut; att derföre röstvärdet
borde bestämmas genom en samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna
sålunda, att hvarje röstberättigad, jemte sin rösträtt
efter skattebidrag, jemväl hade en personlig rösträtt, eller, om detta
ej kunde på rationella grunder utföras, att med tillämpning af dessa
grundsatser en graderad skala antoges; samt att hvad motionären nu
föreslagit endast vore en tillämpning af den uti kommunallagarne neduti.
till Rilesd. Prot. 1881. 7 Sami. 13 Haft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

lagda grundsats, att genom bidrag till kommunens utgifter rättighet förvärfvades
att deltaga i besluten, enär till kommunerna, såväl lands- som
stadskommunerna, utginge personliga bidrag af deras medlemmar till betydande
belopp, hvarpå motionären framlagt åtskilliga exempel, hemtade
ur 1877 års statistik angående kommunernas fattigvård och finanser.

Motionären, som anser att den ifrågasatta förändringen bör omfatta
såväl stad som land, föreslår,

»att Riksdagen för sin del antager de förändringar i kommunallagarne,
som med tillämpning af ofvannämnda grunder äro erforderliga
och som i sådant fall torde af Lag-Utskottet närmare formuleras;

eller ock, derest mera utredning erfordras, än hvad af Lag-Utskottet
kan under riksdagen åstadkommas, att Riksdagen må besluta,

att hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes för nästa
Riksdag framlägga förslag till förändring i de delar af kommunallagarne,
som angå rösträtten och röstvärdet, bygdt på sådana grunder, att rösträtt
betingas och berättigas utaf erläggande af bidrag, och att röstvärdet bestämmes
medelst samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna,
så att en hvar skattskyldig må erhålla skäligt inflytande i
kommunens gemensamma angelägenheter».

Kommunallagarnes ändamål är, enligt deras eget uttalande, att kommuns
medlemmar må ega att sjelfve efter de uti dessa lagar lemnade närmare
bestämmelser vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter.

På det att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande
tanke måtte i alla landskommuner också blifva en verklighet, torde
emellertid något förändrade bestämmelser rörande röstvärdet blifva erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehåller förordningen om kommunalstyrelse
på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas
efter det en hvar åsätta fyrktal. Hur enkel och naturlig den sålunda
gifna regeln än synes, verkar den dock på olika orter efter olika förhållanden
helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade
enligt Statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala
rösträtten år 1871 uti 54 af rikets 2,354 landskommuner en röstegande
öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på eu person utgjorde
uti 360 öfver V4—’/2, uti 1,026 öfver Vio—V», allt af hela fyrktalet; och,
hvad beträffar antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver Vio af
hela kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver lU—l!i, 1,697 öfver

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Vin—V4, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunna inhemtas af
den tabell, som finnes bifogad Lag-Utskottets utlåtande N:o 35 vid 1878
års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke, åtminstone
proportionsvis mellan olika grupper af röstägande, hafva undergått
någon hufvudsaklig förändring.

Det lärer nu vara uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke
alls förefinnes inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kan
utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former
iakttagas, beskatta öfrige kommunalmedlemmar och utse desse att såsom
kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen äro
hans egna, under det han sjelf kan undandraga sig hvarje personligt
kommunalt uppdrag. Att uti en stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen
är i större eller mindre grad kringskuren, visa ofvan anförda statistiska
uppgifter.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862
års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena
i landskommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,
någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva
en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfrige medlemmar af
kommunen ensam besluta är endast en gärd af rättvisa samt ett vilkor
för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse; och för en lindrig
begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt torde billighetsskäl
tala. Inom Utskottet har i sådant afseende ifrågasatts relativt röstmaximum
af Vä eller Vio af kommunens hela fyrktal antingen med eller utan
tillägget af ett ytterligare relativt maximum af det röstetal, som enligt
röstlängden sammanräknad! tillkommer öfrige röstägande, samt antingen
med eller utan undantag beträffande landstingsmannaval. Vid ärendets
handläggning har Utskottet haft tillgång till de tre, af särskilde ledamöter
inom Utskottet utarbetade tabeller, hvilka finnas bifogade detta
utlåtande; och då af dessa tabeller framgår, att ett relativt maximum
af Va af kommunens hela fyrktal icke skulle å nuvarande öfverklagade
förhållanden inverka i någon mån, som kunde verkligen afhjelpa klagomålen,
men detta synes Utskottet ske genom bestämmandet af maximum
till V10 af hela fyrktalet, föreslår Utskottet ett sådant maximum.
För de kommuner, hvarest detta maximum icke skulle upphäfva en
enda röstegandes samtlige öfrige röstegandes samfälda röstetal öfvervägande
rösträtt, har Utskottet ansett nödigt föreslå det tillägg, att
ingen får i något fall utöfva rösträtt för högre röstetal än det, som enligt
röstlängden sammanräknadt tillkommer öfrige röstägande. Utskottet
har deremot icke funnit tillräckliga skäl förekomma att göra något un -

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

dantag från begränsningens tillämpning beträffande landstingsmannaval.
Det egentliga skälet för ett dylikt undantag skulle vara landstingens politiska
betydelse såsom valkorporationer för utseende af ledamöter i
Riksdagens Första Kammare. Utskottet är emellertid af den öfvertygelse,
att den röstbegränsning, Utskottet föreslår, icke skulle komma att i någon
afsevärd mån utöfva inflytande å landstingens sammansättning och dermed
å valen till Första Kammaren. Då man byggt valen till denna
Kammare å kommunal grund, synes ock konseqvensen fordra, att vid en
lindrig begränsning uti den kommunala rösträtten undantag icke måtte
ske för nämnda val, så mycket mera, som de mest betryggande garantierna
för en lämplig sammansättning af Första Kammaren torde vara
att söka uti andra för dessa val gällande bestämmelser.

Hvad städerna vidkommer, så är för dem, hvarest röstvärdet är
bestämdt till en röst för bevillning efter art. II Bevillningsstadgan till
och med en krona, samt vidare en röst för hvarje derutöfver efter
nämnda artikel påförd hel kronas bevillning till staten, genom Kongl.
kungörelsen den 9 November 1869 stadgade dels ett relativt röstmaximum
af en femtiondedel af hela röstetalet, dels ock ett absolut, så att
ingen må rösta för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen
för tio tusen kronors inkomst af kapital eller arbete, och några befogade
klagomål öfver det nuvarande sålunda begränsade röstvärdet uti
städerna äro icke Utskottet kända, hvadan Utskottet antager, att någon
rubbning uti gällande bestämmelser angående röstvärdet uti stad icke
är erforderlig.

På sådan grund och då Utskottet anser den begränsning af röstvärdet
uti landskommuner, Utskottet föreslår, komma att derstädes afhjelpa
de egentligen öfverklagade missförhållandena, finner Utskottet, i
olikhet med motionären, att någon personlig rösträtt utöfver den på
skattegrund icke bör hvarken i stad eller å landet införas. De personella
kommunala bidragen utgå i allmänhet efter grunder och i de flesta
fall jemväl till belopp, som blifvit af Konung och Riksdag bestämda.
De bidrag åter, som af kommunerna sjelfva beslutas, fördelas i allmänhet
efter en hvar kommunalmedlems allmänna bevillning till staten efter
art. II i Bevillningsstadgan, utan att dervid på beloppet i någon mån
verkar de personella utskyldernas storlek. Skulle nu rösträtt tilldelas
äfven dem, som icke erlägga andra bidrag till kommunen än personella
utskylder, komme dessa kommunalmedlemmar att besluta om utgifter,
som endast drabbade andra, men icke i någon mån dem sjelfva,
och ett sådant inflytande på besluten har icke synts Utskottet vara berättigadt.

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet, med anledning
af Herr Ola Anderssons motion, vördsamt hemställa,

1) att Riksdagen ville för sin del besluta följande
förändrade lydelse af § 11 i Förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 Mars 1862, sådan nämnda
paragraf lyder i Kongl. kungörelsen den 8 September
1868:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrk tal; dock må ej någon utöfva rösträtt
för större antal röster än som svarar mot en tiondedel
af kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i
något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden
sammanräknadt tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer
vid sådan beräkning af rösträtt bråktal, skall
det bortfalla.

Skulle detta förslag af Riksdagen bifallas, torde mom. 2 af § 59 i
samma förordning, sådant detta mom. lyder i Kongl. kungörelsen den 8
September 1868, böra beträffande deri förekommande hänvisningar ändras;
och får Utskottet alltså under denna förutsättning föreslå,

2) att Riksdagen måtte för sin del antaga följande
förändrade lydelse af mom. 2 utaf § 59 i Förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862,
sådant nämnda moment lyder i Kongl. kungörelsen
den 8 September 1868:

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af de
bestämmelser och undantag, 8, 9 och 11 §§ innehålla,
tillika kommunens röstlängd. I den---förvaras.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet hänvisad
motion, N:o 76, har Herr P. IJubinette, »i anledning af det berättigade
missnöjet med den nuvarande, i kommunallagen bestämda röstgrunden»
påyrkat »en förändring, hvarigenom missnöjet efter hans tanke
kunde stillas och ropen om en utsträckt kommunal rösträtt kanske
tystna», samt »då rättvisan fordrade, det alla kommuner i samhället med
lika folkmängd borde ställas lika, oafsedt om det vore fråga om stad
eller landsbygd, med undantag af de större städer, der fullmäktigskap

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

enligt nu gällande lag vore bestämdt», för sin del föreslagit, »det Riksdagen
ville besluta,

dels att 27 § 1 mom. i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet af den 21 Mars 1862 måtte få följande förändrade lydelse:

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,
då må, med de vilkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet,
derest kommunalstämman, med mer än halfva antalet af de närvarande
röstberättigade, sig derom förenar;

dels ett tillägg vid slutet af 28 § med dessa ord: »dock ej understigande
tjugu»; och

dels en förändring i 7 § 2 mom. af Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
i stad af den 21 Mars 1862 till följande förändrade lydelse:

I stad med 3,000 invånare eller derunder må det. på de vid allmän rådstuga
röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige
sin beslutanderätt öfverlåta. Till beslut i ty fall erfordras, att mer än
halfva antalet af de närvarande röstberättigade sig derom förena, och
skall beslutet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen anmälas.

Då emellertid Utskottet här ofvan föreslagit en direkt begränsning
uti den kommunala rösträtten å landet, hvilket synes vara ''hvad motionären
hufvudsakligen vill åstadkomma med sitt förslag — som dock, om
det antoges utan någon begränsning af rösträtten, enligt Utskottets mening
skulle i sin tillämpning leda till en alldeles motsatt följd än den
åsyftade, eller till att inom kommunerna ännu mera öka de kommunalmedlemmars
inflytande, som ega de högsta röstetalen — får Utskottet
hemställa,

3) att Herr Hiibinettes motion icke måtte af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 7 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle: »I ett afseende har jag en skiljaktig mening
från den i Lag-Utskottets förevarande utlåtande uttalade, nemligen be -

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

träffande måttet af den begränsning i rösträtten, som af Utskottet föreslås.
Då något särskildt siffertal i detta hänseende icke lärer kunna
såsom det. absolut råtta framhållas, har jag — som uppfattat det väsentligaste
i denna fråga vara ernåendet af sådan inskränkning i den
nuvarande^ rösträtten efter skattegrund, att icke någonsin en enda röstegande
ma ega stadgad rätt att för samtlige medlemmar af en kommun
ensam besluta — ansett att en visserligen af billighet jemväl påkallad,
men utöfver nyssnämnda mal gående, rösträttens begränsning icke bort
sättas större än som läte sig förenas med utsigt till framgång för förslaget
i sin helhet hos Riksdagens båda Kamrar; och då, med afseende
å de under föregående riksdagar, när denna fråga varit under behandling,
af Kamrarne fattade stridiga beslut, det vill för mig synas antagligt,
att den största inskränkning i rösträtten, som nu skulle kunna vinna
sådan framgång, vore den vid 1877 års riksdag af Lag-Utskottet föreslagna
och af Andra Kammaren då godkända, med ett maximum af en
femtedel utaf kommunens hela röstetal efter röstlängden, får jao- för
min del vördsamt tillstyrka Riksdagen

att, med godkännande af lista punkten i Utskottets
förslag för öfrigt, deruti vidtaga den förändring,
att orden »en tiondedel» utbytas mot »en femtedel»;»

af Herr Grefve Mövnev: »Vidhållande de åsigter jag i förevarande
ämne förut uttalat, får jag vördsamt afstyrka bifall till det nu af Utskottet
framlagda ändringsförslag»;

af Herrar Asplund, Friherre Hamilton och Friherre von Essen;

af Herr Sarnzelius: »Vidhållande de åsigter, jag i denna fråga vid
neie föregående riksdagar uttalat, instämmer jag uti Herr Ordförandens
i Lag-Utskottet afgifna reservation».

Herrar Lothigius och Magnus Jonsson hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i motionernas slutliga behandling inom Utskottet.

Tabell N:o 1,

grundad å Statistiska Centralbyråns berättelse rörande kommunala rösträtten år 1871.

L ii n.	Antal kommuner.	Antal röstberättigade år 1871.	E ö s t in a x i m u in */, verkar:	Böstmaximum */io verkar:
Öfvervägande för jord- bruksfastighet.	Öfvervägande för andra beskattningsföremål.	inom antal kommuner.	direkt minskning i rösträtt för	indirekt ökning i rösträtt för	ingen förändring	inom antal kommuner.	direkt minskning i rösträtt för	indirekt ökning i rösträtt för	ingen förändring
antal röstberätti- gade öfvervägande för jordbruks- fastighet.	antal röstberätti- gade öfvervägande för andra beskatt- ningsföremål.	antal röstberätti- gade öfvervägande för jordbruks- fastighet.	antal röstberätti- gade öfvervägande för andra beskatt- ningsföremål.	inom antal kommuner.	antal röstberätti- gade öfvervägande för jordbruks- fastighet.	antal röstberätti- gade öfvervägande för andra beskatt- ningsföremål.	antal röstberätti- gade öfvervägande för jordbruks- fastighet.	antal röstberätti- gade öfvervägande för andra beskatt- ningsföremål.	antal röstberätti- gade öfvervägande för jordbruks- fastighet.	antal röstberätti- gade öfvervägande för andra beskatt- ningsföremål.	inom antal kommuner.	antal röstberätti-gade öfvervägande för jordbruks-fastighet.	antal röstberätti-gade öfvervägande för andra beskatt-ningsföremål.
Stockholms .....................	in	6,942	4,273	37	31	13	1,596	886	74	5,315	3,374	84	107	25	4,032	2,633	27	2,803	1,615
Upsala ..............................	85	5,381	1,948	41	29	20	1,911	1,842	44	3,441	886	71	82	39	3,648	1,526	14	1,651	383
Södermanlands..............	92	6,112	2,104	50	53	19	2,464	930	42	3,595	1,155	81	131	25	4,555	1,524	11	1,426	555
Östergötlands.................	148	11,640	4,222	35	26	10	1,904	1,761	113	9,710	2,451	95	134	31	5,478	2,674	53	6,028	1,517
Jönköpings .....................	126	14,623	1,552	21	12	10	1,587	474	105	13,024	1,068	57	52	27	5,153	791	69	9,418	734
Kronobergs ....................	85	12,467	1,643	18	14	4	1,334	268	67	11,119	1,371	42	36	19	3,904	619	43	8,527	1,005
Kalmar..............................	100	13,571	2,752	21	15	6	1,632	504	79	11,924	2,242	53	41	28	5,668	1,260	47	7,862	1,464
Gotlands...........................	93	6,255	1,611	15	4	13	807	218	78	5,444	1,380	64	39	56	4,205	1,114	29	2,011	441
Blekinge ...........................	33	6,610	1,253	5	4	1	256	49	28	6,350	1,203	9	7	5	1,161	283	24	5,442	965
Kristianstads .................	144	18,255	3,878	37	37	1	2,997	796	107	15,221	3,081	75	75	12	7,215	1,479	69	10,965	2,387
Malmöhus ......................	240	27,719	5,848	55	57	O 0	4,188	1,061	185	23,474	4,784	162	202	30	16,862	3,323	78	10,655	2,495
Hallands .........................	86	10,910	1,793	11	12	i	1,018	126	75	9,880	1,666	51	47	27	5,874	616	35	4,989	1,150
Göteborgs ........................	84	13,666	4,929	8	3	6	778	614	76	12,885	4,309	23	12	19	2,504	1,288	61	11,150	3,622
Elfsborgs ......................	220	22,649	2,797	51	24	31	2,901	852	169	19,724	1,914	123	74	86	9,814	1,815	97	12,761	896
Skaraborgs......................	260	19,715	2,117	85	81	14	3,806	589	175	1 5,828	1,514	204	246	68	13,530	1,384	56	5,939	665
Vermlands........................	86	19,525	3,517	23	9	18	2,395	1,726	63	17,121	1,773	50	28	40	9,048	2,617	36	10,449	860
Örebro .............................	57	9,936	2,950	17	11	9	1,661	666	40	8,264	2,275	38	34	16	4,786	1,613	19	5,116	1,321
Vestmanlands .................	68	5,962	2,109	24	15	10	1,348	705	44	4,599	1,394	51	48	32	3,297	1,454	17	2,617	623
Kopparbergs ..................	45	22,373	3,506	13	3	10	4,265	1,362	32	18,105	2,134	25	7	26	10,118	2,146	20	12,248	1,334
Gefleborgs........................	47	9,533	4,550	18	2	16	3,204	2,300	29	6,327	2,234	32	7	32	6,050	3,563	15	3,476	955
Vesternorrlands ............	63	13,987	4,092	16	1	17	3,129	1,842	47	10,857	2,233	31	5	37	6,343	2,806	32	7,639	1,249
Jemtlands ........................	56	8,085	1,412	4	1	3	429	59	52	7,655	1,350	18	3	21	2,513	304	38	5,569	1,087
Vesterbottens................	13	7,563	1,353	2	—	2	869	147	11	6,694	1,204	4	—	7	•2,638	675	9	4,925	671
Norrbottens..................	12	4,720	1,126	2	—	2	709	143	10	4,011	981	4	1	3	1,455	224	8	3,264	899
Summa	2,354	298,199	67,335	609	444	239	47,188	19,120	1,745	250,567	47,976	1,447	1,418	711	139,851	37,731	907	156.930	28,893
					683	66,308		298,543		2,129	177,582		185,893
Procent af hela kommunantalet	—	—	—	26%					74 %	—		61 %			—		39 %	—
» » röstegareantalet	—	—	—	—	0,2 %	18 %	—	81,s	%		0,6 %	48,6	%	—	50,8	%
		365,534		365,534		365,534

Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.

Tabell N:o 2,

upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten, utvisande huru föreslagen reduktion verkar på dem, som inom rikets

särskilda län då innehade de högsta röstetalen.

L ä n.	Korn in u n.	Fyrktal 18 7 1.	Rösträtt nedsatt till Va af hela kommunens fyrktal.	Rösträtt nedsatt till 7,o af hela kommunens fyrktal.	Anmärkningar.
Hela kommunens.	För kommunalmedlem med högsta fyrktal.	Det reducerade fyrktalet för hela kommunen.	Rösträtt tillkom- mande innehafva-ren af högsta fyrktalet.	Det reducerade fyrktalet för hela kommunen.	Rösträtt tillkom- mande innehafva-ren af högsta fyrktalet.
Öfvervägande för jordbruks- fastighet.	Öfvervägande för andra beskattnings- föremål.
Stockholms ............	Forsmark ...........................	8,375	__	6,197	3,853	1,675	3,015	837
	Solna ....................................	30,129	3,780	—	—	—	29,362	3,013
Upsala .....................	Elfkarleby...........................	32,423	—	11,125	27,783	6,485	24,540	3,242
	Veckholm ...........................	6,356	2,160	—	5,467	1,271	4,832	636
Södermanlands......	Stora Malm........................	16,789	6,204	—	13,943	3,358	12,264	1,679	Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och endast för jordbruksfastighet.
Östergötlands........	Motala .................................	86,727	—	36,203	67,869	17,345	59,197	8,673
	Åt vid....................................	35,208	—	17,122	25,128	7,042	21,607	3,521
Jönköpings ............	Alseda ................................	18,354	—	4,478	11,548	2,672	10,211	1,335
	Säbv ....................................	18,431	2,417	—	—		17,857	1,843
Kronobergs ............	Hofmantorp........................	9,259		4,030	7,080	1,851	6,155	926
	Bergunda ...........................	5,610	1,925	—	4,807	1,122	4,246	561
Kalmar.....................	Hjorted.................................	13,085	4,140		11,562	2,617	10,253	] ,308	Samma person bär högsta röstetalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Gotlands..................	K linte....................................	10,214	—	1,573	—	—	8,780	157	Siffran 8,780 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
	Roma....................................	3,559	828		3,443	712	3,049	356	» 8,049 » » » » » » » »
Blekinge..................	As arum.................................	33,931	—	3,385
	Hiortsberga ........................	6,379	3,064	—	4,591	1,276	3,953	638
Kristianstads .........	Bollerup ..............................	4,551	4,431	—	1,030	910	575	455	Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Malmöhus ...............	Höganäs bruksförsamling	20,974	—	5,317	19,852	4,195	17,754	2,097
	S:t Peters kloster............	4,643	3,890	--	1,681	928	1,081	464	1,081 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.''
Hallands ..................	Vapnö .................................	4,740	2,208	—	3,480	948	3,006	474	Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Göteborgs...............	Fässberg..............................	55,847	—■—	20,129	46,887	11,169	41.303	5,585
	Ytterby.................................	6,817	1,505	—	6,675	1,363	5,994	682
Elfsborgs..................	Trollhättan .......................	46.692	—	15,424	40,606	9,338	35,930	4,669
	Erska....................................	4.691	1,658	—	3,971	938	3,502	469
Skaraborgs ............	Fägre....................................	23,471	—	13,956	14,209	4,694	11,862	2,347
	Edåsa....................................	3,615	3,331	—	1,007	723	646	362
Yermlands...............	Fernebo ..............................	57,328	—	12,731	56,063	11,466	50,330	5,733
	Kroppa.................................	17,162		8,752	11,842	3,432	9,242	1,716	9,242 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Örebro .....................	Hellefors..............................	21,548	10,539		15,319	4,310	13,164	2,155	Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Vestmanlands.........	Skultuna..............................	11,639	—	5,894	8,073	2,328	6,909	1,164
	Kolbäck ..............................	19,385	3,730	—	—	—	17,594	1,939
Kopparbergs .........	Falu landsförsamling......	57.355		19,979	48,847	11,471	40,000	5,735	Siffran 40,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
	Grangärde...........................	34,893	4,226	—	—	—	34,156	3,489
Gefleborgs...............	Ofvansjö ..............................	39*295	—	14,218	32,936	7,859	29,007	3,930	Samma person har högsta fyrktalet både för jordbruksfastighet och i allmänhet.
Yesternorrlands ...	Timrå....................................	43,838	—	25,000	27,606	8,768	23,222	4,384
	Gudmundrå........................	23,691		8,698	19,731	4,738	15,000	2,369	Siffran 15,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Jemtlands ...............	Kall.......................................	7443	—	1,723	- 6,849	1,429	5,725	714
	)) .......................................	7,143	1,123	---	6,849	1,123	5,725	714
Vesterbottens.........	Umeå landsförsamling ...	49,311	—	7,512	—		46,731	4,931
Norrbottens............	Neder Kalix........................	26,144		5,643	25,730	5,229	23,115	2,614
	Öfver Luleå........................	20,447	3,670	—	—	—	18,822	2,045

Hor till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.

Tal). N:o 3,

upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten och utvisande för de kommuner, i hvilka
en enda person då innehade öfvervägande fyrktalet, den inverkan, en'' begränsning i dennes rösträtt till Vs eller Vio af

hela kommunens fyrktal skulle hafva haft.

Län.	Kommun.	Fyrktal 1871.	Rösträtt nedsatt till y5 af hela kommunens fyrktal.	Rösträtt nedsatt till Vin kommunens fyrktal.	Antal röstegande 1871.	Medeltal fyrk på hvar och en af öfrige röstegande.	Anmärkningar.
Hela kommunens	K ommun* inedlemmens	Det reducerade fyrktalet för hela kommunen.	Rösträtt tillkommande inne- hafvaren af högsta fyrktalet.	Det reducerade fyrktalet för hela kommunen.	Rösträtt tillkommande inne- hafvaren af högsta fyrktalet.
öfvervägande för jordbruksfastighet.	öfvervägande för andra beskattningsföremål.
1. 2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	ii.	12.
Stockholms......	Forsmark	8,375		6,197	3,853	1,675	3,015	837	75	29
	Ununge .....	9,836	—	5,048	6,755	1,967	5,772	984	141	34
	Nämdö ...	645	354	—	420	129	355	64	25	12
	Utö .	2,529	1,754	—	1,281	506	1,028	253	15	55
	Nacka ..	790	—	522	426	158	347	79	9	33
Upsala ...	Svinnegarn......	4,470	2,791		2.573	894	1,823’	447	32	54	Som 2:ne röstegande beröras af begränsningen till Vin,
	Holm	1,644	1,274	—	699	329	534	164	11	37	blir approximativa medeltalet för öfrige röst-
	Söderfors...	7.495	—	5,624	3,370	1,499	2,621	750	56	34	egande 31.
	Tolfta .	8,853	—	5,043	5,581	1,771	4,695	885	127	30
	Skefthammar	6.292	—	3.956	3,593	1,257	2,965	629	62	38
	Dannemora...	5,356	—	2,959	3.468	1,071	2,933	536	68	36
	Tegelsmora...	9,244	—	5,825	5,268	1,849	4,343	924	in	31
Södermanlands..	Tunaberg	8,949	4,718	—	6,021	1,790	5,126	895	149	28
	Hyltinge ..	5.061	2,610	—	3.463	1,012	2,957	506	69	36
	Taxinge .	2,726	1,973	—	1.298	545	1,026	273	26	30
Jönköpings ...	Öreryd ...........	2,132	—	1,414	1,144	426	931	213	34	21
Gotlands ..	Bäl	1,247	—	673	823	249	699	125	28	21	-
	Norrlanda	2,649	—	1,380	1,799	530	1,534	265	69	18
	Wisby södra
	landsförsamling	519	408	—	215	104	163	52	4	37
Blekinge ..	Förkärla ..	3,539	1,996	—	2,251	708	1,897	354	49	32
Kristianstads	Sönnarslöf ..	5.941	3,708	—	3.421	1,188	2,827	594	83	27
	Bollerup	4,551	4,431	——	1,030	910	575	455	5	30
	Östra Herrestad	6.917	4,280	—	4.020	1,383	3,329	692	53	50
Malmöhus	Säby ...	4.212	2,485	—	2,569	842	2,148	421	35	50
:	S:tPeters kloster	4,643	3,890	—	1,681	928	1,081*	464	19	41	Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 17 röstegandes
	Bara ...	6.400	3,439	—	4.241	1.280	3,601	640	50	60	fyrktal 9.
	Skarhult ..	6.008	3,099	—	4,110	1,201	3,510	601	42	71
	Stora Herrestad	7,360	4,762	—	4,070	1,472	3,334	736	34	78
	Högestad .......	3,897	2,186	—	2,490	779	2,040''	390	17	107	Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes
Hallands	öfraby	2.401	1,479	—	1.402	480	1,162	240	31	30	fyrktal 84.
Elfsborgs ...	Bergstena......	925	509	—	601	185	509	93	44	9
	Fullestad......	1,285	677	—	865	257	737	129	48	12
	Rödene...	1,208	656	—	794	242	593*	121	17	34	Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes
	Säm	1,642	—	1,216	754	328	590	164	10	47	fyrktal 23.
	Asklanda ...	1,055	—	591	675	211	570	106	31	15
	Seglora	10,276	—	5,353	6,978	2,055	5,951	1,028	107	46
Skaraborgs ...	Fägre......	23.471	—	13,956	14.209	4,694	11,862	2,347	228	41
	Svenneby.........	1.897	954	—	1.322	379	973*	190	13	79	Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 11 röstegandes
	Hagelberg .....	1.989	1,015	—	1,372	398	1,173	199	32	31	fyrktal 71.
	Bjurum	1,540	1,210	—	638	308	484	154	34	10
	Edåsa .	3.615	3,331	—	1.007	723	646	362	11	28
	Tidaholm........	4,908	3,012	—	2.878	982	2,128''	491	27	73	3:ne röstegande beröras af V10 begränsningen. Approxi-
	Nykyrka	7.418	—	4,703	4,199	1,484	3,457	742	63	43	mativa fyrktalet för öfrige 24 röstegande 27.
	Vättak	1,594	802	—	1,111	319	951	159	20	41
	Öfva .........	2,060	1,395	—	1,077	412	87 L	206	21	33
	Slädene.....	1,205	780	—	666	241	545	120	23	19
	Tådene...	2,586	1,414	—	1,689	517	1,431	259	34	35
Vermlands ......	Kroppa...	17.162	•—	8,752	11,842	3,432	9,242*	1,716	107	79	Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af öfrige 105 röst-
	Borgviks kapell	13,104	—	7,130	8,595	2,621	7,284	1,310	127	47	egandes fyrktal 55.
	Bogens kapell ..	1,221	901	—	564	244	442	122	26	13
Vestmanlands...	Skultuna .	11.639	—	5,894	8,073	2.328	6,909	1,164	80	72
Kopparbergs ..	Silf berg.......	6,479	3,379	—	4,396	1,296	3,748	648	189	16
Gefleborgs ......	Högbo	25,548	—	14,128	16530	5,110	13,975	2,555	304	37
Vesternorrlands	Timrå ...........	43.838	—	25,000	27,606	8,768	23,222	4,384	412	45

.* Approximativ siffra, uppkommen derigenom, att äfven annan eller andra af kommunens medlemmar beröras af begränsningen, hvilkens fyrktal dock i den
statistik, som förelegat, icke är till siffran uppgifvet och ur hvilken statistik endast den upplysning erhållits, att detta fyrktal ligger inom vissa gränser.

Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.