Lag- Utskottets Utlåtande N:o 22

Utlåtande 1879:LU22

12

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 22.

Detta utlåtande har, enligt till Utskottet ankommet protokollsutdrag,
blifvit af Första Kammaren återförvisadt; men, enär Andra
Kammaren bifallit Utskottets hemställan samt frågan således, jemlik!
63 § Riksdagsordningen, måste anses hafva förfallit, lärer icke någon
vidare åtgärd med anledning af återremissen kunna af Utskottet vidtagas;
hvilket, Utskottet får

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 4 April 1879.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Herr Johannes Jonsson har begärt få här antecknadt, att han efter
undfången ledighet varit från Riksdagen frånvarande, då detta ärende
i Utskottet handlagts.

N:o 22.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1879, kl. 2 e. m.

Lag- Utskottets Uflätande, i anledning af väckt motion om förändrad
lydelse af 47 § konkurslagen.

47 §. Konkurslagen innehåller, att, »under anslagstiden läte gode
männen fast egendom värderas, som i Utsökningsbalken sägs. Ej må

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2H.

dock sådan egendom före inställelsedagen försäljas, utan så är, att den

för mfpp.k-rmH rvälrl c* ^_____ tt, --i • in

n.. • , 1 1 i , IT/,. Ö x Ulan ötl cll . cl It U.0JA

för mtecknad gäld utmätt blifvit.» 6 kap. Utsökningsbalken handlade
ock om »huru fast gods värderas skall.» 1 Kongl. förordningen om
nya utsoknmgslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas
skall, den 10 Augusti 1877, stadgas emellertid, dels i 5 8, att »der hänvisning
till l;tsöknmgsbalken i lag eller särskild författning förekommer
skall motsvarande bestämmelse i nya lagen eller i denna förordning
tillampas», dels ock i 11 §., i stället för 6 kap. Utsökningsbalken
åt 1734 ars lag följande:

»Åskar borgenär, som i fast pant sitter eller vunnit införsel i
gäldenär fasta gods, värdering å fastigheten, efter ty i förordningen
angående ändring i gällande bestämmelser om lagfart å fast pant den
t-fr1 1 i stadgas; skall värderingen förrättas å landet af häradshöfding
med tvänne gode män och i stad af trenne Rådstufvurättens
ledamöter.

Värderingsmän, som ej äro edsvurne domare, böra förut i gäldenarens
och borgenärens närvaro ed gånga, att de skola det gods så
värdera, som de efter bästa förstånd och samvete pröfva det värdt vara,
Sedan allt noga värderadt och upptecknadt är " ‘

männen bref derå gifva.»

skola värderings -

Under anförande, att den i 47 § Konkurslagen föreskrift^ domare\addering
åt konkursbo tillhörig fast egendom icke vore af någon nytta
och endast förorsakade onödiga omkostnader, enär det egendomen åsätta
taxeringsvärde kunde anses såsom en säkrare vägledning angående verkhga
varhet, an domarevärderingen, föreslår Herr A. P. Lind uti en af
Andra Kammaren till Lag-btskottet öfverlemnad motion, N-o 76 »att
Riksdagen måtte besluta, det 47 § i nu gällande konkurslag må erhalla
endast följande lydelse:

Ej må fast egendom före inställelsedagen försäljas, utan så är,
att den for mtecknad gäld utmätt blifvit.»

Lika med motionären finner Utskottet den föreskrifna värderingen
af eu till konkursbo afträdd fäst egendom öfverflödig och förorsakande

onödig Kostnad. Stad£rn qrrl nmn rv m-w-. 1-!____ *_1 l i • i

vare

Sådan värdering torde nemligen icke kunna erbjuda

• , .. O AV/IVVv iv null cl CiU

sig ga Ide nären, förvaltarne, borgenärerne eller spekulanterne

J \ T V, V t AV 1 O’ I rv/4 v» v» i»..______1 1 i T '' f A , • i - _

“ —A. it* '' n, 7 ~ ö omiciijit in iity nä gon

synnerlig ledning för uppskattande af fastighetens värde utöfver hvad
andra tillgängliga upplysningar lemna. Medan ännu, på grund af
Kong! förordningen den 27 April 1810, vid exekutiv försäljning af utmätt
fast egendom försäli mr»o*Pn almllo 4*^ v/-»™ AA : _ p _

säljningen skulle föregås utaf värdering af egendomen,
vid egarens påfordran, genom domaren, kunde den i konkursagen
stadgade värdering vara af någon nytta, enär, derest fastigheten,
hvit het val vanligast är händelsen i konkurs, sedermera på grund af
Lih. till Riksd. Prof. 1879. 7 Sami. 11 Afd. 3

14 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

51 § konkurslagen skulle försäljas i den ordning, som om last egendom,
den der utmätt blifvit, var stadgadt, värderingen då var undangjord.
Nu fordras emellertid, på grund af §§ 73 och 79 i nya utsökningslagen,
för försäljning åt utmätt fast egendom icke annan värde
ring än sådan, verkstad af vederbörande utmätningsman, med biträde,
der han så finner nödigt, af tillkallade sakkunnige män, och skäl torde
icke kunna anföras, hvarföre domarevärdering skulle bibehållas för all
till konkursbo öfverlemnad fast egendom, sedan den icke vidare kan
ifrågakomma ens vid utmätt fastighets försäljning.

Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen, med bifall till förevarande motion,
måtte för sin del besluta följande förändrade lydelse
af 47 § i konkurslagen den 18 September 1862:

»Fast egendom må ej före inställelsedagen försäljas, utan så är,
att den för intecknad gäld utmätt blifvit.»

Stockholm den 4 April 1879.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GE GE RF EU T.

Herrar Lindgren, Johannes Jonsson och Smedberg hafva begärt
få antecknad!, att de efter undfången ledighet varit från riksdagen
frånvarande, då Utskottet behandlat denna motion.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1879.