Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

Utlåtande 1868:LU22

o

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

&:« 22.

Ar.k. till Rikad. Kansli d. 28 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändradt röstber
åkning ssätt vid orgelnisters och klockares tillsättande.

I ofvanberörda ämne nu gällande föreskrifter återfinnas uti 24 Kap. 30
§ Kyrkolagen, der det stadgas, att “orgelnisten väljes af kyrkoherden och församlingen,
som honom lönar, allt som de deröfver kunna förenas", och i 31 §
samma Kapitel, der det heter, “att klockaren skall i lika måtto af kyrkoherden
och församlingen väljas". Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare genom
Kongl. Resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 och Kongl.
Resolutionen den 20 Juni 1794 sålunda, att, sedan kyrkoherden af de till
klockaresysslan sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i
alla afseenden skickligaste, skall han anställa laglig votering efter gårdatal i
socknestufvan, hvarvid kyrkoherden äfven slutligen aflemnar sin röst, hvilken i
beloppet räknas lika med halfva församlingens och dervid bör allenast jemföras
med beloppet af de församlingens röster, som vid valet blifvit afgifna och lagligen
erkända. Genom 2 § i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 har dock den förändring i ofvanberörda
föreskrifter blifvit gjord, att valen förrättas å kyrkostämma.

Olämpligheten af dessa stadganden har uti en inom Andra Kammaren
väckt motion, N:o 240, blifvit framhållen af Herr J. F. Fredricson, hvilken
föreslår, dels att 30 § i 24 Kap. Kyrkolagen måtte erhålla följande förändrade
lydelse:

"Orgelnisten väljes af kyrkoherden och församlingen i kyrkostämma, och
ege pastor att dervid beräkna en hel röst för sitt embete utom rösträtten för
pastorsbostället";

dels ock att 31 § i samma kapitel måtte ändras, så att början af
densamma komme att lyda sålunda:

3

Lag--Utskottets Utlåtande N:o 22.

“Klockaren skall i lika måtto och efter samma röstberäkningsgrund,
som för orgelnists antagande stadgadt är, väljas af kyrkoherden och församlingen.
"

Enahanda förslag var äfven vid sistlidne riksdag af samme motionär
framstäldt. Uti det Utlåtande, Lag utskottet då öfver detsamma afgaf, erinrade
Utskottet, hurusom Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag, med anledning
af väckta motioner i ämnet, aflåtit underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
deruti Rikets Ständer anhållit, bland annat, att Kongl. Maj-.t täcktes, med
ändring af gällande stadganden angående val af klockare, orgelnist och annan
kyrkobetjening, i nåder förordna, att desse tjenstemän och betjente, klockare
dock så vida med denna befattning ej förenas folkskoleläraretjenst, skola, sedan
förslag blifvit af kyrkoherden upprättadt, af honom och församlingen gemensamt
väljas, samt rösterna dervid beräknas, på sätt i Kongl. Förordningen den
21 Mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd finnes stadgadt;
och ansåg vid sådant förhållande Utskottet motionen ej böra till någon åtgärd
föranleda, i öfverensstämmelse med hvilken mening ärendet af Riksdagen afgjordes.

Såsom skäl för förslagets förnyade framläggande anför motionären, att
en ytterligare underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uti ifrågavarande, enligt
motionärens åsigt, för kommunerna särdeles vigtiga ämne möjligen skulle påskynda
reformens genomförande; men då det icke torde vara lämpligt, att
Riksdagen till Kongl, Maj:t inkommer med förnyad framställning i ett ämne,
som så nyligen blifvit till Kong], Maj:ts nådiga pröfning hänskjutit, får Utskottet
hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon vidare åtgärd
föranleda.

Stockholm den 27 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.