Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21

Utlåtande 1877:LU21

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1

H:o 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1877, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande i Rättegångsbalken
af ett stadgande angående fataliers bevarande.

Uti en inom Ändra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 90) har Herr Lasse Jönsson, under förmälan, att det
stundom händt, att rättegångshandlingar, som skolat å annan ort inlemnas,
till följd af posternas fördröjande genom naturhinder för sent framkommit,
hvarigenom fatalier i vigtiga mål gått förlorade, föreslagit, att i Rättegångsbalken
måtte införas ett stadgande derom, “att den, som med postqvitto
styrker, att hans rättegångshandlingar blifvit i så god tid afsända,
att de under vanliga förhållanden bort hinna inom fatalietidens utgång å
vederbörligt ställe inlemnas, skall, om de poster, med hvilka handhngarne
afgått eller bort afgå, af naturhinder eller olyckshändelse uppehållas eller
förstöras, ändock anses hafva sin talan bevarat.“

Af ordalagen i motionen synes framgå, att motionären med sitt förslag
hufvudsakligen afsett måls fullföljande i högre instanser. Den tid,
inom hvilken sådant skall ske, är emellertid i vår lag sa rundligt tilltagen,
att den part, som insänder sina handlingar så sent, att posternas
fördröjande en eller annan dag. föranleder att desamma framkomma efter
fatalietidens utgång, i allmänhet ej torde hafva skäl till berättigad klagan
deröfver.

Pröfvas emellertid det förekomna hindret hafva utgjort laga förfall
för parten att i rättan tid sina handlingar ingifva, så medgifver lagen redan nu,
att Hofrätt må vademål upptaga, och i andra fall lemnar 31 kap. RättegångsBih.
till Riksd. Prof. 1877 7 Samt. U Raft.

2 Lag-Utsicottets Utlåtande N:o 21.

balken hänvisning att hos Konungen söka, det försuten laga tid må gifvas
åter, hvilket, då skälig anledning dertill visas, ej eller lärer förvägras.

Utan att åstadkomma betänklig oreda i åtskilliga rättsförhållanden
och särskild! hvad angår verkställande af domar och utslag, som vunnit
laga kraft, synes Utskottet, att lagstiftningen i förevarande hänseende icke
kan ga längre än den gjort; och allra minst kan Utskottet tillstyrka att,
såsom motionären fifrågasatt, göra den ofta vigtiga och på andras rätt inverkande
frågan, om fatalier skola anses bevarade eller icke, beroende allenast
på ett intyg från någon postanstalt; hemställande Utskottet alltså

vördsamt,

; *

att motionen matte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 4 April 1877.

På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MABCCTS’ B O KTR YCK B BI-AKTIEBOLAG, 18 7 7.