Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20 (Utlåtande 1878:LU20 Lagutskottet)

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1878, kl. 5 e. m.

La g-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om tilllägg
till gällande föreskrifter om aktiebolag.

I sin till innevarande lagtima riksmöte afgifna, till Lag-Utskottet
öfverlemnade. embetsberättelse har Justitieombudsmannen anmärkt att,
om någon ville anhängiggöra rättegång mot ett aktiebolag och stämde
den person, hvilken han hade anledning antaga vara bolagets verkställande
direktör och den, som för bolaget egde tala och svara, men denne
icke hörsammade stämningen, det icke vore möjligt för käranden att inför
domstolen ådagalägga, att han instämt rätt person, helst bevisning i
sadant afseende måste hemtas ur bolagsstämmoprotokollen, hvilka bolaget
icke hade skyldighet att tillhandahålla, hvaraf åter följde, att målet
förfölle. Under anförande, att, om det för undanrödjande af nämnda
olägenhet erforderliga stadgande infördes i Kongl, Förordningen om aktiebolag
den 6 Oktober 1848, detsamma antagligen icke skulle anses bindande
för andra än hädanefter bildade så beskaffade bolag, har Justitieombudsmannen
derföre föreslagit, »att Riksdagen för sin del beslutar en
förordning af ungefärligen denna lydelse:

»Hvarje aktiebolag, med undantag af bankbolag, hvarom Korn»],
kungörelsen den 12 Juni 1874 handlar, åligger, att så snart syssloman
blifvit valde att utgöra bolagets styrelse för de företag, om hvilka bolaget
sig förenat, samt att å bolagets vägnar tala och svara, genom dessa
genast eller inom fjorton dagar efter det sådant val skett, hos rådstufvurätten
eller domhafvande:! i den ort, der bolagets styrelse enligt bolagsordningen
har sitt säte, lemna uppgift å de valde styrelseledamöter -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

nas namn samt tillika anmäla, huruvida desse gemensamt eller någon
särskild bland dem eger att å bolagets vägnar tala och svara. Underlåtes
detta, böte sysslomännen från 50 till 500 kronor. Rådstufvurätten
och domhafvanden hålle sedan nämnda uppgifter och anmälanden för
allmänheten tillgängliga.»

Vidare har Herr Joll. Gröpe uti en inom Andra Kammaren väckt
och till Utskottets handläggning öfverlemnad motion, N:o 58, anfört, att
styrelse för aktiebolag, hvilken enligt 8 § i Kongl. förordningen den 6
Oktober 1848 egde att å bolagets vägnar tala och svara, vanligtvis inom
eller utom sig utsåge en verkställande direktör eller förvaltare, som för
bolaget handlade och vandlade, utan att tredje man, som med bolaget
komme i affärsberöring, kunde ega kännedom om hvilka personer utgjorde
bolagets egentliga styrelse och följaktligen borde af den, som
blefve nödsakad mot bolaget föra talan, till domstol instämmas eller
annars delgifvas offentlig myndighets beslut; och har motionären, som
för undanrödjande af denna olägenhet ansett tillämpning uti ifrågavarande
fall af det i 11 kap. 8 § Rättegångsbalken med afseende å arfvingar
i oskift bo medgifna stämningssätt äfven beträffande styrelse för
aktiebolag lämpligen kunna användas, på grund häraf föreslagit: »att
Riksdagen för sin del måtte besluta, det ofvannämnda § i lagen om aktiebolag
skall erhålla följande lydelse:

Bolaget välje syssloman, en eller flere, att utgöra bolagets styrelse
för de företag, hvarom bolaget sig förenat, samt att å bolagets vägnar
tala och svara. Består styrelsen af flere personer, böra stämningar och
offentliga myndigheters beslut, hvilka skola styrelsen kungöras, delgifvas
styrelsen på sätt 11 kap. 8 § Rättegångsbalken stadgar om delgifning

af stämning å arfvinge i oskift bo. Alla skriftliga afhandlingar--- —

en för alla och alla för en».

Den sålunda framhållna svårighet för allmänheten att med nu
gällande lagbestämmelser i ämnet, i saknad af tillgång till kännedom
om, hvilka personer utgöra aktiebolags styrelse, vid förefallande behof
kunna mot sådant bolag bevaka sin rätt, bar synts Utskottet, på sätt Justitie-ombudsinannen
anmärkt, påkalla lagstiftningens mellankomst. Beträffande
sättet, på hvilket denna mellankomst skall ega rum, anser Utskottet
företräde böra lemnas åt Justitie-ombudsmannens förslag. Då
Kongl. förordningen om aktiebolag den 6 Oktober 1848 i 8 § stadgar,
att bolaget skall välja syssloman, en eller flere, att utgöra bolagets styrelse
för de företag, hvarom bolaget sig förenat, samt att å bolagets
vägnar tala och svara, synes nämligen häraf såsom en gifven konseqvens
böra följa, att i detta såsom i andra likartade fall kännedom om valets
utgång skall kunna ur tillgängliga handlingar inhemtas.

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 20.

Att, såsom Herr Grape yrkat, på aktiebolag tillämpa det i 11 kap.
8 § Rättegångsbalken medgifva sätt att stämma arfvingar i oskift bo,
har, hufvudsakligen i anseende till svårigheten att afgöra, hvem som i
detta fall motsvarade »den, som i boet sitter», Utskottet icke ansett sig
kunna tillstyrka.

På grund af hvad nu anförts får Utskottet, som icke finner erforderligt
att lemna rätten eller domhafvande!! särskild föreskrift att hålla
de hos dem gjorda anmälanden för allmänheten tillgängliga, vördsamt
hemställa,

att Riksdagen ville för sin de! besluta följande

»Förordning angående tillägg till gällande föreskrifter
om aktiebolag.

Styrelse för aktiebolag, hvilket enligt Kongl. förordningen
den 6 Oktober 1848 vunnit Konungens stadfästelse
å sin bolagsordning, åligger att, då val till
styrelse eller styrelseledamot skett, inom fjorton dagar
derefter hos rätten eller domhafvande!! i den ort, der
styrelsen har sitt säte, göra skriftlig anmälan om valets
utgång. Har åt särskild person uppdrag lemnats att i
allmänhet för bolaget tala och svara, skall ock derom
inom lika tid, sedan sådant uppdrag lemnades, enahanda
anmälan ske. Försummas något af hvad sålunda är
föreskrifvet, böte styrelsen från och med femtio till
och med fem hundra kronor.»

Stockholm den 11 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Reservationer:

af Herrar Samzelius, Grefve Morner, Sundell och Magnus Jonsson,
hvilka inom Utskottet yrkat, att sista punkten i förslaget till förordning
skulle erhålla följande lydelse: »Försummas något af hvad sålunda är föreskrifvet,
böte styrelsens ledamöter hvar för sig från och med tio till och
med ett hundva kronor.»