Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20

Utlåtande 1873:LU20

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 April 1873, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande
skiftesstadga,

I 3 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den
9 November 1866 är föreskrift, att ej må redan verkställd enskiftesdelning, som
vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl. kungörelsen den 20 Februari
1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse
meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är att alla, hvilkas rätt är af frågan
beroende, åsämjas.

Nu har Herr August Börjesson uti en inom Andra Kammaren väckt, till
Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 142) föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig
skrifvelse anhålla, “det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästa
Riksdag framlägga förslag till sådan ändring i skiftesstadgan, att, utan hinder af
förut faststäldt laga skifte, nytt sådant må ske, der minst tre fjerdedelar af skifteslagets
delegare, livilka jemväl ega eller med stadgad åborätt innehafva tre fjerdedelar
af skifteslagets jord, sådant för vinnande af större beqvämlighet fordra."

Såsom skäl för denna sin framställning har motionären anfört, att under
den tid, särdeles i början, då Kongl. skiftesstadgan den 24 Maj 1827 var gällande,
många laga skiften kommit till stånd hvilka voro högst olämpliga, i det att de
särskilda hemmanslotterna erhållit alltför många egoskiften, ofta utlagda i oformliga
figurer. Visserligen hade i de flesta fall skiftesdelegarne sjelfva härtill medverkat,
dels för att undgå utflyttnings- och odlingskostnader, och dels emedan de föreställt
sig att ny eller oodlad jord aldrig, eller åtminstone icke på lång tid, kunde tåla
jemförelse med den gamla åkerjorden, hvadan de ansett rättvisan fordra, att en
hvar skulle erhålla någon andel i denna jord; men med jordbrukets utveckling
hade åsigterna härutinnan numera väsendtligen förändrats. Motionären ansåge derföre
att tiden vore inne för eu lagstiftnings åtgärd i föreslagna syfte.

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Utskottet, som tagit frågan under öfvervägande, kau icke dela denna åsigt.
Äfven om det måste medgifvas, att de äldre laga skiftena icke alltid blifvit verkställda
på ett sätt, som öfverensstämmer med nutidens fordringar i afseende på
ett väl ordnadt jordbruk, torde dock de endast undantagsvis förekommande olägenheterna
häraf icke kunna anses rättfärdiga en återkallelse af den åt jordegarne
lagligen tillförsäkrade trygghet i besittningen af den jord som blifvit dem tillskiftad.
Och måhända skulle jemväl den genom en sådan återkallelse uppkommande osäkerhet
förringa deras håg att nedlägga kostnad och arbete på jordens förbättrande.
För öfrigt må erinras, att anmärkta olägenheterna i någon mån torde kunna afhjelpas
genom tillämpning af skiftesstadgans bestämmelser om egoutbyte emellan byar och
hemman.

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den S April 1873.

På Utskottets vägnar:
H. G. v. Gegerfélt.

Reservation:

af Herr M. Jonsson.