Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 (Utlåtande 1967:Ku55 - höst Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Nr 55

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med
förslag angående rösträtt för utlandssvenskar m. m.
jämte motioner.

I proposition nr 145 har Kungl. Maj :t (just:dep.) föreslagit riksdagen
att antaga förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Förslaget 1) åsyftar att bereda vissa utlandssvenskar möjlighet att delta
i andrakammarval och folkomröstningar i Sverige. Det innehåller därutöver,
liksom förslaget 2) i dess helhet, vissa ändringar av närmast formell natur.

Två par följ dmotioner har väckts:

1) 1: 893 av herr Dahlén m. fl. och II: 1108 av herr Wedén m. fl.

2) 1: 89i av herr Holmberg m. fl. och II: 1107 av herr Bohman m. fl.

Under den allmänna motionstiden väcktes tre par motioner om rösträtt
för utlandssvenskar:

1) I: 81 av fru Segerstedt Wiberg och 11: 110 av herr Hamrin i Jönköping 2)

I: 379 av herr Dahlén m. fl. och II: 477 av herr Ohlin m. fl„

3) I: 380 av herr Holmberg m. fl. och II: 474 av herr Bohman m. fl.

Utskottet behandlar i detta utlåtande propositionen och samtliga fem
motionspar. Med hänsyn till att lagförslaget 2) som nämnts endast innefattar
ändringar av väsentligen formell karaktär och inte föranlett någon
erinran, anser sig utskottet böra beträffande detta hänvisa till propositionen
utan att trycka om det här. Lagförslaget 1) återges däremot på sid.
2—17. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 55

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen1, dels att 1, 12—14, 28, 30, 37—40, 51, 52, 55, 55 a, 56, 57, 61—63,
65, 70, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§ samt rubriken närmast före 37 § skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att 53 och 53 a §§ skall erhålla
beteckningarna 52 a respektive 53 §, dels att omedelbart efter den
nya 53 § skall införas en ny rubrik och tio nya paragrafer, 53 a—53 j §§,
av den lydelse som nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

För valen — ---—• — — — valkretsar nämligen:

1. Stockholms stad--------Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra 7. Kalmar läns norra och södra

landstingsområden samt Gotlands landstingskommuner samt Gotlands
län. län.

8. Blekinge län ---------Norrbottens län.

1. Utgör landstingsområde egen
valkrets, förrättas val till första kammaren,
som grundar sig å stadgandena
i § 7 mom. 2 riksdagsordningen,
av landstinget vid lagtima möte;
skall val äga rum på grund av föreskrifterna
i § 7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen,
sammanträder landstinget
till urtima möte.

2. Omfattar valkrets ett lands tingsområde

jämte en eller flera
städer, som ej deltaga i landsting,
bestämmer Konungens befallningshavande
tid och ställe för valet. Val,
som grundar sig å stadgandena i
7 § 2 mom. riksdagsordningen,

1. Utgör landstingskommun egen
valkrets, förrättas val till första
kammaren, som grundar sig å stadgandena
i § 7 mom. 2 riksdagsordningen,
av landstinget vid lagtima
möte; skall val äga rum på grund av
föreskrifterna i § 7 mom. 3 eller 4
riksdagsordningen, sammanträder
landstinget till urtima möte.

2. Omfattar valkrets en landstingskommun
jämte en eller flera städer,
som ej deltaga i landsting, bestämmer
Konungens befallningshavande
tid och ställe för valet. Val,
som grundar sig å stadgandena i
7 § 2 mom. riksdagsordningen, skall

1 Senaste lydelse se beträffande 1, 39, 40, 55 a och 57 §§ 1963:127, 12 och 13 §§ 1965:53, 14 §
1937:181, 28 § 1933:53, 30 § 1944:84, 37 § 1946:498, 38 § 1965:603, 51—53 och 53 a §§ 1966:153,
55, 56, 65, 70, 72, 73, 75 och 77 §§ 1962:71, 61 § 1944:84, 62, 63 och 96 §§ 1965:608 samt 95 §
1964:128.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

skall utsättas att äga rum i samband
med landstingets lagtima möte,
dock tidigast å andra dagen för mötet.

I fall, ------- — ----

3. Tillhöra landstingsområden
inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för
valet. Konungens befallningshavande
i vart och ett av länen inom valkretsen
utfärdar kungörelse om valet
och vidtager, där inom länet finnes
stad som ej deltager i landsting,
de åtgärder som i övrigt äro
föreskrivna i 2 mom. andra stycket.

Inträffar för landstingsområde
fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen
förmäles, sammanträder
landstinget, där så erfordras, i god
tid före valet till urtima möte för
utseende av valmän såsom i nämnda
mom. sägs.

4. Utgör stad--------

5. För deltagande------

(Föreslagen lydelse)

utsättas att äga rum i samband med
landstingets lagtima möte, dock tidigast
å andra dagen för mötet.

--till valman.

3. Tillhöra landstingskommuner
inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för
valet. Konungens befallningshavande
i vart och ett av länen inom valkretsen
utfärdar kungörelse om valet
och vidtager, där inom länet finnes
stad som ej deltager i landsting,
de åtgärder som i övrigt äro föreskrivna
i 2 mom. andra stycket.

Inträffar för landstingskommun
fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen
förmäles, sammanträder
landstinget, där så erfordras, i god
tid före valet till urtima möte för
utseende av valmän såsom i nämnda
mom. sägs.

id stadsfullmäktigsammanträde.

--landstings möte.

Skall val,----—- -—- -— --

Är stadsfullmäktig, vilken utsetts
till valman för stad som ej deltager
i landsting men tillhör samma valkrets
som landstingsområde, förhindrad
att inställa sig till valet,
skall han ofördröjligen underrätta
Konungens befallningshavande i länet,
som till deltagande i valet inkallar
vederbörande suppleant.

Omfattar valkrets ej flera landstingsområden
än ett, är landstingets
ordförande valförrättare. Ingå
flera landstingsområden i valkretsen,
är valförrättare den till levnadsåren
äldste av de ordförande i landsting,
som deltaga i valet. I stad, som
utgör egen valkrets, förrättas valet
av stadsfullmäktiges ordförande.

Valmännen utse----• ----

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5

§•

--är stadgat.

Är stadsfullmäktig, vilken utsetts
till valman för stad som ej deltager
i landsting men tillhör samma valkrets
som landstingskommun, förhindrad
att inställa sig till valet,
skall han ofördröjligen underrätta
Konungens befallningshavande i länet,
som till deltagande i valet inkallar
vederbörande suppleant.

§•

Omfattar valkrets ej flera landstingskommuner
än en, är landstingets
ordförande valförrättare. Ingå
flera landstingskommuner i valkretsen,
är valförrättare den till levnadsåren
äldste av de ordförande i landsting,
som deltaga i valet. I stad, som
utgör egen valkrets, förrättas valet
av stadsfullmäktiges ordförande.

— biträda valförrättaren.
samt. 2 avd. Nr 55

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

Finnes vid----------

Omfattar valkretsen landstingsområden,
tillhörande olika län, skall
Konungens befallningshavande, som
förrättar röstsammanräkningen, hos
Konungen anmäla behovet av nytt
val för platsens besättande.

(Föreslagen lydelse)

- platsens besättande.

Omfattar valkretsen landstingskommuner,
tillhörande olika län,
skall Konungens befallningshavande,
som förrättar röstsammanräkningen,
hos Konungen anmäla behovet
av nytt val för platsens besättande.

För valen---

Stockholms stad;

Göteborgs stad;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde; Malmö,

Hälsingborgs, ------

valkretsar, nämligen:

Stockholms stad;

Stockholms läns landstingskommun; Göteborgs

stad;

Göteborgs och Bohus läns lands
tingskommun;

----övriga län.

Om röstlängd

För varje valdistrikt skall röstlängd
upprättas av lokal skattemyndighet.

Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugo år. Envar
sådan person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom
villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter----

Om allmän röstlängd

§•

För personer som äro mantalsskrivna
i riket upprättas årligen
för varje valdistrikt allmän röstlängd.

Allmän röstlängd upprättas av lokal
skattemyndighet.

§•

Allmän röstlängd upprättas före
den 30 juni och skall efter mantalslängden
för året upptaga alla invånare
inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugo år. Envar sådan
person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom
villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer honom
förr än efter utgången av löpande
kalenderår.

— av Konungen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

39 §.

Senast den 30 juni skall röst- Senast den 30 juni skall allmän
längd vara avsänd eller avlämnad röstlängd vara avsänd eller avlämtill
ordföranden i valnämnden. nåd till ordföranden i valnämnden.

Envar, som------avskrift därav.

Från och — —------—

Där å-------------

Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni
kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och
ställe för framläggandet av röstlängd.
Å valnämndens ordförande
ankommer att ofördröjligen till envar
i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom
röstberättigad, härom med allmänna
posten sända underrättelse med
angivande av den eller de omständigheter,
på grund varav han från
rösträtt uteslutits. Till dem, vilka
sakna stadigt hemvist, vare dock ej
nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande inlämnad,
samt tid och ställe för prövning enligt
45 § av sålunda gjorda anmärkningar.

Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som
hos valnämnden varit i laga ordning
företedda.

Har emot röstlängd, som blivit i
föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit eller har i
anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan
ifrågakommer, i längden gjorts, län -

§■

--för granskning.

valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni
kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och
ställe för framläggandet av allmän
röstlängd. Å valnämndens ordförande
ankommer att ofördröjligen
till envar i röstlängden upptagen
person, som däri icke antecknats
såsom röstberättigad, härom med
allmänna posten sända underrättelse
med angivande av den eller de
omständigheter, på grund varav han
från rösträtt uteslutits. Till dem,
vilka sakna stadigt hemvist, vare
dock ej nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom
vilken anmärkning mot allmän
röstlängd för att upptagas till prövning
bör, jämlikt 42 § här nedan,
vara till valnämndens ordförande
inlämnad, samt tid och ställe för
prövning enligt 45 § av sålunda
gjorda anmärkningar.

§■

Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot allmän
röstlängd andra bevis gälla än de,
som hos valnämnden varit i laga
ordning företedda.

§•

Har emot allmän röstlängd, som
blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit
eller har i anledning av framställd
anmärkning beslut givits och rättelse,
där sådan ifrågakommer, i

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

de röstlängden, om annat ej följer
av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig
efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som därefter hålles, intill dess ny
röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.

längden gjorts, lände röstlängden,
om annat ej följer av 52 a § eller
53 §, till ovillkorlig efterrättelse vid
riksdagsmannaval, som därefter hålles,
intill dess ny röstlängd på föreskrivet
sätt kommit till stånd.

Om särskild röstlängd

53 a §.

För personer som ej äro mantalsskrivna
i riket upprättas årligen
för varje valkrets särskild röstlängd.

Särskild röstlängd upprättas av
central myndighet som Konungen
bestämmer. Anmärkningar mot sådan
röstlängd prövas för varje valkrets
av Konungens befallningshavande.

53 b §.

I särskild röstlängd upptages,
efter ansökan, den som

1) den 30 april det år då röstlängden
upprättas uppfyller de villkor
som enligt lag gälla för rösträtt
och

2) ej är mantalsskriven i riket
men varit kyrkobokförd här någon
gång under de fem kalenderår som
närmast föregått det år då röstlängden
upprättas.

Den som fyller tjugo år det år då
röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i
övrigt. Därvid anmärkes dock att
han blir röstberättigad först nästa
kalenderår.

Framgår i anmärkningsärende att
någon upphört att vara röstberättigad
på grund av omständighet som
inträffat efter den 30 april, skall
han ej vara upptagen i särskild röstlängd.

53 c §.

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd göres skriftligen senast
den 30 april hos den myndighet
som upprättar röstlängden.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vid ansökan skall fogas intyg som
visar att sökanden har giltigt svenskt
pass och enligt passet är svensk
medborgare. Intyget skall vara utfärdat
av svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet som
Konungen bestämt eller av svensk
polismyndighet samma år som röstlängden
upprättas.

Inkommer ansökan för sent, upptages
den ej till prövning. Detsamma
gäller, om ansökningen ej är åtföljd
av föreskrivet intyg om innehav
av svenskt pass.

53 d §.

Beslut över ansökan att bliva upptagen
i särskild röstlängd meddelas
så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild
röstlängd antecknas i röstlängden
för den valkrets inom vilken han
senast varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upprättad
före den 30 juni. Så snart
röstlängden är färdig, sändes den till
Konungens befallningshavande. Hos
denne skall röstlängden vara framlagd
för granskning från och med
den 6 till och med den 12 juli.

53 e §.

Den som vill att ändring skall göras
i särskild röstlängd äger skriftligen
framställa anmärkning mot
röstlängden hos Konungens befallningshavande
senast den 18 juli.

Inkommer anmärkning för sent,
upptages den ej till prövning.

53 f §.

Anmärkning mot särskild röstlängd
prövas vid offentligt sammanträde
den 5 augusti eller, om denna
dag är en lördag eller söndag, närmast
följande måndag. Sammanträdet
äger rum klockan sju eftermiddagen.

Vid sammanträdet eller senast dagen
efter sammanträdets slut avkun2
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 55

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nar Konungens befallningshavande
beslut över varje särskild anmärkning.
Beslutet antecknas på anmärkningsskriften
med kort angivande av
skälen.

Röstlängden rättas och underskrives
av Konungens befallningshavande.
Har anmärkning ej framställts
mot röstlängden inom föreskriven
tid, skall röstlängden förses med intyg
härom.

53 g §.

Mot beslut av Konungens befallningshavande
över anmärkning mot
särskild röstlängd får talan föras endast
i samband med besvär över valförrättning
vid vilken beslutet länt
till efterrättelse. I sådant mål får ej
åberopas bevis som ej företetts hos
Konungens befallningshavande.

Har i mål som avses i första stycket
röstlängden förklarats felaktig i
någon del, rättar Konungens befallningshavande
röstlängden i enlighet
med förklaringen.

53 h §.

Särskild röstlängd länder till efterrättelse
så snart den underskrivits
av Konungens befallningshavande
och gäller, om annat ej följer av
53 g § andra stycket, till dess ny
röstlängd kommit till stånd.

När val äger rum, skall särskild
röstlängd vara tillgänglig i vallokalen
för det valdistrikt som Konungens
befallningshavande bestämmer.
Dennes beslut i frågan meddelas vid
sammanträde som avses i 53 f §
första stycket och antecknas på den
särskilda röstlängden.

53 i §.

Granskning av röstlängd enligt
53 d § tredje stycket kungöres av
Konungens befallningshavande senast
den 30 juni. Sådan kungörelse
skall innehålla upplysning, förutom
om var och när röstlängden kommer
att vara framlagd för gransk -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ning, om tiden och sättet för framställande
av anmärkning mot längden
och om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar mot denna.
Kungörelsen skall anslås på
kommunernas anslagstavlor i valkretsen
och införas i en eller flera
ortstidningar inom valkretsen.

Upptages sökande ej i särskild
röstlängd, skall han genast underrättas
om beslutet och om skälen
för detta. Därvid skall han även få
upplysning om vad han skall iakttaga
om han vill framställa anmärkning
mot röstlängden och om tiden
och platsen för prövning av anmärkningar
mot röstlängden.

Har anmärkning framställts i rätt
tid mot att någon upptagits i särskild
röstlängd, skall denne genast
underrättas om innehållet i anmärkningen
och om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar mot
röstlängden.

53 j §.

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd, intyg om innehav
av svenskt pass samt underrättelse
enligt 53 i § andra eller tredje
stycket böra avfattas enligt formulär
som fastställas av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer.

Blanketter till ansökan och intyg
skola finnas tillgängliga hos den
myndighet som upprättar särskild
röstlängd samt hos svensk beskickning
och annan svensk utlandsmyndighet
som Konungen bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen
av bestämmelserna om
särskild röstlängd meddelas av
Konungen.

55 §.

1. Val i Konungen bestämmes.

r 0m valdag, som bestämmes av Om valdag, som bestämmes av
Konungen, skall generalpoststyrelsen Konungen, skall postverket underunderrättas.
rättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

än i 1 mom. sägs förrättas å söneller
helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.

(Föreslagen lydelse)

än i 1 mom. sägs förrättas å söneller
helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall postverket underrättas om
valdagen.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen
person genom valnämndens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet samt
den Konungens befallningsliavande,
som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör.

Röstkorten skola —-------

Då annat-----—- ■— --

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid
framställningen skall uppgivas den
röstberättigades fullständiga namn
och födelsetid samt hemvist i den
ort, där han är uppförd i röstlängd.
Där så begäres skall röstkortet med
posten tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan
delgivas sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art
ofördröjligen översändas till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket sägs, underskriven eller för -

Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar som enligt röstlängd
är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt där den röstberättigade
äger anmäla sig till röstning,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort upprättas för den som
är upptagen i allmän röstlängd av
valnämnden och för den som är upptagen
i särskild röstlängd av Konungens
befallningshavande.

- de röstberättigade,
erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen hos den myndighet som
enligt första stycket har att upprätta
kortet. Vid framställningen
skall uppgivas den röstberättigades
fullständiga namn och födelsetid
samt hemvist i den ort, där han är
uppförd i allmän röstlängd, eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd. Där så begäres skall
röstkortet med posten tillställas den
röstberättigade. Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröjligen översändas till
honom.

Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket eller 53 f § sista stycket sägs,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

sedd med intyg, att anmärkning mot
densamma ej inom behörig tid framställts,
ej heller senare än dagen
före valdagen. Röstkort som utfärdats
för visst val må användas vid
val, som hålles därefter, såframt
röstlängden alltjämt länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter — -----

(Föreslagen lydelse)

underskriven av valnämnden eller
Konungens befallningshavande, ej
heller senare än dagen före valdagen.
Röstkort som utfärdats för visst
val må användas vid val, som hålles
därefter, såframt röstlängden alltjämt
länder till efterrättelse.

— av Konungen.

56 §.

1. Då val---------— — valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftli- 2. Anmälan skall göras skriftligen

gen genom partiets i registerutdra- genom partiets i registerutdraget anget
angivna ombud eller genom nå- givna ombud eller genom någon av
gon av honom därtill förordnad honom därtill förordnad person
person samt hava inkommit sist å samt hava inkommit sist å trettiotrettiosjunde
dagen före valdagen, sjunde dagen före valdagen. Vid an Vid

anmälan skola fogas intyg, ut- mälan skola fogas intyg, utvisande

visande att envar av de anmälda att envar av de anmälda kandidakandidaterna
är i röstlängd för val- terna enligt röstlängd är röstberättidistrikt
inom valkretsen uppförd gad i valkretsen och senast valdagen
såsom röstberättigad och senast val- uppnått tjugotre års ålder, ävensom

dagen uppnått tjugu tre års ålder, intyg av varje kandidat, att han läm ävensom

intyg av varje kandidat, att nät partiet tillstånd att anmäla hohan
lämnat partiet tillstånd att an- nom.

mäla honom.

Giver anmälan — -—----— — anmälan skett.

Senast å--—--- ----- •—- — intyg ingivas.

3. Två eller---------— för valet.

Anmälan av---------tredje stycket.

4. Sedan den------■ — — — anses obefintligt.

Över godkända---— —---av Konungen.

Över Konungens----— ----över valet.

5. Därefter utfärdar --- —- --- —- — — i ortstidningar.

I kungörelsen----— •— --varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda d) uppgift om det valdistrikt där

lista; den som är upptagen i särskild

röstlängd för valkretsen äger anmäla
sig till röstning;

e) erinran om rätt för väljare att e) den i 4 mom. omförmälda
i vissa fall utöva rösträtt inom riket lista;

å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt
konsulat; samt

f) då val i hela riket till andra f) erinran om rätt för väljare att
kammaren skola förrättas, erinran i vissa fall utöva rösträtt inom riket
om rätt för väljare att i vissa fall å postanstalt samt utom riket hos
utöva rösträtt å svenskt fartyg utom svensk utlandsmyndighet; samt
riket.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

g) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall
utöva rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.

57 §.

1. Val förrättas--------91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.

2. Valet äger--------inom vallokalen

Det åligger — —------avbryta förrättningen.

I vallokal--------omförmälda lista.

Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket hos svensk
utlandsmyndighet eller å svenskt
fartyg stadgas i 70—75 §§.

61 §.

Envar som
Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt
hemvist inom valdistriktet. Sedan
ordföranden förvissat sig om att väljaren
är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och tillsett, att
kuvertet är tillslutet och utan annat
märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning,
nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid välj arens
namn göres anteckning, att
rösträtten utövats. Valkuvert, som
ej är tillslutet eller som är märkt
med annat kännetecken än föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ej
mottagas.

Väljare, som

till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren
uppgiva sitt fullständiga namn och
sitt hemvist inom valdistriktet eller,
om han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast
var kyrkobokförd. Sedan ordföranden
förvissat sig om att väljaren
är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och tillsett, att kuvertet
är tillslutet och utan annat märke
än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning,
nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att rösträtten
utövats. Valkuvert, som ej är
tillslutet eller som är märkt med
annat kännetecken än föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ej mottagas.

därtill utser.

Äkta make-----

För valsedelsförsändelse
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter

62 §.

- före valet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring
på heder och samvete att vid
valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid namnunderskriften
tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
Aral distriktet.

Vittnet intygar

(Föreslagen lydelse)

skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid
namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt, där väljaren äger
anmäla sig till röstning, och hans
hemvist inom valdistriktet eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket dår han senast
var kyrkobokförd.

- aderton år.

Väljare, som--------

För valsedelsförsändelse----

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
den som skall ingiva valsedeln och
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att han till följd av sjukdom, lyte,
vanförhet eller hög ålder är oförmögen
att inställa sig vid valförrättningen
för sitt valdistrikt samt att
vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på nu angivet sätt.
Vid namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt väljaren vid
tiden för valet tillhör och hans hemvist
inom valdistriktet.

Både den

§•

före valet.

----kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
den som skall ingiva valsedeln och
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att han till följd av sjukdom, lyte,
vanförhet eller hög ålder är oförmögen
att inställa sig vid valförrättningen
för sitt valdistrikt samt att
vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på nu angivet sätt.
Vid namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt, där väljaren
äger anmäla sig till röstning, och
hans hemvist inom valdistriktet
eller, om han är upptagen i särskild
röstlängd, den ort i riket där han
senast var kyrkobokförd.
ton år.

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

§•

Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket hos svensk utlandsmyndighet
eller å svenskt fartyg
gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1. Är någon

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättningen eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där lian är i röstlängd upptagen,
å postanstalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts
den röstberättigade besättning eller
annan personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat
skall anordnas, eller är han passagerare
å dylikt fartyg, må han ock
avlämna sådan valsedel å fartyget.

70 §.

röstlängden uppförd.

sedel å fartyget.

Förekommer, då-----skall ske.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
fullgör vapenfri tjänst i stället
för värnpliktstjänstgöring eller tillhör
besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, å postanstalt
inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
hos svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet, som
Konungen bestämmer. Tillhör i fall
som nu sagts den röstberättigade besättning
eller annan personal å fartyg,
där röstmottagning enligt vad
nedan är stadgat skall anordnas, eller
är han passagerare å dylikt fartyg,
må han ock avlämna sådan val -

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller fartygets befälhavare eller
den någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen,

§•

Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av postverket
meddelade föreskrifter därtill
utses, samt utom riket utlandsmyndighetens
chef eller fartygets
befälhavare eller den någon av dem
i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

utom riket dock ej längre än till dess
avgivna valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet
eller översändas till beskickning
eller konsulat för vidarebefordran
till ämbetet.

Röstmottagning å

De väljare,---

Ej må-----

Å postanstalt

Där röstmottagning skall äga rum
å beskickning eller konsulat, skall
chefen för beskickningen eller konsulatet
utfärda kungörelse angående
dagar och tider samt ställe för röstmottagningen.
Kungörelsen skall genom
anslag samt, där så ske kan,
även på annat lämpligt sätt bringas
till kännedom.

(Föreslagen lydelse)

utom riket dock ej längre än till dess
avgivna valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till Konungens
befallningshavande i Stockholms län
eller översändas till svensk utlandsmyndighet
för vidarebefordran till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län.

--—• — en timme.

— sina valsedlar.

— — väljande tillåtas,
denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum
hos utlandsmyndighet, skall chefen
för utlandsmyndigheten utfärda
kungörelse angående dagar och tider
samt ställe för röstmottagningen.
Kungörelsen skall genom anslag
samt, där så ske kan, även på
annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

Där röstmottagning--- —- ombordvarandes kännedom.

73 §.

Vid röstningen — -------i 96 §.

Väljaren skall med ledning av
röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 71 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort,
skall på lämplig plats å ytterkuvertet
teckna uppgift om fullständigt
namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom
känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.

Väljaren skall---—

Finnes ytterkuvertet —
Väljaren skall — -— -—

Är valkuvertet---

I sammanhang — -—

— sådan röstning.

— --ett valkuvert.

—- till röstmottagaren.

-— för avlämnandet.

—- fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

75 §.

Röstmottagare inom —--verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röst- Konungens befallningshavande i

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

mottagare å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning
eller svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet.
Ytterkuverten skola vara inlagda i
omslag, och skall, där ytterkuverten
sändas med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet
skall ske i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde
dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till överståthållarämbetet,
skall införas i
särskild förteckning samt, där väljaren
tillhör valkrets, för vilken
överståthållarämbetet ej har att
verkställa röstsammanräkning, snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som-------

(Föreslagen lydelse)

Stockholms län; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer, för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet skall
ske i så god tid, att kuverten kunna
beräknas vara Konungens befallningshavande
i Stockholms län till
handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län, skall införas i särskild
förteckning samt, där väljaren
tillhör valkrets, för vilken annan
än Konungens befallningshavande
i Stockholms län har att verkställa
röstsammanräkning, snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen.

— under lås.

1. Å utsatt-----•—---

2. Hava ytterkuvert---— —■-

Inkomma ytterkuvert-----

3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
dels då väljaren icke är upptagen
såsom röstberättigad i det valdistrikt,
som angivits på ytterkuvertet, eller,
om väljaren jämlikt 71 § avlämnat
valsedel utan att innehava röstkort,
i valdistrikt å den mantalsskriv -

— öppna dörrar.

-----förda protokollet.

-----på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten
och därpå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter
tillslutandet öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma
väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma
vare, dels då väljaren icke är
upptagen såsom röstberättigad i allmän
röstlängd för det valdistrikt
som angivits på ytterkuvertet, eller,
om väljaren jämlikt 71 § avlämnat
valsedel utan att innehava röstkort,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

(Nuvarande lydelse)

ningsort, som angivits å ytterkuvertet,
dels ock då väljaren utövat sin
rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert------—

4. Valprotokollen uppläsas,---

(Föreslagen lydelse)

i allmän röstlängd för valdistrikt å
den mantalsskrivningsort som angivits
på ytterkuvertet, eller, om väljaren
enligt anteckning på ytterkuvertet
är upptagen i särskild röstlängd,
i den särskilda röstlängden
för valkretsen, dels ock då väljaren
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

-----såsom ogillt.

--------omslagen brytas.

95 §.

Valnämnden åligger-----

Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å--------

- — — ordentligen verkställas.

Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort, som upprättas av
valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.

— ---uppdragets fullgörande.

96 §.

Kuvert, varom------politiskt parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i
73 § skola i god tid före valet finnas
tillgängliga hos valnämnden
äA^ensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänsenende
tillhandagå väljarna. Nyssnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg, där röstmottagning äger
rum.

Det åligger —
Blanketter till

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i
73 § skola i god tid före valet finnas
tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänsenende
tillhandagå väljarna. Nyssnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt hos svensk beskickning
eller annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer,
eller å svenskt fartyg, där
röstmottagning äger rum.

— 73 §§ sägs.

tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Propositionen och dess bakgrund

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har vid ett flertal tillfällen varit
föremål för överväganden. Inom riksdagen har tid efter annan väckts motioner
i ämnet. Olika statliga utredningar har också sysslat med frågan.

Redan vid 1929 års riksdag begärdes i en motion utredning om möjligheterna
för svenska medborgare som är bosatta utomlands att delta i allmänna
val. Motionen avslogs av riksdagen på principiella grunder. Konstitutionsutskottet
uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (KU
1929: 4) att personer som emigrerat från Sverige inte borde ha rösträtt här
i landet även om de bevarade svensk medborgarrätt. Åtskilliga år senare
gjorde socialstyrelsen en utredning i ämnet. I ett betänkande år 1941 »Utlandssvenskarna»
(SOU 1941:36) avvisade styrelsen tanken på en reform
och några lagstiftningsåtgärder kom inte till stånd.

Så småningom kom emellertid frågan i ett nytt läge. Hösten 1958 fick
1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga bl. a.
spörsmålet om utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Utredningen
fann alt frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet »Utlandssvenskars
deltagande i allmänna val» (SOU 1962: 19) förordade utredningen
att utlandssvenskar i princip skulle få rätt att delta i val till riksdagens
andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Tekniskt borde detta enligt
utredningen lösas genom att svenskar, som inte var bosatta i Sverige
och därför inte registrerade i den svenska folkbokföringen, fick rätt att bli
upptagna i röstlängd efter särskild anmälan. Rätten att bli upptagen i röstlängd
var enligt förslaget försedd med vissa begränsningar. Med anledning
av kritik som därvid riktades mot förslaget tillkallades i januari 1963 en
särskild utredningsman för att pröva, om man kunde finna andra vägar att
lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt än den som valutredningen anvisat.
I december 1965 redovisade utredningsmannen i betänkandet »Utlandssvenskars
registrering» (SOU 1965: 75) resultatet av sitt arbete. Han
föreslog för sin del att man skulle lägga upp ett särskilt register för utlandssvenskar
vilket kunde tjäna som underlag för röstlängderna. Registreringen
skulle enligt förslaget vara frivillig och bygga på ett ansökningsförfarande.

Även detta förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden (CFU), överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,
de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm,
Göteborg och Malmö, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges kronokamrerare, Utlandssvenskarnas
förening, Sveriges allmänna exportförening och Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet. Vissa länsstyrelser har överlämnat

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare m. fl. Vid
yttrandet från valnämnden i Stockholm har fogats en av nämndens sekreterare
upprättad promemoria.

Inom justitiedepartementet har under ärendets beredning utarbetats ett
tredje alternativ, som i likhet med valutredningens förslag innebär att utlandssvenskens
initiativ skall inriktas direkt på att han skall bli upptagen
som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansökningsärendena
skall däremot, liksom i 1965 års förslag, ske centralt hos CFU, som har de
bästa förutsättningarna att snabbt och säkert kontrollera sökandenas tidigare
folkbokföringsförhållanden. CFU skall upprätta särskilda röstlängder
för utlandssvenskar, en för varje valkrets.

Propositionens förslag innebär i huvudsak följande.

Svensk medborgare, som flyttat utomlands och upphört att vara mantalsskriven
i Sverige, skall efter ansökan upptas i röstlängd och därmed få möjlighet
att delta i val, om han uppfyller de villkor som riksdagsordningen
föreskriver för rösträtt och har varit kyrkobokförd i Sverige någon gång
under de fem kalenderåren närmast före det år då röstlängden upprättas.
Sitt svenska medborgarskap skall sökanden styrka genom intyg om innehav
av giltigt svenskt pass.

Utlandssvenskarna skall enligt förslaget tas upp i särskilda röstlängder
som upprättas av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Det skall
finnas en särskild röstlängd för varje valkrets, och utlandssvensken skall i
det enskilda fallet tas upp i röstlängden för den valkrets där han senast
har varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan
att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden till handa senast den 30 april samma år som röstlängden
upprättas. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärkningar
mot röstlängden skall gälla bestämmelser likartade dem som finns för de
vanliga röstlängderna för personer som är mantalsskrivna i Sverige. Vissa
av de funktioner som valnämnden har beträffande de vanliga röstlängderna
skall dock i stället fyllas av länsstyrelsen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968. Utlandssvenskar
skall alltså kunna delta redan i 1968 års andrakammarval.

Ur propositionens motivering återger utskottet här de delar som berör
frågan om femårsgränsen för rätten att uppföras i särskild röstlängd. Det
är endast denna punkt som tas upp i följdmotionerna.

På s. 49 anför departementschefen bl. a. följande av betydelse för nämnda
fråga:

Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar
sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen
grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. definitivt
lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land.
Men det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under

20 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

ett begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska
företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man
på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid
svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning
påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar
tattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka
skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva
medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas utomlands
en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under de senaste
decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka i takt
med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen av våra
internationella förbindelser med världen i övrigt.

---Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är

sådana att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan
av vad jag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga alt ge
rösträtt åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan
antas återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån.
Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oomtvistligt
sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid
sin rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning,
måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den
röstberättigade personkretsen.

På s. 51—52 utvecklar departementschefen de närmare skälen för den
föreslagna femårsgränsen på följande sätt:

Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlandssvenskar
som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta i
andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom uppställt
krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige skall
hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstlängden
upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke. Dels är
typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kommer att återvända
till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man anta att
förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de problem som
är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre ju längre
tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige. Mot en
tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt kriterium.
Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den röstberättigade
personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt. Om man stannar
vid fem år som valutredningen har föreslagit torde rösträttsreformen inbegripa
alla de kategorier av utlandssvenskar som det är särskilt angeläget
att få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för den tilltänkta
reformen att man bör anpassa vallagstiftningen till en modern tids förhållanden.
Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte över gränserna
som numera förekommer är det framför allt angeläget att se till att rösträtten
inte går förlorad för de många svenskar som tillbringar några år i ett
främmande land t. ex. för studier eller såsom led i yrkesverksamhet eller
för att göra en insats i internationell biståndsverksamhet.

För den av valutredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras
även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar
efter det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

svenska röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen
i röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 §
riksdagsordningen skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns.
Detta gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande
skall vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden.
Den bevisning om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang
måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge
hundraprocentig säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk,
som bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgarskap
i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska
medborgarskap.

Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min uppfattning
välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag
förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas
rösträttsfråga.

Motionerna

I motionerna I: 81 och II: 110 hemställs »att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte skyndsamt för riksdagen
framlägga förslag, varigenom det nuvarande villkoret om mantalsskrivning
som förutsättning för rösträtt till riksdagens andra kammare — vilket villkor
i strid mot riksdagsordningens föreskrifter berövar utlandssvenskarna
deras rösträtt — undanröjes».

I motionerna I: 379 och II: 477 hemställs »(1) att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i gällande lagstiftning att utlandssvenskarna fr. o. m. 1968
års val får möjlighet utöva den rösträtt som tillkommer dem enligt RO 16 §,
(2) att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig lagtext».

I motionerna I: 380 och II: 474 hemställs »att riksdagen måtte för sin del
antaga sådana lagregler, varigenom utlandssvenskar erhåller rösträtt vid
1968 års andrakammarval, och att vederbörande utskott måtte utarbeta
härför erforderlig lagtext».

Beträffande motiven hänvisar utskottet till dem av motionerna som angetts
med kursivering.

I följ dmotionerna I: 893 och II: 1108 hemställs »att riksdagen måtte besluta
att 53 b § mom. 2 första satsen i lagen angående ändring i lagen den
26 november 1920 om val till riksdagen får följande lydelse: ’ej är mantalsskriven
i riket men någon gång varit här kyrkobokförd’».

I motiveringen anförs bl. a. följande:

Departementschefen anför till försvar för en sådan inskränkning att medborgarens
»förtrogenhet med svensk samhällsutveckling och med de problem
som är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre
ju längre tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige».
Vidare anförs att det är osäkert om utlandssvensken efter så lång tid någonsin
kommer att återvända till landet.

Att begära kunskapsmässiga kvalifikationer av typ »förtrogenhet med
svensk samhällsutveckling» för utövande av rösträtten måste anses strida

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

mot demokratins grundprinciper. Rösträtten är lika för alla och kan inte
graderas efter kunskaper, intresse eller samhällsansvar.

Som ett motiv för en tidsgräns har man också anfört osäkerheten om den
som önskar bli uppförd i röstlängd verkligen uppfyller de svenska rösträttsvillkoren.
Även denna argumentation förefaller mindre hållbar. Det i sammanhanget
viktigaste villkoret för rösträtten, medborgarskapet, skall enligt
förslaget bevisas genom intyg om att den som önskar rösta har ett svenskt
pass. Osäkerheten vid denna form av bevisning om medborgarskap måste
då vara minst omedelbart etter det att innehavaren av passet förnyat det
hos svenska myndigheter. Under varje tidpunkt mellan passförnyelserna
kan däremot förändringar i innehavarens medborgarrättsliga status ha inträffat
utan att detta kommer till uttryck i passet. Att anföra svårigheterna
att bevisa medborgarskapet som skäl att begränsa utlandssvenskens
rösträtt till fem år efter hans avflyttning från landet förefaller alltså mindre
berättigat. Det andra rösträttshindret, omyndigförklaring, har i sammanhanget
mindre betydelse, eftersom utländsk omyndighetsförklaring som
inte har giltighet i Sverige enligt lagförslaget inte skall diskvalificera för
rösträtt.

I följ dmotionerna l: 894 och II: 1107 hemställs »att riksdagen måtte vidtaga
sådana ändringar i det lagförslag som framlagts genom proposition nr
145 att utomlands bosatta svenska medborgare får möjlighet att utöva rösträtt
vid val till riksdagens andra kammare därest de någon gång varit kyrkobokförda
i riket».

I motiveringen anförs bl. a. följande:

Departementschefen har föreslagit att svensk medborgare, som flyttat
utomlands och upphört att vara mantalsskriven i Sverige, må efter ansökan
upptas i särskild röstlängd, om vederbörande utlandssvensk varit kyrkobokförd
i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det
år då röstlängden upprättas samt dessutom uppfyller de villkor i övrigt som
föreskrives i riksdagsordningen. En så väsentlig begränsning av den röstberättigade
kretsen kan vi icke godtaga. Uppfattningen att det av majoriteten
i 1955 års valutredning uppställda kravet på en snäv tidsgräns skulle vara
en naturlig och riktig tanke kan vi inte dela. En fixerad tidsgräns torde
vara en föga tillförlitlig indikator på utlandssvenskens förtrogenhet med
svensk samhällsutveckling och med de problem som är aktuella i den svenska
dagspolitiken. Dagens kommunikationer möjliggör för utlandssvenskarna
att hålla kontinuerlig kontakt med hemlandet och där aktuella problem.
Även i avlägsna länder är utlandssvenskarna numera betydligt närmare
hemlandet än tidigare, även om de varit bosatta därstädes under lång tid.
Å andra sidan kan det finnas utlandssvenskar vilka under endast kort tid
varit bosatta utomlands på närmare håll och som har ringa kontakt med
Sverige. De förra skulle uteslutas från rösträtt men icke de senare. Den
föreslagna tidsgränsen skulle drabba många utlandssvenskar vars uppgift
är att företräda och tillvarata svenska intressen och vilka just därför är
starkt beroende av nära kontakt med den ekonomiska och politiska utvecklingen
i vårt land. Den föreslagna tidsgränsen skulle beröva dem möjligheten
att med sin röst påverka denna utveckling.

Beträffande motiven i övrigt för följ dmotionernas yrkanden får utskottet
hänvisa Lill de motioner som angetts med kursivering.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Utskottet

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt bringas till en lösning genom förevarande proposition och att det
befunnits möjligt att tillämpa reformen redan vid 1968 års andrakammarval.

Den tekniska utformning, som reformen getts i propositionen, är enligt
utskottets mening överlägsen båda de utredningsförslag som framlagts. Sålunda
finner utskottet, att väsentliga fördelar är förenade med att särhålla
utlandssvenskarna i särskilda röstlängder och att förlägga röstlängds- och
röstningsförfarandet till sammanräkningsmyndigheterna och inte till valdistrikten.

En fråga som under ärendets behandling orsakat meningsskiljaktigheter
är vilka utlandssvenskar som skall beredas rösträtt genom den åsyftade reformen.
Det är endast detta spörsmål som upptagits i de väckta följdmotionerna.
Utskottet finner liksom departementschefen uppenbart att en avgränsning
måste ske. Avgörande för denna borde vara i vad mån vederbörande
avser att återvända till Sverige och i vad mån han påverkas av de
beslut som den svenska riksdagen fattar. Att ta fasta på antaganden om utlandssvenskarnas
allmänna intresse för och känsla av samhörighet med
hemlandet eller på det av alla erkända värdet av att upprätthålla banden
med svenska medborgare utomlands är däremot knappast riktigt i förevarande
sammanhang. Dessa i och för sig viktiga och beaktansvärda synpunkter
bör inte vara avgörande för om möjlighet att genom rösträttsutövning
påverka de politiska besluten i hemlandet skall medges eller inte. Emellertid
är det uppenbarligen inte möjligt att nå en avgränsning som direkt
bygger på de allmänna kriterier som här angetts. Som departementschefen
framhållit måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning
av den röstberättigade personkretsen. Propositionens förslag bygger
på en femårsgräns. Utskottet har funnit att denna lösning tillgodoser de
synpunkter, som utskottet anlagt, på ett så tillfredsställande sätt som synes
möjligt. Utskottet tillstyrker sålunda propositionen och avstyrker följdmotionerna.

De motioner, som väcktes i förevarande ämne under den allmänna motionstiden,
har blivit besvarade genom propositionen och vad utskottet anfört.

Vid sin närmare granskning av propositionens förslag har utskottet funnit
fog för ett par smärre justeringar av redaktionell natur.

Utskottet hemställer,

1. att motionerna I: 81 och II: 110, I: 379 och II: 477 samt
I: 380 och II: 474 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
och

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

2. att riksdagen måtte, med avslag på motionerna I: 893
och II: 1108 samt I: 894 och II: 1107, för sin del antaga de
i proposition nr 145 framlagda lagförslagen med de ändringarna
att 1 § punkten 2 och 53 f § första stycket lagen
om val till riksdagen erhåller följande som »utskottets förslag»
betecknade lydelser:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

1 §

2. Stockholms län och Uppsala län. 2. Stockholms läns landstingskommun
och Uppsala län.

f §

Anmärkning mot särskild röstlängd
prövas vid offentligt sammanträde
den 5 augusti eller, om denna
dag är en lördag eller söndag, närmast
följande måndag. Sammanträdet
börjar klockan sju eftermiddagen.

Stockholm den 28 november 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Damström (s),
Erik Olsson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Carl
Albert Anderson (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Palm (s) och Karl Pettersson
(s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Wahlund (ep), Magnusson
i Tumhult (h), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),
Hamrin i Jönköping (fp), Andersson i Billingsfors (s), Boo (ep), Norrby
(fp) och Henrikson (s).

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Reservation

av herr Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius
(h), Sörenson (fp), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h), Hamrin
i Jönköping (fp), Boo (ep) och Norrbg (fp), vilka ansett,

att tredje stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslås en begränsning av rösträtten för utlandssvenskar
till personer som varit kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem
kalenderåren. I följ dmotionerna yrkas att rösträtt skall få utövas av envar
som någon gång varit kyrkobokförd här utan tidsgräns bakåt. Enligt utskottets
mening bör utgångspunkten vid bedömningen av denna fråga vara,
att riksdagsordningen i 16 § anger att ''valrätt tillkommer en var man och
kvinna som är svensk undersåte’ och uppfyller vissa krav i övrigt. Det
föreskrivs att valrätten skall grundas ’på förhållandena vid röstlängdens
tillkomst’ och att närmare bestämmelser skall ges i vallagen. För att utesluta
någon från hans grundlagsenliga rösträtt, trots att han då röstlängd
upprättas är svensk medborgare och uppfyller övriga villkor, måste starka
skäl anföras. Ett sådant skäl är att röstlängden måste grundas på folkbokföringen.
Detta leder till att man måste, på sätt motionärerna förutsatt,
uppställa krav på att rösträtt endast får utövas av den som någon gång
varit kyrkobokförd i riket. Några bärande skäl för ytterligare avsteg från
riksdagsordningens huvudregel har utskottet emellertid inte kunnat finna.
Då några tekniska hinder inte heller, såvitt framkommit, möter mot en sådan
lösning, förordar utskottet att någon sådan tidsgräns som propositionen
innehåller inte föreskrivs. Propositionen bygger på det felaktiga betraktelsesättet,
att rösträtten och inte undantagen därifrån skall motiveras.
Att uppställa krav på kunskaper om hemlandet, önskan att återvända eller
liknande överensstämmer inte med grundlagens ord och anda. Härtill kommer
att själva förfarandet utformats på sådant sätt, att det i varje enskilt
fall kommer att bli beroende av utlandssvenskens eget initiativ om han blir
upptagen i röstlängden. Härav följer att endast personer med verklig anknytning
till hemlandet kommer att rösta. En sådan tidsgräns, som propositionen
föreslår, medför också den otillfredsställande konsekvensen, att en
utlandssvensk, som en gång efter anmälan beretts rösträtt och utövat denna
vid val, något år senare kan berövas sin rätt. En person som fått rösträtt
1968 kan sålunda vägras att rösta 1970. Utskottet tillstyrker sålunda att
propositionens lagförslag ändras i enlighet med vad som yrkats i följ dmotionerna.
»

och att punkten 2 i utskottets hemställan bort ha följande avfattning:

2. att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 893
och II: 1108 och i anledning av motionerna I: 894 och II:
1107, för sin del antaga de i proposition nr 145 fram -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

lagda lagförslagen med de ändringarna att 1 § punkten 2,
53 b § första stycket 2) och 53 f § första stycket lagen om
val till riksdagen erhåller följande som »utskottets förslag»
betecknade lydelser:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

1 §

Samma som i utskottets hemställan
53 b §

2) ej är mantalsskriven i riket men 2) ej är mantalsskriven i riket men
varit kyrkobokförd här någon gång någon gång varit här kyrkobokförd.
under de fem kalenderår som närmast
föregått det år då röstlängden
upprättas.

53 f §

Samma som i utskottets hemställan

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670036