Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49 (Utlåtande 1921:Ku49 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1921 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition
med förslag till lag om ändring i vissa delar av
lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte
i ämnet väckta motioner.

• Närvarande: Herrar Clason, Klefbeck*, Hellberg, Johansson i Kälkebo, Strömberg,
K. J. Ekman, Reuterskiöld, Lyberg*, Larsén, Bruhn, Jansson i Edsbäcken*,
Hallén, af Ekenstam*, P. S. Hedlund i Östersund, Sävström,
Leander, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Andersson i Igelboda
och Gustafson i Kasenberg*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 353, däri
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande:

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 15, 17—21, 23—28, 30—33, 54, 56,
59, 69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 34 käft. (Nr 49.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

15 §.

Val — —--— kännetecken.

Å valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför
namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i
ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall
sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn
utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras var
för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,
i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången
riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum
å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för
själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns
högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

17 §.

Ogin —----med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

18 §.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än
som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits
för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de
sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande
namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom
varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står
först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i
ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det
namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen,
står främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående
sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,
och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som
vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda
en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal
utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal
och jämförelsetal Rösttalet

för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller
sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke
grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att
dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i
besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat
med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,
att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen
närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20 §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person
erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såspm en halv plats;
har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva
riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,
har största jämförelsetalet.

21 §•

1. Sedan valet av riksdagsmän blivit avslutat, skall för varje riksdagsman
företagas en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han
blivit vald, för utseende av efterträdare åt riksdagsmannen. Har riksdagsman
fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för
det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för riksdagsmannens namn vid den sammanräkning, då namnet
tilldelades plats i ordningen. Yarje valsedel gäller som hel röst. Med
iakttagande av att namn å någon, som blivit utsedd till riksdagsman,
anses såsom obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står
främst av de för den ifrågavarande riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen,
eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet,
som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes,
det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till efterträdare.

2. Där någon, som blivit utsedd till riksdagsman, vid valtillfället
avsäger sig uppdraget, skall valförrättaren förklara den avgångnes efter -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

trädare vald i den avgångnes ställe. I sammanhang härmed utses jämlikt
de i 1 mom. stadgade grunder efterträdare åt den sålunda valde, så
ock åt annan riksdagsman, för vilken den valde tillika må hava varit
efterträdare; och skall vid utseende av eftertädare åt riksdagsman, som
själv varit efterträdare, så förfaras, som gällde det att utse efterträdare
åt den ursprungligen valde riksdagsmannen.

Skulle efterträdare vid valtillfället avsäga sig sitt uppdrag, utses
ny efterträdare enligt förut i detta moment givna bestämmelser.

23 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,
anställes genast nytt val för utseende av felande antal riksdagsmän
jämte efterträdare.

För utseende allenast av efterträdare må nytt val ej anställas.

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och skall vid valet föras protokoll
enligt formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,
de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet
ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,
som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med valet.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

25 §.

Fullmakt — — — — — Ort och tid.

Valförrättaren läte ofördröjligen utan lösen tillställa utsedd efterträdare
utdrag av valprotokollet i vad det efterträdaren rörer.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i 21 § 2 mom. sägs avgått före
utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, och skall platsen besättas
från den valkrets, som utsett den avgångne, eller har efterträdare annorledes
än i nämnda moment sägs avgått före utgången av den tid, för
vilken han blivit utsedd, då skall Konungens befallningshavande vid
offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom underrättelse
minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck så
som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen förfa -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

res, företaga erforderliga åtgärder enligt de i 21 § 2 mom. och 22 §
angivna grunder för utseende, i förra fallet av ny riksdagsman jämte
efterträdare och i senare fallet av ny efterträdare.

Vid förrättningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens
befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna
samt uppgift å envar, som på grund därav blivit utsedd till
riksdagsman eller efterträdare. Sedan detta protokoll vid förrättningen
upplästs, utfärde Konungens befallningshavande omedelbart fullmakt för
utsedd riksdagsman och late ofördröjligen utan lösen tillställa utsedd
efterträdare utdrag av protokollet i vad det efterträdaren rörer.

Fullmakt, som nu sagts, skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. — — — — — Ort och tid.

28 §.

Finnes i fall, som i 26 § avses, å valsedlarna icke namn å någon,
som kan inträda såsom ledamot i avgången riksdagsmans ställe, skall
nytt val anställas för utseende av riksdagsman jämte efterträdare.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall
Konungens befallningshavande, som verkställer förrättningen, hos Konungen
anmäla behovet av nytt val för ledighetens fyllande.

Är riksdagsman utsedd, men finnes a valsedlarna icke namn å
någon, som kan inträda såsom efterträdare, skall därvid bero.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,
nämligen:

Stockholms stad;

Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs,
Onsjö, Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg,
Landskrona och Eslöv;

Malmöhus läns'' södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,
Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad samt städerna Malmö,
Lund, Ystad, Trälleborg och Skanör med Falsterbo;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Göteborgs stad;

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo,
Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,
Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;
vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal
valdistrikt.

32 §.

1. Förslag om — — — — — olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande
berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 1 och 5 mom., pliktig att
om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,
sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts
tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring----för kom munalfullmäktigeval.

Beslut angående — —--— upprättade röstlängden.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem inom
distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant
för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före februari
månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas varje
år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun, där fullmäktige
finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma månad. Det åligger
i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en var av de valda
ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag av stämmoprotokollet,
i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som
blivit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens
befallningshavande i länskungörelserna meddela underrättelse.

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske
på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i sep -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

tember månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,
å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas
att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller
helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till
andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första
stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen
alltid skola utsättas till dag under september månad.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas
å sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock
valet av Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag,
som infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å
söckendagen närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt
bestämmes till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen
förordna, att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid--—--kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet
avser.

Valsedel---7--åsyftas.

69 §.

När-----avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid
denna lag samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert. Jämväl —---i valet.

Valkuverten-----valkuverten inlagts.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas — — — — — ogilla.

80 §.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid
förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var
för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst
två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras
intill utgången av den tid, för vilken valet gäller.

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit
vald, då skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig
förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den
avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det
parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst,
och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens
namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt
1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken lian blivit utsedd;
och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott
till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden-----verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger
valnämndens ordförande eller magistrat, samt utgifter för stämplar skola
gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga
vallokaler. Valkuvert och de i 69 § nämnda omslag bekostas av stats-f
verket.

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, skola vara
av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt,
vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär--—--fastställas av Konungen.

Övergångsstadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den 1 juli

1921.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt
skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda
varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före
utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens
fyllande äldre lag tillämpas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren.

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i---(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan — —--den för sådant ändamål ut sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller
i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll---2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---,4

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet

N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

8 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och
orsaken till denna vägran, här anmärkt.

4 Antalet.

8 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

1 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Beträffande motiveringen för detta Kung]. Maj:ts förslag får utskottet
hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av protokollet
över justitiedepartementsärenden den 22 april 1921.

Samtidigt har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen
i anledning av förenämnda proposition väckta motioner, nämligen
nr 221 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att därest
riksdagen beslutar ny valmetod för valen till riksdagen, riksdagen ock
måtte för sin del besluta sådant tillägg till § 59 vallagen, att ’ogill är
valsedel, som nedanför listnummer upptager namn, som ej förekommer
å motsvarande vallista, så ock valsedel, som upptager sagda namn i
omkastad ordning’, (Ifrån § 80 i de sakkunniges förslag) samt sådan
ändring i § 80 i vallagen enligt sakkunniges förslag, att första stycket
får följande lydelse: ’Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår
med avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som
ej är valbar, eller upptager valsedel namn nedanför den för sifferbetecknipgen
avsedda plats utan att å nämnda plats angiva, till vilken av de
numrerade vallistorna sedeln skall hänföras, anses sådant namn såsom
obefintligt.’»

nr 222 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att riksdagen
för sin del ville besluta ett sådant tillägg i § 59 i vallagen att å
valsedels nedersta del må meddelas, vilken organisation som utsänt valsedeln»; nr

223 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att, därest
riksdagen beslutar större valkretsar och ändrad sammanräkningsmetod vid
val till riksdagen, riksdagen ock ville besluta införandet av officiella valförberedelser
i överensstämmelse med proportionsvalsakkunniges förslag
med här ovan upptagna mindre ändringar»;

nr 224 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att, därest
riksdagen beslutar större valkretsar och ändrad sammanräkningsmetod
vid val till riksdagen, riksdagen ock ville besluta införande av ''subsidiär
liströstning’ i överensstämmelse med proportionvalssakkunniges förslag»;

nr 225 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att riksdagen
ville hos Kungl. Maj:t begära utredning om nytt valsätt på basis
av nu föreliggande förslag till proportionellt valsätt vid riksdagsmannaval,
för val såväl till som inom landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
etc., samt att förslag om dylikt valsätt måtte i god tid föreläggas
nästa års riksdags;

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

nr 226 i första kammaren, vari herrar Schotte och Rosén hemställt,
»att 54 § 1 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på
grund av 17 § mom. 1 riksdagsordningen å den söndag i september månad,
som Konungens befallning shav ande, var för sitt län, bestämmer samt i fall
som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag som
av Konungen bestämmes.

I städerna Stockholm och Göteborg må dock valet utsättas till någon
lördag under september månad.»
samt alternativt

natt hela förevarande kungl. proposition nr 353 måtte av riksdagen
avslås»;

nr 227 i första kammaren, vari herr Pålsson hemställt, »att riksdagen
beslutar sådan ändring i kungl. propositionen nr 353,

l:o) att Malmöhus och Älvsborgs län i likhet med övriga län utgöra
en valkrets vartdera,

2:o) eller, därest detta mitt yrkande icke bifalles, att i fråga om.
Malmöhus län, Lunds stad och Torna härad föras till norra valkretsen
med 10 representanter»;

nr 350 i andra kammaren, vari herr Olsson i Kullenbergstorp^hemställt,
»att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av i Kungl.
Maj:ts proposition nr 353 intagna förslag till lag om ändring i vissa delar
av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen, att 30 § måtte
lyda sålunda:

För valen-----nämligen: Stockholms stad; Malmöhusläns

samtliga städer; Malmöhus läns landsbygd; Göteborgs landstingsområde;
Göteborgs stad; Älvsborgs läns Trollhättan;

Älfsborgs läns — — — — Ulricehamn; vart och län.»

nr 351 i andra kammaren, vari herr Olsson i Rösta m. fl. hemställt,
»att för de fyra norrländska länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland
och Västernorrland nuvarande antal valkretsar och bestämmelsen angående
antal riksdagsmän måtte bibehållas samt att konstitutionsutskottet
måtte göra de ändringar i lagtexten som härför bliva erfoderliga»;

nr 352 i andra kammaren, vari herr Jönsson i Fridhill hemställt,
»att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 353 ville hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning i syfte att för val till riksdagens
andra kammare snarast ersätta nu gällande bestämmelser med lag om införande
av enmansvalkretsar, majoritetsval och tilläggsmandat samt härefter
för riksdagen framlägga förslag»;

samt nr 353 i andra kammaren, vari herr Hage hemställt,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

■»dels att riksdagen måtte vid behandling av prop. 353 ändra ''Lagen
om val till riksdagen av den 26 november 1920’ på sådant sätt, att vid
val till riksdagens kamrar vid fördelningen av platserna mellan partierna
det bestämmes, att den s. k. valkvotsregeln (och det största överskottets
regel) skall användas;

dels ock att riksdagen måtte vid behandling av nämnda proposition
i § 21 (andra stycket, tredje punkten) i ovannämnda lag insätta orden:
''inom valkretsen’».

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna
får utskottet hänvisa till respektive motioner.

I sin skrivelse nr 226 anhöll 1918 års lagtima riksdag, »det Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgärder, som må kunna
vidtagas till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen erfarenhet
vidlåda gällande regler för proportionellt valsätt samt för riksdagen
framlägga de förslag, vilka utredningen må kunna föranleda». I anledning
av denna skrivelse tillsatte chefen för justitiedepartementet den 28
november 1919 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande vissa sakkunniga,
de s. k. proportionsvalssakkunniga, för verkställande av den begärda utredningen.
Dessa sakkunniga hava i ett den 18 april 1921 avgivet betänkande
föreslagit omfattande förändringar i valsättet vid valen till
riksdagens båda kamrar.

De förslag till förbättrande av det nuvarande valsättet till andra
kammaren, som de sakkunniga framlagt, innebära dels valkretsarnas förstorande
(i huvudsak införande av länsvalkretsar), dels nytt sammanräkningsförfarande,
dels införande av officiella valförberedelser och dels möjliggörande
av vad de sakkunniga benämna personröstning med subsidiär
liströstning. Av dessa förslag ha i förevarande kungl. proposition endast
upptagits de, som röra valkretsindelningen och sammanräkningsförfarandet;
detta beror, enligt vad chefen för justitiedepartementet vid
propositionens föredragning framhållit, därpå, att man ansett de övriga
förslagen innebära så vittgående nyheter, att dels dessa nyheter kräva
ett grundligare övervägande än som i betraktande av den långt framskridna
tiden blivit möjligt, dels under alla förhållanden deras omedelbara
genomförande kan tänkas vålla svårigheter vid tillämpningen. Detta
har i främsta rummet ansetts gälla anordningen med officiella valförberedelser.

Utskottet inser tillfullo, att den korta tid, som stått till buds för
förevarande propositions utarbetande, icke givit möjlighet till den grund -

Utskottets

yttrande.

Konstitutionsutskottets utlåtande År 49.

liga prövning av de sakkunnigas förslag, som varit nödvändig för att en
kungl. proposition, berörande alla av de sakkunniga behandlade spörsmål,
skulle kunnat för innevarande års riksdag framläggas. Utskottet
är däremot icke övertygat om lämpligheten av att, såsom här föreslås,
ur de sakkunnigas förslag utbryta vissa spörsmål till omedelbart avgörande.
Såsom föredragande departementschefen framhållit, sammanhänga
de olika delarna av sakkunnigförslaget på ett organiskt sätt med varandra,
och en reform, som byggde på de sakkunnigas förslag i dess helhet,
komme därför att kännetecknas av enhetlighet och jämvikt mellan
dess olika moment. De skäl, som departementschefen i det följande,
visserligen med erkännande av det ur vissa synpunkter mindre lämpliga
i ett dylikt förfaringssätt, anför för att till avgörande för sig upptaga
frågorna om valkretsindelning och sammanräkningsförfarande, finner utskottet
icke övertygande. Vad valkretsindelningen beträffar, hava de
sakkunniga i sitt betänkande (sid. 76 ff.) framhållit,- att deras förslag i
denna del »står i oskiljaktigt samband» med förslaget angående en även
i övriga stycken reformerad valmetod. Såsom korrektiv mot ogynnsamma
följder av valkretsförstoringen — särskilt personmomentets försvagande
— hava de sakkunniga angivit införande av officiella valförberedelser;
de hava uttryckligen gjort gällande, att valkretsförstoringen icke bör företagas
utan i samband med officiell kandidatnominering och officiellt förbundsförfarande.
Beträffande det föreslagna nya sammanräkningsförfarandet
framhålla även de sakkunniga, att detsamma står i intimt sammanhang
med andra i de sakkunnigas men icke i Kungl. Maj:ts förslagupptagna
spörsmål.

Den synnerligen begränsade tid, som stått utskottet till buds för
behandling av denna fråga, har icke givit möjlighet till en så ingående
undersökning av här berörda spörsmål, att utskottet anser sig kunna uttala
ett bestämt omdöme om, huruvida en ändring i antydd riktning av
valkretsindelningen och genomförandet av en ny sammanräkningsmetod
kan ske utan införande av officiella valförberedelser och andra av de
sakkunniga föreslagna åtgärder. De refererade betänkligheterna häremot
synas emellertid vara av den styrka, att utskottet anser sig för närvarande
böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Det innebär enligt utskottets
mening påtagliga fördelar, att möjlighet beredes till en fullständig och
allsidig granskning av de sakkunnigas förslag i dess helhet från Kungl.
Majrts sida och att först sedan en dylik granskning ägt rum frågan om
ändringar i valsättet till riksdagens andra kammare upptagas till slutgiltig
prövning från riksdagens sida. Utskottet vill uttryckligen betona,
att i utskottets avstyrkande av förevarande förslag icke ligger något som helst

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

underkännande av de i de sakkunnigas betänkande och den kungliga propositionen
angivna reformlinjerna, och utskottet vill uttrycka den förhoppningen,
att ett på en fullständig prövning av i de sakkunnigas betänkande
utredda spörsmål byggt förslag inom en snar framtid måtte
föreläggas riksdagen.

Till dessa skäl för ett avslag å den kungl. propositionen vill utskottet
tillägga, att en omedelbar reform av valsättet till riksdagens
andra kammare — huru behövlig eu dylik än i och för sig är — torde
möta vissa betänkligheter. Om nämligen nyval till riksdagens andra
kammare skulle äga rum först i normal tid 1924, är beslut om ändring
av vallagen redan i år överllödigt, och skulle extra sådana val av Kungl.
Maj:t anordnas exempelvis redan i höst, torde en genomgripande reform
av valkretsindelningen och sammanräkningsförfarandet så sent under
riksdagstiden orsaka betydande olägenheter. Den korta tid, som återstår,
innan de nya valen sannolikt komma att äga rum, torde icke vara tillräcklig
varken för vidtagande av valförberedelser på grundval av en helt
ny valkretsindelning eller för ett fullständigt inträngande i nya sammanräkningsregler
från väljares och valförrättares sida. De olägenheter, som
en revision av valsättsbestämmelserna vid denna tidpunkt alltså skulle
medföra, äro enligt utskottets mening ingalunda mindre än de brister,
som vidlåda de nu gällande bestämmelserna.

Då utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka förevarande kungl.
proposition, anser sig utskottet icke heller kunna tillstyrka de i anledning
av densamma väckta motionerna.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att förevarande kungl. proposition icke måtte
av riksdagen bifallas,

2) att motionerna

a) I: 221, b) I: 222, c) I: 223, d) I: 224, e) I: 225
f) I: 226, g) I: 227, h) II: 350, i) II: 351, k) II: 352
och 1) II: 353 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda. v

Stockholm den 30 maj 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Bihang till riksdagent protokoll 1921. 5 saml. 34 käft. (Nr 49.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

Reservationer:

1) av herrar Glasört, Hellberg, K. J. Ekman, Lyberg, af Ekenstam,
Leander, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Andersson i Igelboda och
Gustafson i Kasenberg, som anfört följande:

»Utskottets beslut att avstyrka Kungl. Maj:ts proposition nr 353
om förändringar i vallagen, avseende länge eftersträvade förbättringar i
nuvarande valsätt, blev inom utskottet fattat med tillhjälp av den förseglade
sedeln. Den genom lotten segrande hälften var, vad sakens realitet
angår, i själva verket till och med svagare än berörda uppdelning
antyder, i det att den bestod av dels motståndare till det kungl. förslaget,
dels personer, som principiellt voro sympatiskt stämda för detsamma,
ehuru de för närvarande önskade ett uppskov med dess realbehandling
till nästa riksdag, dels slutligen anhängare av dess antagande redan nu,
ehuru med en detaljförändring i fråga om valkretsindelning inom ett län.
Beslutet om förslagets avstyrkande fattades genom en koalition av dessa
grupper, sedan en majoritet inom utskottet tidigare vid en preliminär
votering beslutat tillstyrka förslaget. Detta bar i följ d härav också inom
utskottet underkastats en detalj behandling paragraf för paragraf, i vilken
samtliga medlemmar deltagit ävensom sakkunnige utanför utskottet rådfrågats,
och det har alltså härutinnan undergått den närmare granskning
inom utskottet, som är erforderlig för ett ståndpunktstagande även till
de enskilda detaljerna. Formellt har förslaget sålunda erhållit den
förberedande behandling, som är av nöden för dess antagande.

Ur realitetssynpunkt anse vi mycket starka skäl tala för, att det
i huvudsak nu antages. Det är i själva verket framkallat av önskemål,
som riksdagen vid mer än ett tillfälle uttalat.

Redan 1911 års riksdag anhöll, på grund av dittills gjorda erfarenheter
rörande den proportionella valmetodens tillämpning, i skrivelse
till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vilket sätt de
brister, som visat sig vidlåda denna metod, kunde avhjälpas. De sakkunnige,
som med anledning härav tillsattes, blevo emellertid anbefallda
att iakttaga, att grunderna för metoden icke finge rubbas, och det förslag,
som de i december 1913 framlade, kom i följd härav icke att få
den allsidiga omfattning, som det eljest kunnat erhålla. De modifikationer
i metoden, som de förordade, gingo emellertid framförallt ut på
att åstadkomma en bättre ordning av fördelningen av platserna inom
partierna, och för vinnande av detta ändamål företogo de bland annat ett

Konstitutionsutskott eu utlåtande Nr 4!>.

strängare genomförande av rangordningsregeln än för närvarande är fallet.
Vad åter angick frågan om fördelning av platserna mellan partier,
framhöllo de, att valkretsarna voro för små för att platsfördelningsmetoden
skulle giva fullt tillfredsställande resultat, men ansågo frågan om
ändring av bestämmelserna härutinnan icke falla under det dem lämnade
uppdraget. Enda påföljden av detta sakkunnigförslag blev, att vid 1913
och 1914 årens riksdagar vissa ändringar antogos angående sättet förutseende
av dels suppleanter till landsting och stadsfullmäktige, dels ersättare
till riksdagsmän.

1917 års val till andra kammaren gjorde emellertid åter frågan om
förändrade bestämmelser i fråga om valsättet i hög grad brännande. De
utvisad» sålunda bland annat ett valresultat, som i avsevärd grad åt
flertalet partier gav en annan representation än det antal mandat, vartill
respektive parti på grund av sin samlade röststyrka varit berättigat.
Två partier hade sålunda erhållit sammanlagt 16 platser mera (14 + 2),
än de efter sin röststyrka bort hava att påräkna, under det att de övriga
partierna erhöllo sammanlagt samma antal platser mindre (4 -j- 3 -j2
+ 7).

Men även i fråga om platsernas fördelning inom varje särskilt
parti framträdde alltjämt den redan tidigare iakttagna bristen i sammanräkningsmetoden,
i det att vid mer än ett tillfälle på grund av sättet
för valmännens röstgivning rangordningsregeln icke blev genomgående tilllämpad
och i följd därav genom reduktionsregelns användning andra
personer blevo valda, än valmännens flertal önskat.

På grund av dessa ledsamma erfarenheter upptog 1918 års riksdag
hela frågan till förnyad omprövning och avlät den skrivelse i ämnet, som
utskottet omnämner, och som i sin ordning framkallat nu förevarande
kungl. proposition. I fråga om valkretsproblemet underströk denna skrivelse
särskilt olägenheten av, att flertalet valkretsar blott ägde tre till
fem representanter — i själva verket hade 1920 av rikets dåvarande 56
valkretsar 22 blott tre representanter var, 18 blott fyra, 10 fem och
endast de 6 övriga mer än fem representanter — och betonade tillika
lämpligheten av att i regel göra länen till valkretsar. Beträffande platstillsättningarna
inom partierna framhöll skrivelsen, att den otillfredsställande
ordningen därutinnan under de senare åren framträtt i än klarare
belysning än tidigare.

När denna skrivelse 1918 avläts, var det säkerligen riksdagens förhoppning,
att icke ytterligare ett andrakammareval skulle försiggå, utan
att man fått de önskade reformerna genomförda. Emellertid hade vid
1920 års riksdag den begärda utredningen icke hunnit så långt, att för -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

slag från regeringens sida kunde framläggas. Frågan upptogs i stället
av enskilda motionärer, och konstitutionsutskottet framlade i anslutning
härtill ett förslag om införande i regel av länsvalkretsar, för att icke vid
1920 års val man alltjämt skulle vara bunden vid de mindre valkretsar,
vilka vid tidigare val visat sig så hinderliga för ernående av proportionell
rättvisa i platsfördelningen mellan partierna. Förslaget vann dock,
som bekant, icke riksdagens bifall, men för att icke efter 1920 ännu ett
andrakammarval skulle försiggå utan att erforderliga reformer vidtagits,
antog riksdagen såsom vilande i grundlagsenlig ordning ett förslag till
sådan ändring av § 14 RO, att dess bestämmelser om valkretsindelningen
flyttades ut ur grundlagen och ersattes med en hänvisning till vallagen.
Det vilande grundlagsändringsförslaget har vid innevarande riksdag
antagits definitivt. Det framgår otvetydigt av sistlidne riksdags förhandlingar
vid behandlingen av nämnda förslag, att riksdagen förutsatte,
att förslag om ny valkretsindelning också skulle komma till stånd vid
innevarande års riksdag och innan ännu ett andrakammarval försiggår.

Även erfarenheterna från 1920 års val hava visat, att vissa partier
blevo överrepresenterade och andra underrepresenterade; det förra
inträffade sålunda enligt statistiska centralbyråns senaste redogörelse
denna gång i 14 fall (6 -j— 5 —j— 1 —j— 2) och det senare i likaledes 14
(4 + 3 + 7).

Från synpunkten av det proportionella valsystem, som för närvarande
är det för vårt representationsskick gällande, kunna dylika förhållanden
icke anses tillfredsställande. I betraktande av det icke ringa
antal fall, då ett avgörande i kammare eller riksdag hänger på ett fåtal
röster, kan det ur det nämnda systemets synpunkt icke anses vara likgiltigt,
om valmetoden ger så otillfredsställande utslag som de ovan berörda.
När partiernas antal, såsom numera hos oss, är flera än tre,
ligger det ock i sakens natur, att i så små valkretsar som de med
endast tre eller fyra mandat det knappast finnes möjlighet för något
parti att ernå fullt rättvis representation. I ett land med så skiftande
lokala förhållanden som vårt kan det icke heller vara likgiltigt för en
viss meningsgrupp, om den på grund av mandatens ringa antal i en
valkrets icke kan inom en särskild landsända förvärva en representant,
vartill den vid något större valkretsar även där bort vara berättigad.
Den nuvarande valkretsindelningen kan under sådana förhållanden förhindra
för ett icke obetydligt antal valmän i vissa kretsar att understödja
den politiska meningsriktning, vars stärkande de anse för landet
gagneligast, och nödgar dem i följd härav att antingen nedlägga sina
röster eller rösta på andra kandidater, än dem, som äro deras egentliga

Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 49.

meningsfränder. De valkarteller mellan olika meningsriktningar, som
härigenom understundom framdrivas, hava jämväl ej sällan visat sig
leda till valresultat, som icke på förhand varit av valmännen påräknade.
Vi finna alltså ur det proportionella systemets synpunkt goda skäl föreligga
för åvägabringande av större valkretsar.

Även för genomförandet’ snarast möjligt av eu bättre sammanrältningsmetod
tala synnerligen starka skäl. De otillfredsställande förhållanden
på detta område, som. den nuvarande metoden medför, äro alltför
bekanta för att här behöva närmare belysas. Den förstoring av valkretsarna,
som nyss tillstyrkts, gör eu förbättrad metod ännu behövligare.
Till de skäl för en reform, som hittills plägat anföras, har också den
betydande rösträttsutvidgning, som vid nästkommande val skall tillämpas,
lagt ytterligare nya. Om nämligen valmanskårens starka utökning
skulle föranleda en stegrad benägenhet hos enskilda grupper av väljare
att gå fram med särkandidater, är det att antaga, att de fall skola ökas,
då rangordningsregeln häves, och i följd därav också de fall växa, % då
platsfördelningen inom partierna blir en annan, än de väljande beräknat,
och alltså ger anledning till berättigat missnöje. Just väljarekårens förstoring
synes oss därför vara ett synnerligen vägande skäl att omedelbart
genomföra en sammanräkningsmetod, som i vida högre grad än den
nuvarande är byggd på en genomförd rangordningsregel.

I båda de avseenden, vilka nu berörts — större valkretsar och
bättre sammanräkningsmetod'' — synes oss den kungl. propositionen tillmötesgå
de reformkrav på området, som de senare årens erfarenheter
visat vara mest trängande. Vi hava därför ansett, att utskottet bort i
huvudsak tillstyrka detsamma.

Vad angår dess detalj bestämmelser, så synes oss den i propositionen
föreslagna valkretsindelningen väl avpassad. För dess närmare beskaffenhet
hänvisa vi till dels § 30 i förslaget, dels till den vid denna reservation
fogade bilagan. Vid en jämförelse mellan det kungl. förslagets
valkretsindelning och de motionsvis framburna yrkandena om jämkningar
av vissa detaljer däri, hava vi funnit övervägande skäl tala för det kungl.
förslaget, vars bestämmelser i detta hänseende också överensstämma med
det resultat, vartill proportionsvalssakkunnige efter sin noggranna utredning
av frågan kommit.

I fråga om sammanräkningsmetoden ansluta vi oss likaledes till
det kungl. förslaget. Vi hava vid den granskning av densamma, som
företagits inom utskottet, funnit oss övertygade, att den besitter mycket
stora företräden framför nuvarande metod. Det strängare iakttagande
av rangordningsregeln, som den nya metoden innebär, står tillika i full

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

överensstämmelse med vad man numera sedan länge ganska allmänt torde
anse såsom ett nödvändigt villkor för en rationell sammanräkningsmetod.
Enligt vår uppfattning vore det högeligen att beklaga, om man icke dess
mindre skulle vid nästa riksdagsmannaval vara nödsakad att använda en
föråldrad metod, om vars brister alla torde vara ense.

Det bör i detta sammanhang också erinras, att metoden icke innebär
något, som behöver föranleda någon ändrad taktik från valmännens
sida i fråga om deras uppgörande av sina vallistor. Redan nu torde
merendels väljarna själva därvid räkna med att rangordningsregeln skall
vid sammanräkningen bliva den behärskande, och ett strängare tillämpande
av denna regel torde i följd härav blott komma att innebära, att
de i färre fall än nu komma att missräkna sig.

Införandet av denna nya sammanräkningsmetod står därjämte synnerligen
väl i samband med de större valkretsarna. Om uti dessa, såsom
möjligt är, väljare i en viss ort — exempelvis i någon av de förutvarande
mindre valkretsar, av vilka den större är sammansatt — önska gå
fram till valet med en särlista, representerande den ortens speciella intressen,
så underlättar rangordningsregelns genomförande väsentligt ett
dylikt förfaringssätt. Väljarna behöva, efter den nya metodens införande,
icke befara de obehagliga överraskningar, som reduktionsregeln förut beredde
dem, utan kunna, såsom de sakkunniga framhållit, vara vida mer
förvissade om att själva avgöra placeringen av sina kandidater och av
eventuella ersättare. »Varje fraktion kan framföra sina kandidater just
i den ordning, som beräknats.»

Vi överensstämma vidare med den kungl. propositionen därutinnan,
att det icke synes oss välbetänkt att för närvarande gå längre än propositionen
gjort. Vi äro nämligen övertygade om, att sådana nyheter
som införande av officiella valförberedelser och möjliggörande av s. k.
personröstning med subsidiär liströstning ännu torde ligga det allmänna
föreställningssättet så pass fjärran, att de icke bort medtagas i det nu
framlagda förslaget. De motioner, som åsyftat genomförande redan nu
av dylika förändringar, hava vi alltså funnit böra avstyrkas.

I ett avseende har den inom utskottet verkställda granskningen
givit anledning till ett frångående av vad Kung]. Maj:t med stöd av proportionsvalsakkunniges
utredning föreslagit. Enligt 21 § i lagförslaget
skulle vid val till ledamöter av första kammaren ersättareuträkningen
icke uppskjutas tills vakansen inträffat, utan företagas i sammanhang
med det ordinarie valet. Efter att hava omnämnt, hurusom i det utskottsutlåtande,
som låg till grund för riksdagens skrivelse den 30 maj 1919
angående utvidgningen av den politiska rösträtten in. in., denna utväg

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

för höjande av intresset för ersättarevalen anvisats, göra de sakkunniga
härom i sitt betänkande (sid. 61) följande uttalande:

»Det synes de sakkunniga, som om eu dylik reform skulle vara väl
ägnad att stimulera valkorporationerna till att med omsorg behandla även
efterträdarefrågan. Ett val, vars resultat omedelbart konstateras, måste
tillvinna sig ett större intresse än ett val, om vilket man icke vet, huruvida
det över huvud kommer att följas av någon röstsammanräkning,
och där denna under alla förhållanden uppskjutes till en obestämd framtid.
De sakkunniga föreslå en sådan anordning av ersättarevalen, att
det samtidigt med valet av ordinarie förstakammarledamöter blir klart,
vem som vid inträffande avgång av ordinarie ledamot skall inträda i
hans ställe.»

Att en dylik anordning kan vara ägnad att åtminstone i någon
mån tillgodose sitt syfte, torde visserligen icke böra förnekas. Men å
andra sidan äro därmed förbundna olägenheter, som dels i och för sig
möta betänkligheter och dels synas vara av beskaffenhet att indirekt
motverka syftet, att på ersättareplatserna upptagas de bäst kvalificerade,
tillgängliga kandidaterna.

Då valet av riksdagsman (och ersättare) anses avslutat först, när
röstsammanräkningen blivit slutförd, samt besvär för att komma under
prövning måste anföras inom viss tid därefter, lärer en persons valbarhet
såsom efterträdare till en under valperioden avgången riksdagsman vara
beroende i första hand av förhållandena vid den tidpunkt, då han enligt
verkställd sammanräkning utses till efterträdare. Härav har ansetts följa,
att enligt nu gällande bestämmelser till ersättarekandidat kunnat å valsedel
upptagas person, vilken vid valtillfället (valsedlarnas avlämnande) ännu icke
är valbar, men förmodas bliva det, då fyllande av ledighet erfordras och
ersättarevalet för den skull avslutas genom röstsammanräkning. Om en
i övrigt för uppdraget väl kvalificerad person är endast 34 år gammal
eller under endast två av åren närmast före valsedlarnas avlämnade
skattat till staten för erforderlig inkomst, kan under sådana omständigheter
möjlighet finnas att vid ett förstakammarval försäkra sig om hans
namn för en eventuell ersättaresammanräkning.

Men vid tillämpning av lagförslagets bestämmelser måste namnet
å dylik person på ett tidigare stadium prövas och, eventuellt efter anförda
besvär över sammanräkningen, förklaras såsom obefintligt. Å andra
sidan torde, om lagförslaget i denna del antages, en vid tiden för röstsammanräkningen,
men icke vid inkallandet till tjänstgöring efter avgången
riksdagsman valbar person kunna inträda i utövande av riks -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

dagsmannakallet, såvida han icke själv anmäler sin obehörighet eller vid
prövning enligt § 32 riksdagsordningen befinnes diskvalificerad.

Då emellertid vid valbarhetsvillkorens uppställande den bestämmande
synpunkten måste hava varit, att de föreskrivna kvalifikationerna
skola vara fyllda, när riksdagsmannaskapets utövande påkallas, måste en
dylik förskjutning i den avgörande tidpunkten betecknas såsom oegentlig.
Och då utövande av riksdagsmannaskapet med numera antagna bestämmelser
angående första kammaren kan tänkas komma i fråga först åtta
år efter röstgivningen, skulle genom den föreslagna ändringen valbarhetsåldern
för ersättare i realiteten avsevärt böjas. Därjämte kan erinras,
att med hänsyn till de långa valperioderna och ersättarens rätt att, när
ledighet uppkommer, avsäga sig uppdraget en avsevärd del av företagna
röstsammanräkningar sannolikt skulle bliva alldeles utan praktisk betydelse,
även om på grund av riksdagsmans avgång ersättare behöver inkallas.
Till sist har även satts i fråga, huruvida den föreslagna ändringen
står i god överensstämmelse med ordalydelsen i riksdagsordningen,
som förutsätter, att riksdagsman »utses» i den avgångnes ställe (R. O.
§ 28 mom. 1).

Av sålunda anförda skäl bar det ansetts lämpligast, att sammanräkning
för utseende av efterträdare bör likasom hittills ske först vid
uppkommande ledighet; och har lagförslaget i enlighet härmed omarbetats.

Detta har dels påkallat förändringar i de av Kungl. Maj:t framlagda
förslagen till lydelse av §§ 21 och 26 i vallagen, dels medfört att
§§ 23, 25, 27 och 28 böra kvarstå i sin nuvarande lydelse.

Slutligen hava dels i 17 § införts ett förtydligande av innebörd,
att valsedel blir ogin även för det fall, att giltigt namn å särskild ersättarekandidat
visserligen finnes å sedeln, men sådant namn för själva
riksdagsmannavalet saknas, dels i 21 § angivits, att vid ny sammanräkning
endast namn å vid valet utsedd riksdagsman skall anses såsom
obefintligt, dels ock i förtydligande syfte vissa förändringar gjorts i det
formulär, vartill i 15 § hänvisas.

Av ovanstående framgår, att vi, likasom utskottet, avstyrkt det
stora flertalet av de framlagda motionerna. En av dessa, motionen 1:225
av hr Stendahl, synes oss emellertid böra i viss omfattning tillstyrkas.
Motionären förordar i densamma, att den i det kungl. förslaget ingående
nya valmetoden måtte snarast komma till tillämpning vid val såväl till
som inom landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige etc., och föreslår
i detta syfte en skrivelse till Kungl. Maj:t. Då det torde vara obestridligt,
att bristerna i nuvarande sammanräkningsmetod framträtt icke

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

blott vid val till riksdagen, utan även vid val till övriga representativa
myndigheter såsom till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige,
synes det önskvärt, att den nya förbättrade metoden måtte snarast
möjligt komma till användning även vid dylika val-. Till ett omedelbart
införande av densamma även vid val inom ifrågavarande myndigheter
anse vi däremot icke tillräckliga skäl förefinnas. Med denna begränsningvilja
vi alltså föreslå en skrivelse i motionens syfte.

På grund av ovanstående få vi föreslå,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande
kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga följande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 34 käft. (Nr 49.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

Härigenom förordnas, att 15,
17—21, 23—28, 30—33, 54, 56, 59,
69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i
lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen skola erhålla följande
ändrade lydelse.

Härigenom förordnas, att 15,
17—21, 24, 26, 30—33, 54, 56, 59,
69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i
lagen ,den 26 november 1920 om
val till riksdagen skola erhålla följjande
ändrade lydelse.

15 §.

Val — — — — — kännetecken.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn
utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras vart
för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,
i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt
avgången riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande
rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av
de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å
sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det
andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

Konstitutionsutskottet!) utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (lleservanternas förslag:)

§ 17.

Ogin — — — — — med
avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning
eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt
namn.

17 §.

Ogin — — — — — med
avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning
eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke för själva riksdagsmannavalet
upptager något giltigt
namn.

18 §.

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än
som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för
val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista,
övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande
namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står
först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i
ordningen,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal
utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal
och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller
sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke
grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att
dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i
besättandet ■ av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat
med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,
att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen
närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20 §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,
vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämföielsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

{Reservanternas förslag:)

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person
erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållet platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
eu tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,
har största jämförelsetalet.

21 §.

1. Sedan valet av riksdagsmän
blivit avslutat, skall för varje riksdagsman
företagas eu ny sammanräkning
inom det parti, för vilket
han blivit vald, för utseende av
efterträdare åt riksdagsmannen. Har
riksdagsman fått sig tillerkänd plats
från flera partier, anses han vald
för det parti, från vilket plats först
tilldelades honom.

Vid varje ny sammanräkning
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för riksdagsmannens
namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen.
Varje valsedel gäller som hel röst.
Med iakttagande av att namn å
någon, som blivit utsedd till riksdagsman,
anses såsom obefintligt
skall röstvärdet tillgodoräknas det
nam som står främst av de för den
ifrågavarande riksdagsmannen sär -

21 §.

Där någon, som blivit vald till
riksdagsman, vid valtillfället avsäger
sig uppdraget, skall valförrättaren genast
företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne
blivit vald. Blev den avgångne
vald för flera partier, skall
sammanräkningen ske inom det parti,
från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn
vid den sammanräkning, då namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje
valsedel gäller såsom hel röst. Med
iakttagande av att namn å någon,
som blivit genom valet utsedd till
riksdagsman, anses såsom obefintligt,
skall röstvärdet tillgodoräknas det
namn, som står främst av de för den
avgångne riksdagsmannen särskilt

Konstitutionsuttkottets utlåtande Nr 49.

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

skilt upptagna efterträdarenamnen,
eller, om sådant namn ej finnes,
det namn för själva riksdagsmannavalet,
som står främst å sedeln, eller,
om ej heller sådant namn finnes, det
namn, som står främst bland samtliga
efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,
är vald till efterträdare.

2. Där någon, som blivit utsedd
till riksdagsman, vid val tillfället
avsäger sig uppdraget, skall
valförrättaren förklara den avgångnes
efterträdare vald i den avgångnes
ställe. I sammanhang härmed
utses jämlikt de i 1 mom. stadgade
grunder efterträdare åt den sålunda
valde, så ock åt annan riksdagsman,
för vilken den valde tillika må hava
varit efterträdare; och skall vid utseende
av efterträdare åt riksdagsman,
som själv varit efterträdare,
så förfaras, som gällde det att utse
efterträdare åt den ursprungligen
valde riksdagsmannen.

Skulle efterträdare vid valtillfället
avsäga sig sitt uppdrag, utses
ny efterträdare enligt förut i detta
moment givna bestämmelser.

23 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke
blivit till föreskrivet antal utsedda,
anställes genast nytt val för utseende
av felande antal riksdagsmän
jämte efterträdare.

För utseende allenast av efterträdare
må nytt val ej anställas.

upptagna efterträdarenamnen eller,
om sådant namn ej finnes, det namn
för själva riksdagsmannavalet, som
står främst å sedeln, eller, om ej
heller sådant namn finnes, det namn,
som står främst bland samtliga efterträdar
enamnen å sedeln. Den, som
erhållit högsta röstetalet, är vald i den
avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd
riksdagsman vid valtillfället avsäga
sig uppdraget, förfares på enahanda
sätt; och skall vid den nya sammanräkningen
såsom förut hänsyn tagas
blott till de valsedlar, som gällde för
den först avgångnes namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(.Kungl. Maj.is förslag:)

(Reservanternas förslag:)

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och skall- vid valet föras protokoll enligt
formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,
de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet
ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,
som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med
valet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

25 §.

Fullmakt — — — — — Ort
och tid.

Valförrättaren läte ofördröjligen
utan lösen tillställa utsedd efterträdare
utdrag av valprotokollet i
vad det efterträdaren rörer.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än
i 21 § 2 mom. sägs avgått före
utgången av den tid, för vilken han
blivit utsedd, och skall platsen besättas
från den valkrets, som utsett
den avgångne, eller har efterträdare
annorledes än i nämnda moment
sägs avgått före utgången av den
tid, för vilken han blivit utsedd, då
skall Konungens befallningshavande
vid offentlig förrättning, som hålles
så snart ske kan och varom underrättelse
minst åtta dagar förut meddelas
genom anslag och medelst
tryck så som med Konungens befallningshavandes
kungörelser vanligen
förfares, företaga erforderliga
åtgärder enligt de i 21 § 2 mom.
och 22 § angivna grunder för ut -

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i
21 § sägs avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald,
och skall platsen besättas från den
valkrets, som utsett den avgångne, då
skall Konungens befallningshavande
vid offentlig förrättning, som hålles
sä snart ske kan och varom underrättelse
minst åtta dagar förut meddelas
genom anslag och medelst tryck
så som med Konungens befallningshavandes
kungörelser vanligen förfares,
verkställa ny röstsammanräkning
enligt de i 21 och 22 §§ angivna
grunder.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(.Kungl. Maj:ts förslag:)

seende, i förra fallet av ny riksdagsman
jämte efterträdare och i
senare fallet av ny efterträdare.

Vid förrättningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående
paragraf avses, skall Konungens
befallningshavande i protokoll
upptaga de föreliggande omständigheterna
samt uppgift å envar,
som på grund därav blivit utsedd
till riksdagsman eller efterträdare.
Sedan detta protokoll vid förrättningen
upplästs, utfärde Konungens
befallningshavande omedelbart fullmakt
för utsedd riksdagsman och
läte ofördröjligen utan lösen tillställa
utsedd efterträdare utdrag av
protokollet i vad det efterträdaren
rörer.

Fullmakt, som nu sagts, skall
vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. — — — — —
Ort och tid.

28 §.

Finnes i fall, som i 26 § avses,
å valsedlarna icke namn å någon,
som kan inträda såsom ledamot i
avgången riksdagsmans ställe, skall
nytt val anställas för utseende av
riksdagsman jämte efterträdare.

Omfattar valkretsen landstingsområden,
tillhörande olika län, skall
Konungens befallningshavande, som
verkställer förrättningen, hos Ko -

(Reservanternas förslag:)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

nungen anmäla behovet av nytt val
för ledighetens fyllande.

Är riksdagsman utsedd, men
finnes å valsedlarna icke namn å
någon, som kan inträda såsom efterträdare,
skall därvid bero.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,
nämligen:

Stockholms stad;

Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs,
Onsjö, Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg,
Landskrona och Eslöv;

Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,
Skytts, Yemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad samt städerna Malmö,
Lund, Ystad, Trälleborg och Skanör med Falsterbo;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Göteborgs stad;

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo^
Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene
härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,
Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal
valdistrikt.

32 §.

1. Förslag om--—--olika valdistrikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 5

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring — —--— för

kommunalfullmäktigeval.

Beslut angående--— — — upprättade röstlängden.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem
inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant
för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före
februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter
väljas varje år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun,
där fullmäktige finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma
månad. Det åligger i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet
kommunalfullmäktiges ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av stämmoprotokollet, i vad dem rörer. Om de personers
namn och bostad, som blivit till ordförande och suppleant för honom
utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna meddela
underrättelse. "

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske
på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september
månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,
å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas
att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller
helgdag, som ovan sagts.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å
sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock valet av
Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag, som
infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen
närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes
till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna,
att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Reservanternas förslag:)

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid — — —--kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet
avser.

Valsedel — — — — — åsyftas.

69 §.

När--— — — avslutad.

Valkuverten — —--— valkuverten inlagts.

. 79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas — — —--ogilla.

80 §.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr åd.

(Kungl. Maj.is förslag:) (Reservanternas förslag:)

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid
förrättningen föra‘protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

87 §.

Tid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel
röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens
namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde
såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt
1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd;
och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott
till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden — — — — — verkställas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(llescrvanternas förslag:)

96 §.

Formulär — —--— fastställas av Konungen.

Övergångsstadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den
1 juli 1921.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt
skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda
varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före
utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens
fyllande äldre lag tillämpas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren.

Plats för ''partibeteckning.

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn;
högra sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i —--(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan----den för sådant ändamål ut sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller

i stad, som hestår av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll---2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning---4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---4

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet
N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

- Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppebäll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

3 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och
orsaken till denna vägran, här anmärkt.

4 Antalet.

6 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

1 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att höra i protokollet antecknas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

2) att riksdagen, i anledning av motionen I: 225,
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t ville, om möjligt till nästa riksdag, framlägga
förslag, innebärande att den i den knngl. propositionen nr
353 föreslagna sammanräkningsmetoden för val till
riksdagens andra kammare måtte införas att gälla även
vid val till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige.

3) att motionerna

a) I: 221, b) I: 222, c) I: 223, d) I: 224, e) I: 226,
f) I: 227, g) 11:350, h) 11:351, i) II: 352 och k) II: 353
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2) av herrar Hellberg och Lyberg, som ytterligare anfört:

På samma gång som vi instämt i den av herr Clason m. fl. avgivna
reservationen till förmån för det kungliga förslaget, vilket synes
oss innebära en avgjord förbättring i förhållande till den nu bestående
valordningen, ha vi också velat giva uttryck åt vår principiella uppfattning
i den föreliggande frågan. Enligt vår övertygelse är det proportionella
valsättet i varje-form genom den matematisk-mekaniska karaktär
det ger åt valförrättningen och den skarpa gränsskillnad, som det praktiskt
taget alltid kommer att uppdraga mellan partierna, ägnat att förrycka
och försvaga det personliga förhållande mellan valmännen och den
valde, vilket ensamt verkligen kan göra röstgivningen till den förtroendeförläning
som den hör vara och därmed också att borttaga det omedelbara
och levande intresse, varförutan det politiska livet kommer att avmattas
och förtvina i saknad av folkets sympati. Det är därför vår förhoppning
att inom en ej allt för avlägsen framtid den redan nu på
många håll förefintliga opinionen för en återgång till majoritetsval i enmanskretsar
skall bliva allt allmännare, framkalla ett valsätt som byggande
på den gamla hävdvunna grunden samtidigt genom kompletterande
anordningar kan tillgodose minoriteternas berättigade krav att i representationen
bliva företrädda.

Skulle även med tillämpning av de nu ifrågasatta valkrets- och
valmetodsbestämmelserna icke endast'' ovan omförmälda, med själva det
proportionella systemet förbundna olägenheter kvarstå, utan jämväl, trots
de onekliga förbättringarna, från proportionell synpunkt mindre tillfredsställande
valresultat erhållas, våga vi förmoda, att den redan nu på
många håll starka opinionen för återgång till majoritetsval bliver allt
starkare och förr eller senare tränger igenom.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

3) av herr Klefbeck, som med avseende å det önskvärda i att återgå
till majoritetsval instämt med herrar Hellberg och Lyberg.

4) av herr Leander, som ytterligare anfört:

Då Kungl. Maj:ts förslag synes ägnat att avlägsna de mest i ögonen
fallande brister uti vår nu gällande valmetod, har jag inom utskottet
tillhört dem, som påyrkat, att förslaget borde tillstyrkas. Utan att
vara synnerlig vän av proportionalismen anser jag dock, att så länge
den är i lag påbjuden, bör den tillämpas på ett så rättvist och rationellt
sätt som möjligt. Då emellertid utskottsmajoriteten funnit sig böra
hemställa om avslag å den Kungl. propositionen och i varje fall fortsatt
utredning i ärendet väl kommer att äga rum, har jag ansett, att därvid
jämväl borde undersökas, huruvida icke ett återvändande i viss grad till
majoritetsvalsprineipen vore bästa sättet att lösa det invecklade spörsmålet.
Jag är nämligen livligt övertygad om, att därförutan skall det
visa sig omöjligt att låta den »personmetod», som proportionsvalsakkunnige
giva avgjort företräde framför »partimetoden», komma till sin fulla rätt.
Jag har därför yrkat, att utskottet med anledning av herr Jönssons i
Fridhill motion 11:352 bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville
anhålla, att under den försätta revisionen av lagen den
26 november 1920 om val till riksdagen måtte tagas i
övervägande, huruvida och i vad mån en återgång till
enmansvalkretsar och majoritetsval i fråga om valen
till andra kammaren lämpligen må äga rum.

5) av herrar Johansson i Kälkebo och P. S. Hedlund i Östersund,
som anfört:

Sedan ett inom utskottet väckt förslag om sammanförande av de
båda nuvarande stadsvalkretsarna Malmö samt Hälsingborg, Landskrona
och Lund till en valkrets och de tre återstående valkretsarna inom Malmöhus
län till en valkrets, liksom ock det förslag, som innefattas i herr Olssons
i Kullenbergstorp motion, icke vunnit utskottets bifall, hava vi för
närvarande biträtt utskottets avslagsyrkande av den kungl. propositionen.
Storstädernas avskiljande till egna valkretsar utan förening med landsbygd
synes oss vara en riktig tanke, som även i fråga om en stad av
Malmö storlek med den modifikation som ovan framhållits borde förverkligas.
Då vidare utskottet ej ansett sig kunna upptaga de andra förslag,
som framlagts i de sakkunnigas betänkande och i olika motioner, till be Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

handling och härigenom ett bifall till den kungliga propositionen endast
torde innebära en lösning av föreliggande problem av kort varaktighet,
hava vi även härigenom funnit, att propositionen trots de i densamma
framlagda förbättringarne av den proportionella valmetoden för närvarande
kunde avstyrkas. Skulle emellertid herr Olssons i Kullenbergstorp
motion nr II: 350 vinna bifall eller ännu hällre det inom utskottet väckta
förslaget, om de båda stadsvalkretsarnas i Malmöhus län sammanslagning
till en valkrets och återstående delar av länet till en valkrets, äro vi om
också med en viss tvekan beredda att stödja förslagets genomförande i
den form detsamma i herr Clasons m. fl. reservation erhållit, dock med
den ändring, att § 30 får följande lydelse:

»För valen----nämligen:

Stockholms stad;

Göteborgs stad;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer;

Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna
Ystad, Trälleborg, Skanör med Falsterbo och Eslöv.

Älvsborgs läns norra — — — — övriga län.»

6) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets motivering bort
hava följande lydelse:

»I sin skrivelse — —--måtte för riksdagen föreläggas. ■

Utskottet, som särskilt funnit införandet av större valkretsar, så
länge det proportionella systemet och samfällda val bibehållas, vara av synnerlig
vikt, vill dock framhålla, att därvid landsbygd icke bör sammanföras
med storstäder. I det kungliga förslaget hava ock Stockholm och
Göteborg gjorts till självständiga valkretsar, men utskottet anser, att
även beträffande Malmö en liknande anordning bort träffas eller, där
Malmö icke ensam kunnat bilda lämplig valkrets, en sammanslagning av
Malmö, som nu utgör egen valkrets, med den n. v. stadsvalkretsen Hälsingborg—Lund—Landskrona
bort ifrågasättas, varvid Malmöhus län i
övrigt skulle bilda en valkrets. Å andra sidan synes det utskottet, som
skulle den av Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen av Älvsborgs län å
två valkretsar vara både godtycklig och olämplig. Då emellertid frågan
om valkretsarnas omreglering i antydd riktning förutsätter en förbättrad
valmetod, och för så vitt förslaget härom, på ovan anförda skäl, icke
nu slutgiltigt prövas — vilket åter förutsätter, att frågan om de s. k.
officiella valförberedelserna definitivt får utan prövning falla — lärer även

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 49.

frågan om valkretsregleringen böra anstå, av huru stor vikt den än måste
erkännas vara.

Slutligen anser sig utskottet böra erinra därom, att den framlagda
propositionen avser ändringar i den vallag, som utfärdades 26 nov. 1920
och som ännu ej tillämpats. Utskottet vill i detta sammanhang uttala,
att det synes utskottet hava varit riktigare, då ändringar i valsätt och
valkretsindelning förutsågos skola 1921 föreslås, om Kungl. Maj:t låtit
med vallagens utfärdande anstå, tills de grundlagsändringar genomförts,
vilka voro dess nödvändiga förutsättningar. Nu har denna vallag redan
i en punkt vid denna riksdag ändrats, och skulle Kungl. Maj:ts föreliggande
proposition bifallas, innebure detta nya, särdeles vittgående
ändringar i denna alldeles nya lag såväl i år som sannolikt även nästa
år, därest proportionsvalsakkunniges övriga förslag då skulle till prövning
framläggas och i en eller annan form godkännas. När den äldre vallagen
1907 av riksdagen villkorligt antogs på liknande sätt som nya vallagen
1919, dröjde Kungl. Maj:t med utfärdandet till 1909, och utskottet
finner, att det även beträffande 1919.års villkorligt antagna, av riksdagen
redan 1920 före utfärdandet i vissa delar ändrade vallag varit
med vår konstitutionella rätt mest förenligt, om med lagens utfärdande
fått anstå till 1921, så mycket mera som Kungl. Maj:t icke funnit sig
böra före 1920 års riksdags sammanträdande utfärda den samma. Efter
utskottets mening förelåg i själva verket icke något slutgiltigt riksdagsbeslut
rörande nya vallagen, förrän förutsättningen — grundlagsändringarna
av 1921 — blivit uppfylld, och riksdagen kunde, såsom även 1920 faktiskt
skedde, ända till dess ensidigt ändra sitt beslut, en möjlighet, som
också tillkommit 1921 års riksdag före grundlagsändringarnas antagande,
så vida utfärdandet 26 nov. 1920 ej ägt rum: Kungl. Maj:t hade rätteligen
icke något definitivt riksdagsbeslut att dessförinnan för sin del pröva.

Då utskottet icke--— — motionerna.»

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Bilaga till herr Clasons m. fl. reservation.

Folkmängd och antal riksdagsmän i andra kammarens valkretsar.

1. Med nu gällande valkretsindelning.

Valkrets	Folkmängd d. 1 jan. 19i0	Antal represen- tanter	Folkmängd per repre-sentant
Stockholms stads första...................	215,768	8	26,971
> t andra...................	199,433	8	24,929
Stockholms läns södra...................	153,052	6	25,509
> » norra....................	83,963	3	27,988
Uppsala län........................	135,167	5	27,033
Södermanlands läns norra..................	74,561	3	24,854
> > södra ..................	114,417	4	28,604
O.stergötlands läns norra.................	97,438	4	24,360
Norrköping oeh Linköping..................	86,884	3	28,961
Östergötlands läns södra...................	118,626	5	23,725
Jönköpings läns östra....................	90,950	4	22,738
» > västra...................	134,599	5	26,920
Kronobergs läns östra....................	90,354	3	30,118
> , » västra...................	67,595	3	22,532
Kalmar läns norra.......!.............	92,807	4	23,202
s » södra .....................	137,080	5	27,416
Gottlands län.........................	55,982	3	18,661
Blekinge län ................	147,729	6	24,622
Kristianstads läns nordvästra................	131,617	5	26,323
» > sydöstra.................	107,863	4	26,966
Malmöhus läns norra....................	76,691	3	25,564
> » mellersta........''..........	111.444	4	27,861
> » södra . ...................	93,279	4	23,320
Hälsingborg, Landskrona och Lund..............	88,296	3	29,432
Malmö stad.........................	111,931	4	27,983
Hallands län........................	147,753	6	24,626
Göteborgs och Bohns läns södra...............	125,356	5	25,071
> > » > norra...............	94,619	4	23,655

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41).

Valkrets	Folkmängd d. 1 ian. 1920	Antal represen- tanter	Folkmängd per repre-sentant
Göteborgs stad .......................	200,577	8	25,072
Älvsborgs läns norra ....................	68,342	3	22,781
> > mellersta..................	102,443	4	25,611
> » södra...................	127,294	5	25,459
Skaraborgs läns norra....................	119,030	5	23,806
» > södra ....................	124,128	5	24,826
Värmlands läns norra....................	65,686	3	21,895
> > östra ....................	110,928	4	27,732
> > västra ...................	89,027	3	29,676
Örebro läns norra.....................	121,801	5	24,360
> > södra ......................	94,280	4	23,570
Västmanlands läns östra..................	88,913	3	29,638
> » västra ..................	78,606.	3	26,202
Kopparbergs läns östra...................	80,782	3	26,927
» > västra...................	94,738	4	23,685
> > norra ...................	75,535	3	25,178
Gästrikland........................	106,732	4	26,683
Hälsinglands södra.....................	70,263	3	23,421
> norra .....................	88,235	3	29,412
Medelpad.........................	105,511	4	26,378
j Ångermanlands södra....................	90,522	4	22,631
> norra ....................	66,707	3	22,236
Jämtlands läns södra....................	68,116	3	22,705
> > norra ....................	63,869	3	21,290
Västerbottens läns södra..................	101,101	4	25,275
» > norra..................	78,275	3	26,092
Norrbottens läns södra...................	90,417	4	22,604
» > norra ...................	89,925	3	29,975
Samtliga valkretsar	5,847,037	230	25,422

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

2. Med den föreslagna valkretsindelningen.

Valkretsar	Folkmängd den 1 jan. 1920	Antal riksdags- män enligt R.O. §15 mom. 1	Rest	Tillägg enligt R. O. § 15	Summa riksdags-
mom. 2	mom. 3	män
1	Stockholms stad.............	415,201	16	8,449	_	_	16
2	Stockholms län.........	237,015	9	8,217	—	—	9
3	Uppsala > .........	135,167	5	8,057	—	—	5
4	Södermanlands > .........	188,978	7	11,024	—	—	7
5	Östergötlands » .........	302,948	11	23,306	—	1	12
6	Jönköpings > .........	225,549	8	22,173	—	1	9
7	Kronobergs > ........	157,949	6	5,417	-	—	6
8	Kalmar > .........	229,887	9	1,089	—	—	9
9	Gottlands > ........	55,982	2	5,138	1	—	3
10	Blekinge > .........	147,729	5	20,619	—	1	6
11	Kristianstads » .........	239,480	9	10,682	—	—	9
12	Malmöhus läns norra ..........	210,957	8	7,581	—	—	8
13	> » södra ..........	270,684	10	16,464	—	1	11
14	Hallands län..............	147,753	5	20,643	—	1	6
15	Göteborgs o. Bohus läns landstingsområde .	219,975	8	16,599	—	1	9
16	Göteborgs stad.............	200,577	7	22,623	—	1	8
17	Älv sborgs läns norra...........	170,785	6	18,253	—	1	7
18	> > södra ...........	127,294	5	184	—	—	5
19	Skaraborgs län.........	243,158	9	14,360	—	1	10
20	Värmlands > .........	265,641	10	11,421	—	—	10
21	Örebro > .........	216,081	8	12,705	—	1	9
22	Västmanlands > .........	167,519	6	14,987	—	1	7
23	Kopparbergs > .........	251,005	9	22,257	—	1	10
24	Gävleborgs > ........ .	265,230	10	11,010	—	—	10
25	Västernorrlands » .........	262,740	10	8,520	—	—	10
26	Jämtlands > .........	131,985	5	4,872	—	—	5
27	Västerbottens > .........	179,376	7	1,422	—	—	7
28	Norrbottens » .........	180,342	7	2,388	—	—	7
	Summa	5,847,037	217	330,463	1	12	230

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

211340