Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970 (Utlåtande 1970:Ku48 - höst Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Nr 48

Konstitutionsutskottets utlåtande angående riksdagsstadga för
enkammarriksdagen.

Ärendet

Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1970 överlämnade
utskottet ett kansliutkast till riksdagsstadga för enkammarriksdagen och
anhöll, att skrivelsen och utkastet skulle behandlas på samma sätt som betänkanden
av interna riksdagsutredningar. Detta bifölls. Som en följd härav
har motioner kunnat väckas i ärendet.

I detta utlåtande behandlas skrivelsen till talmanskonferensen, kansliutkastet
till riksdagsstadga och de nedan förtecknade följ dmotionerna samt
framlägges ett slutligt förslag till riksdagsstadga. Skrivelsen och kansliutkastet
återfinns i bilaga 1, det slutliga förslaget i bilaga 2.

Följdmotionerna är:

1) 1:1301 av herr Ernulf (fp);

2) 1:1302 av herr Mårtensson (s) och II: 151b av herrar Alemyr (s) och
Mattsson (ep);

3) 1:1303 av hei-rar Schött och Svenungsson samt 11:1515 av herrar
Oskarson och Werner (alla m);

4) I: 1309 av herr Wikström (fp);

5) II: 1523 av herr Bergman (s), fröken Ljungberg (m), herr Mundebo
(fp) och herr Andersson i Knäred (ep);

6) I: 1307 av herrar Hedström, Magnusson och Mossberger (alla s) samt
II: 1524 av herrar Hansson i Skegrie, Jonasson, Persson i Heden (alla ep),
Persson i Skänninge (s), herr Antby (fp) samt herr Hedin (m);

7) II: 1525 av herr Hermansson samt fru Marklund och fru Ryding (alla
vpk);

8) I: 1308 av herr Svenungsson samt II: 1526 av fru Kristensson och herr
Björkman (alla m);

9) II: 1527 av fröken Ljungberg (m) samt herrar Andersson i Knäred
(ep), Fagerlund (s) och Mundebo (fp);

10) II: 1528 av herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s) och Löfgren
(fp);

11) II: 1529 av fröken Sandell (s), samt

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 2 avd. Nr 48

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

12) II: 1530 av herr Tobé (fp), fröken Ljungberg (m) och herr Dahlgren
(ep).

För dessa motioner används i utlåtandet de nummerbeteckningar, 1)—
12), som angetts i förteckningen.

Underlag och hänvisningar

I skrivelsen till talmanskonferensen upplyses följande om underlaget för
kansliutkastet:

Vid kansliets arbete på utkastet har det varit naturligt att utgå från vad
som framkommit i enighet inom grundlagberedningen, som 1967
framlagt ett förslag till riksdagsstadga och 1969 framlagt ett förslag till ärendefördelning
mellan utskotten enligt den nya ordning som antogs av riksdagen
första gången under vårsessionen och som skall slutligt prövas i början
av januari 1971, samt inom 1969 års organisationsutredning,
som 1969 framlagt förslag till vissa bestämmelser främst om utskottens resor
och om ledamöternas stipendieresor. Utskottet hänvisar till dels propositionen
1968: 27 bilagan 3, som återger grundlagberedningens förslag till riksdagsstadga,
dels propositionen 1970:40, som återger grundlagberedningens
förslag till ärendefördelning mellan de nya utskotten, dels utskottets utlåtanden
över dessa propositioner, 1968:20 resp. 1970:27, dels sammansatta
konstitutions- och bankoutskottets utlåtande 1970: 1, till vilket fogats 1969
års organisationsutrednings förslag.

Utskottet hänvisar även nu till dessa propositioner och utskottsutlåtanden.
De enskilda paragraferna i det framlagda förslaget kommenteras endast
i den mån ändringar i förhållande till kansliutkastet gjorts eller föreslagits
i motioner.

Motionernas yrkanden

Motionerna 1) och 4) innehåller påpekanden och synpunkter till skilda
paragrafer i utkastet. Yrkandena avser att det anförda skall beaktas vid den
slutliga utformningen i stadgan.

Motionerna 2) åsyftar en ändring i utskottsorganisationen, nämligen att
ett kulturutskott och ett utbildningsutskott inrättas i stället för det universitets-
och kulturutskott och det skolutskott som anges i utkastet. Motionärerna
föreslår följande arbetsfördelning: »Kulturutskottet skall bereda frågor
som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, ungdomsverksamhet,
radio och television och internationellt kulturellt samarbete samt kyrkofrågor.
» — »Utbildningsutskottet skall bereda frågor om högre utbildning och
forskning, skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.» Yrkandet
innehåller förslag till stadgeändringar i enlighet med det sagda.

Motionerna 3), 6) och 8) avser samtliga att utkastets miljövårds- och
jordbruksutskott skall benämnas jordbruks- och miljövårdsutskottet. I 3)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

och 6) begärs också vissa ändringar i ordningsföljden mellan de arbetsuppgifter
som anges.

Motionerna 8) avser också att utkastets civillagsutskott skall benämnas
lagutskottet samt innehåller synpunkter på vissa paragrafer. Yrkandet avser
att det anförda skall beaktas vid ärendets behandling.

I motionen 5) hemställs att riksdagen antingen i riksdagsstadgan eller
i anslutning därtill antar generella regler om tystnadsplikt. Denna fråga
upptas även i motionen 11).

Motionen 7) avser att tillägg skall göras till utkastets 9 och 58 §§ av
innebörd att »varje partigrupp bör beredas minst en ordinarie och en suppleantplats»
i utskotten resp. i valberedningen.

Motionen 9) åsyftar: »(1) frågor om regional samhällsplanering skall
beredas av civilutskottet, (2) frågor om arbetslöshetsförsäkring skall beredas
av inrikesutskottet».

Motionen 10) innehåller synpunkter på arbetsfördelningen mellan civillagsutskottet
och (i första hand) näringsutskottet. Det hemställs att det anförda
skall beaktas vid utarbetandet av slutligt förslag.

Motionen 11) tar, utöver frågan om tystnadsplikt, bl. a. upp frågorna om
ordningen för ärendens uppförande på kammarens föredragningslista och
om rätt för ledamot, som inträder i riksdagen efter det att utskottsvalen förrättats,
att delta i utskott. Yrkandet avser att det anförda skall beaktas.

Motionen 12) slutligen avser »att bestämmelserna i riksdagsstadgan så
utformas att starka restriktioner utfärdas för möjligheten att utvidga debatten
vid enkel fråga eller att alternativt möjligheten till sådan utvidgning
helt borttages».

Utskottet

Utskottet har på grundval av det kansliutkast, som framlagts för kamrarna,
utarbetat ett förslag till riksdagsstadga för enkammarriksdagen.
Detta är intaget i bilaga 2. Under hänvisning till denna bilaga får utskottet
anföra följande.

Författningen bör enligt utskottets mening benämnas riksdagsstadga.
Detta har också yrkats i motionen 1).

1 den första avdelningen, Riksdagens sammanträden, har endast formella
jämkningar gjorts i förhållande till kansliutkastet. Enligt utskottets mening
är det till fördel att genomgående begagna ordet kammaren som beteckning
för riksdagen i plenum. I anslutning till gängse språkbruk har också ordet
plenum införts som beteckning för sammanträdena. I motionerna 8) har
hemställts att uttrycket »lyckta dörrar» skall behållas. Då emellertid uttrycket
»stängda dörrar» begagnas i flertalet författningar, främst i rättegångsbalken,
har utskottet funnit sig inte böra tillstyrka en sådan ändring. Utskottet
har inte lieller funnit påkallat att, som yrkats i samma motion, särskilt

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

ange i 2 § andra stycket att endast offentliga förhandlingar får sändas i
radio och TV.

Som rubrik över andra avdelningen föreslår utskottet Plenisalen, som
yrkats i motionerna 8). Ordet samlingssalen har genomgående ersatts med
ordet plenisalen. I övrigt har vissa formella jämkningar företagits i 5 §, bl. a.
med anledning av att från årsskiftet begreppet »stad» utgår ur kommunallagarna
och ersätts av begreppet »kommun» samt Stockholms kommun förenas
med Stockholms läns landstingskommun.

I tredje avdelningen, Riksdagens utskott, har utöver formella jämkningar
även vidtagits vissa sakliga ändringar.

Motionerna 2) avser att även högre utbildning och forskning skall föras
till det skolutskott som upptagits i kansliutkastet. Som en följd härav föreslås
att de båda utskotten på förevarande område skall benämnas kulturutskottet
och utbildningsutskottet. Ett sådant alternativ har övervägts av
grundlagberedningen och påpekats som möjligt. Huvudskälet för den lösning
beredningen förordat i första hand är att det leder till en jämnare arbetsbelastning.
Enligt utskottets mening talar starka sakliga skäl för att samordna
utbildningsfrågorna i ett utskott. Efter noggrant övervägande har utskottet
funnit dessa skäl väga tyngre än önskan att få en såvitt möjligt jämn arbetsfördelning.
Ojämnheter förekommer för övrigt även på andra håll inom utskottsorganisationen
utan att det föranlett invändningar. Utskottet föreslår
också att idrott och friluftsverksamhet förs till kulturutskottet, inte till
miljövårds- och jordbruksutskottet som i utkastet, och att de studiesociala
frågorna skall beredas av socialförsäkringsutskottet, en avvikelse i kansliutkastet
från grundlagberedningens förslag som inte mött gensaga i någon av
motionerna. Härigenom blir skillnaden i arbetsbörda mellan kultur- och
utbildningsutskotten något mindre än enligt både motionernas och grundlagberedningens
alternativ.

Två andra frågor om utskottens benämningar har tagits upp i motioner.
Sålunda föreslås i motionerna 8) att kansliutkastets civillagsutskott kallas
lagutskottet. Utskottet har anslutit sig till detta förslag. I motionerna 3), 6)
och 8) hemställs vidare att utkastets miljövårds- och jordbruksutskott kallas
jordbruks- och miljövårdsutskottet. Utskottet har stannat för att man
bör undvika dubbelnamn. I valet mellan jordbruksutskott och miljövårdsutskott
har utskottet funnit sig böra förorda det förra alternativet, vilket ansluter
till namnet jordbruksdepartementet.

De förändringar som sålunda föreslagits medför vissa justeringar av förkortningarna
för utskotten.

I fråga om utskottens arbetsuppgifter har vidare vissa smärre ändringar
gjorts i förhållande till kansliutkastet.

Religionsfrihet har tillagts i 10 §, som avser konstitutionsutskottets uppgifter.
Utskottet erinrar om att principfrågan om kyrkan och staten hittills
handlagts av detta utskott och förutsätter ingen ändring härvidlag liksom

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

inte heller i fråga om kyrkomötesförordningen, som får anses utgöra lagstiftning
i ett konstitutionellt ämne. Av sistnämnda skäl har allmänna handlingars
offentlighet strukits som obehövligt att nämna.

Närmast formella ändringar har företagits i 13 §, om justitieutskottets
uppgifter, i 14 §, om lagutskottets, och, i anslutning till yrkande i motionerna
8), i 15 §, om utrikesutskottets uppgifter.

1 motionerna 9) har yrkats att arbetslöshetsförsäkring skall hänföras til!
inrikesutskottet, inte till socialförsäkringsutskottet, och att regional samhällsplanering
skall hänföras till civilutskottet, inte till inrikesutskottet. Utskottet
har anslutit sig till det förra men inte till det senare förslaget. Arbetslöshetsförsäkringen
har ett nära samband med ax-betsmarknadspolitiken och
har också av grundlagberedningen föreslagits tillhöra inrikesutskottets
arbetsområde. Den regionala samhällsplaneringen hör så nära samman med
regional utveckling, att utskottet funnit sig inte böra tillstyrka att frågorna
flyttas till civilutskottet, även om skäl kan anföras även för en sådan ordning.

Jordbruksutskottets uppgifter har getts en annan beskrivning utan att
någon ändring i sak avsetts. Uppräkningen av näringsfrågorna har förkortats
och miljövårdsfrågorna har angetts i en särskild punkt. Härmed avses
alt markera miljövårdsfrågornas betydelse då ordet miljövård stryks ur
utskottets benämning.

1 motionerna 1) har yrkats att arrendenämnderna skall nämnas i 13 §, om
justitieutskottet, och att vissa jämkningar skall vidtas i fråga om ungdomsfrågornas
beredning. Utskottet har stannat för att inte föreslå någon ändring
i förhållande till utkastet i anledning av dessa förslag.

Motionerna 10) tar upp principfrågan om ärendefördelningen mellan lagutskottet
och fackutskotten, i första hand näringsutskottet. Motionärerna
framhåller att lagutskottet utgör ett undantag från fackutskottsprincipen
och att ärenden i händelse av tvekan bör hänvisas till fackutskott och inte
till lagutskottet. Detta synsätt överensstämmer helt med grundlagberedningens.
Även utskottet ansluter sig till det. Några särskilda ändringar i stadgeutkastet
syns inte erforderliga för att markera detta.

Om utskottens arbetsuppgifter vill utskottet ytterligare endast uttala, att
det givetvis inte kan bli fråga om att nu anta en för framtiden fast och
bestämd ordning. Utvecklingen bör följas med uppmärksamhet och initiativ
tas till erforderliga jämkningar i arbetsfördelningen. En av förtjänsterna
med det nya systemet är just att det är mera flexibelt än det nuvarande.

1 motionerna It) har vidare hemställts att 31 § i utkastet skall utgå. Även
motionen 1) vänder sig mot denna §. Den togs in i kansliutkastet för att i
samband med motionstiden fästa uppmärksamheten på utskottens nya befogenheter
att flytta ärenden mellan sig och att ta självständiga initiativ. Utskottet
har funnit sig kunna stryka § :en.

I övrigt har endast formella jämkningar företagits i reglerna om utskotten.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Några närmare bestämmelser om innehållet i sammanträdesprotokoll har
utskottet inte funnit sig kunna föreslå, på sätt yrkats i motionen 4). Sådana
föreskrifter syns överflödiga och skulle lätt kunna medföra onödig byråkrati.
Inte heller kan utskottet tillstyrka att särskilda regler om tystnadsplikt införs
i riksdagsstadgan, på sätt yrkats i motionerna 5) och 11). Den nya lydelsen
av 48 § riksdagsordningen hör — jämte förekommande speciella lagregler,
t. ex. i riksbankslagen — innefatta en uttömmande reglering i detta
ämne. De frågor om val till utskott m. m. som tagits upp i motionerna 7) och
11) har av utskottet behandlats i samband med bestämmelserna om val inom
riksdagen.

I fjärde avdelningen, Anhängiggörande av ärenden, har bara formella
jämkningar företagits. Genom justeringar i 32 § andra stycket och 33 §
tredje stycket har tillgodosetts synpunkter som anförts i motionen 1).

Även i femte avdelningen, Interpellationer och enkla frågor, har i huvudsak
endast tekniska justeringar gjorts. Utskottet har bl. a. funnit sig kunna
stryka föreskrifterna att interpellationer och enkla frågor skall inges i visst
antal exemplar. Också på dessa punkter har önskemål i motionen 1) tillgodosetts.
Däremot har utskottet inte kunnat ansluta sig till motionärens
uppfattning, att någon rekommendation av särskilda frågestunder inte bör
införas i stadgan. Denna punkt, sista meningen i 36 §, återger ett väsentligt
led i grundlagberedningens överväganden om enkammarriksdagens arbetsvecka.

Nästa avdelning avser Föredragningslista och protokoll i kammaren. I motionen
11) har hemställts bl. a. om en rullande plan för placeringen av utskottsbetänkanden
på föredragningslistan. Motionären framhåller att den
fasta ordning som gällt hittills inneburit orättvisor utskott emellan. Utskottet
saknar inte förståelse för denna synpunkt men har stannat för att det
inte är tillrådligt att överge den gamla ordningen innan enkammarriksdagen
trätt i funktion. Genom en omarbetning av utkastets 38 § andra stycket och
39 § —- 38 § i det slutliga förslaget — har emellertid talmannens nya befogenheter
i fråga om ärendenas placering på föredragningslistan bragts till
klarare uttryck. En större rörlighet kan komma till stånd i den mån talmannen
begagnar dessa befogenheter, men han bör kunna falla tillbaka på samma
fasta grundregler som hittills.

I motionen 4) bar bl. a. anförts att kamrarnas protokoll i den mening som
avses i kansliutkastets 41 § också bör omfatta ledamöternas yttranden. Liksom
gällande stadga begagnar utkastet ordet »protokoll» i betydelsen det
»stomprotokoll» i vilket yttrandena infogas vid tryckningen. Utskottet finner
det önskvärt med större klarhet men vill inte förorda att begreppet stomprotokoll
upptas i stadgan. I stället har utskottet företagit en omredigering
av §§:na om protokoll, yttranden och justering för att få innebörden att
framgå klarare. Reglerna om tryckning av protokoll m. m. hör snarast hem -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

ma i instruktionen för förvaltningskontoret och har därför strukits. Till följd
härav har utkastets 43 § utgått.

Sjunde avdelningen, Debattregler, inleds med eu föreskrift som anknyter
till de nya reglerna om möjlighet att besluta om tidsbegränsning av anföranden.
Som anförts i motionen 1) bör denna föreskrift endast uppfattas
som en rekommendation, men den kan få betydelse för kammarens planering.

Motionen 1) åsyftar även att tre genmälen skall kunna medges och att
tre anföranden skall vara tillåtna i frågedebatter. Enligt utkastet skall mer
än två inlägg inte få göras i någotdera fallet. Med hänsyn främst till att
plenitiden kan komma att bli hårt ansträngd i enkammarriksdagen har
utskottet funnit sig inte kunna biträda motionärens yrkanden. Däremot
kan utskottet ansluta sig till den uppfattning som framförts i motionen
12), att frågedebatter bör begränsas till frågeställaren och det svarande
statsrådet. Utskottet har därför strukit den hittills gällande regeln att
kammaren kan medge annan ledamot att få ordet.

I åttonde avdelningen, Ärendenas avgörande, har endast formella ändringar
gjorts. Utskottet har sålunda inte kunnat tillstyrka förslagen i motionen
1) att handuppräckning skall utgöra ett alternativ till uppresning
och att 50 § skall ändras därhän att ur densamma utgår orden »med utelämnande
av motiveringen». I sistnämnda avseende vill utskottet framhålla,
att hela paragrafen är en rekommendation och att talmannen avgör
vad som får delas ut.

Nionde avdelningen avser Val inom riksdagen. Vissa kompletteringar har
gjorts i 56, 58 och 63 §§ varigenom bl. a. tillgodosetts önskemål i motionen
4).

Utskottet föreslår inte någon ändring av de grundläggande reglerna om
valmetod vid val inom riksdagen. Överläggningar därom har ägt rum mellan
partigrupperna men har inte lett till resultat. I detta läge har utskottet
inte ansett sig kunna ta upp frågorna. Utskottet avstyrker sålunda motionen
7).

Motionen 11) har fäst uppmärksamheten på ledamöter som väljs in i
riksdagen sedan utskottsval förrättats. Sådana ledamöter kan f. n. inte
delta i utskottsarbete förrän påföljande riksdag. Med hänsyn särskilt till
att det blir mera knappt om suppleanter i enkammarriksdagens utskott
har utskottet funnit anledning att införa en ny föreskrift, 65 §, som tillgodoser
motionärens synpunkter.

Reglerna om valberedningens uppgifter har utskottet brutit ut till en
särskild §. Till denna, 58 §, bör anmärkas att val av kammarsekreterare
förutsatts ske i omedelbar anslutning till talmansvalen och liksom dessa
genom acklamation om annat inte yrkas.

I 66 § har utskottet föreslagit en ordning för beredning av valen av riks -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

dagens ombudsmän och ställföreträdare för dem, som överensstämmer
med de nuvarande ombudsmännens synpunkter, sådana dessa framförts
till JO-delegationen. Om sistnämnda organ har en föreskrift intagits i 71 §
som likaså motsvarar ombudsmännens synpunkter.

I de återstående §§:na har utskottet i huvudsak bara gjort ändringar av
redaktionell natur i förhållande till kansliutkastet. Genom ändring av paragrafhänvisningarna
i bestämmelserna om löne- och krigsdelegationerna
har bl. a. tillgodosetts önskemål i motionen 4).

Övriga detaljyrkanden i de väckta motionerna, som inte särskilt berörts
i det föregående, har inte ansetts böra föranleda någon åtgärd vid den slutliga
avfattningen av stadgan.

Slutligen vill utskottet anmärka att det övervägt frågan om vice talmännens
talerätt. Enligt nuvarande praxis äger inte förste vice talman få ordet
när andre vice talman bekläder talmansposten. Denna ordning framstår
som föga ändamålsenlig då det i enkammarriksdagen kommer att finnas
tre vice talmän. Utskottet har övervägt att föreslå en bestämmelse, som
upphäver det nuvarande sambandet mellan talerätt och rangordning, men
har stannat för att rekommendera en ändring i praxis, utan särskild föreskrift.

I fråga om den nya riksdagsstadgans ikraftträdande får utskottet anföra
följande. I samband med att riksdagen under vårsessionen behandlade frågan
om övergång till ny utskottsorganisation (KU nr 27) beslöt riksdagen,
att enkammarriksdagen skall själv anta en ny stadga. Det konstitutionsutskott
med 27 ledamöter som skall tillsättas i januari 1971 enligt de grundlagsregler,
vilka antogs vid den partiella författningsreformen 1968—1969,
skall framlägga först de vilande grundlagsändringsförslagen och därefter
förslag till riksdagsstadga. Det har förutsatts att det förslag som nu utarbetats
skall ligga till grund för det initiativ som tas i januari 1971. Vad riksdagen
skall ta ställning till nu, under tvåkammarriksdagens sista session, är
alltså formellt inte utskottets förslag till riksdagsstadga utan endast de i
ärendet väckta motionerna och vad utskottet anfört för egen del. Själva författningen
skall bli föremål för beslut först nästa år.

Hemställan

Utskottet hemställer,

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om innehållet
i en riksdagsstadga för enkammarriksdagen och förklarar
följande i ämnet väckta motioner besvarade därmed:

1) I: 1301;

2) I: 1302 och II: 1514;

3) I:1303 och II: 1515;

4) I: 1309;

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

5) II: 1523;

6) I:1307 och II: 1524;

7) II: 1525;

8) I:1308 och II: 1526;

9) II: 1527;

10) II: 1528;

11) II: 1529; samt

12) II: 1530.

Stockholm den 3 december 1970

På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sörlin (s), Sten Andersson (s), Richardson (fp), Hernelius (m), Nyquist
(s), Schött (m), Hans Petersson (fp) och Axel Georg Pettersson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Henningsson (s), Nelander (fp) och Björkman (m), fru Thunvall (s) samt
herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Mossberg (s) och Strömberg
(fp).

Reservationer

1) i fråga om utskottsorganisationen på utbildningsområdet av herrar
Richardson (fp), Hernelius (m), Schött (m), Hans Petersson (fp), Nelander
(fp), Björkman (m) och Strömberg (fp) vilka — med hänvisning till punkten
1 i bilaga 3 — uttalat, att det stycke i utskottets motivering som börjar
med orden »Motionerna 2) avser» och slutar med orden »grundlagberedningens
alternativ» bort ha följande lydelse:

»Motionerna 2)---jämnare arbetsfördelning. Denna synpunkt måste

tillmätas stor betydelse. Ojämnheter förekommer visserligen på andra håll
inom utskottsorganisationen, men inrättandet av ett kultur- och ett utbildningsutskott
enligt motionärernas förslag skulle enligt utskottets mening
medföra en alltför stark snedbelastning. Härtill kommer att ett kulturutskott
som inte handlägger frågor om högre utbildning och forskning skulle innefatta
en sakligt onaturlig uppgiftsfördelning. Utskottet avstyrker sålunda
förslaget i motionerna 2). I stället vill utskottet föreslå att idrott och friluftsverksamhet
hänförs till universitets- och kulturutskottet och inte som
i kansliutkastet till miljövårds- och jordbruksutskottet.»

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

2) i fråga om jordbruksutskottets benämning av herrar Richardson (fp),
Hans Petersson (fp), Axel Georg Pettersson (ep), Nelander (fp), Boo (ep)
och Strömberg (fp) vilka — med hänvisning till punkten 2 i bilaga 3 —
uttalat

dels att det stycke i utskottets motivering som börjar med orden »Två
andra frågor» och slutar med orden »namnet jordbruksdepartementet» bort
ha följande lydelse:

»Två andra frågor---jordbruks- och miljövårdsutskottet. Vid sitt

övervägande av dessa alternativ har utskottet stannat för att inte förorda
någon ändring i förhållande till kansliutkastet.»

dels att det stycke i utskottets motivering som börjar med orden »Jordbruksutskottets
uppgifter» och slutar med orden »utskottets benämning»
bort ha följande lydelse:

»Miljövårds- och jordbruksutskottets uppgifter har getts en annan beskrivning
utan att någon ändring i sak avsetts. Det har synts önskvärt att
särhålla miljövårds- och näringsfrågorna i två punkter och att åstadkomma
en bättre balans mellan dessa båda led i 22 §.»

3) i fråga om antalet inlägg i frågedebatter av herrar Richardson, Hans
Petersson, Nelander och Strömberg (alla fp) vilka — med hänvisning till
punkten 3 i bilaga 3 — uttalat, att det stycke i utskottets motivering som
börjar med orden »Motionen 1) åsyftar även» och slutar med orden »att få
ordet» bort ha följande lydelse:

»Motionen 1) åsyftar även—- — — inte kunna biträda motionärens
yrkande i vad avser genmälesrätten i vanliga debatter. Däremot ansluter sig
utskottet till motionärens förslag beträffande frågedebatter. En inskränkning
av antalet anföranden till två skulle medföra en försämring av möjligheterna
att nå syftet med en framställd fråga. Utskottet ansluter sig emellertid
också till den uppfattning----att få ordet.»

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

RIKSDAGENS

KONSTITUTIONSUTSKOTT

Bilaga 1

Till Talmanskonferensen

Konstitutionsutskottet har till uppgift att utarbeta förslag till riksdagsstadga
eller motsvarande författning för enkammarriksdagen.

I debatterna om KBaU 1970: 1 (enkammarriksdagens förvaltnings- och
personalorganisation) deklarerade utskottets ordförande i första kammaren
och herr Adamsson i andra kammaren — i enlighet med ett av konstitutionsutskottet
fattat principbeslut — att konstitutionsutskottet avsåg att
söka bereda riksdagens ledamöter motionsrätt i ärendet genom att framlägga
ett utkast för kamrarna. Enligt utskottets uppfattning skulle en sådan
ordning motsvara ett allmänt önskemål inom riksdagen.

Vid ett förverkligande av tanken på en allmän motionsrätt i förevarande
ärende syns det naturligt att tillämpa det tillvägagångssätt, som begagnas i
praxis i fråga om betänkanden av utredningar som riksdagen tillsatt. Dessa
överlämnas till talmanskonferensen och därefter av talmännen till kamrarna.
Motionsrätt löper från dagen för betänkandets bordläggning, och remisser
sker till utskott av både betänkande och följdmotioner i vanlig ordning.

Utskottet har uppdragit åt sitt kansli att utarbeta ett utkast till stadga.
Som förutsättning för arbetet har i enlighet med det sagda gällt, att utkastet
skolat kunna av utskottet utan ställningstaganden i sak överlämnas till talmanskonferensen
som ett underlag och en utgångspunkt för en allmän motionsrätt.

Vid kansliets arbete på utkastet har det varit naturligt att utgå från vad
som framkommit i enighet inom grundlagberedningen, som 1967
framlagt ett förslag till riksdagsstadga och 1969 framlagt ett förslag till
ärendefördelning mellan utskotten enligt den nya ordning som antogs av
riksdagen första gången under vårsessionen och som skall slutligt prövas i
början av januari 1971, samt inom 1969 års organisationsutredning,
som 1969 framlagt förslag till vissa bestämmelser främst om
utskottens resor och om ledamöternas stipendieresor. Utskottet hänvisar
till dels propositionen 1968: 27 bilagan 3, som återger grundlagberedningens
förslag till riksdagsstadga, dels propositionen 1970:40, som återger grund -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

lagberedningens förslag till ärendefördelning mellan de nya utskotten, dels
utskottets utlåtanden över dessa propositioner, 1968: 20 resp. 1970: 27, dels
sammansatta konstitutions- och bankoutskottets utlåtande 1970: 1, till vilket
fogats 1969 års organisationsutrednings förslag.

I enlighet med det sagda har kansliet utarbetat bilagda utkast. Samråd
om innehållet har ägt rum på tjänstemannaplanet inom riksdagen. Det
bygger på nämnda förslag och innehåller vissa justeringar, kompletteringar
och uteslutningar. De förstnämnda är i huvudsak av teknisk natur. Kompletteringarna
anknyter främst till det på utskottets initiativ införda nya
stadgandet i 55 § 2 mom. riksdagsordningen om förslagsrätt i interna frågor
m. m. Uteslutningarna avser bestämmelser om förvaltnings- och personalorganisationen.
Det har förutsatts att förslag i dessa ämnen utarbetas
av bankoutskottet.

Utskottet får nu överlämna ifrågavarande författningsutkast med anhållan,
att det jämte denna skrivelse tillställs kamrarna på sätt ovan sagts. Det
bör understrykas, att utskottet alltså inte tagit ställning i sak till enskildheterna
i utkastet och att detta självfallet inte heller ger uttryck för några
personliga uppfattningar inom utskottets kansli.

Stockholm den 21 oktober 1970

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Kansliutkast till
Riksdagens arbetsordning
alt.

Riksdagsstadga

Riksdagens sammanträden

1 §•

Riksdagen sammanträder varje sessions första dag klockan 11.

I kallelse till höstsession fastställs tiden för sessionens början tidigast till
sjunde dagen efter det kallelsen kungjorts i allmänna tidningarna. Kallelse
till extra session enligt 2 § fjärde stycket riksdagsordningen utfärdas av
talmannen tidigast till dagen efter det kallelsen kungjorts.

2 §.

Riksdagens sammanträden är offentliga, om inte riksdagen för särskilt
fall besluter annat eller Konungen enligt 56 § riksdagsordningen bestämmer
att sammanträde skall hållas inom stängda dörrar.

Utsändning i radio och television av riksdagens förhandlingar får ske
efter medgivande av talmanskonferensen.

3 §.

Vid riksdags första sammanträde föredras protokoll om fullmaktsgranskning
och anställs upprop.

4 §.

Kallelse till sammanträde anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och införs, om det kan ske, i minst en daglig tidning.
Skall sammanträde fortsätta efter klockan 19, underrättar talmannen
riksdagen därom muntligen och genom anslag före klockan 16 sammanträdesdagen.

När yrkande om misstroendeförklaring skall behandlas eller val förrättas,
anges detta särskilt i kallelsen.

Kallelse till sammanträde inom stängda dörrar sker på sätt talmannen
bestämmer.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Samlingssalen
5 §.

Ledamöterna tar plats i samlingssalen i följande ordning:

1.	Ledamöterna från	Stockholms stad
2.	»	»	Stockholms län valkrets
3.	»	»	Uppsala län
4.	»	»	Södermanlands län
5.		»	Östergötlands län
6.	»	»	Jönköpings län
7.	»	»	Kronobergs län
8.	»	»	Kalmar län
9.	»	»	Gotlands län
10.	»	»	Blekinge län
11.	»	»	Kristianstads län
12.	»	»	Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer (fyrstadskr etsen)
13.	»	»	Malmöhus läns valkrets
14.	»	»	Hallands län
15.	»	»	Göteborgs stad
16.	»	»	Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
17.	»	»	Älvsborgs län (norra valkretsen)
18.	»	»	Älvsborgs län (södra valkretsen)
19.	»	»	Skaraborgs län
20.	»	»	Värmlands län
21.		»	Örebro län
22.	»	»	Västmanlands län
23.	»	»	Kopparbergs län
24.	»	»	Gävleborgs län
25.	»	»	Västernorrlands län
26.	»	»	Jämtlands län
27.		»	Västerbottens län
28.	»	»	Norrbottens län

För talmannen och vice talmännen samt statsråden finns särskilda platser.

6 §.

I samlingssalen finns särskilda platser för åhörare. Den som uppträder
störande kan genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, äger
talmannen utvisa samtliga åhörare.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Riksdagens utskott

7 §•

Varje riksdag skall tillsätta följande sexton utskott:

1) ett konstitutionsutskott (KU),

2) ett finansutskott (FiU),

3) ett skatteutskott (SU),

4) ett justitieutskott (JuU),

5) ett civillagsutskott (CiU),

6) ett utrikesutskott (UU),

7) ett försvarsutskott (FöU),

8) ett socialutskott (SoU),

9) ett socialförsäkringsutskott (SfU),

10) ett universitets- och kulturutskott (UKU),

11) ett skolutskott (SkU),

12) ett trafikutskott (TU),

13) ett miljövårds-och jordbruksutskott (MJU),

14) ett näringsutskott (NU),

15) ett inrikesutskott (InU) och

16) ett civilutskott (CU).

Dessa utskott skall tillsättas senast på första vardagen efter det sex dagar
förflutit från riksdagens öppnande.

(Anm. Utskotten överensstämmer med grundlagberedningens förslag med
det enda undantaget att benämningen trafikutskott införts i stället för »samfärdselutskott».
)

8 §•

Riksdagen äger tillsätta ytterligare utskott vid vilken tidpunkt som helst
under riksdagen. Då beslut fattas därom skall riksdagen fastställa en benämning
för utskottet samt ange dess huvudsakliga arbetsuppgifter.

9 §•

Varje utskott, som tillsätts enligt 7 § eller 8 §, skall bestå av femton ledamöter.
Lika många suppleanter skall utses om inte riksdagen besluter annat.

(Anm. Talet femton, lika för alla utskott, syns överensstämma med KU
1970:27. Suppleantregeln överensstämmer med grundlagberedningens förslag,
prop. 1968: 27 s. 260, 27 § 1 mom.)

10 §.

Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 105 § regeringsformen,
bereda frågor om grundlag och annan lagstiftning i konstitutionella

Konstitutionsutskottets utlåtande nr få år 1970

ämnen, om allmänna handlingars offentlighet och av allmänt förvaltningsrättsligt
innehåll, frågor om press- eller partistöd, lagstiftning om radio,
television och film liksom andra frågor som angår yttrandefrihet eller
opinionsbildning, övriga frågor om riksdagen, dess ombudsmän och verk
utom riksbanken och riksgäldskontoret samt frågor om kommunallag eller
eljest av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.

(Anm. Ärendefördelningen mellan de nya utskotten anges i 10—25 §§.
Grundlagberedningens förslag framgår av SOU 1969:62, s. 129—-131. Från
detta förslag har vissa avvikelser gjorts i detta utkast med anledning av synpunkter
som framförts vid det samråd på tjänstemannaplanet inom riksdagen,
som föregått upprättandet av utkastet. Avvikelserna är dock inte
stora.)

11 §•

Finansutskottet skall bereda frågor om allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken och för statens budget, beräkning av statens inkomster
och andra frågor om budgeten som inte tillhör annat utskotts beredning,
allmänt budgettekniska frågor, ärenden om penning-, kredit- eller valutapolitiken,
om riksbanken eller riksgäldskontoret, om förvaltningsrevision eller
statlig redovisning eller rationalisering, om upphandling i allmänhet
inom statsförvaltningen, om statens egendom i allmänhet samt förvaltningsekonomiska
frågor i övrigt som inte rör enbart visst ämnesområde.
Det skall också sammanställa riksstaten.

12 §.

Skatteutskottet skall bereda frågor om statliga och kommunala skatter
och därmed jämförliga avgifter, tullar, taxering, uppbörd, folkregistrering
och mantalsskrivning samt frågor om alkoholhaltiga drycker.

13 §.

Justitieutskottet skall bereda frågor som rör domstolarna och hyresnämnderna,
åklagarväsendet, polisväsendet och kriminalvården samt frågor
om lagstiftning i ämnen som avhandlas i brottsbalken, rättegångsbalken
och dem närstående lagar.

14 §.

Civillagsutskottet skall bereda frågor om lagstiftning i ämnen som avhandlas
i giftermåls-, föräldra-, ärvda-, handels- och jordabalken och i lagar
som ersätter eller anknyter till stadganden i dessa balkar med undantag
för sådana som främst gäller inskränkning i rätten att förvärva fast
egendom, hyresreglering, jordbruk och fiske. Det skall även bereda frågor
som gäller lagstiftning om försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt,
växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, utsökning, konkurs,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

internationell privaträtt samt lagstiftning i andra frågor av allmänt privaträttslig
beskaffenhet.

15 §.

Utrikesutskottet skall bereda frågor om rikets förhållande till och överenskommelser
med främmande stater och mellanfolkliga organisationer,
Sveriges representation i utlandet eller bidrag till främmande lands utveckling
samt frågor i övrigt om utrikes handel eller internationellt ekonomiskt
samarbete, allt i den mån frågorna inte tillhör annat utskotts beredning.

16 §.

Försvarsutskottet skall bereda frågor om militärt försvar, civilförsvar,
psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri tjänst och värnpliktigas
ekonomiska förmåner.

17 §.

Socialutskottet skall bereda frågor om barna- och ungdomsvård, åldringsvård,
nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfamiljer, arbetarskydd, arbetstid,
semesterlagstiftning, hälso- och sjukvård, handikappvård och rehabilitering
samt sociala frågor i övrigt.

18 §.

Socialförsäkringsutskottet skall bereda frågor om allmän försäkring, yrkesskadeförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring samt studiesociala frågor.

19 §.

Universitets- och kulturutskottet skall bereda frågor som rör högre utbildning
och forskning, allmänna kultur- och bildningsändamål, radio och television
och internationellt-kulturellt samarbete samt kyrkofrågor.

20 §.

Skolutskottet skall bereda frågor om skolväsendet, lärarutbildning, vuxenutbildning
och ungdomsverksamhet.

21 §.

Trafikutskottet skall bereda frågor om järnvägar, post, telegraf, telefon
vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst.

22 §.

Miljövårds- och jordbruksutskottet skall bereda frågor som rör miljövård,
jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt, viltvård, djurskydd, rennäring,
fiske, vattenrätt samt idrott och friluftsverksamhet.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 2 avd. Nr 48

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

23 §.

Näringsutskottet skall bereda frågor om allmänna riktlinjer för näringspolitiken
och därmed sammanhängande forskningsfrågor, industri och hantverk,
handel, statlig företagsamhet, konsumentfrågor, pris- och konkurrensförhållanden
i näringslivet, kredit- och fondväsendet och det affärsmässiga
försäkringsväsendet.

24 §.

Inrikesutskottet skall bereda frågor om arbetsmarknaden, regional utveckling,
lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt, arbets- och
anställningsförhållanden i allmän tjänst, svenskt medborgarskap och utlänningars
ställning.

25 §.

Civilutskottet skall bereda frågor om bostadspolitik, hyresreglering, bebyggelseplanläggning,
byggnadsväsendet, fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter
och exekutionsväsendet, statistik, brandväsendet och rikets
administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som inte hör till konstitutionsutskottets
beredning.

26 §.

Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två
dagar från det valet av ledamöter i utskottet ägt rum. Därefter sammanträder
utskottet på kallelse av ordföranden.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Om
så kan ske skall kallelse även anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och införas i minst en daglig tidning.

Utskott får ej sammanträda samtidigt med riksdagen.

27 §.

Intill dess val av ordförande förrättats förs ordet av den ledamot som
bevistat de flesta riksdagarna och, om två eller flera deltagit i lika många
riksdagar, av den till levnadsåren äldste.

28 §.

Sammanträde med utskott äger rum inom stängda dörrar. Om särskilda
skäl föreligger, äger utskottet medge även annan än ledamot, suppleant och
tjänsteman att närvara.

29 §.

över sammanträde med utskott skall föras protokoll.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

30 §.

Anser utskott, att det inte bör handlägga ärende som hänvisats dit, och
förfars inte enligt 42 § riksdagsordningen, skall utskottet skyndsamt avge
betänkande därom till riksdagen.

31 §.

Utskottens befogenheter enligt 42 och 43 §§ riksdagsordningen att överflytta
ärenden till andra utskott och att väcka förslag hos riksdagen bör begagnas
med varsamhet. Enighet bör eftersträvas.

(Anm. Denna bestämmelse har medtagits för att i förevarande sammanhang
erinra om de angivna befogenheterna för de nya utskotten och KU:s
uttalanden i 1970:27.)

Anhängiggörande av ärenden

32 §.

I frågor som rör riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen får förslag
väckas hos riksdagen, utöver vad som följer av 55 § 1 mom. riksdagsordningen,
av följande myndigheter och organ, envar i vad som direkt anknyter
till den egna organisationen eller verksamheten:

1) talmanskonferensen;

2) riksdagens förvaltningsstyrelse;

3) fullmäktige i riksbanken;

4) fullmäktige i riksgäldskontoret;

5) riksdagens ombudsmän;

6) riksdagens revisorer;

7) Nordiska rådets svenska delegation; och

8) styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Med sådant förslag förfars, med iakttagande av 33 §, på samma sätt som
med motion.

(Anm. Denna bestämmelse och den närmast följande anknyter till 55 §
2 mom. riksdagsordningen i dess nya lydelse. Jfr KU:s skrivelse till talmanskonferensen.
)

33 §.

Riksdagsledamot äger väcka motion enligt samma grunder som med anledning
av proposition, då förslag väckts enligt 30 § eller verksamhetsberättelse,
annan redogörelse eller framställning avlämnats till riksdagen av

1) fullmäktige i riksbanken;

2) fullmäktige i riksgäldskontoret;

3) riksdagens ombudsmän;

4) riksdagens revisorer;

Konstitutionsutskottets utlåtande nr h8 år 1970

5) Nordiska rådets svenska delegation;

6) styrelsen för riksdagsbiblioteket; eller

7) Europarådets svenska delegation.

Motionsrätten är oberoende av om skrivelsen avlämnas av vederbörande
myndighet eller organ eller genom skrivelse av Konungen.

34 §.

När sammanträde pågår lämnas motion till talmannen. Då sammanträde
inte pågår, inges motion till kammarkansliet och överlämnas till talmannen
vid närmast följande sammanträde.

Motion anmäls av talmannen för riksdagen.

Motion skall lämnas i fyra exemplar och bör innehålla uppgift om det
parti motionären tillhör och numret på motionärens plats i samlingssalen.

35 §.

Förslag enligt 30 § väcks genom att skrivelse inges till kammarkansliet
och anmäls av talmannen för riksdagen vid närmast följande sammanträde.
På samma sätt förfars med verksamhetsberättelser m. m. som avses i 31 §.
Tid för väckande av motion i sådant ärende räknas från den dag då anmälan
gjorts av talmannen.

Interpellationer och enkla frågor
36 §.

Interpellation skall vara skriftlig samt ha bestämt innehåll och vara försedd
med motivering. Ledamot som vill framställa interpellation skall läsa
upp den i riksdagen men får utesluta motiveringen. Interpellationen skall
inges i fyra exemplar.

Riksdagen besluter om interpellationen får framställas. Sådant beslut
fattas utan föregående överläggning senast vid sammanträdet närmast efter
det då interpellationen lästs upp. Medger riksdagen att interpellationen får
framställas, låter talmannen utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av
den.

Talmannen överenskommer med statsrådet vid vilket sammanträde svaret
skall lämnas. Meddelande att interpellation kommer att besvaras tas upp
på föredragningslistan och anslås senast klockan 15 dagen före sammanträdet
på de platser talmannen bestämmer.

Svar på interpellation får delas ut till ledamöterna innan det avges. Har
svaret delats ut, äger statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning
av svaret.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

37 §.

Enkel fråga skall vara skriftlig och ha bestämt innehåll men inte vara
försedd med motivering. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den
ledamot som framställer frågan och inges till kammarkansliet i fyra exemplar.
Talmannen låter utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av frågan
och anmäler den för riksdagen vid närmast följande sammanträde.

Bestämmelserna i 36 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning beträffande
enkel fråga. Om inte särskilda skäl föranleder annat skall frågor
besvaras vid sammanträden som särskilt anordnats för detta ändamål.

Föredragningslista och protokoll i riksdagen

38 §.

Efter varje sammanträde upprättas föredragningslista för nästa sammanträde.
Listan skall ta upp alla ärenden som vilar på riksdagens bord.
Undantag får göras för ärende som skall behandlas inom stängda dörrar.

Ärendena tas upp på listan i följande ordning:

1) omröstning om misstroendeförklaring;

2) val;

3) Konungens propositioner och skrivelser;

4) verksamhetsberättelser m. m. som avses i 33 §;

5) skrivelser med förslag som avses i 32 §;

6) motioner;

7) utskottsbetänkanden; samt

8) anhållan att få framställa interpellation.

I fråga om ärenden enligt 4) och 5) följs den inbördes ordning som anges i
33 § och 32 §. Utskottsbetänkanden förs upp i den ordning, i vilken utskotten
angetts i 7 §. Betänkande av utskott som tillsatts enligt 8 § tas upp
efter betänkanden av utskott som tillsatts enligt 7 §. Betänkande av sammansatt
utskott förs upp närmast efter betänkande av det första av de
utskott som ingår i det sammansatta utskottet.

39 §.

Om särskilda omständigheter föranleder det, äger talmannen ändra
ordningen på föredragningslistan mellan ärenden som tillhör grupperna
3) — 8) enligt 38 §.

40 §.

För varje ärende görs anteckning om bordläggning. Har utskott hemställt
att ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, anmärks det
särskilt.

Föredragningslistan anslås före varje sammanträde i samlingssalen och

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4S år 1970

på de platser i övrigt som talmannen bestämmer. Den bör dessutom delas
ut till ledamöterna och till utskotten.

Föredragningslistan jämte de handlingar som hör till denna skall mellan
sammanträdena finnas tillgänglig i kammarkansliet.

41 §.

Vid sammanträde med riksdagen för kammarsekreteraren protokoll.
Detta skall återge överläggningsämnen, namnen på dem som yttrar sig,
framställda yrkanden, talmannens yttranden och propositioner, utgången
av omröstning och val samt riksdagens beslut.

Protokollet justeras av riksdagen sjunde vardagen efter sammanträdet,
om sammanträde då äger rum, och i annat fall vid sammanträdet närmast
efter nämnda dag. Protokoll som ej justerats vid riksdagssessionens slut
justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Meddelande om tiden
för sådan justering införs i den eller de tidningar i vilka riksdagens
sammanträden ges till känna. Justeringen görs inför de ledamöter som är
närvarande i riksdagshuset.

Protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens förvaltningskontor.

42 §.

Yttrande vid sammanträde skall upptecknas och utan dröjsmål lämnas
i två exemplar till riksdagens kansli. Uppteckningen skall finnas tillgänglig
för genomläsning till klockan 12 den femte vardagen efter det uppteckningen
gjordes. Talare som före utgången av denna tid justerar sitt yttrande
bör ange det på uppteckningen. Annan ledamot äger vid justeringssammanträde
enligt 41 § andra stycket begära särskild justering av yttrandet.
Om yttrande ej justeras av talare inom föreskriven tid, anses det
likväl vara justerat av honom.

Uppteckning överlämnas omedelbart efter justeringstidens utgång till
förvaltningskontoret.

43 §.

I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde inom stängda dörrar
äger bestämmelserna i 41 och 42 §§ motsvarande tillämpning. Protokollen
och yttrandena överlämnas dock efter justeringen till riksdagsbiblioteket.

Debattregler

44 §.

Ledamot som önskar ordet vid behandlingen av visst ärende bör såvitt
möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det
sammanträde då ärendet skall behandlas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

(Anm. Denna bestämmelse har medtagits för att i förevarande sammanhang
erinra om att en i viss mån ny situation följer av möjligheten att besluta
om tidsbegränsning av anföranden i enkammarriksdagen.)

45 §.

Oberoende av talarordningen mellan övriga ledamöter kan ledamot, om
talmannen medger det, få ordet för genmäle som innehåller upplysning
eller rättelse med anledning av föregående talares anförande eller bemötande
av angrepp från dennes sida. Tiden för genmäle får ej överskrida
tre minuter, om talmannen inte av särskilda skäl medgett rätt till genmäle
under sex minuter. Varje talare får högst två repliker på samma huvudanförande.

46 §.

Oberoende av talarordningen äger ledamot under överläggningen i en
fråga utan att ange skäl instämma med närmast föregående talare.

47 §.

Om statsråd vill ta del i överläggningarna, skall han anmäla det hos
talmannen och får då ordet oberoende av talarordningen. Ledamot som fått
ordet för genmäle äger dock yttra sig före statsrådet.

48 §.

När enkel fråga besvaras, får endast den ledamot som framställt frågan
och det statsråd som lämnar svaret ta del i överläggningen. På förslag av
talmannen eller annan ledamot äger dock riksdagen i viss fråga upphäva
denna inskränkning i yttranderätten. Sådant beslut fattas utan föregående
överläggning.

Anförande i samband med att enkel fråga besvaras får inte överskrida
tre minuter. Ledamot som framställt fråga får ordet högst två gånger vid
besvarandet.

49 §.

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i samlingssalen.

Ärendenas avgörande
50 §.

Utskottsbetänkande får inte bordläggas första gången förrän tryckta
eller på annat sätt mångfaldigade exemplar av betänkandet finns tillgängliga
i riksdagshuset.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

51 §.

Vill ledamot, när ärende skall avgöras, framställa yrkande som ej framgår
av de tryckta handlingarna, skall han så snart det kan ske underrätta
talmannen om yrkandet. Detta bör, med utelämnande av motiveringen,
sättas upp skriftligt och delas ut till ledamöterna, innan ärendet avgörs.

52 §.

öppen omröstning förrättas med uppresning, med omröstningsapparat
eller, när sådan inte kan användas, med namnupprop.

Om talmannen finner tvekan råda om omröstningens resultat eller ledamot
begär rösträkning, skall efter omröstning med uppresning ny omröstning
verkställas med omröstningsapparat eller, när sådan inte kan användas,
med namnupprop.

Sedan ledamöterna efter förvarning intagit sina platser i samlingssalen,
läses voteringspropositionen upp och justeras.

Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter
som vill rösta för ja-propositionen att resa sig från sina platser och
riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nejpropositionen.

Vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som
visar hur varje ledamot röstat.

53 §.

Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två ledamöter att
ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Talmannen
och vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter
i den ordning de har platsnummer i samlingssalen. Något av följande svar
skall avges: ja, nej, avstår.

54 §.

Vid sluten omröstning anmodar talmannen fyra ledamöter att ta plats vid
talmansbordet. Av dessa skall två biträda när röstsedlarna öppnas och granskas
och två föra anteckningar över omröstningen.

När ledamot ropas upp, skall han gå fram till talmansbordet och lämna
sin röstsedel till talmannen. Sedan samtliga godkända röstsedlar lästs upp
av talmannen och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna,
jämförs anteckningarna över omröstningen.

55 §.

Omedelbart efter det omröstning avslutats meddelar talmannen resultatet
av omröstningen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

56 §.

Reservation enligt 60 § riksdagsordningen mot riksdagens beslut skall
anmälas omedelbart efter det beslutet fattats.

Val inom riksdagen

57 §.

Utöver de val riksdagen förrättar enligt riksdagsordningen skall riksdagen
utse föreskrivet antal ledamöter och suppleanter i

1) riksdagens förvaltningsstyrelse;

2) riksdagens besvärsnämnd;

3) styrelsen för riksdagsbiblioteket;

4) Nordiska rådets svenska delegation;

5) Europarådets svenska delegation; och

6) styrelsen för Stiftelsen riksbankens jubileumsfond.

58 §.

Riksdagens valberedning utses av varje riksdag vid dess första sammanträde.
Valberedningen består av 15 ledamöter och lika många suppleanter.
Beredningen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde
samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse
av ordföranden.

Bestämmelserna i 26 § andra och tredje styckena samt 27 och 28 §§ äger
motsvarande tillämpning på valberedningen.

(Anm. Grundlagberedningen föreslog att valberedningen skulle få 17
ledamöter, se prop. 1968:27 s. 259, 23 §. Detta får ses i samband med att
17 skulle bli det normala ledamotsantalet för ett utskott. Då det sistnämnda
satts till 15 i detta utkast, se 9 § ovan, har det synts riktigt att ange samma
ledamotsantal för valberedningen.)

59 §.

Vid proportionellt val med slutna sedlar används valsedlar, på vilka före
namnen salts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord
för viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning), men
vilka i övrigt är omärkta. Namnen förs upp i en följd, det ena under det
andra. Vid val som avser både ledamot och personlig suppleant för denne,
skall valsedlarna vara spaltade med särskilda rum på sedlarnas vänstra sida
för ledamotsvalet och på sedlarnas högra sida för suppleantvalet. För varje

26 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4S år 1970

namn på sedlarnas vänstra sida förs i motsvarande rum på den högra upp
ett namn.

Valsedel skall vara enkel, sluten och fri från överstrykningar. Den får inte
upptaga flera men väl färre namn än det antal personer valet avser. Är något
namn på valsedel inte otvetydigt, gäller sedeln dock för övriga namn.

Mellan partier fördelas platserna genom att de en efter annan tilldelas det
parti som för varje gång visar det största jämförelsetalet. Plats som tilldelats
ett parti besätts genom att partiets första plats tillerkänns den vars namn
står främst i ordningen inom partiet, partiets andra plats den som bär det
andra namnet i ordningen och så vidare enligt samma grund. Jämförelsetalet
är lika med partiets rösttal, så länge partiet inte tilldelats någon plats,
och erhålls därefter genom att partiets rösttal delas med det tal som motsvarar
antalet platser som redan tilldelats partiet, ökat med ett. Vid lika
jämförelsetal skiljs vid behov genom lottning.

När ordningen mellan namn på ett partis valsedlar skall bestämmas, äger
81 § lagen om val till riksdagen motsvarande tillämpning.

60 §.

Vid icke proportionellt val med slutna sedlar skall valsedel vara enkel,
sluten, omärkt samt fri från tvetydighet i fråga om personernas namn och
från oriktighet beträffande deras antal. Vid lika rösttal skiljs vid behov
genom lottning.

61 §.

Vid val med slutna sedlar äger bestämmelserna i 54 och 55 §§ motsvarande
tillämpning.

62 §.

Den som utsetts till något uppdrag genom val av riksdagen äger ej undandra
sig uppdraget utan att riksdagen medger det.

63 §.

Utgången av riksdagens val av ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden
och lönedelegationen skall skyndsamt anmälas hos Konungen.

64 §.

Om annat inte är föreskrivet, skall suppleanter tjänstgöra i följande
ordning.

Har val av ledamöter och suppleanter förrättats med gemensam lista, äger
suppleant som tillhör samma grupp eller meningsriktning som ledamoten
företräde framför övriga suppleanter. Suppleanter från samma grupp eller
meningsriktning kallas i den ordning i vilken de förts upp på listan.

Har valet förrättats med slutna sedlar, äger suppleant som utsetts från

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

samma partigrupp som ledamoten företräde framför övriga suppleanter.
Suppleanter från samma grupp som ledamoten kallas i den ordning i vilken
de valts. Av övriga suppleanter äger den företräde som utsetts från grupp
med högre rösttal.

Ledamot eller suppleant som fått plats från två eller flera grupper anses
vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

65 §.

(Skall handla om beredning av val av riksdagens ombudsmän och deras
ställföreträdare. Samråd kommer att ske med JO.)

Talmanskonferensen
66 §.

Riksdagen utser enligt 50 § andra stycket riksdagsordningen fem ledamöter
i talmanskonferensen.

Konferensen sammanträder så ofta talmannen anser det påkallat, dock
minst en gång varje kalendermånad under den tid session pågår.

Vid förfall för ordföranden i utskott kallas vice ordföranden till sammanträde
med konferensen.

Vill talmanskonferensen inhämta upplysningar av riksdagsledamot som
inte ingår i konferensen, skall ledamoten kallas till sammanträde.

Kammarsekreteraren för protokoll vid konferensens sammanträden. Konferensens
beslut delges dem som besluten avser genom utdrag av protokollet.

(Anm. Vardera kammaren utser nu fyra ledamöter i talmanskonferensen.
Enkammarriksdagen skall utse »minst fyra». Vid den precisering som måste
ske har det synts naturligt att sätta ut talet fem, som medför att varje i
riksdagen representerat parti kan bli företrätt i talmanskonferensen.)

Förvaltningsstyr elsen
67 §.

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala organ för handläggning
av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om anställnings-
och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen eller dess verk. Närmare
bestämmelser om förvaltningskontoret meddelas i instruktion som
antas av riksdagen.

Kontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse. Denna består av talmannen
som ordförande samt åtta ledamöter som riksdagen väljer inom sig för
en tid av tre år. Styrelseledamot som avgår ur riksdagen skall inte längre

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

anses tillhöra styrelsen. För envar av de åtta ledamöterna utses en suppleant.

Avgår ledamot ur styrelsen före valperiodens slut, anställs nytt val av
ledamot för den tid som återstår av perioden.

Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.

Lönedelegationen
08 §.

Det tillkommer lönedelegationen, utöver vad som framgår av 62 § regeringsformen,
att godkänna överenskommelse om anställningsvillkor för
arbetstagare hos riksdagen och dess verk. Delegationen skall därvid i sådana
ärenden samråda, i stället för med statsråd, med talmannen eller vid förfall
för honom med annan ledamot av förvaltningsstyrelsen som denna förordnar.

Riksdagen utser 17 suppleanter för delegationen.

Delegationen förordnar sekreterare åt sig.

Bestämmelserna i 26 § äger motsvarande tillämpning på delegationen.

Lönedelegationen skall lämna riksdagen årlig redogörelse för sin verksamhet.
Vid redogörelsen skall fogas överenskommelse som underställts
delegationen enligt 62 § regeringsformen. Redogörelsen skall vara riksdagen
till handa vid första sammanträdet efter riksdagens öppnande och av riksdagen
hänvisas till konstitutionsutskottet för utlåtande.

Krigsdelegationen
69 §.

Vid första sammanträdet efter det krigsdelegationen utsetts väljer delegationen
ordförande och en eller flera vice ordförande. Det åligger ordförande
och vice ordförande att förbereda delegationens verksamhet för den händelse
delegationen skulle träda i riksdagens ställe.

Kammarsekreteraren är sekreterare i delegationen.

Bestämmelserna i 25 § äger motsvarande tillämpning på delegationen
under tid då delegationen inte trätt i riksdagens ställe.

JO-delegationen
70 §.

(Om innehållet i denna § kommer samråd att ske med JO.)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 45 år 1970

Ledighet från riksdagsarhetet

71 §.

Ledamot kan på ansökan beviljas ledighet från riksdagsarhetet. Ledighet
beviljas för högst åtta dagar av talmannen och för längre tid av riksdagen.

Ledamot som av laga förfall är hindrad att ta del i riksdagsarhetet skall
anmäla det hos riksdagen. Förfallet bör såvitt möjligt styrkas.

På kammarkansliet skall finnas en förteckning över ledamöter som åtnjuter
ledighet eller har laga förfall. I förteckningen anges tid för bortovarons
början och slut.

Resor
72 §.

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företaga studieresor
för att inhämta upplysningar i ämne som det ankommer på utskottet
att ägna uppmärksamhet.

Utskott skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut
om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån
resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens
internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i
övrigt.

Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om utskottens
studieresor.

73 §.

Ledamot av riksdagen kan beviljas stipendium för enskild studieresa. Tal
manskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om sådana resor.

(Sist skall en bestämmelse om ikraftträdandet tilläggas.)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Bilaga 2

Riksdagsstadga

Riksdagens sammanträden
1 §•

Riksdagen sammanträder varje sessions första dag klockan 11.

Talmannen utfärdar kallelse till höstsession och till extra session enligt
2 § femte stycket riksdagsordningen. Sådan kallelse skall kungöras i allmänna
tidningarna senast sju dagar före höstsessions början och senast
dagen före extra sessions början.

Sammanträde med riksdagen kallas i denna stadga plenum. Riksdagen
i plenum betecknas kammaren.

2 §•

Plena är offentliga, om inte kammaren för särskilt fall besluter annat
eller Konungen enligt 56 § riksdagsordningen bestämmer att plenum skall
hållas inom stängda dörrar.

Utsändning i radio och television av kammarens förhandlingar får ske
efter medgivande av talmanskonferensen.

3 §.

Vid första plenum under riksdag föredras protokoll om fullmaktsgranskning
och anställs upprop.

4 §.

Kallelse till plenum anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen
före och införs, om så kan ske, i minst en daglig tidning. Skall plenum
fortsätta efter klockan 19, underrättar talmannen kammaren muntligen
och genom anslag före klockan 16 sammanträdesdagen.

När yrkande om misstroendeförklaring skall behandlas eller val förrättas,
anges detta särskilt i kallelsen.

Kallelse till plenum inom stängda dörrar kungörs på sätt talmannen bestämmer.

Plenisalen

5 §•

Ledamöterna tar plats i plenisalen i följande ordning:

1. Ledamöterna från Stockholm

2. » » Stockholms län utom Stockholms kommun

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

3. Ledamöterna från

4. » »

5. » »

6. » »

7. » »

8. » »

9. » »

10. » »

11. » »

12. » »

13. » »

14. » »

15. » »

16. s> »

17. » »

18. » »

19. » »

20. » »

21. » »

22. » »

23. » »

24. » »

25. » »

26. » >

27. » »

28. *• »

För talmannen och

ser.

Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län

Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Lund
Malmöhus län i övrigt
Hallands län
Göteborg

Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
Älvsborgs län (norra valkretsen)

Älvsborgs län (södra valkretsen)

Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

vice talmännen samt statsråden finns särskilda plat -

6 §.

I plenisalen finns särskilda platser för åhörare. Den som uppträder störande
kan genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, äger talmannen
utvisa samtliga åhörare.

Riksdagens utskott
7 §•

Vid varje riksdag skall kammaren tillsätta följande sexton utskott:

1) ett konstitutionsutskott (KU),

2) ett finansutskott (FiU),

3) ett skatteutskott (SkU),

4) ett justitieutskott (JuU),

5) ett lagutskott (LU),

32 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

6) ett utrikesutskott (UU),

7) ett försvarsutskott (FöU),

8) ett socialförsäkringsutskott (SfU),

9) ett socialutskott (SoU),

10) ett kulturutskott (KrU),

11) ett utbildningsutskott(UbU),

12) ett trafikutskott (TU),

13) ett jordbruksutskott (JoU),

14) ett näringsutskott (NU),

15) ett inrikesutskott (InU) och

16) ett civilutskott (CU).

Dessa utskott skall tillsättas inom en vecka från riksdagens öppnande.

8 §.

Kammaren äger tillsätta ytterligare utskott under riksdagen. Då beslut
fattas därom skall kammaren fastställa en benämning för utskottet och
ange dess huvudsakliga arbetsuppgifter.

9 §.

Varje utskott, som tillsätts enligt 7 § eller 8 §, skall bestå av femton ledamöter.
Lika många suppleanter skall utses, om inte kammaren besluter
annat.

10 §.

Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 105 § regeringsformen,
bereda frågor om grundlag och annan lagstiftning i konstitutionella
och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, frågor om press- eller partistöd,
lagstiftning om radio, television och film liksom andra frågor som angår
yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga frågor om riksdagen,
dess ombudsmän och verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
samt frågor om kommunallag eller eljest av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.

11 §•

Finansutskottet skall bereda frågor om allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken och för statens budget, beräkning av statens inkomster
och andra frågor om budgeten som inte tillhör annat utskotts beredning,
allmänt budgettekniska frågor, ärenden om penning-, kredit- och valutapolitiken,
om riksbanken och riksgäldskontoret, om förvaltningsrevision,
statlig redovisning och rationalisering, om upphandling i allmänhet inom
statsförvaltningen, om statens egendom i allmänhet samt förvaltningsekonomiska
frågor i övrigt som inte rör enbart visst ämnesområde. Det skall
även sammanställa riksstaten.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

12 §.

13 §.

Justitieutskottet skall bereda frågor som rör domstolarna och hyresnämnderna,
åklagarväsendet, polisväsendet och kriminalvården samt frågor
rörande brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller
har nära samband med stadganden i dessa balkar.

14 §.

Lagutskottet skall bereda frågor rörande giftermåls-, föräldra-, ärvda-,
handels- och jordabalken och lagar som ersätter eller anknyter till stadganden
i dessa balkar, i den mån frågorna inte tillhör annat utskotts beredning.
Det skall även bereda frågor som gäller lagstiftning om försäkringsavtalsrätt,
bolags- och föreningsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt,
immaterialrätt, utsökning, konkurs, internationell privaträtt samt lagstiftning
i andra frågor av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

15 §.

Utrikesutskottet skall bereda frågor om rikets förhållande till och överenskommelser
med främmande stater och mellanfolkliga organisationer,
Sveriges representation i utlandet och bistånd till främmande lands utveckling
samt frågor i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt
samarbete, allt i den mån frågorna inte tillhör annat utskotts beredning.

16 §.

Försvarsutskottet skall bereda frågor om militärt försvar, civilförsvar,
psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri tjänst och värnpliktigas
ekonomiska förmåner.

17 §.

Socialförsäkringsutskottet skall bereda frågor om allmän försäkring och
yrkesskadeförsäkring samt studiesociala frågor.

18 §.

Socialutskottet skall bereda frågor om barna- och ungdomsvård, åldringsvård,
nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfamiljer, arbetarskydd,
arbetstid, semester, hälso- och sjukvård, handikappvård och rehabilitering
samt sociala frågor i övrigt.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 2 avd. Nr 48

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

19 §.

Kulturutskottet skall bereda frågor som rör allmänna kultur- och bildningsändamål,
ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete
samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor
och frågor om radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets
beredning.

20 §.

Utbildningsutskottet skall bereda frågor om högre utbildning och forskning,
skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.

21 §.

Trafikutskottet skall bereda frågor om järnvägar, post, telegraf, telefon,
vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst.

22 §.

Jordbruksutskottet skall bereda frågor om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring,
jakt, fiske och vattenrätt. Det skall även bereda frågor om
naturvård samt frågor om miljövård i övrigt som inte tillhör annat utskotts
beredning.

23 §.

Näringsutskottet skall bereda frågor om allmänna riktlinjer för näringspolitiken
och därmed sammanhängande forskningsfrågor, industri och
hantverk, handel, statlig företagsamhet, konsumentfrågor, pris- och konkurrensförhållanden
i näringslivet, kredit- och fondväsendet och det affärsmässiga
försäkringsväsendet.

24 §.

Inrikesutskottet skall bereda frågor om arbetsmarknaden, regional utveckling,
lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring,
arbets- och anställningsförhållanden i allmän tjänst,
svenskt medborgarskap och utlänningars ställning.

25 §.

Civilutskottet skall bereda frågor om bostadspolitiken, hyresreglering,
bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet, fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter
och exekutionsväsendet, statistik, brandväsendet och rikets
administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år t970

26 §.

Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två
dagar från det valet ägt rum. Därefter sammanträder utskottet på kallelse
av ordföranden.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Om
så kan ske skall kallelse även anslås i riksdagens lokaler senast klockan
18 dagen före sammanträdet och införas i minst en daglig tidning.

Utskott får ej sammanträda samtidigt med kammaren.

27 §.

Intill dess val av ordförande förrättats leds sammanträdet av den ledamot
som bevistat de flesta riksdagarna. Om två eller flera deltagit i lika
många riksdagar äger den till levnadsåren äldste företräde.

28 §.

Sammanträde med utskott äger rum inom stängda dörrar. Om särskilda
skäl föreligger, äger utskottet medge att även annan än ledamot, suppleant
och tjänsteman är närvarande.

29 §.

Över sammanträde med utskott förs protokoll.

30 §.

Anser utskott att det inte bör handlägga ärende som hänvisats till utskottet
och förfars inte enligt 42 § riksdagsordningen, skall utskottet
skyndsamt avge betänkande därom till riksdagen.

Anhängiggörande av ärenden

31 §.

1) talmanskonferensen;

2) riksdagens förvaltningsstyrelse;

3) fullmäktige i riksbanken;

4) fullmäktige i riksgäldskontoret;

5) styrelsen för riksdagsbiblioteket;

6) riksdagens ombudsmän;

7) riksdagens revisorer; och

8) Nordiska rådets svenska delegation.

Med sådant förslag förfars, med iakttagande av 32 §, på samma sätt som
med motion.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

32 §.

Riksdagsledamot äger väcka motion enligt samma grunder som med anledning
av proposition, då förslag väckts enligt 31 § eller verksamhetsberättelse,
annan redogörelse eller framställning avlämnats till riksdagen av

1) fullmäktige i riksbanken;

2) fullmäktige i riksgäldskontoret;

3) styrelsen för riksdagsbiblioteket;

4) riksdagens ombudsmän;

5) riksdagens revisorer;

6) Nordiska rådets svenska delegation; eller

7) Europarådets svenska delegation.

Motionsrätten är oberoende av om ärendet anhängiggjorts av vederbörande
myndighet eller organ eller genom skrivelse av Konungen.

33 §.

När plenum pågår lämnas motion till talmannen. Då plenum inte pågår
inges motion till kammarkansliet och överlämnas till talmannen vid närmast
följande plenum.

Motion anmäls av talmannen för kammaren.

Motion bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti
motionären tillhör och numret på motionärens plats i plenisalen.

34 §.

Förslag enligt 31 § väcks genom att skrivelse inges till kammarkansliet
och anmäls av talmannen för kammaren vid närmast följande plenum. På
samma sätt förfars med verksamhetsberättelser m. m. som avses i 32 §.
Tid för väckande av motion i sådant ärende räknas från den dag då anmälan
gjorts av talmannen.

Interpellationer och enkla frågor

35 §.

Interpellation skall lämnas i skriftlig form samt ha bestämt innehåll och
vara försedd med motivering. Ledamot som vill framställa interpellation
skall läsa upp den i kammaren men får utesluta motiveringen.

Kammaren besluter om interpellationen får framställas. Sådant beslut
fattas utan föregående överläggning senast vid första plenum efter det då
interpellationen lästs upp. Medger kammaren att interpellationen får framställas,
låter talmannen utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av den.

Talmannen överenskommer med statsrådet vid vilket plenum svaret skall
lämnas. Meddelande att interpellation kommer att besvaras tas upp på
föredragningslistan och anslås senast klockan 15 dagen före.

Svar på interpellation får delas ut till ledamöterna innan det avges. Har

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970 37

svaret delats ut, äger statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning
av svaret.

36 §.

Enkel fråga skall vara skriftlig och ha bestämt innehåll men inte vara
försedd med motivering. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den
ledamot som framställer frågan och inges till kammarkansliet. Talmannen
låter utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av frågan och anmäler
den för riksdagen vid närmast följande plenum.

Bestämmelserna i 35 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning beträffande
enkel fråga. Om inte särskilda skäl föranleder annat skall frågor
besvaras vid plena som särskilt anordnats för detta ändamål.

Föredragningslista och protokoll i kammaren

37 §.

Till varje plenum upprättas föredragningslista upptagande alla ärenden
som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för ärende som skall
behandlas inom stängda dörrar.

Ärendena tas upp på listan i följande ordning:

1) omröstning om misstroendeförklaring;

2) val;

3) Konungens propositioner och skrivelser;

4) verksamhetsberättelser m. m. som avses i 32 §;

5) skrivelser med förslag som avses i 31 §;

6) motioner;

7) utskottsbetänkande^ samt

8) anhållan att få framställa interpellation.

38 §.

I fråga om den inbördes ordningen på föredragningslistan mellan ärenden
som tillhör samma grupp enligt 37 § iakttas, om inte talmannen bestämmer
annat, att ärenden enligt 4) och 5) uppförs i den ordning som
följts i 32 § och 31 § och utskottsbetänkanden i den ordning i vilken utskotten
angetts i denna stadga.

39 §.

För varje ärende görs anteckning om bordläggning. Har utskott hemställt
att ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, anmärks det
särskilt.

Före varje plenum anslås föredragningslistan i plenisalen och på de platser
i övrigt som talmannen bestämmer. Den bör dessutom delas ut till ledamöterna
och till utskotten.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

När föredragningslista uppgjorts skall den jämte tillhörande handlingar
finnas tillgänglig i kammarkansliet.

40 §.

Vid plenum för kammarsekreteraren protokoll. Detta skall återge överläggningsämnen,
namnen på dem som yttrar sig, framställda yrkanden,
talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning och val
samt kammarens beslut.

41 §.

Yttrande vid plenum skall upptecknas och utan dröjsmål lämnas i två
exemplar till kammarkansliet. Uppteckningen skall finnas tillgänglig för
genomläsning till klockan 12 den femte vardagen efter det uppteckningen
gjordes. Talare som före utgången av denna tid justerar sitt yttrande bör
ange det på uppteckningen. Om yttrande ej justeras av talare inom denna
tid, anses det likväl vara justerat av honom.

42 §.

Protokoll från plenum justeras av kammaren sjunde vardagen därefter,
om plenum då äger rum, och i annat fall vid första plenum efter nämnda
dag. Protokoll som ej justerats vid sessionens slut justeras vid den tidpunkt
som talmannen bestämmer. Meddelande om tiden för sådan justering
införs i den eller de tidningar i vilka kammarens plena ges till känna.
Justeringen görs inför de ledamöter som är närvarande i riksdagshuset.

Vid justeringssammanträde äger ledamot begära särskild justering av
yttrande som annan ledamot justerat enligt 41 §.

Debattregler
43 §.

Ledamot som önskar ordet vid ärendes behandling bör såvitt möjligt göra
anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det plenum då ärendet
skall behandlas.

44 §.

Oberoende av talarordningen mellan övriga ledamöter kan talmannen
lämna ordet till ledamot för genmäle som innehåller upplysning eller rättelse
med anledning av föregående talares anförande eller bemötande av angrepp
från dennes sida. Tiden för genmäle får ej överskrida tre minuter, om talmannen
inte av särskilda skäl medgett rätt till genmäle under sex minuter.
Varje talare får högst två genmälen på samma huvudanförande.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr i8 år 1970

45 §.

Oberoende av talarordningen äger ledamot under överläggningen i en
fråga utan att ange skäl instämma med närmast föregående talare.

46 §.

Om statsråd vill ta del i överläggningarna, skall han anmäla det hos talmannen
och får då ordet oberoende av talarordningen. Ledamot som fått
ordet för genmäle äger dock yttra sig före statsrådet.

47 §.

När enkel fråga besvaras, får endast den ledamot som framställt frågan
och det statsråd som lämnar svaret ta del i överläggningen.

Anförande i samband med att enkel fråga besvaras får inte överskrida tre
minuter. Ledamot som framställt fråga får ordet högst två gånger vid besvarandet.

48 §.

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen.

Ärendenas avgörande
49 §.

Utskottsbetänkande får inte bordläggas första gången förrän tryckta eller
på annat sätt mångfaldigade exemplar av betänkandet finns tillgängliga i
riksdagshuset.

50 §.

Vill ledamot när ärende skall avgöras framställa yrkande som ej framgår
av de tryckta handlingarna, skall han så snart det kan ske underrätta talmannen
om yrkandet. Detta bör, med utelämnande av motiveringen, sättas
upp skriftligt och delas ut till ledamöterna innan ärendet avgörs.

51 §.

Öppen omröstning förrättas med uppresning, med omröstningsapparat
eller, när sådan inte kan användas, med namnupprop.

Sedan ledamöterna efter förvarning intagit sina platser i plenisalen, läses
voteringspropositionen upp och justeras.

Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma
uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som visar
hur varje ledamot röstat.

52 §.

Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två ledamöter att
ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Talmannen
och vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter
efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej,
avstår.

53 §.

Upprop verkställs i samma ordning som enligt 52 §. När ledamot ropas
upp, skall han gå fram till talmansbordet och lämna sin röstsedel till talmannen.
Sedan samtliga godkända röstsedlar lästs upp av talmannen och
antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna
över omröstningen.

54 §.

När omröstningens resultat fastställts, meddelas detta omedelbart av talmannen.

55 §.

Reservation enligt 60 § riksdagsordningen mot kammarens beslut skall
anmälas omedelbart efter det beslutet fattats.

Val inom riksdagen
56 §.

Utöver de val kammaren förrättar enligt riksdagsordningen skall kammaren
utse föreskrivet antal ledamöter och suppleanter i

1) riksdagens förvaltningsstyrelse;

2) riksdagens besvärsnämnd;

3) styrelsen för riksdagsbiblioteket;

4) Nordiska rådets svenska delegation;

5) Europarådets svenska delegation; och

6) styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år utse arton ledamöter av riksdagen vilka
skall äga att delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4S dr 1970

57 §.

Vid varje riksdag skall kammaren vid sitt första plenum utse en valberedning.
Denna skall bestå av femton ledamöter och lika många suppleanter.
Beredningen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde
samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse
av ordföranden.

Bestämmelserna i 26 § andra och tredje styckena samt 27 och 28 §§ äger
motsvarande tillämpning på valberedningen.

58 §.

Valberedningen bereder alla val som förrättas av riksdagen utom val av
konung, tronföljare eller riksföreståndare, riksdagens ombudsmän och deras
ställföreträdare, talman, vice talmän och kammarsekreterare. Om beredning
av val av ombudsmän och ställföreträdare föreskrivs i 66 §. Övriga här
nämnda val förrättas av kammaren utan beredning genom särskilt organ.

59 §.

Vid proportionellt val med slutna sedlar används valsedlar, på vilka före
namnen satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord
för viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning), men
vilka i övrigt är omärkta. Namnen förs upp i en följd, det ena under det
andra. Vid val som avser både ledamot och personlig suppleant för denne,
skall valsedlarna vara spaltade med särskilda rum på sedlarnas vänstra sida
för ledamotsvalet och på sedlarnas högra sida för suppleantvalet. För varje
namn på sedlarnas vänstra sida förs i motsvarande rum på den högra upp
ett namn.

Valsedel skall vara enkel, sluten och fri från överstrykningar. Den får
inte uppta flera men väl färre namn än det antal personer valet avser. Är
något namn på valsedel inte otvetydigt, gäller sedeln dock för övriga namn.

Mellan partier fördelas platserna genom att de en efter annan tilldelas det
parti som för varje gång visar det största jämförelsetalet. Plats som tilldelats
ett parti besätts genom att partiets första plats tillerkänns den vars
namn står främst i ordningen inom partiet, partiets andra plats den som
bär det andra namnet i ordningen och så vidare enligt samma grund. Jämförelsetalet
är lika med partiets röstetal, så länge partiet inte tilldelats någon
plats, och erhålls därefter genom att partiets röstetal delas med det tal som
motsvarar antalet platser som redan tilldelats partiet, ökat med ett. Vid lika
jämförelsetal skiljs vid behov genom lottning.

När ordningen mellan namn på ett partis valsedlar skall bestämmas, äger
81 § lagen om val till riksdagen motsvarande tillämpning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

60 §.

61 §.

Vid val med slutna sedlar äger bestämmelserna i 53 och 54 § § motsvarande
tillämpning.

62 §.

Den som utsetts till något uppdrag genom val av riksdagen äger ej undandra
sig uppdraget utan att riksdagen medger det.

63 §.

Hos Konungen skall skyndsamt anmälas utgången av val av ombudsmän
och ställföreträdare för dem, riksdagens revisorer och suppleanter för dem
samt ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden, krigsdelegationen, lönedelegationen
samt Nordiska rådets och Europarådets svenska delegationer.

64 §.

Om annat inte är föreskrivet, skall suppleanter tjänstgöra i följande
ordning.

Har val av ledamöter och suppleanter förrättats med gemensam lista, äger
suppleant som tillhör samma grupp eller meningsriktning som ledamoten
företräde framför övriga suppleanter. Suppleanter från samma grupp eller
meningsriktning tjänstgör i den ordning i vilken de förts upp på listan.

Har valet förrättats med slutna sedlar, äger suppleant som utsetts från
samma partigrupp som ledamoten företräde framför övriga suppleanter.
Suppleanter från samma grupp som ledamoten tjänstgör i den ordning i
vilken de valts. Av övriga suppleanter äger den företräde som utsetts från
grupp med högre röstetal.

Ledamot eller suppleant som fått plats från två eller flera grupper anses
vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

65 §.

Blir plats som ledamot eller suppleant i utskott ledig till följd av avgång
ur riksdagen, skall kammaren välja ny ledamot eller suppleant i den avgångnes
ställe från samma partigrupp.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970 43

66 §.

Val av riksdagens ombudsmän och ställföreträdare för dem bereds av den
delegation som nämns i 71 §. Denna skall samråda med de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.

Talmanskonferensen

67 §.

Kammaren utser enligt 50 § andra stycket riksdagsordningen fem ledamöter
i talmanskonferensen.

Konferensen sammanträder på kallelse av talmannen.

Vid förfall för ordföranden i utskott inträder vice ordföranden i hans
ställe.

Vill talmanskonferensen inhämta upplysningar av riksdagsledamot som
inte ingår i konferensen, skall ledamoten kallas till sammanträde.

Kammarsekreteraren för protokoll vid konferensens sammanträden. Konferensens
beslut delges dem som besluten avser genom utdrag av protokollet.

Förvaltningsstyrelsen

68 §.

Riksdagens förvaltningsstyrelse är styrelse för riksdagens förvaltningskontor.
Närmare bestämmelser om detta meddelas i instruktion som antas
av kammaren.

Styrelsen består av talmannen som ordförande samt åtta ledamöter vilka
kammaren väljer inom sig för en tid av tre år. För envar av de åtta ledamöterna
utses en suppleant. Om ledamot eller suppleant avgår ur riksdagen
före valperiodens slut, anställs nytt val för den tid som återstår av perioden.
Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.

Lönedelegationen

69 §.

Lönedelegationen äger samma befogenheter som enligt 62 § regeringsformen
i fråga om arbetstagare hos riksdagen och dess verk. I stället för med
statsråd skall delegationen i sådana ärenden samråda med talmannen eller
vid förfall för honom med annan ledamot av förvaltningsstyrelsen som denna
förordnar.

Kammaren utser sjutton suppleanter i delegationen. Denna förordnar sekreterare
åt sig.

Bestämmelserna i 26—29 §§ äger motsvarande tillämpning på delegationen.

Delegationen skall lämna riksdagen årlig redogörelse för sin verksamhet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Vid redogörelsen skall fogas avtal och andra handlingar som underställts
delegationen för godkännande. Redogörelsen skall lämnas vid första plenum
efter riksdagens öppnande och av kammaren hänvisas till konstitutionsutskottet
för utlåtande.

Krigsdelegationen

70 §.

Kammarsekreteraren är sekreterare i delegationen.

Bestämmelserna i 26—29 §§ äger motsvarande tillämpning på delegationen
under tid då denna inte trätt i riksdagens ställe.

JO-delegationen

71 §.

Konstitutionsutskottet skall inom tjugo dagar från riksdagens öppnande
utse en delegation, bestående av sex ledamöter i utskottet, för att, då någon
riksdagens ombudsman påkallar det, samråda med ombudsmännen om
arbetsfördelningen eller arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk
art.

Ledighet från riksdagsarbetet
72 §.

Ledamot som av laga förfall är hindrad att ta del i riksdagsarbetet skall
anmäla det till kammaren.

Ledamot kan på ansökan beviljas ledighet från riksdagsarbetet. Ledighet
beviljas för högst åtta dagar av talmannen och för längre tid av kammaren.

På kammarkansliet skall finnas en förteckning över ledamöter som är
frånvarande på grund av laga förfall eller beviljad ledighet. I förteckningen
anges tid för bortovarons början och slut.

Resor

73 §.

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företa studieresor
för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

Utskott skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut
om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens
internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i
övrigt.

Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om utskottens
studieresor.

74 §.

Ledamot av riksdagen kan beviljas stipendium för enskild studieresa. Talmanskonferensen
äger meddela närmare bestämmelser om sådana resor.

Denna stadga träder genast i kraft.1 Genom densamma upphävs riksdagsstadgan
den 23 mars 1949.

1 Det har förutsatts att beslutet fattas först efter det grundlagsändringarna om ny utskottsorganisation
m. m. trätt i kraft.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 48 år 1970

Bilaga 3

Reservanternas förslag till ändringar i utskottets författningstexter

l:o)

Reservationen 1), om utskottsorganisationen på utbildningsområdet, utgår
från följande ändringar i utskottets förslag (se bilaga 2, s. 32—34):

I 7 § ändras »ett kulturutskott (KrU)» till »ett universitets- och kulturutskott
(UkU)» och »ett utbildningsutskott (UbU)» till »ett skolutskott
(SkU)» samt förkortningen för skatteutskottet från »SkU» till »StU». I
19 och 20 §§ ändras utskottens benämningar på motsvarande sätt. I 19 §
tilläggs »högre utbildning och forskning» före »allmänna kultur- och bildningsändamål»
samt stryks »ungdomsverksamhet». I 20 § stryks »högre
utbildning och forskning» samt ändras »och vuxenutbildning» till »vuxenutbildning
och ungdomsverksamhet».

2: o)

Reservationen 2), om jordbruksutskottets benämning, utgår från följande
ändringar i utskottets förslag (se bilaga 2, s. 32—34):

I 7 § ändras »ett jordbruksutskott (JoU)» till »ett miljövårds- och jordbruksutskott
(MjU)». Lydelsen av 22 § ändras sålunda:

»Miljövårds- och jordbruksutskottet skall bereda frågor om naturvård
samt frågor om miljövård i övrigt som inte tillhör annat utskotts beredning.
Det skall även bereda frågor om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring,
jakt, fiske och vattenrätt.»

3: o)

Reservationen 3), om antalet inlägg i frågedebatter, utgår från följande
ändring i utskottets förslag (se bilaga 2, s. 39): I

I 47 § andra stycket ändras »två gånger» till »tre gånger».