Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32 (Utlåtande 1932:Ku32 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

tfr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1932 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.
Majlis proposition till riksdagen med förslag till lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni
1930 om kommunalstyrelse i stad m. m. ävensom i
ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten, den 18 mars 1932 dagtecknad proposition,
nr 207, däri Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga dels följande -

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i
stad skall så ändras, att 7, 13, 15, 17, 19, 20, 22—24, 32, 35, 37, 38, 40—42,
44, 45, 55, 57, 59 och 60 §§, 63 § 3 mom. samt 65—67, 70, 71, 74—76 och
79 §§ erhålla ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla
beteckningen 51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att
4 kap. erhåller ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

7 §•

Stadskommuns beslutanderätt---allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma drätselkammare eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan--— andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänste Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 18 Käft. (Nr 32.) 1057 32 1

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

man eller betjänt vid magistraten, kommunalborgmästare eller allmän åklagare
i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel
eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må---såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val--- — inom valkrets.

Vid valkretsindelning---särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av magistraten eller, där sådan ej finnes, av drätselkammaren
uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året — — — särskilt utsett.

19 §.

Ordinarie sammanträden--— av fullmäktige.

Vid ordinarie---och förvaltning.

Vid ordinarie —--och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten
eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren det begär eller de flesta
av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av magistraten eller, där sådan
ej finnes, av kommunalborgmästaren och därefter av ordföranden, eller vid
hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas
skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe samt, såvitt
möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet skall senast söckendagen
före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka---flestas kännedom.

Vid ordinarie---denna tidning.

Den omständigheten--— sammanträdets hållande.

I stad med magistrat skall magistraten särskilt skriftligen underrättas örn
sammanträde.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

22 §''

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller, vid hinder för
honom, den, vilken magistraten bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna, men ej i ''
besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande i
kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som
beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning
av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen
meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre
myndighet eller i stad med magistrat av magistraten hänskjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver. I stad utan magistrat
skall tillfälle städse lämnas drätselkammaren att avgiva yttrande över
ärende, som beretts annorledes än av kammaren.

Val må---stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren. För övrigt
äger envar att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet
bestyrkt.

35 §.

Beträffande rättighet — — — är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall finnas tillgänglig
längd över de i sadant ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna
såsom röstberättigade i den allmänna röstlängden. Det ankommer å
magistraten eller, där sadan ej finnes, a den valnämnd, som enligt lagen örn
val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra kammare för
staden, att föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten eller, där sådan ej finnes, inför
valnämnden.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten
eller, där sådan ej finnes, av valnämnden bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar, så ock
i stad med magistrat, när magistraten finner det nödigt, samt i annan stad,
när valnämnden finner det nödigt eller drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga, äger för uppgivet ärende
begära rådstugas hållande. Lämnas dylik framställning av magistraten eller
valnämnden utan avseende, skall magistraten eller valnämnden, örn det begäres,
meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill; och äger sökanden
att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må
talan ej föras.

41 §.

Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten eller, där sådan
ej finnes, av valnämnden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe
och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses — — — stadens rättighet.

Jämväl skall — — — i 20 §.

Den omständigheten---rådstugans hållande.

42 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, valnämnden skall vid allmän rådstuga
låta föra protokoll.

Protokollet skall---omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten eller valnämnden å tid, som tillkännagives innan allmänna
rådstugan upplöses.

Envar äger---riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av
magistraten eller valnämnden pa sätt och å ställe, som allmänna rådstugan
eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa bestämt.

4 KAP.

Om magistrat, drätselkammare och ersättare för magistrat.

44 §.

Örn tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande magistraten,
för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i fråga örn magistratens
handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-, sundhets-
och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom i lag och författningar
är stadgat.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren eller
för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser, nämnder
eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt staden
donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter bliva
behörigen använda till sina bestämda ändamål.

Finner magistraten---magistrats beslut.

55 §.

I stad utan magistrat skall vad i 45—50 och 52 §§ stadgas i avseende å
magistrat i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren med iakttagande likväl,
att i 45 § andra stycket stadgad förpliktelse för magistrat att vägra
handräckning till verkställighet av vissa beslut samt i 52 § sista stycket
föreskriven skyldighet för magistrat att avgiva yttrande icke skall gälla örn
drätselkammaren.

För att bistå drätselkammaren vid fullgörandet av vad å kammaren ankommer
skall i stad utan magistrat finnas en kommunalborgmästare. Kommunalborgmästaren
har att närvara vid drätselkammarens sammanträden
samt äger rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att få
sin särskilda mening antecknad till protokollet.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan må bestämma, att drätselkammaren
skall utgöras, utom av de valda ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren.

Örn kommunalborgmästarens befattning med andra än i denna lag omförmälda
ärenden så ock örn utseende och entledigande av kommunalborgmästare
samt reglemente för honom är särskilt stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall uppgöras före november månads
utgång, i stad med magistrat av magistraten efter hörande av drätselkammaren
eller särskild av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt
beredning och i annan stad av drätselkammaren. För detta ändamål skola
de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr
tillsatt, å tid, som utsättes i stad med magistrat av magistraten
och i annan stad av drätselkammaren, till kammaren ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen för tillkännagivandet örn det ordinarie
stadsfullmiiktigsammanträde eller kungörandet av den allmänna rådstuga,
som skall hållas före utgången av december månad, vara offentligen
tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet eller kungörelsen.

På nämnda —--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till den, som
uppgjort statförslaget.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

59 §.

Det åligger---för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten
eller i stad utan magistrat ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana
ej finnas, ordföranden i valnämnden. Magistraten eller ordförande, som nu
nämnts, har att oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens
avgivande, tillhandahålla räkenskaperna åt revisorerna.

Av staden--— med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten eller i stad utan magistrat
till ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, ordföranden i
valnämnden. Över framställda anmärkningar skola vederbörandes förklaringar
infordras så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande hos stadsfullmäktige eller å allmän
rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som hålles före utgången av juni
månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas förslag, att vissa till
staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen
helt och hållet befrias från bidrag eller vinna nedsättning däri, skall först
avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande
av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare
prövning. Skall sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan
det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,
överlämnas till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren,
som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

65 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren åligger att på
grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten ävensom de beslut örn
uttaxering till församling eller skoldistrikt, som genom kyrkorådet, skolrådet
eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren, oförtövat låta upprätta
debiterings- och uppbördslängd.

66 §.

Sedan debiterings----skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är beroende
av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig
anmälan därom till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten eller drätselkammaren skall skyndsamt meddela beslut över
de framställda anmärkningarna, och skola ändringar, som härav föranledas,
införas i längden. Denna anses härefter fastställd.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, åligger det drätselkammaren
att utfärda debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten eller, där sådan
ej finnes, drätselkammaren göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan
hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter
skattskyldig ränta, enligt] vad särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma
såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten
eller drätselkammaren, som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse
äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i 69 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från
det han erhållit vetskap örn det beslut anmälan föranlett.

71 §.

Efter uppbördsstämman upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. I stad med
magistrat skall restlängden summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,
överlämnas till magistraten, som låter indriva och till drätselkammaren
redovisa de resterande utskylderna. I annan stad skall restlängden summerad
tillställas den, som är utmätningsman för staden, och åligger det
denne att indriva och till drätselkammaren redovisa utskylderna.

Bestlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. I
stad med magistrat äger magistraten meddela de närmare föreskrifter rörande
restlängds upprättande, som i övrigt prövas erforderliga.

Vid indrivandet----stadgas särskilt.

74 §.

För att---dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,
åtföljt av dess utlåtande, eller, där magistrat ej finnes, av drätselkammaren
insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna,
jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande —--fem år.

Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten
och åtföljt av dess utlåtande eller, där magistrat ej finnes, genom
drätselkammaren insändas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Samtliga av---besluten avse.

Underställt beslut — — — därför uppgivas.

Över vägrad — — — hos Konungen.

76 §.

Medlem av — — — orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen
upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde
likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock
att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till
magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren ingiva diariiutdrag
över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes
stadgat.

I övrigt gäller örn besvärs anförande mot beslut av drätselkammare i stad
med magistrat vad i drätselkammarens reglemente är bestämt, örn magistratens
överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan magistrat meddelat beslut, som ej är av
rent förberedande eller verkställande art, skall vad i 76—78 §§ är stadgat
äga motsvarande tillämpning; dock skall tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Utan hinder av förd
klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande myndigheten
annorledes förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

Utan hinder härav må stadsfullmäktige i stad, där stadsstyrelse finnes,
besluta, att stadsstyrelsen skall bibehållas för en tid av högst fem år, räknat
från lagens ikraftträdande. I dylikt fall skola de äldre bestämmelserna fortfarande
under samma tid äga tillämpning för staden. Sådant beslut skall
fattas före lagens ikraftträdande. Anmälan örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

dels ock här nedan å sid: 31—40 intagna förslag till

2) lag örn kommunalborgmästare;

3) lag örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse
åliggande bestyr;

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

4) lag om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsiQtyg,
som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;

5) lag angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

6) lag om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);

7) lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning;

8) lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) örn polisväsendet i riket;

9) lag angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)
örn landsting;

10) förordning örn ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den
31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen dels de likalydande
motionerna nr 359 i första kammaren av herr Linder och nr 526 i andra
kammaren av herr Andersson i Falkenberg, dels ock de likalydande motionerna
nr 361 i första kammaren av herr Mellén m. fl. och nr 537 i andra
kammaren av herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.

I motionerna I: 359 och II: 526 hemställes, »att Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 207 framställda förslag måtte av riksdagen avslås».

I motionerna I: 361 och II: 537 hemställes »att Kungl. Maj:ts proposition
nr 207 icke måtte av riksdagen bifallas».

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda
lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen jämte därvid fogade utdrag av protokollen
över socialärenden den 11 och den 18 mars 1932.

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan hänvisar utskottet
till motionerna.

Enligt bestämmelserna i 44 § i gällande lag om kommunalstyrelse i stad
skall i stad utan magistrat (s. k. fögderistad) de eljest å magistraten ankommande
bestyr och åligganden, om vilkas ombesörjande icke särskild föreskrift
meddelats, fullgöras av en stadsstyrelse bestående av en kommunalborgmästare,
som ordförande, och två kommunalrådmän; dock att, utan hinder härav, för
stad, som kommit i åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, örn
stadsstyrelsens sammansättning skall gälla vad i reglementet för styrelsen är
eller blir stadgat. På grund härav finnas kommunalborgmästare och kommunalrådmän
i 7 av rikets 26 fögderistäder, medan i övriga fögderistäder
stadsstyrelsens sammansättning bestämmes i reglemente. Stadsförvaltningens

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

organisation i övrigt företer även i såväl dessa som i övriga städer stora olikheter,
beroende på olikheter ifråga om storleken och den allmänna strukturen.

På grund härav har sedan länge förelegat önskemål örn dels enhetliga bestämmelser
beträffande magistratsbestyrens ombesörjande i stad utan magistrat
och dels en omgestaltning av städernas förvaltning, avseende i huvudsak
ett samlande under enhetlig ledning av de ofta på olika styrelser splittrade förvaltningsuppgifterna.
Dessa spörsmål ha erhållit ökad betydelse genom det
i samband med frågan örn en allmän processreform framkomna förslaget om
statens övertagande av rättsskipningen i vissa städer, vilka i judiciellt hänseende
ansåges böra förenas med landsbygden.

Spörsmålen i fråga ha varit föremål för skilda utredningar. Sålunda
avgåvo 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga den 30 september 1929 utredning
angående kommunalförvaltningens ordnande i städerna efter processreformens
genomförande, vilket betänkande avsåg samtliga städer. Vidare hava
borgmästaren Gustaf Ehrnberg och kommunalborgmästaren Harry Ljungberg
av cheferna för justitie- och socialdepartementen den 25 september 1931 tillkallats
för att i egenskap av sakkunniga inom justitie- och socialdepartementen
biträda med fortsatt behandling av frågan om övertagande från statens sida av
rättsskipningen i vissa städer ävensom av frågan rörande de ändrade bestämmelser
angående kommunalförvaltningen i stad, som av ett dylikt övertagande
kunde påkallas, jämte därmed sammanhängande spörsmål. Dessa sakkunniga
hava den 27 november 1931 avlämnat bland annat förberedande förslag angående
ändrade bestämmelser rörande kommunalförvaltningen uti dels sådana
städer, vilkas rättsskipning komme att övertagas av staten, och dels fögderistäderna.

1929 års Det av kommunalförvaltningssakkunniga år 1929 avgivna förslaget, vilket

förslag, avsåg samtliga städer i riket, innebar i huvudsak inrättande av ett kommunalt
centralorgan med benämning stadsstyrelse. I stadsstyrelsen skulle den nuvarande
drätselkammaren uppgå, och den skulle vidare övertaga magistratens
kommunala uppgifter med undantag av legalitetskontrollen, vilken skulle upphöra,
samt åtskilliga av magistratens statliga uppgifter, dock icke de polisiära,
vilka skulle tillkomma polischefen i staden. Stadsstyrelsen skulle utgöras av
en borgmästare såsom självskriven ordförande samt ytterligare minst fyra ledamöter,
varjämte hos stadsstyrelsen i städer med över 4,000 ä 6,000 invånare i
regel skulle finnas anställd en stadsassessor. Borgmästaren och övriga ledamöter
skulle väljas av stadsfullmäktige eller, där sådana ej funnes, av allmänna
rådstugan, borgmästaren för en tid av 6—10 år samt övriga ledamöter
jämte erforderligt antal suppleanter för en tid av 4 år. Stadsassessorn skulle
tillsättas av stadsfullmäktige. För borgmästaren voro ej några kompetensvillkor
uppställda, medan däremot stadsassessorn skulle antingen vara jurist
eller ock hava av Kungl. Majit befunnits kompetent för den befattning, varom
vore fråga.

över förslaget avgåvos yttranden av länsstyrelserna i riket, av magistraterna,
stadsstyrelserna, stadsfullmäktige och drätselkamrarna i städerna samt av
vissa sammanslutningar. -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

I de flesta yttrandena vitsordas, att grundtanken i förslaget — inrättande
av ett kommunalt centralorgan — vore riktig och stöde i överensstämmelse med
tidens krav. Mot förslaget riktades emellertid av flertalet i ärendet hörda detaljanmärkningar
av skiftande natur. Sålunda återkomma ofta erinringar, att det
kommunala centralorganets belastande med administrativa uppgifter vore
mindre önskvärt, att fara förefunnes, att förslaget, därest det antoges, skulle
medföra en överorganiserad tjänstemannaförvaltning, i all synnerhet i städer
med 6,000—15,000 invånare, att den föreslagne borgmästarens ställning komme
på grund av sättet för hans antagande att bliva i avsevärd utsträckning politiskt
betonad, samt att ordföranden i det kommunala centralorganet borde vara
en kommunal förtroendeman, vald i samma ordning som för närvarande gällde
örn dylika befattningshavare.

1931 års förslag, som är begränsat till städer utan magistrat men omfattar
samtliga dessa — således även fögderistäderna — har upptagit grundtanken i
1929 års förslag örn inrättande av ett centralorgan i städerna. Någon ny
styrelse skall emellertid icke tillskapas, utan drätselkammaren skall bibehållas
och under oförändrad benämning övertaga magistratens kommunala uppgifter.
För att kammaren skall bliva i stånd att utöva en ledande ställning föreslås,
att kammaren skall erhålla tillfälle att avgiva yttrande till stadsfullmäktige i
praktiskt taget alla där förekommande ärenden. Liksom enligt 1929 års förslag
skall legalitetskontrollen försvinna. Ett par magistraten enligt kommunalstyrelselagen
åvilande detaljbestyr skola övertagas av annat organ än drätselkammaren.
Magistratens uppgifter beträffande valen övertagas av en för ändamålet
inrättad valnämnd. Röstlängd skall dock upprättas av den, som verkställer
debitering av kronoutskylder.

I syfte att trygga ett behörigt handhavande från drätselkammarens sida
av magistrats nuvarande tillsynsuppgifter över den kommunala förvaltningen
och att bereda en viss ersättning för legalitetskontrollens upphörande har bestämmelse
införts därom, att drätselkammaren skall biträdas av en kommunalborgmästare,
vilken skall vara skyldig att närvara vid kammarens sammanträden
och äga rätt att reservera sig mot fattade beslut. I stad med ett invånarantal
av 3,000 eller därunder behöver enligt förslaget kommunalborgmästare
ej finnas. Härför fordras emellertid medgivande av Kungl. Majit. Angående
kommunalborgmästares kompetens har skillnad gjorts mellan städer med 6,000
invånare och däröver samt mindre städer. I förra fallet skall han hava avlagt
för domarämbetets utövande föreskrivna kunskapsprov, i det senare har kansliexamen
ansetts tillfyllest. I båda fallen äger Kungl. Majit meddela dispens för
den som på grund av annan utbildning eller längre tids verksamhet i kommunala
värv eller eljest i allmän tjänst funnits skickad att innehava den befattning,
varom är fråga. Kommunalborgmästare skall enligt förslaget väljas av
stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande
å befattningen utfärdas av länsstyrelsen. I princip skall kommunalborgmästaren
vara oavsättlig, dock skall han kunna entledigas — förutom vid viss
ålder och oförmåga till tjänstgöring, i fråga varom bestämmelser meddelats i

1031 års
förslag.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Propo sitionen,

Departements chefen.

viss anslutning till civila pensionslagen — om länsstyrelsen funnit skäl föreligga
för bifall till framställning av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av
allmänna rådstugan örn entledigande, såframt förslag därom väckts av drätselkammaren
med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster och
antagits av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan med enahanda pluralitet.

Beträffande magistratens statliga uppgifter skulle dessa med vissa undantag
ombesörjas av kommunalborgmästaren.

Svenska stadsförbundet, som beretts tillfälle avgiva yttrande över de sakkunnigas
förslag, har genom sm styrelse överlämnat dels utlåtande i ämnet, dels
ock protokoll vid en av förbundet anordnad konferens i frågan. Därjämte hava
styrelserna för föreningen Sveriges stadsdomare och föreningen Sveriges stadsfiskaler
inkommit med yttranden över förslaget.

Det nu framlagda förslaget bygger helt på 1931 års förslag, och de i detsamma
företagna ändringarna hava huvudsakligen avsett att tillmötesgå de
krav, som framförts från städernas sida bland annat vid ovannämnda konferens.

Den kungl, propositionen avser således att för de städer, i vilka i överensstämmelse
med 1931 års riksdags beslut angående huvudgrunderna för en
rättegångsreform staten efter hand skulle övertaga rättsskipningen och vilka
städer i judiciellt hänseende skulle komma att förenas med angränsande domsagor,
samt för de s. k. fögderistäderna dels införa bestämmelser, varigenom
magistratens och stadsstyrelsens uppgifter överflyttades på andra organ, dels
ock genomföra kraven på omgestaltning av dessa städers förvaltning.

Departementschefen har i avseende å de grundläggande principerna för
förslaget anfört bland annat:

Vid det övervägande jag ägnat spörsmålet har jag för min del kommit till
den uppfattningen, att för de städer, örn vilka nu är fråga, den för förvaltningen
nödiga koncentrationen på ett lämpligt sätt skall kunna vinnas genom
att i enlighet med 1931 års förslag låta drätselkammaren med bistånd av en
kvalificerad tjänsteman, kommunalborgmästare, bliva stadens styrelse. Till denna
min mening har särskilt medverkat den utveckling, som sedan länge ägt rum
i de flesta städer och vilken betecknats av drätselkammarens alltmer växande
inflytande. Samtliga tidigare förslag hava även, örn ock i olika former, tillerkänt
drätselkammaren en ledande ställning. Och i de över 1929 års betänkande
avgivna yttrandena har grundtanken däri — tillskapande av ett styrelseorgan
genom drätselkammarens ombildning — i övervägande mån mötts med
gillande. Till förmån för det nu föreliggande förslaget har svenska stadsförbundets
styrelse liksom ock styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare i
princip uttalat sig. En betydande förtjänst hos detsamma ligger enligt min
mening däri, att det endast i mindre mån rubbar de bestående förhållandena.
Drätselkammaren skall principiellt bibehållas oförändrad ehuru erhålla bistånd
av kommunalborgmästaren, och i den kommunala styrelsen i övrigt äro blott
smärre jämkningar, föranledda av drätselkammarens nya ställning, påkallade.
Särskilt är att märka, att allenast en jämförelsevis obetydlig nyorganisation
föreslås. Den enda befattning, som skall inrättas, är kommunalborgmästarbefattningen,
men de uppgifter, som böra ombesörjas av kommunalborgmästaren,
utföras redan nu i viss utsträckning i många städer av tjänstemän.

Med drätselkammarens förändring till en stadens styrelse lärer det knappast
vara möjligt att bibehålla den nuvarande s. k. legalitetskontrollen eller magistratens
och stadsstyrelsens skyldighet att tillse, att av stadsfullmäktige fattade

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

beslut äro lagliga, och att vägra handräckning till verkställighet av lagstridiga
beslut. Det kan nämligen icke gärna komma i fråga, att drätselkammaren skall
övertaga denna uppgift. I samma avseenden som hittills bör drätselkammaren
vara ett stadsfullmäktige underordnat organ och bör följaktligen icke äga pröva
lagligheten av fullmäktiges beslut. Ej heller har det synts mig lämpligt att
bekläda kommunalborgmästaren med förevarande befogenhet.

Departementschefen har icke ansett ett borttagande av legalitetskontrollen
vålla några betänkligheter, därest såsom departementschefen förordade i förvaltningen
införes ett ämbetsmanuamässigt element. Skulle lagstridiga beslut
komma att fattas, står det envar kommunmedlem fritt att överklaga besluten.

I propositionen Ilar meddelats, att till följd av den föreslagna reformen
erfordras ändringar i bland annat hälsovårdsstadgan och byggnadsstadgan
genom en jämkning i den förstnämnda stadgan av beskrivningen på polischef
i bestämmelsen örn polischef, som självskriven ledamot av hälsovårdsnämnden
samt genom införande i byggnadsstadgan av bestämmelse örn kommunalborgmästaren
såsom självskriven ledamot av byggnadsnämnden. Härjämte har
departementschefen framhållit att, därest riksdagen icke uttalar någon erinran
emot de angivna ändringarna, Kungl. Majit torde i författningar, som nu
nämnts, äga vidtaga sådana ändringar, som överensstämma med grunderna för
här ifrågavarande reform.

Utskottet ansluter sig till principerna i det genom den kungl, propositionen Utskottet,
framlagda förslaget, och har i fråga örn de särskilda bestämmelserna i förslaget
icke funnit anledning till andra än nedanstående erinringar:

Ilo. Beträffande förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen
om kommunalstyrelse i stad.

17 § bör kompletteras genom insättande av en förtydligande bestämmelse
att i paragrafen omförmälda insändandet av underrättelser örn val av ordförande
och vice ordförande i stadsfullmäktige skall ombesörjas av stadsfullmäktiges
ordförande.

Rubriken till 4 kapitlet torde lämpligen erhålla följande lydelse: »Örn
magistrat, drätselkammare och kommunalborgmästare.»

Utskottet har funnit lämpligt, att bestämmelsen uti andra stycket av 55 §
att i stad utan magistrat skall finnas en kommunalborgmästare uppflyttas till
paragrafens första stycke och att bestämmelsen att kommunalborgmästaren
skall bistå drätselkammaren även utgår ur andra stycket såsom obehövlig med
hänsyn till den i sista stycket förekommande hänvisningen till ett för kommunalborgmästaren
gällande reglemente, däri hans åligganden kunna utförligt
angivas.

Vidare anser utskottet att bestämmelsen i tredje stycket av samma paragraf
bör utgå. Förstärkandet av en kommunalvald styrelse med en tjänsteman
genom beslut av kommunalrepresentationen är något som hittills är okänt inom
vår kommunalförvaltning. Kommunalborgmästaren bör för övrigt icke vara
ledamot av drätselkammaren, ty såsom sådan skulle han nödgas med sin röst
medverka till besluten därstädes, ofta nog i ömtåliga och särskilt omstridda
frågor, varigenom den opartiskhet, som bör prägla hans verksamhet, kunde
misstänkliggöras eller ifrågasättas. Det kan heller icke vara lämpligt att han

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

mot egen önskan skall vara skyldig att vara ledamot av drätselkammaren.
Utskottets principiella inställning till denna fråga föranleder följdriktigt införande
i lagen av en bestämmelse att kommunalborgmästaren icke heller skall
kunna väljas till ledamot av drätselkammaren, vilken bestämmelse lämpligen
bör införas i början av andra stycket av 55 §.

Vidkommande slutligen övergångsbestämmelserna, skola enligt förslaget
fögderistäderna äga bibehålla stadsstyrelseorganisationen i fem år från lagens
ikraftträdande den 1 januari 1933, därest stadsfullmäktige fatta beslut därom
före nämnda dag. Då emellertid den betänketid ifråga örn tiden för övergången,
som sålunda står till buds, torde vara för kort, synes, beträffande fögderistäderna,
böra föreskrivas att den nuvarande organisationen skall bibehållas i
fem år från den 1 januari 1933, därest icke stadsfullmäktige besluta örn
tidigare övergående till den nya ordningen.

2:o. Angående förslaget till lag om kommnnalborgmästare.

Utskottet delar den mening, som torde hava omfattats av de sakkunniga, att
uti det reglemente, som efter framställning av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan skall utfärdas av Kungl. Majit, böra upptagas kommunalborgmästarens
alla arbetsuppgifter och således icke blott de, som äro av statlig
natur, utan även de kommunala uppgifterna. Detta torde vara erforderligt till
förhindrande av att kommunalborgmästaren blir underkastad sådana ändringar
i arbetsuppgifterna, som kunna bliva till men för den ställning inom kommunalförvaltningen,
som bör tillkomma honom enligt grunderna för förslaget,
eller för handhavandet av de statliga arbetsuppgifterna. Ett förtydligande
i texten i andra stycket av 3 § bör i anledning härav vidtagas.

Beträffande vidare bestämmelserna i tredje stycket mom. d. av samma § har
utskottet icke funnit nödigt att föreskriva två tredjedels pluralitet i drätselkammaren
för framställning till stadsfullmäktige om åtgärd för kommunalborgmästarens
entledigande. Kvalificerad majoritet för beslut i kommunala
beredande styrelser är för övrigt en nyhet, som ej synes lämplig
att införa. Däremot har utskottet funnit den pluralitet inom stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan, två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, som föreskrivits för antagande av förslag örn entledigande av
kommunalborgmästaren, icke vara tillräckligt betryggande för bedömande
av frågan örn entledigandet. Det kan nämligen icke bortses från att, örn förslaget
i denna del vinner bifall, partipolitiska hänsyn undantagsvis kunna bliva
avgörande vid beslutets fattande. Visserligen skulle prövningen av skälen för
beslutet och avgörandet tillkomma länsstyrelserna, men det kan uppenbarligen
förutses att stora svårigheter skulle yppa sig vid avgörandet av dessa frågor.
I den mån skälen för förslaget örn entledigande avse missnöje med handhavandet
av de kommunala arbetsuppgifterna, torde det vara mycket svårt för
länsstyrelsen att pröva, huruvida, dessa skäl äro tillräckligt bärande. Det inkomna
förslaget örn entledigande kan ju också röra sig örn en kommunalborgmästare,
som visat sig utmärkt väl skickad att handhava de statliga arbetsuppgifterna.
Utskottet håller före att svårigheterna i detta avseende skulle i
betydande grad avlägsnas, om för förslag örn entledigande fordrades tre fjärde -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

dels pluralitet. Länsstyrelsen skulle uti en så stark majoritet kunna finna tillräcklig
grund för entledigande, där ej särskilda skäl tala däremot. Utskottet
föreslår på grund härav att den i mom. d) i sista stycket av paragrafen i fråga
föreskrivna kvalificerade majoriteten ändras från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

För att ytterligare motverka ett obehörigt entledigande vill utskottet hava
uttalat, att reglementets bestämmelser örn pension åt kommunalhorgmästaren
böra upptaga rätt till pension i förhållande till avlöningsförmåner och tjänstetid
jämväl i fall, då han entledigas enligt 3 § sista stycket mom. d).

Utskottet har i detta sammanhang även ansett sig böra erinra örn att kommunalborgmästarnas
avlöning givetvis måste komma att växla högst väsentligt
i olika städer allt efter göromålens omfattning. I en del av de mindre städerna
torde sålunda kommunalborgmästaretjänsten uppenbarligen kunna anordnas som
en bisyssla.

Därest riksdagen helt eller delvis bifaller propositionen i fråga örn
ändringarna i lagen örn kommunalstyrelse i stad, anser sig utskottet böra uttala,
att de talrika ändringar i olika paragrafer och även i paragrafföljden,
som föranledas härav, göra det i hög grad önskvärt att 1930 års lag
efter ändringarnas godkännande ånyo kungöres med fullständig text, men i sin
nya lydelse.

Utskottet förordar således att kungörandet av de beslutade ändringarna
sker i samband med förnyat kungörande av 1930 års lag om kommunalstyrelse
i stad med användande av en ingress, som dels anger de vidtagna
ändringarna, dels förklarar, att .i följd av ändringarna 1930 års lag kommer
att från den dag, ändringarna träda i kraft, hava den lydelse, som därefter
paragraf efter paragraf anges, varvid på lämpligt sätt bör kunna utmärkas såväl
tidpunkten för nämnda ikraftträdande som de delar av respektive paragrafer
som ändrats. I anslutning härtill har utskottet avfattat den sedvanliga
ingressen, som börjar med orden: »Härigenom förordnas». För en sådan anordning
torde emellertid erfordras utfärdande av en särskild lag örn införande av
Lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse
i stad. Utskottet har därför uppgjort förslag till sådan promulgationslag,
innehållande de erforderliga övergångsbestämmelserna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition,
nr 207, icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,
* 1) måtte med anledning av samma proposition för sin del
antaga följande

*) I förhållande till propositionen innefattar utskottets förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad ändring — förutom
beträffande ingress, rubrik till 4 kap. samt övergångsbestämmelse —- i fråga örn 17 och 55 §§.

I propositionen föreslogs, att nuvarande uttryck i 17 § första stycket »genom magistraten»
skulle uteslutas utan att ersättas av annat uttryck. Beträffande 55 § innebär utskottets
förslag, att andra stycket första punkten i propositionen här i något ändrad avfattning
upptagits såsom första stycke samt att tredje stycket i propositionen uteslutits, i samband
varmed förbud stadgats för kominunalborgmästaren att vara ledamot av drätselkammaren.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas att lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i
stad skall så ändras, att 7 § andra stycket, 13 § tredje stycket, 15 § sista
stycket, 17 § första stycket, 19 § sista stycket, 20 § första och sista styckena,
22 § andra stycket, 23 §, 24 § första stycket, 32 §, 35 § andra stycket, 37 §,

38 §, 40 §, 41 § första stycket, 42 § första, tredje och sista styckena, 44 §,

45 § första stycket, 57 § första, andra och sista styckena, 59 § andra stycket,
60 §, 63 § 3 morn., 65 §, 66 § andra och sista styckena, 67 §, 70 §, 71 §,

74 § andra stycket, 75 § andra stycket, 76 § andra stycket och 79 § erhålla

ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla beteckningen
51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att 4 kap. erhåller
ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

(Nuvarande lydelse.)

Stadskommuns beslutanderätt--

Förvaltning och verkställighet tillkomma,
under inseende av magistrat,
drätselkammare eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda
för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.

(Utskottets förslag.)

§•

- — allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma
drätselkammare eller de styrelser,
nämnder eller personer, som
äro utsedda för särskilda förvaltningseller
verkställighetsbestyr.

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan---andras talan.

Följande personer må icke vara
stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor,
ledamot av magistraten, tjänsteman
eller betjänt vid magistraten eller
allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman
eller betjänt, som är anställd
vid stadens drätsel eller annat dess

Följande personer må icke vara
stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor,
ledamot av magistraten, tjänsteman
eller betjänt vid magistraten,
kommunalborgmästare eller allmän åklagare
i orten, ej heller tjänsteman eller
betjänt, som är anställd vid stadens

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

förvaltande verk och är för sin befatt- drätsel eller annat dess förvaltande
ning redovisningsskyldig. verk och är för sin befattning redo visningsskyldig.

Ej må--— såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val — —------—--- — —---— inom valkrets.

Vid valkretsindelning — — — särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av magistraten uppgjort
förslag, stadsfullmäktige göra
framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen
förordna örn sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
örn indelning i valkretsar skall meddelas
senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket
beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande
samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress,
skall genom magistraten ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna.

För året —-----särskilt u

Örn indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av magistraten eller,
där sådan ej finnes, av drätselkammaren
uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra
framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen
förordna örn sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
örn indelning i valkretsar skall meddelas
senast tvåmånader före ingången
av det kalenderår, under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande
samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress,
skall av stadsfullmäktiges ordförande
ofördröjligen insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna.

19 §.

Ordinarie sammanträden — — — av fullmäktige.

Vid ordinarie — — — och förvaltning.

Yid ordinarie---och revisorssuppleanter.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 18 haft. (Nr 32.) 1057 32 2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen
därom förordnar eller magistraten
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.

(Utskottets förslag.)

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen
därom förordnar eller magistraten
eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren
det begär eller de flesta
av fullmäktige sådant äska eller ordföranden
finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde
utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,
av magistraten och därefter
av ordföranden eller, vid hinder för
honom, av vice ordföranden. Kallelsen,
vilken skall utfärdas skriftligen och
innehålla bestämd uppgift örn tid och
ställe samt, såvitt möjligt är, även
örn överläggningsämne för sammanträdet,
skall senast söckendagen före
sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde
utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,
av magistraten eller, där sådan
ej finnes, av kommunalborgmästaren och
därefter av ordföranden, eller vid hinder
för honom, av vice ordföranden. Kallelsen,
vilken skall utfärdas skriftligen
och innehålla bestämd uppgift örn tid
och ställe samt, såvitt möjligt är, även
örn överläggningsämne för sammanträdet
skall senast söckendagen före
sammanträdet delgivas envar stads -

fullmäktig.

En vecka —--flestas kännedom.

Vid ordinarie — ■— — denna tidning.

Den omständigheten — — — sammanträdets hållande.

Magistraten skall särskilt skriftligen I stad med magistrat skall magistraten

underrättas örn sammanträde.

manträde.

särskilt skriftligen underrättas örn sam -

22 §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde
äger borgmästaren eller stadsstyrelsen
ordförande eller, vid hinder för honom,
den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen
bland sina ledamöter utser, att
vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer jämväl ordförande eller
vice ordförande i kommunal styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock

Vid stadsfullmäktigsammanträde
äger borgmästaren eller, vid hinder
för honom, den, vilken magistraten
bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren
att vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna, men
ej i besluten. Sådan rätt tillkommer
jämväl ordförande eller vice ordförande
i kommunal styrelse, nämnd eller beredning
vid behandling av ärende, som
beretts av styrelsen, nämnden eller
beredningen, så ock revisor vid gransk -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

revisor vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,
efter sakens beskaffenhet, antingen
meddela yttrande eller fatta beslut
över alla de frågor, vilka blivit av
högre myndighet eller av magistraten
hän skjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande
av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren
eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan
beredning utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av
drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande
av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva
yttrande däröver.

Val må---------

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så
snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten. Dör övrigt äger
envar att taga avskrift av protokollet
och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

Beträffande rättighet — — —
Vid behandling av ärende, som

(Utskottets förslag.)

ning av den av honom avgivna revision
sb erättel sen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,
efter sakens beskaffenhet, antingen
meddela yttrande eller fatta beslut
över alla de frågor, vilka blivit av
högre myndighet eller i stad med
magistrat av magistraten hänskjuta
till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande
av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren
eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan
beredning utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av
drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande
av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva
yttrande däröver. I stad utan
magistrat skall tillfälle städse lämnas
drätselkammaren att avgiva yttrande över
ärende, som beretts annorledes än av
kammaren.

-------— stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så
snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten eller, där sådan
ej finnes, drätselkammaren. För övrigt
äger envar att taga avskrift av protokollet
och att få avskriftens riktighet
bestyrkt.

35 §.

är stadgat.

jägs Vid behandling av ärende, som sägs

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

i första stycket, skall genom magistratens
föranstaltande finnas tillgänglig
längd över de i sådant ärende röstberättigade,
vilka icke finnas upptagna
såsom i''östberättigade i den allmänna
röstlängden.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset
eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i
brist på dess föreskrift, av magistraten
bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när
länsstyrelsen därom förordnar eller
magistraten finner det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å allmän
rådstuga, äger för uppgivet ärende
begära rådstugas hållande. Lämnas
dylik framställning av magistraten
utan avseende, skall magistraten, örn
det begäres, meddela sitt beslut skriftligen,
med skälen därtill; och äger
sökanden att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut må talan ej föras.

(Utskottets förslag.)

i första stycket, skall finnas tillgänglig
längd över de i sådant ärende röstberättigade,
vilka icke finnas upptagna
såsom röstberättigade i den allmänna
röstlängden. Det ankommer å magistraten
eller, där sådan ej finnes, å den
valnämnd, som enligt lagen om val till
riksdagen har att förrätta val till riksdagens
andra kammare för staden, att
föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten
eller, där sådan ej finnes, inför
valnämnden.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset
eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i
brist på dess föreskrift, av magistraten
eller, där sådan ej finnes, av valnämnden
bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när
länsstyrelsen därom förordnar, så oek
i stad med magistrat, när magistraten
finner det nödigt, samt i annan stad,
när valnämnden finner det nödigt eller
drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän
rådstuga, äger för uppgivet ärende
begära rådstugas hållande. Lämnas
dylik framställning av magistraten
eller valnämnden utan avseende, skall
magistraten elles- valnämnden, örn det
begäres, meddela sitt beslut skriftligen,
med skälen därtill; och äger
sökanden att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut må talan ej föras.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

41 §. 41 §.

Kungörelse om allmän rådstuga ut- Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas
av magistraten oell skall inne- färdas av magistraten eller, där sådan
hålla bestämd uppgift örn tid, ställe ej finnes, av valnämnden och skall inoch
överläggningsämne för samman- nehålla bestämd uppgift örn tid, ställe
trädet. och överläggningsämne för samman trädet.

Kungörelsen uppläses ----stadens rättighet.

Jämväl skall--—----— — —--------i 20 §.

Den omständigheten--— rådstugans hållande.

42 §. 42 §.

Magistraten skall vid allmän råd- Magistraten eller, där sådan ej finskoga,
låta föra protokoll. nes, valnämnden skall vid allmän råd stuga

låta föra protokoll.

Protokollet skall —--omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så Protokollet justeras genast, där så
ske kan, men i annat fall offentligen ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten å tid, som tillkänna- inför magistraten eller valnämnden å
gives innan allmänna rådstugan upp- tid, som tillkännagives innan allmänna
löses. rådstugan upplöses.

Envar äger — — — riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande hand- Protokollen med tillhörande handlingar
och bilagor skola förvaras av lingar och bilagor skola förvaras av

magistraten på sätt och å ställe, som
allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige
finnas, dessa bestämt.

magistraten eller valnämnden på sätt
och å ställe, som allmänna rådstugan
eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa
bestämt.

4 KAP.

Om magistrat och stcidsstyrelse
samt om drätselkammare.

44 §.

1 mom. Örn tillsättande av magistrat
är särskilt stadgat. Beträffande
magistraten, för såvitt den sammanfaller
med rådstuvurätten, ävensom i
fråga om magistratens handbavande
av vad till exekutionsverket, säkerhets-,
ordnings-, sundhets- och sedlig -

4 KAP.

Örn magistrat, drätselkammare och
komma nathor g mästare.

44 §.

Örn tillsättande av magistrat är
särskilt stadgat. Beträffande magistraten,
för såvitt den sammanfaller
med rådstuvurätten, ävensom i fråga
örn magistratens handhavande av vad
till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-,
sundhets- och sedlighetspolisen

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

hetspolisen inom staden hör, gäller
vad därom i lag och författningar är
stadgat.

2 mom. I stad utan magistrat skall
för fullgörande av de eljest å magistraten
ankommande bestyr och åligganden,
örn vilkas besörjande därstädes ej i lag
eller författning meddelats särskild föreskrift,
finnas en stadsstyreise, bestående
av en kommunalborgmästare såsom ordförande
och minst två kommunalrådmän;
dock att utan hinder härav i
stad, som kommit i åtnjutande av stadsrättigheter
före den 1 januari 1921, örn
stadsstyrelses sammansättning skall gälla
vad i reglementet för stadsstyrelsen är
eller blir stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av
Konungen bland de tre behöriga -personer,
som jämlikt av Konungen meddelade
bestämmelser därtill föreslagits av
stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade
invånare. Kommunalrådmän
utses av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas
av Konungen efter därom av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan
upprättat förslag.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att
av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
lagenligt fattade beslut bringas
till verkställighet av drätselkammaren
eller för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr tillsatta styrelser,
nämnder eller personer, som böra taga
befattning därmed, ävensom att åt
staden donerad fast egendom och staden
förunnade inkomstgivande rättigheter
bliva behörigen använda till sina
betämda ändamål.

Finner magistraten--—---

(Utskottets förslag.)

inom staden hör, gäller vad därom i
lag och författningar är stadgat.

(Jfr 55 §).

45 §.

Magistraten äger att vaka över att
av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
fattade beslut bringas till verkställighet
av drätselkammaren eller för
särskilda förvaltnings- eller verkställiglietsbestyr
tillsatta styrelser, nämnder
eller personer, som böra taga befattning
därmed, ävensom att åt staden
donerad fast egendom och staden
förunnade inkomstgivande rättigheter
bliva behörigen använda till sina bestämda
ändamål.

--—---magistrats beslut.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

51 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende
å magistrat, skall i stad, där magistrat
ej finnes, gälla om stadsstyrelsen.

I varje — —

Ledamöterna i

51 §.

— en drätselkammare.

---allmänna rådstugan.

53 §.

Drätselkammare Ilar
I reglementet — —

Eeglemente för ---

Förslag därtill — —

52 §.

--dess befattning.

----i ärendet.

--av länsstyrelsen.

--till länsstyrelsen.

54 §. 53 §.

Penningar eller---— — —-----eller värdehandlingar.

Penningmedel, som —-------—-----å postgirokonto.

55 §. • 54 §.

Örn drätselkammarens — — — —-----------— 6 kap.

55 §.

(Jfr 44 § 2 mom.) I stad utan magistrat skall jämte

drätselkammare finnas en kommunalborgmästare.

Vad i 45—50 och 52 §§ stadgas
i avseende å magistrat skall i sådan
stad i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren
med iakttagande likväl,
att i 45 § andra stycket stadgad förpliktelse
för magistrat att vägra handräckning
till verkställighet av vissa beslut
samt i 52 § sista stycket föreskriven
skyldighet för magistrat att avgiva
yttrande icke skall gälla örn drätselkammaren.

Kommunalborgmästaren må icke vara
ledamot av drätselkammaren. Han skall
närvara vid drätselkammarens sammanträden
samt äga rätt att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten och att
få sin särskilda mening antecknad till
protokollet.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat
skall före november månads utgång
uppgöras av magistraten efter hörande
av drätselkammaren eller särskild av
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
därför tillsatt beredning. För detta
ändamål skola de styrelser, nämnder
eller personer, vilka staden för särskilda
förvaltningsbestyr tillsatt, å tid,
som utsättes av magistraten, till drätselkammaren
ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för de«t
nästföljande året.

Magistratens statförslag skall från
och med dagen för tillkännagivandet
örn det ordinarie stadsfullmäktigsammanträde
eller kungörandet av den allmänna
rådstuga, som skall hållas före
utgången av december månad, vara
offentligen tillgängligt på lämpligt
ställe, som utsättes i tillkännagivandet
eller kungörelsen.

På nämnda — — — —---

Den fastställda utgifts- och inkomststaten
återställes därefter till magistraten.

Det åligger — — — — — — — -Räkenskaperna skola årligen före
den 1 april tillhandahållas magistraten,
vilken oförtövat, med föreläggande av
viss tid för revisionsberättelsens av -

(Utskottets förslag.)

Örn kommunalborgmästarens befattning
med andra än i denna lag omförmälda
ärenden så ock om utseende
och entledigande av kommunalborgmästare
samt reglemente för honom är särskilt
stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat
skall uppgöras före november månads
utgång, i stad med magistrat av magistraten
efter hörande av drätselkammaren
eller särskild av stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga därför tillsatt
beredning och i annan stad av drätselkammaren.
För detta ändamål skola
de styrelser, nämnder eller personer,
vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr
tillsatt, å tid, som utsättes i
stad med magistrat av magistraten och
i annan stad av drätselkammaren, till
kammaren ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det
nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen
för tillkännagivandet örn det ordinarie
stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet
av den allmänna rådstuga,
som skall hållas före utgången av december
månad, vara offentligen tillgängligt
på lämpligt ställe, som utsättes
i tillkännagivandet eller kungörelsen.

----—--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten
återställes därefter till den, som
uppgjort statförslaget.

§•

--------för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före
den 1 april tillhandahållas magistraten
eller i stad utan magistrat ordföranden
i stadsfullmäktige eller, där sådana ej

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

givande, inför protokollet tillhandahåller finnas, ordföranden i valnämnden,
dem åt revisorerna. Magistraten eller ordförande, som nu

nämnts, Ilar att oförtövat, med föreläggande
av viss tid för revisionsberättelsens
avgivande, tillhandahålla räkenskaperna
åt revisorerna.

Av staden — — — — — — — — — — — — — — — med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till
magistraten, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte
revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning oell avgörande hos
stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga
vid det ordinarie sammanträde,
som hålles före utgången av juni
månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem,
som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän
rådstuga väckas förslag, att vissa
till staden skattskyldiga böra, i fråga
örn uttaxering för visst ändamål, antingen
helt och hållet befrias från
bidrag eller vinna nedsättning däri,
skall först avgöras, huruvida ett sådant
förslag, vilket dock icke må avse
påläggande av personlig eller efter
matlag utgående avgift, bör komma
under närmare prövning. Skall sådant
förslag tagas under vidare prövning,
skall det, innan det av stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga företages
till slutligt avgörande, överlämnas till
magistraten, som vidtager den förberedande
utredning frågan kräver.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till
magistraten eller i stad utan magistrat
till ordföranden i stadsfullmäktige eller,
där sådana ej finnas, ordföranden i valnämnden.
Över framställda anmärkningar
skola vederbörandes förklaringar
infordras så tidigt, att de jämte
revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande hos
stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga
vid det ordinarie sammanträde,
som hålles före utgången av juni
månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem,
som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän
rådstuga väckas förslag, att vissa
till staden skattskyldiga böra, i fråga
örn uttaxering för visst ändamål, antingen
helt och hållet befrias från
bidrag eller vinna nedsättning däri,
skall först avgöras, huruvida ett sådant
förslag, vilket dock icke må avse
påläggande av personlig eller efter
matlag utgående avgift, bör komma
under närmare prövning. Skall sådant
förslag tagas under vidare prövning,
skall det, innan det av stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga företages
till slutligt avgörande, överlämnas till
magistraten eller, där sådan ej finnes,
till drätselkammaren, som vidtager den
förberedande utredning frågan kräver.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.) (Ltskottets förslag.)

65 §.

Magistraten åligger att på grund av
den fastställda utgifts- och inkomststaten
ävensom de beslut örn uttaxering
till församling eller skoldistrikt,
som genom kyrkorådet, skolrådet eller
särskild styrelse delgivas drätselkammaren,
oförtövat låta upprätta debiterings-
och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden upprättas
i enlighet med de föreskrifter,
som meddelas av magistraten.

66 §.

Sedan debiterings-----skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot Vill någon göra anmärkning mot
debiterings- och uppbördslängden, äger debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av stads- lian, därest lian är medlem av stadskommunen
eller hans rätt eljest är be- kommunen eller hans rätt eljest är beroende
av debiteringen, att före ut- roende a\ debiteiingen, att före utgången
av nyss sagda tid ingiva skrift- gången av nyss sagda tid ingri a skriftlig
anmälan därom till magistraten. lig anmälan därom till magistraten

eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten skall skyndsamt med- Magistraten eller drätselkammaren
dela beslut över de framställda an- skall skyndsamt meddela beslut över
märkningarna, och skola ändringar, de framställda anmärkningarna, och
sorn härav föranledas, införas i läng- skola ändringar, som härav föranledas,
den. Denna anses härefter fastställd, införas i längden. Denna anses härefter
fastställd.

67 §. 67 §•

Sedan debiterings- och uppbörds- Sedan debiterings- och uppbördslängden
fastställts, överlämnas den till längden fastställts, åligger det drätseldrätselkammaren.
kammaren att utfärda debetsedlar och

Det åligger härefter drätselkamma- låta tillställa de skattskyldiga deren
att utfärda debetsedlar och lata samma,
tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §. ™ §•

Har efter debiterings- och uppbörds- Har efter debiterings- och uppbördslängdens
slutliga granskning sådan längdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till taxering, som enligt lag bör ligga till
grund för skattskyldighet till staden, grund för skattskyldighet till staden,

Magistraten eller, där sådan ej finnes,
drätselkammaren åligger att på grund
av den fastställda utgifts- och inkomststaten
ävensom de beslut örn uttaxering
till församling eller skoldistrikt,
som genom kyrkorådet, skolrådet eller
särskild styrelse delgivas drätselkammaren,
oförtövat låta upprätta debiterings-
och uppbördslängd.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,
skall magistraten göra därav föranledd
ändring i debiteringen, utan
hinder av att denna enligt vad ovan
sägs vunnit laga kraft, och njuter
skattskyldig ränta, enligt vad särskilt
är stadgat, å vad han äger återbekomma
såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet
förekommit vid åtgärd av magistraten,
som nu sagts, och, vidtages ej
efter anmälan rättelse av magistraten,
äger han att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i 69 § andra stycket, skolande
tiden för besvärs anförande räknas från
det han erhållit vetskap örn magistratens
beslut i anledning av anmälan.

71 §.

I stad, där magistraten eller ledamot
av magistraten är över exekutor, låter
magistraten i vederbörlig ordning indriva
och till drätselkammaren redovisa
de resterande utskylderna.

I annan stad skall restlängden inom
två månader efter uppbördsstämmans
slut av magistraten insändas till länsstyrelsen,
som om mottagandet utan avgift
meddelar drätselkammaren bevis
och efter verkställande av erforderliga

(Utskottets förslag.)

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,
skall magistraten’elfer, där sådan
ej finnes, drätselkammaren göra därav
föranledd ändring i debiteringen, utan
hinder av att denna enligt vad ovan
sägs vunnit laga kraft, och njuter
skattskyldig ränta, enligt vad särskilt
är stadgat, å vad han äger återbekomma
såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit
vid åtgärd av magistraten
eller drätselkammaren, som nu sagts,
och vidtages ej efter anmälan rättelse,
äger han att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i 69 § andra stycket, skolande
tiden för besvärs anförande räknas
från det han erhållit vetskap örn det
beslut anmälan föranlett.

71 §■

Efter uppbördsstämman upprättar
drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman
behörigen guldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i
laga ordning ägt rum. I stad med
magistrat skall restlängden summerad
jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,
överlämnas till magistraten, som
låter indriva och till drätselkammaren
redovisa de resterande utskylderna. I
annan stad skall restlängden summerad
tillställas den, som är utmätningsman
för staden, och åligger det denne att
indriva och till drätselkammaren'' redovisa
utskylderna.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

anteckningar översänder restlängden till
utmätningsmannen i orten; och åligger
det denne att i vederbörlig ordning indriva
och till drätselkammaren redovisa
de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär,
som fastställes av Konungen, och
i övrigt i enlighet med de närmare
föreskrifter, sora meddelas av magistraten.

Vid indrivandet av resterande utskylder
uttages därutöver en avgift
av tre öre å varje full krona av det
oguldna utskyldsbeloppet, dock ej
mindre än tjugufem öre. Örn användningen
av dessa medel stadgas särskilt.

(Utskottets förslag.)

Restlängd upprättas enligt formulär,
som fastställes av Konungen. I
stad med magistrat äger magistraten
meddela de närmare föreskrifter rörande
restlängds upprättande, som i övrigt
prövas erforderliga.

Vid indrivandet av resterande utskylder
uttages därutöver en avgift
av tre öre å varje full krona av det
oguldna utskyldsbeloppet, dock ej
mindre än tjugufem öre. Om användningen
av dessa medel stadgas särskilt.

74 §.

För att — — — — — — — — — — — — — — —- dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Beslut, som skall underställas
Konungens prövning, skall av magistra- Konungens prövning, skall av magistraten,
åtföljt av dess utlåtande, insändas ten, åtföljt av dess utlåtande, eller, där
till länsstyrelsen, vilken det åligger att magistrat ej finnes, av drätselkammaren
överlämna handlingarna, jämte eget insändas till länsstyrelsen, vilken det
yttrande, till Konungen. åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande---fem år.

Beslut, som skall underställas läns- Beslut, som skall underställas länsstyrelsens
prövning, bör genom magi- styrelsens prövning, bör genom magistraten
och åtföljt av dess utlåtande stråten och åtföljt av dess utlåtande
insändas. eller, där magistrat ej finnes, genom

drätselkammaren insändas.

Samtliga av — — — —----— — —-----besluten avse.

Underställt beslut------------— — därför uppgivas.

Över vägrad-----—--------hos Konungen.

76 §.

Medlem av---------------orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, ingivas till länsstyrel- gade beslutet, ingivas till länsstyrel -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

sen inom tjugu dagar efter den dag,
då stadsfullmäktiges protokoll offentligen
upplästes eller allmän rådstugas
protokoll justerades, dagen då det
skedde likväl oräknad. Det åligger
klaganden därjämte såväl att vid besvären
foga bevis örn dagen, då sådan
uppläsning eller justering ägde rum,
som oek att inom fjorton dagar efter
det tiden för besvärens inlämnande
utgått till magistraten ingiva diariiutdrag
över att han besvärat sig.

Försummar klaganden —

(Utskottets förslag.)

sen inom tjugu dagar efter den dag,
då stadsfullmäktiges protokoll offentligen
upplästes eller allmän rådstugas
protokoll justerades, dagen då det
skedde likväl oräknad. Det åligger
klaganden därjämte såväl att vid besvären
foga bevis om dagen, då sådan
uppläsning eller justering ägde rum,
som ock att inom fjorton dagar efter
det tiden för besvärens inlämnande
utgått till magistraten eller, där sådan
ej finnes, till drätselkammaren ingiva

diariiutdrag över att lian besvärat sig.
— i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares
beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på
grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller
vad i dessa författningar för varje fall
finnes stadgat. I övrigt gäller vad i
drätselkammarens reglemente är bestämt.

Örn magistratens överinseende över
drätselkammaren sägs i 47 §.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares
beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på
grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller
vad i dessa författningar för varje fall
finnes stadgat.

I övrigt gäller om besvärs anförande
mot beslut av drätselkammare i stad
med magistrat vad i drätselkammarens
reglemente är bestämt. Örn magistratens
överinseende över drätselkammaren
sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan
magistrat meddelat beslut, som ej är av
rent förberedande eller verkställande art,
skall vad i 76—78 §§ är stadgat äga
motsvarande tillämpning; dock skall
tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då klaganden erhöll del
av beslutet. Utan hinder av förd klagan
må beslutet gå i verkställighet, där
icke den prövande myndigheten annorledes
förordnar.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om införande av lagen angående ändring i vissa delar av lagen
den 6 juni 1930 om tommuualstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen angående ändring i vissa delar av lagen
den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad skall träda i kraft den 1 januari
1933, dock att lagen beträffande stad, där stadsstyrelse finnes, skall träda i
kraft den 1 januari 1938, såframt icke stadsfullmäktige besluta, att staden
dessförinnan skall övergå till den nya ordningen. Sådant beslut skall avse
tiden från ock med den 1 januari året efter beslutets fattande. Anmälan
örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Förslag

till

Lag

om kommunalborgmästare.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kommnnalborgmästare skall hava avlagt för utövande av domarämbete
föreskrivna Ikunskapsprov, dock må till kommunalborgmästare utses jämväl
den som av Konungen på grund av annan utbildning eller ådagalagd duglighet
i kommunala värv eller eljest i allmän befattning funnits skickad att
innehava den tjänst, varom är fråga.

2 §•

Kommunalborgmästare väljes av stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande å befattningen utfärdas av
länsstyrelsen.

3§-

Reglemente för kommunalborgmästaren utfärdas av Konungen efter därom
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat
förslag.

I reglementet skola bestämmelser
meddelas örn kommunalborgmästarens
tillsättande, åligganden, avlöning, entledigande,
pension och tjänsteförhållanden
i övrigt. Därvid må föreskrivas,
att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst
under kortare tid jämväl
må förordnas annan än den som kan
utses till kommunalborgmästare.

I reglementet skola bestämmelser
meddelas örn kommunalborgmästarens
tillsättande, samtliga åligganden, avlöning,
entledigande,pension ochtjänsteförhållanden
i övrigt. Därvid må
föreskrivas, att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst
under kortare
tid jämväl må förordnas annan än den
som kan utses till kommunalborg -

mästare.

Ej må annan grund för kommunalborgmästares entledigande stadgas än

a. att han uppnått viss levnadsålder,

b. att han i tjänsten träffats av olycksfall, som finnes för framtiden medföra
oförmåga till tjänstgöring,

c. att han, utan att hava uppnått den för avgång stadgade levnadsåldern,
under en tid av tre på varandra följande år i följd av sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra och finnes vara för framtiden oförmögen
till tjänstgöring,

d. att länsstyrelsen funnit skäl före- d. att länsstyrelsen funnit skäl föreligga
för bifall till framställning av ligga för bifall till framställning av

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, av allmänna rådstugan örn entledigande,
såframt förslag därom väckts
av drätselkammaren med minst två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster oell antagits av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan med
enahanda pluralitet.

(Utskottets förslag.)

stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, av allmänna rådstugan örn ent1
edigande, såframt förslag därom väckts
av drätselkammaren och med minst
tre fjärdedelar av de i omröstningen
deltagandes röster antagits av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1932.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag )

Förslag

till

Lag

örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse
åliggande bestyr.

Härigenom förordnas, att vad i lag eller författning är stadgat med avseende
å magistrat, ledamot av magistrat, stadsstyrelse eller ordförande i
stadsstyrelse skall i stad, där magistrat eller stadsstyrelse ej finnes, äga
tillämpning med avseende å kommunalborgmästare, såvitt ej annat blivit
särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Förslag

till

Lag

om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,
som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att vad örn behörighet att utfärda sådant intyg örn
fattigdom, som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken, är stadgat beträffande
borgmästaren i stad, där sökanden har sitt hemvist, skall, såframt
i staden magistrat ej finnes, gälla i avseende å kommunalborgmästaren.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i denna lag föreskrives äga tilllämpning
å stadsstyrelsens ordförande.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 samt. 18 haft. (Nr 32.) lora 82 3

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj-.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 90 oell 91 §§ i lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 90 oell 91 §§ i lagen den 26 november 1920
örn val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

90 §.

Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat
i tillämpliga delar gälla örn den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren
i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte suppleanter för

dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,
av allmänna rådstugan. Valet äger rum å tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende
å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning beträffande den valnämnd,
varom nu är fråga.

91 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten eller i stad utan magistrat,
valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller fyra personer att såsom magistratens
eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Av
dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av

den, magistraten eller valnämnden därtill utsett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i avseende å magistrat i lagen
örn val till riksdagen är stadgat gälla örn stadsstyrelsen.

Val av ledamöter och suppleanter i valnämnd må äga rum före lagens
ikraftträdande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, att 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930
skall erhålla följande ändrade lydelse:

63 §.

Yad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat
gälla om den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta
val till riksdagens andra kammare för staden.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse finnes, vad i avseende å magistrat i kommunala vallagen stadgas
gälla örn stadsstyrelsen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 20 oell 21 §§ i lagen den 13 juni 1919 om
ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, av
vilka lagrum 18 § ändrats genom lag den 6 juni 1930 (nr 257), skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §.

Ar nybildad ---— ävensom kommunalnämnd.

Ar nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall
Konungens befallningshavande inom samma tid förordna person att tjänstgöra
såsom kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig
ordning förordnad; och åligger det denne att ofördröjligen hålla allmän rådstuga
för val av ledamöter och suppleanter i den valnämnd, som enligt
lagen om val till riksdagen skall finnas för sådan stad.

Skall i---ordning tillsatt.

Är nybildad---allmän rådstuga.

I nybildad--— nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av de
dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl magistrat, kommunalborgmästare,
valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,
som utses före den nya kommunindelningens ikraftträdande, genast träda i
utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,
som erfordras i anledning av indelningsändringen.

20 §.

Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som för
kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden
av valnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i förstnämnda
kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda
kommun.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i kommun,
som skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall
före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i
kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommu -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Majus förslag.) (Utskottets förslag.)

nen överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda
längder angående kommunen.

Skall del----angå kommundelen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i 20 och 21 §§ omförmälda
bestyr.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag:

angående ändrad lydelse av 13 § 2 inom. i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925 örn
polisväsendet i riket skall erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare än ordinarie fjärdingsman
tillsättes i polisdistrikt, där polisnämnd finnes tillsatt, skall nämnden hava
erhållit tillfälle att, efter det polischefen avgivit yttrande angående de sökande,
till länsstyrelsen avgiva sådant yttrande. Finnes polisnämnd icke
tillsatt, skall tillfälle att avgiva yttrande angående de sökande i stället lämnas
i stad magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren samt å
landet vederbörande kommunalförbundsdirektion eller kommunalnämnd.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse men ej polisnämnd finnes, stadsstyrelsen lämnas tillfälle att
avgiva i 13 § 2 mom. avsett yttrande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting.

Härigenom förordnas, att 47 § i lagen den 20 juni 1924 om landsting,
vilket lagrum ändrats genom lag den 28 september 1928 (nr 392), skall erhålla
följande ändrade lydelse:

47 §.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola å landet liäradsskrivarna,
i städer utan magistrat häradsskrivare eller de, som eljest verkställa
debitering av utskylder till kronan, samt i städer med magistrat magistraterna
varje år efter slutade taxeringsförrättningar så fort ske kan till
landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen insända förteckning,
som för varje kommun summariskt upptager antalet skattekronor och skatteören,
som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för jordbruksvärde,
särskilt för skogsvärde och särskilt för tomt- och industri värde å jordbruksfastighet,
särskilt för annan fastighet och särskilt för inkomst. Förvaltningsutskottet
låter däröver upprätta sammandrag, upptagande summan för
hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper å varje kommun.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Förordning

Olli ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922
(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars
1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:

§3.

Mom. 1. liiksförsäkringsanstalten skall årligen, i Stockholm till Överståthållarämbetet,
i annan stad med magistrat till magistraten samt i stad
utan magistrat och å landet till häradsskrivare!! eller den, som eljest verkställer
debitering av utskylder till kronan, insända särskilt för varje uppbördsdistrikt
upprättad förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare,
av vilka avgift för försäkring skall erläggas i samband med kronouppbörden.
Denna förteckning skall insändas, i Stockholm före den 15 juni
och eljest före juli månads utgång. Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges — — — erlagd avgift.

Mom. 2. Sedan avgifterna---till riksförsäkringsanstalten.

I stad skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda
ordning, i Stockholm genom överstathållarämbetets och i övriga städer
genom magistratens eller kommunalborgmästarens försorg, hållas de avgiftspliktiga
tillhanda och därefter före december månads utgång till riksförsäkringsanstalten
återställas.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad,
där stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i § 3 mom. 2 andra stycket
omförmälda bestyr.

Konsta utionsutskol tets utlåtande Nr 32.

b) att motionerna 1:359 och II: 526 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

c) att motionerna 1:361 och II: 537 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, greve Spens * G. W. Hansson,
Sundberg, Valfrid Eriksson, Larsén, Thorén* Ehrnberg, Gustafson i Kasenberg,
Anderson i Norrköping, Karlsson i Vadstena, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,
Norling i Lesjöfors, Björck i Kristianstad, Lundén och Västberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som anfört:

Principiellt bör kommunalborgmästaren icke tillsättas såsom vanlig kommunal
tjänsteman, utan på sätt nu är stadgat i kommunalstyrelselagen för
stad § 44 mom. 2, andra stycket.

I enlighet härmed har jag ansett,

att Kungl. Maj:ts proposition örn upphävande av följande
stadgande i sagda lags § 44 mom. 2 andra stycket: »Kommunalborgmästare
tillsättes av Konungen bland de tre behöriga
personer, som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser
därtill föreslagits av stadens'' vid stadsfullmäktigval röstberättigade
invånare», borde avslås;

att sagda stycke borde insättas som tredje stycke i § 55 i
den nya texten;

att § 2 i förslaget till lag örn kommunalborgmästare borde
utgå och § 3 i stället betecknas som § 2;

att samma förslags nuvarande § 3 sista stycket mom. d
borde alldeles utgå.

Beträffande den av Kungl. Maj:t föreslagna § 3 i lagen om kommunalborgmästare
har utskottet anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag i vad angår
första stycket. Reglemente skulle alltså kunna fritt utfärdas av Kungl.
Maj:t, oberoende av innehållet i städernas framlagda förslag. Denna anord Bihang

till riksdagens protokoll 1232. 6 sami. 18 höft. (Nr 32.) 1057 32 4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

ning, som infördes 1920 i samband med organiserandet av stadsstyrelse
efter tre tilltänkta, inbördes olika reglementstyper och vid sidan av äldre
ordning, var då fullt befogad med hänsyn till frånvaron av varje enhetlighet
i städernas organisation. Då det nu föreliggande förslaget avser att undanrödja
denna brist på enhetliga grunder, saknas skäl för bibehållandet av
den fria ställning, Kungl. Maj:t under tidigare förutsättningar, som nu skola
upphöra, intagit. Jag har därför ansett det vara fullt tillräckligt med den
mera begränsade frihet att emot framlagt förslag besluta, som följer med
användande av uttrycket fastställa i stället för utfärda i det sammanhang
sist sagda uttryck i texten står. Jag har därför ansett första stycket av
ifrågavarande § 3 böra lyda som följer:

Keglemente för kommunalborgmästare skall efter därom av
stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan
upprättat förslag fastställas av Konungen.

2) av herrar Gustafson i Kasenberg och Alströmer, som anfört:

Då vi icke dela utskottsmajoritetens uppfattning, att den kungl, propositionen
bör i dess nuvarande lydelse bifallas, få vi, med hänvisning till
motionerna nr 361 i första kammaren och 537 i andra kammaren hemställa,

att såväl Kungl. Maj:ts proposition nr 207 som utskottets
förslag måtte av riksdagen avslås.

3) av herrar Strömberg, Karlsson i "Vadstena, Norling i Lesjöfors och
Västberg.

Slockholm 1932; K. L. Beekman» Boktr.