Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32 (Utlåtande 1928:Ku32 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1928 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
införande av så kallad decisiv folkomröstning.

I eu inom första kammaren väckt motion, nr 252, har herr Lindhagen hemställt.
»att riksdagen ville besluta införandet i någon form av verklig eller så
kallad decisiv folkomröstning eller ock hos Kungl. Maj:t begära övervägande
därom samt framläggande av förslag om tillägg till grundlagarna i sadant
syfte».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Den nu förevarande frågan var senast ar 1926 under riksdagens omprövning,
även då i anledning av motion av herr Lindhagen, som hemställt, att riksdagen
hos Kungl. Maj :t skulle begära övervägande av frågan om införande av
decisiv folkomröstning och framläggande av det förslag om tillägg till grundlagarna,
vartill förhållandena kunde föranleda.

I sitt utlåtande (nr 4) över sistberörda motion yttrade konstitutionsutskottet
följande:

»I sin skrivelse nr 343 anhöll 19''20 års riksdag hos Kungl. Maj:t om en allsidig
utredning rörande folkomröstningsinstitutets verkningar i främmande
länder och huruvida, i vilken utsträckning samt under vilka former och betingelser
institutet måtte kunna införas i vår författning. Med anledning härav
tillsatte Kungl. Maj:t samma år en kommitté med uppdrag att verkställa det
begärda utredningsarbetet. Denna kommitté avgav den 8 februari 1921 betänkande
med förslag om införande av grundlagsbestämmelser om konsultativ
folkomröstning; detta förslag framfördes motionsvis vid 1921 ars riksdag,
antogs av båda kamrarna och genomfördes definitivt vid 1922 års riksdag.
Följande år, den 28 februari 1923, avlämnade kommittén ett andra betänkande.
omfattande frågan om decisiv (avgörande) folkomröstning. I detta
betänkande kom kommittén till slutsatsen, ’att nuvarande förhållanden i vårt
land icke giva tillräckliga skäl för att framlägga förslag om införande av
ett decisivt folkomröstningsinstitut i Sveriges författning’. Som skäl för
denna sin uppfattning framhöll kommittén bl. a., att tanken pa ett decisivt
folkomröstningsinstitut icke ägde någon större aktualitet. De framförda re -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

formkraven hade enligt kommitténs mening icke fått det fäste i den allmänna
opinionen, som borde utgöra en förutsättning för en positiv lösning.

Utskottet, som anser, att de av folkomröstningskommittén år 1923 angivna
skäl mot att upptaga frågan om införande av decisiv folkomröstning till positiv
lösning fortfarande äga giltighet, hemställer, att förevarande motion icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

Utskottets hemställan bifölls av kamrarna.

Utskottet finner de av folkomröstningskommittén angivna skäl mot att upptaga
frågan allt fortfarande äga giltighet och får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 26 april 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström,
G. W. Hansson, Vennerström, Martin Svensson* A. W. Johansson* Nils Anton
Nilsson* Per Andersson* Sävström, Borg* Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena,
Björkman, Forssell* Svensson i Grönvik, Almquist* och Björnberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation:

1) av herrar Engberg och Thulin, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde
haft följande lydelse:

Den konsultativa folkomröstningen utgör ett led i ett statsmakternas utredningsarbete.
Den är en form för inhämtande av de upplysningar beträffande
opinionsläget inom nationen, vilka för vissa ömtåliga frågors vidkommande
äro behövliga för att bedöma bade huruvida och i vad mån en ifrågasatt lagstiftning
har nödigt underlag i folkmeningen. I den konsultativa folkomröstningen
delegera därför statsmakterna ingenting av sin befogenhet tillbaka till
folket. De endast skaffa sig bättre vägledning för utövandet av de befogenheter,
som i enlighet med det representativa systemets hela idé äro till dem
genom folket i val och genom författningens uppbyggnad delegerade. Helt
annorlunda beträffande den decisiva folkomröstningen. I denna är det icke
längre fråga om inhämtande av upplysningar till vägledning för statsmakter -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

nas omdöme, icke om ett led alltså i ett pågående utredningsarbete i syfte att
skapa största möjliga klarhet över det underlag i folkmeningen ett reformkrav
faktiskt kan påräkna. Den decisiva folkomröstningen är ett led i själva beslutsproceduren.
Statsmakterna delegera tillbaka till folket sin rätt att fatta
det avgörande beslutet i en fråga. Därmed genombrytes det representativa
systemets egen princip. Redan av detta skäl kan utskottet icke biträda motionärens
förslag. Härtill kommer emellertid, att det enligt utskottets mening
saknar nödig aktualitet.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

2) av herr Vennerström.