Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 1964 (Utlåtande 1964:Ku3 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 1964

Nr 3

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående utlandssvenskars rösträtt m. m.

Till konstitutionsutskottet har hänvisats dels likalydande motionerna nr 3
i första kammaren av herrar Virgin och Lundström och nr 2 i andra kammaren
av herrar Ohlin och Heckscher, dels motionen nr 74 i andra kammaren
av herr Björkman, dels likalydande motionerna nr 261 i första kammaren
av herr Hermansson och nr 307 i andra kammaren av herrar Svensson
i Stenkyrka och Eliasson i Sundborn.

I motionerna I: 3 och II: 2 hemställes att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen
skola erhålla följande ändrade lydelse.

38 §.

1. Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år.

2. I röstlängd skall jämväl, efter därom hos länsstyrelsen (i Stockholm
hos överståthållarämbetet) skriftligen gjord anmälan, som inkommit till
länsstyrelsen (överståthållarämbetet) senast den 10 juni ifrågavarande år,
upptagas svensk medborgare, som tidigare varit här i riket mantalsskriven
men som sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen
i mantalslängd; dock att vad sålunda stadgas må gälla allenast den, som
under nästföregående kalenderår uppnått tjuguett år, som innehar giltigt
svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitiniationshandling och som
ej tillika är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk myndighet
förklarats omyndig.

I anmälan, som avses i första stycket av detta moment, skall den, som
önskar bliva upptagen i röstlängden, angiva den myndighet som utfärdat
för honom gällande svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling
samt datum och nummer å passet eller legitimationshandlingen
samt teckna försäkran på heder och samvete, att han är svensk medborgare
och ej tillika innehar utländskt medborgarskap, samt att han icke
av svensk eller utländsk myndighet förklarats omyndig.

Om innehållet av anmälan i övrigt samt om den myndighet, till vilken
denna skall ingivas, stadgar Konungen.

1 Bihany till riksdagens protokoll t.964. 5 samt. 2 avd. Nr 3

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år W6å

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till länsstyrelsen inkommen
anmälan, som avses i 38 § 2 mom., vara avsänd eller avlämnad
för landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten.

Envar, som-----avskrift därav.

42 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå sådan
rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 mom., ej upptagits
i röstlängden, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen
såsom röstberättigad, äger han att i sina anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens ordförande
eller magistraten sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter —---av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uPPgift utkommit från trycket i Svensk Författningssamling och gäller intill
utgången av år 1968.

I motionen II: 74 hemställes att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av 38, 39 och A2 §§ lagen om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen
skola erhålla följande ändrade lydelse:

38 §.

2. I röstlängden i Storkyrkoförsamlingens valdistrikt i Stockholms stad
skall jämväl, efter därom skriftligen gjord anmälan, som inkommit till den
lokala skattemyndigheten senast den 10 juni ifrågavarande år, upptagas
svensk medborgare, som tidigare varit här i riket mantalsskriven men som
sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen i mantalslängden;
dock att vad sålunda stadgats må gälla allenast den, som under
nästföregående kalenderår uppnått tjuguett år, som innehar giltigt
svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling och som
ej tillika är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk
myndighet förklarats omyndig.

I anmälan, som avses i första stycket av detta moment, skall den, som
önskar bliva upptagen i röstlängden, angiva den myndighet som utfärdat
för honom gällande svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling
samt datum och nummer å passet eller legitimationshandlingen
samt teckna försäkran på heder och samvete att han är svensk
medborgare och ej tillika innehar utländskt medborgarskap samt att han
icke av svensk eller utländsk myndighet förklarats omyndig.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ,V år 1964

Om innehållet av anmälan i övrigt samt om den myndighet, till vilken
denna skall ingivas, stadgar Konungen.

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till den lokala skattemyndigheten
inkommen anmälan, som avses i 38 § 2 inom., vara avsänd
eller avlämnad för landet till ordföranden i valnämnden och i stad till
magistraten.

Envar, som---avskrift därav.

42 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 inom., ej
upptagits i röstlängden, eller anser någon, att annan icke må vara däri
upptagen såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen
avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens
ordförande eller magistraten sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter ----av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket.

I motionerna I: 261 och II: 307 hemställes, att riksdagen måtte besluta att
i överensstämmelse med vad i motionerna anförts genom provisorisk lagstiftning
ge rösträtt vid 1964 års andrakammarval åt svenska medborgare
som nu vistas utomlands men som under något av de senaste tio åren varit
mantalsskrivna i Sverige, samt att konstitutionsutskottet måtte utforma härför
erforderlig författningstext.

Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna först från utredningen
om utlandssvenskars folkbokföring och statistiska centralbyrån samt, sedan
dessa yttranden inkommit, från överståthållarämbetet ävensom från länsstyrelserna
i Stockholms län, Jönköpings län, Kronobergs län, Malmöhus,
län, Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. Yttrandena är såsom bilagor
fogade till detta utlåtande.

Gällande bestämmelser m. m.

Tidigare var i 14 § riksdagsordningen bosättning (d. v. s. mantalsskrivning)
inom kommunen uttryckligen angiven såsom förutsättning för rösträtt
vid val till riksdagens andra kammare. Efter 1909 års ändringar i riksdagsordningen,
då den grundläggande bestämmelsen om valrätt vid nämnda
val fick sin plats i 16 §, finnes någon sådan förutsättning ej längre uttrycki
i grundlag. I den samtidigt med rösträttsreformen tillkomna lagen om val
till riksdagen stadgades emellertid mantalsskrivning som förutsättning för
rösträttens utövande.

lf Iiihang till riksdagens protokoll 196''i. 5 samt. 2 and. År 3

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Enligt 16 § riksdagsordningen i dess nuvarande lydelse tillkommer valrätt
envar svensk undersåte, som senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjuguett års ålder, dock att valrätt ej må utövas av den som står
under förmynderskap. Därjämte stadgas att till efterrättelse vid val skall
finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen finnes närmare bestämt, valrätten
grundas på förhallandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå
att förändring inträffar före valet.

I lagen om val till riksdagen föreskrives, att för varje valdistrikt röstlängd
skall upprättas av lokal skattemyndighet. Av lagen framgår vidare, att röstlängden
som upprättas före den 30 juni varje år, skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjuguett år.

Enligt folkbokföringsförordningens bestämmelser skall vid mantalsskrivning
i mantalslängder uppföras alla fysiska personer, vilka den 1 november
förrättningsåret skall vara kyrkobokförda i riket. Den som inte är bosatt ä
fastighet i den församling, där han kyrkobokföres, skall bokföras såsom »å
forsamlingen skrivna». Den som är anställd i rikets tjänst å utländsk ort
kyrkobokföres med familj och svenskt tjänstefolk i regel i Storkyrkoförsamlingen
och samtliga blir sålunda mantalsskrivna i Sverige. Svenska sjömän
blir kyrkobokförda och mantalsskrivna här i landet, så länge de är inskrivna
på svenskt sjömanshus. Ytterligare två kategorier utlandssvenskar kan
kvarstå i kyrkoböcker och mantalslängder i Sverige, nämligen på utrikes ort
anställda präster och missionärer samt dessas familjer, så länge de ej uttagit
utvandringscertifikat. I övrigt stadgas i folkbokföringsförordningen, att
från lörsamlingsbok skall avföras envar, som enligt inkommet utvandringsbevis
lämnat landet eller som enligt skriftlig anmälan eller vid två mantalsskrivningar
i följd vunnen säker upplysning är stadigvarande bosatt å utrikes
ort. Bestämmelserna om att kyrkobokföringen skall ligga till grund
för mantalsskrivningen och om att röstlängden skall upprättas efter mantalslängden
leder till att andra grupper utomlands bosatta svenska medborgare
än diplomater, sjömän, präster och missionärer saknar rösträtt vid
andrakammarval.

Reformkrav

b rågan om utlandssvenskarnas ställning med avseende på rösträtten har
vid tlera tillfällen varit föremål för uppmärksamhet.

I en motion vid 1929 års riksdag (II: 103) anhölls om utredning angående
möjligheterna för utomlands bosatta svenska medborgare att deltaga i val.
Motionen avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet, som
i sitt utlåtande (nr 4) uttalade, att utskottet icke kunde finna, att från Sverige

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

emigrerade personer, även om de bevarade svensk medborgarrätt, borde äga
rösträtt här i landet.

Vid en av socialstyrelsen utförd, år 1941 avslutad utredning om utlandssvenskarna
(SOU 1941: 36) avvisade styrelsen tanken på införande av rösträtt
åt dessa under hänvisning bland annat till att utlandssvenskarna i
många fall genom lång frånvaro måste ha blivit mer eller mindre främmande
för förhållandena i hemlandet och till att det på många håll skulle bliva
svårt att erhålla garantier för att icke sådana personer finge rösta, som
egentligen skulle vara diskvalificerade på grund av föreskrifter i svensk lag.

År 1949 upptogs i en motion (II: 161) frågan om möjlighet för hemvändande
emigranter att rösta samma år som de återkommit till Sverige och
icke, såsom nu gäller, tidigast året därpå. Konstitutionsutskottet, som avstyrkte
motionen, uttalade (uti. nr 22) bl. a., att utskottet anslöte sig till
vad tidigare yttrats i fråga om emigranters rösträtt dels av utskottet år 1929
och dels av socialstyrelsen i den här ovan nämnda utredningen. Motionen
avslogs av riksdagen.

I två likalydande motioner vid 1953 års riksdag (I: 25 och 11:47) hemställdes
ånyo om utredning av möjligheterna att vidga rätten för utlandssvenskar
att deltaga i val. Motionerna, som i första hand avsåg val till
riksdagens andra kammare, avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet.
I sitt utlåtande (nr 5) anförde utskottet, att det enligt
utskottets mening i motionerna ej framlagts några skäl av beskaffenhet
att böra föranleda utskottet att i frågan frångå den uppfattning, vartill
riksdagen vid tidigare tillfällen anslutit sig.

Vid det nordiska justitieministermöte, som avhölls i december 1953, diskuterades
möjligheterna att bevara medborgare i nordiska länder vid deras
rösträtt i hemlandet även under längre tids vistelse i annat nordiskt
land. Mötet beslöt att framställningen skulle upptagas till behandling i de
olika länderna.

Vid 1954 års riksdag väcktes i två likalydande motioner (1:10 och II: 11)
yrkande om att frågan om utlandssvenskarnas folkbokföring skulle upptagas
till prövning. Yrkandet vore att se mot bakgrund av folkbokföringens
betydelse i rösträttshänseende. Motionerna behandlades av tredje lagutskottet,
som avstyrkte desamma (uti. nr 7).

I direktiven för 1955 års valutredning, vilken tillkallats för att verkställa
en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val i syfte att
underlätta de röstberättigades deltagande i sådana val, berördes bl. a. frågan
om lättnader för utlandssvenskar och hemvändande emigranter att
utöva sin rösträtt. I svar på en interpellation vid 1956 års riksdag, vari chefen
för justitiedepartementet tillfrågades huruvida han ville låta utreda
frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, uttalade departementschefen, att
valutredningen på grund av vad direktiven sålunda innehölle komme att
till behandling upptaga den i interpellationen väckta frågan.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196t

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majrt den 29 augusti 1958 tillkallade
chefen för justitiedepartementet ytterligare fyra personer att såsom sakkunniga
deltaga i 1955 års valutredning. Departementschefen anförde till
statsrådsprotokollet nämnda dag, att utvidgning av utredningen vore påkallad
— forutom med hänsyn till den invecklade och betydelsefulla beskaffenheten
av spörsmålet om åtgärder till underlättande av sjuka personers
deltagande i allmänna val — jämväl med tanke på de ytterligare spörsmål,
som stode på utredningens arbetsprogram, bl. a. de komplicerade frågorna
om utlandssvenskarnas rösträtt. Vidare uttalade departementschefen att
han för egen del tillmätte dessa spörsmål stor betydelse och ansåge det angeläget,
att de snarast bringades till en tillfredsställande lösning.

Vid 1958 års B-riksdag aktualiserades i två likalydande motioner (I: 99
och II: 132) ånyo frågan om utvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt. I
sitt av riksdagen godkända utlåtande över dessa motioner (uti. nr B 4/1958)
erinrade konstitutionsutskottet om det av 1955 års valutredning bedrivna
arbetet i ämnet samt om författningsutredningens arbete med en moderni -

sering av vår författning, vilket jämväl åsyftade uteslutning ur grundlag
av bestämmelser som förutsättas överförda till vallag. Med hänsyn till sålunda
pågående utredningar fann sig utskottet — som erkände'' det föreliggande
spörsmålets betydelse och förväntade att valulredningen i god tid
före utgången av 1959 framlade resultatet av sin utredning i frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt — icke böra tillstyrka de berörda motionerna.

Ä\en vid 1960 års riksdag togs det aktuella ämnet upp i eu motion (II:
178). Konstitutionsutskottet (uti. nr 17) avstyrkte motionen och anförde:
Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt att frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt bringats till sin lösning redan med avseende å innevarande
års andrakammarval. Valutredningen har emellertid ännu icke
slutfört sitt arbete i denna del. Innan så skett anser sig utskottet icke böra
tillstyrka en lagstiftning i ämnet. En sådan förutsätter bl. a. lösande av ett
flertal spörsmål av tekniskt invecklad beskaffenhet. Biksdagen avslog motionen.

I s\ar på en enkel fråga i riksdagen vid 1960 års höstsession meddelade
chefen för justitiedepartementet, att valutredningens arbete var inriktat på
att proposition med förslag till nya bestämmelser angående utlandssvenskarnas
rösträtt skulle kunna framläggas vid 1961 års höstsession. Vid sistnämnda
session uttalade justitieministern i svar på en interpellation bl. a.
att valutredningen, vars betänkande angående utlandssvenskarnas rösträtt
på grund av en förskjutning i dess arbetsplan icke kunde väntas förrän i
början av år 1962, icke ämnade föreslå någon utvidgad sådan rätt vid kommunala
val och att en lösning av frågan alltså skulle få betydelse först för
det allmänna val, som skulle hållas år 1964.

Den 7 april 1962 avgav valutredningen betänkande angående utlandssvenskars
deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19), vari föreslås, att frå -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

gan om utlandssvenskarnas valdeltagande löses genom ett särskilt registreringsförfarande
vid sidan av folkbokföringen och med uteslutande syfte att
bereda utlandssvenskar möjlighet att bli upptagna i röstlängden. En redogörelse
för valutredningens förslag och däröver avgivna remissyttranden
lämnas nedan.

Sedan valutredningens betänkande remissbehandlats, tillkallades enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1963 kammarrättsrådet S. F.
von Otter för att undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga
utlandssvenskar i folkbokföringen. I direktiven till den nya utredningen
anförde chefen för justitiedepartementet bl. a. följande:

Av vad sålunda förekommit torde framgå, att stora meningsskiljaktigheter
råder beträffande den lämpligaste lösningen av frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt. Tydligt är också att det är förenat med avsevärda svårigheter
att med bevarad valsäkerhet lösa frågan på den väg valutredningen
tänkt sig. Med hänsyn härtill och till frågans vikt är det befogat att, innan
slutlig ställning tages, pröva andra vägar att förbättra utlandssvenskars möjligheter
till valdeltagande. Ett uppslag, som framförts såväl motionsledes
i riksdagen som inom valutredningen och som kan vara förtjänt att närmare
övervägas, är att i folkbokföringen upptaga även vissa andra grupper
av utlandssvenskar än de som nu kvarstår såsom folkbokförda hos oss.
Jag tänker härvid närmast på utlandssvenskar, som med hänsyn till arten
av den verksamhet de utövar utomlands kan antagas komma att återflytta
till Sverige inom eu icke alltför avlägsen framtid eller vilkas samhörighet
med Sverige eljest är mera tydligt uttalad. Som exempel på hithörande
kategorier av utlandssvenskar kan nämnas svenska tjänstemän vid internationella
organisationer, till vilka Sverige är anslutet, de svenska tidningarnas
utlandskorrespondenter och annan i utlandet stationerad svensk personal
vid svenska företag. Enligt min mening bör en utredning nu komma
till stånd med uppgift att närmare undersöka möjligheterna att genomföra
en reform i angiven riktning samt att framlägga de förslag, vartill utredningen
kan leda. Om det visar sig möjligt och lämpligt att i betydligt större
utsträckning än för närvarande upptaga utlandssvenskar i folkbokföringen
bör utredningen beakta önskemålet, att bokföringen av dem åtminstone i
princip kommer att ske å den ort, som de i folkbokföringshänseende tillhörde
vid sin utflyttning ur riket. Vid utredningen bör även uppmärksammas,
att folkbokföringen är förenad med andra rättsverkningar än sådana
som rör rösträtten och dess utövning. Det får med hänsyn härtill övervägas,
huruvida den form av folkbokföring, som gäller för här i riket bosatta personer,
jämväl bör komma till användning beträffande utlandssvenskar, som
finnes böra vara här folkbokförda. Utredningen bör bedrivas så skyndsamt
som sakens komplicerade beskaffenhet medger.

I eu interpellation i andra kammaren den 16 oktober 1963 ställde herr
Björkman fråga till chefen för justitiedepartementet, huruvida denne hade
för avsikt att under dåvarande höslsession förelägga riksdagen proposition
om utlandssvenskarnas rösträtt. Statsrådet Kling besvarade interpellationen
nekande och yttrade vidare bl. a.:

Vi har kringgärdat vårt valsystem med ett mycket stort antal säkerhetsbestämmelser
det är kanske den krångligaste lagstiftning vi har. Vi har

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

emellertid underkastat oss detta för att få en så fullständig säkerhet som
möjligt.

I detta sammanhang restes två invändningar just från denna synpunkt.
Först och främst kunde det system som valutredningen föreslagit inte medge
någon egentlig kontroll av att den utlandssvensk, som anmäler sig för
registrering i röstlängd, verkligen fortfarande är svensk medborgare och
myndig. Om man obehörigt verkar i val, kan man straffas för detta. Möjligheterna
att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter i en anmälan av
detta slag är emellertid mycket begränsade med hänsyn till att vederbörande
bor i ett kanske mycket avlägset främmande land.

Vidare skapade det föreslagna systemet risk för att en och samma person
kunde vara upptagen som röstberättigad i mer än en röstlängd och därigenom
skulle kunna utöva sin rösträtt i flera valdistrikt. Det var bl. a. detta
som föranledde att vi tillkallade en utredningsman.

Utländsk rätt

Valutredningen har i sitt ovannämnda betänkande redogjort för vad som
gäller i övriga nordiska länder samt i Västtyskland och Frankrike med avseende
på möjligheterna för medborgare i dessa länder att vid bosättning
eller vistelse i annat land deltaga i hemlandets val. Av redogörelsen framgår,
att medborgarna i samtliga dessa länder utom Frankrike i princip saknar
möjlighet att vid fast bosättning i annan stat deltaga i hemlandets val.
Franska medborgare däremot har sådan möjlighet. I Frankrike gäller enligt
utredningen följande:

Franska medborgare, som äger fast hemvist utomlands men som fortfarande
är införda i transk röstlängd, har rätt att deltaga i såväl parlamentsval
som kommunala val. I den franska vallagen (code électoral) stadgas, att
utomlands bosatta franska medborgare på begäran må upptagas i röstlängden
i den kommun, där de hör hemma i frågor som gäller deras militärtjänst;
utomlands bosatta kvinnor, som är franska medborgare, må på begäran
upptagas antingen i röstlängden i den franska kommun, där de senast
haft sitt hemvist eller vistats i minst 6 månader, eller i röstlängden i sin
tödelsekommun. Detta gäller dock endast under förutsättning, att dessa
medborgare i förväg låtit införa sig i vederbörande franska konsulats nationalitetsmatrikel.
Nu angivna röstberättigade personer kan rösta genom befullmäktigat
ombud.

Antalet svenska medborgare, som för närvarande är mera stadigvarande
bosatta i utlandet, överstiger enligt en av valutredningen gjord uppskattning
65 000.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196''r

Yalutredningens förslag

Utredningen förklarar sig ha kommit till den uppfattningen, att några
mera vägande principiella skäl icke kan aberopas för att, i den utsträckning
som alltjämt är fallet bibehålla bosättning (mantalsskrivning)
här i riket såsom ett faktiskt villkor för rösträtten; dock endast med avseende
å valen till riksdagens andra kammare. Något förslag att bereda utlandssvenskar
möjlighet att deltaga i kommunalvalen har utredningen ej
ansett sig böra framlägga. — Utredningen konstaterar, att om utlandssvenskarna
blir berättigade att deltaga i valen till andra kammaren, detta kommer
att medföra, att de också får deltaga i allmän folkomröstning.

Beträffande den tekniska lösningen av frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt föreslår utredningen, att deras upptagande i röstlängden
göres beroende av anmälan från deras sida. Röstning bör enligt utredningen
äga rum i det valdistrikt, där vederbörande utlandssvensk senast
varit mantalsskriven.

1 fråga om rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängden
föreslår utredningen följande begränsningar.

1. Endast sådana svenska medborgare, som varit mantalsskrivna i Sverige
under något av de fem år som närmast föregått det år, för vilket röstlängden
upprättas, får upptagas däri.

2. Förvärv av utländskt medborgarskap jämte det svenska skall utgöra
hinder för upptagande i röstlängd.

3. Omyndigförklaring av svensk eller utländsk myndighet skall också utgöra
sådant hinder.

Något skäl att icke i röstlängden uppta sådan utlandssvensk, som uppnår
21 år först under det kalenderår röstlängden upprättas, har utredningen ej
funnit.

t fråga om anmälans innehåll, ingivande och behandling
föreslår utredningen följande.

Anmälan bör ställas till den lokala skattemyndighet, som upprättar röstlängd
för det distrikt, där vederbörande senast varit mantalsskriven. Den
bör senast den 30 april vara ingiven till vederbörande länsstyrelse, vilken
efter kontroll av uppgiften om senaste mantalsskrivningsort vidarebefordrar
anmälan.

Anmälan bör — förutom erforderliga identifieringsdata — innehålla upplysning
om vederbörandes medborgarskaps- och myndighetsförhållanden.
Utredningen ifrågasätter, om anmälan bör bestyrkas, exempelvis av någon
myndighet, men har avstått från förslag i den riktningen, enär något ur säkerhetssynpunkt
fullt tillfredsställande bestyrkande icke torde kunna åstadkommas.
Ej heller har utredningen velat föreslå, att innehav av giltigl
svenskt pass skall vara en förutsättning för rätt åt! göra anmälan om upp -

10 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196A

tagande i röstlängd med hänvisning till, att medborgarskapsförhållandena
kan ha förändrats efter passets utfärdande och till den vidsträckta passfriheten.
Utredningen anser det därför ej finnas någon annan praktisk möjlighet
än att godtaga en på heder och samvete avgiven försäkran av den som
gör anmälan, att han är svensk medborgare och ej har förvärvat medborgarskap
i något annat land samt att han inte heller blivit förklarad omyndig
av vare sig svensk eller utländsk myndighet. Namnteckningen bör enligt
utredningen vara bevittnad.

Dä anmälan får självständig betydelse endast för de senaste fem åren
anser utredningen risken för felaktiga uppgifter vara ringa.

Mot valutredningens betänkande avgavs två reservationer. I den ena föreslogs,
att varje svensk medborgare, bosatt i utlandet, som någon gång varit
mantalsskriven i Sverige, skall oavsett den tid som gått sedan mantalsskrivningen
kunna genom det i betänkandet föreslagna registreringsförfarandet
la rösträtt -vid andrakammarval. I den andra reservationen förordas eu
uppmjukning av femårsregeln på så sätt att den kompletteras med eu bestämmelse
att ny femårsperiod får räknas från det år, då vederbörande efter
anmälan senast blev upptagen i röstlängden.

Remissyttranden över valutredningens betänkande

Kemissvaren ar på ett undantag när positiva till en utökad rösträtt för
utlandssvenskarna.

Den av valutredningen föreslagna tekniska lösningen av utlandssvenskarnas
valdeltagande har godtagits av flertalet remissinstanser.

1 några yttranden erinras om att som eu förutsättning för upptagande i
rostlängd efter anmälan enligt utredningsförslaget gäller, att vederbörande
på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen
i mantalslängden.

Valnämnden i Stockholm ifrågasätter, om det är möjligt att med eu sådan
föreskrift urskilja den grupp, som man med förslaget vill ge möjligheter
att deltaga i val. Enligt valnämnden kan en utflyttning till utrikes ort icke
alltid utläsas i förekommande register. En del personer utesluts nämligen
ur mantalslängden på grund av att de överförts till bok över obefintliga. I
Stockholm uppgår dessas antal årligen till 300—400, och det kan enligt valnämnden
antagas att åtskilliga av dessa personer lämnat landet medan andra
alltjämt vistas här i riket. Ej heller ett uttagande av utvandringscertifikat
anser valnämnden ge något säkert belägg för hur det förhåller sig med
bosättningen, ej ens för det fall utvandringscertifikatet vid utresa avlämnas
i tullen och återsändes till den utfärdande myndigheten eftersom exempel
finns på, att ett sådant förfarande tillämpats i avsikt att bibringa myndig -

Konslitnlionsutskottets utlåtande nv 3 år 196A

heten den falska föreställningen att bosättning å utrikes ort skett. För valnämnden
synes det därför icke vara möjligt för de lokala skattemyndigheterna
att vid prövningen av inkomna anmälningar avgöra, om uteslutningen
ur mantalslängden har sin verkliga orsak i utlandsvistelse.

Valutredningens förslag att även av utländsk myndighet me ddelad
omyndighetsförklaring skall utgöra hinder för upptagande
i röstlängd kritiseras av beskickningschefen i Lagos. Han framhåller,
att en sådan omyndighetsförklaring av svensk medborgare i allmänhet ej
äger rättsverkan i Sverige. Han påpekar också, att i många länder finnes
rättsinstitut, som är likartade med men ej så ingripande som den svenska
omyndighetsförklaringen och att därför tvekan kan komma att uppstå, huruvida
den som är föremål för någon sådan mindre omfattande åtgärd skall
anses omyndighetsförklarad i valrättshänseende.

Beträffande anmälningsförfarandei har magistraten i Lund
i sitt yttrande anlagt synpunkter på den straffrättsliga konsekvensen av att
oriktiga uppgifter blivit lämnade i den försäkran, som anmälan enligt förslaget
skall innehålla. Magistraten framhåller, att försäkran i regel torde utarbetas
och underskrivas utanför svenskt territorium. Utan att taga ställning
till frågan, huruvida oriktig försäkran är att anse såsom ett brott begånget
utom riket eller ej, finner magistraten kunna ifrågasättas, om strafträltsliga
sanktioner kan vidtagas mot den brottslige, därest denne efter
brottets förövande kvarstannar i utlandet.

I några remissyttranden framhålles, att det iöreslagna tekniska förfarandet
för behandlingen av inkomna anmälningar icke utesluter möjligheten
till vissa felaktigheter. Del betonas därvid, att fara föreligger för att en utlandssvensk
genom utnyttjande av det föreslagna anmälningsförfarandet i
vissa fall kan bli uppförd i mer än en röstlängd. Länsstyrelsen i Hallands
län erinrar sålunda att fall kan inträffa, då vederbörande utlandssvensk med
vissa års mellanrum blir mantalsskriven i olika svenska kommuner för att
under mellanliggande och efterföljande år ha hemvist i främmande stat.
Länsstyrelsen framhåller, alt därvid risk kan uppkomma för att samma
person inkommer med anmälningar till skilda lokala skattemyndigheter.
Denna olägenhet finner länsstyrelsen dock kunna elimineras om alla anmälningar
ingivas för registrering och kontroll till eu för hela riket gemensam
myndighet, t. ex. överståthållarämbetet.

Slutligen må nämnas, att länsstyrelsen i Kalmar län sätter i lråga, om inte
de tidsfrister som lagen om val till riksdagen upptar för skilda åtgärder i
samband med besvär över beslut angående röstlängd måste justeras med
hänsyn till genomförandet av en reform i enlighet med valutredningens
förslag.

21 Ilihany till riksdayenx protokoll /.%''i. 5 samt. mxl. Yr

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Utskottet

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har utskottet senast vid
1960 års riksdag uttalat, att det är önskvärt, att frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt bringas till en lösning. Detta spörsmål är emellertid förbundet
med avsevärda tekniska problem. I första hand gäller dessa valsäkerheten.
Kontrollen av att en utlandssvensk uppfyller rösträttsvillkoren och
att han icke utövar rösträtt i mera än ett valdistrikt möter sålunda betydande
svårigheter. Även andra tekniska frågor uppställer sig. Svårigheterna
belystes i valutredningens betänkande 1962 och de däröver avgivna remissyttrandena.
Dessa föranledde tillkallandet av en ny utredning med uppgift
att utforma en ur valsäkerhetssynpunkt mera tillfredsställande lösning än
den av valutredningen föreslagna.

Även utskottet är av den meningen, att någon godtagbar lösning av den
behandlade frågan ännu icke framkommit. Att garantier tillskapas för valsäkerheten
framstår sålunda som ett oeftergivligt krav för en lagstiftning
i ämnet. Denna synpunkt har alltid tillmätts avgörande betydelse vid vallagstiftningens
utformning. Att öppna möjlighet för den, som ej är röstberättigad,
att rösta eller för en röstberättigad att avgiva sin röst i flera valdistrikt
skulle vara klart stridande mot de principer, som legat till grund
för vallagens uppbyggnad.

Mot de till motionerna I: 3 och II: 2 fogade lagförslagen kan samma invändningar
resas, som anförts mot valutredningens förslag. De innefattar
icke tillräckliga garantier för valsäkerheten. I stor utsträckning skulle i
saknad av kontrollmöjligheter de uppgifter få tagas för goda, vilka lämnats
av den som begärt att bliva upptagen i röstlängd. Det till motionen II:
74 fogade förslaget skulle därutöver innebära, att samtliga utlandssvenskar,
som ej är mantalsskrivna i riket, skulle givas rösträtt i Stockholms stad,
oavsett om de ägt anknytning dit eller icke, en ordning som icke kan anses
tillfredsställande.

En icke godtagbar konsekvens av samtliga hittills förebragta förslag till
lagtekniska lösningar av den upptagna frågan är också, att de skulle medföra,
att svenska medborgare, som ej är mantalsskrivna i riket, skulle bliva
valbara till andra kammaren. Till första kammaren kan endast väljas
»i kommunernas allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor»,
vilket innebär ett krav på bosättning i riket. För valbarhet till andra
kammaren gäller ett starkare bostadsband. Motionärernas förslag skulle sålunda
medföra en principiell nyhet, som innebär, att något bostadsband icke
skulle gälla för svenska medborgare, bosatta utom riket.

Motionärerna har också medgivit, att slutgiltig ställning icke nu kan tagas
till frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, men hemställt om en provisorisk
lagstiftning, som skulle tillämpas vid 1964 års andrakammarval och

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

äga giltighet under en sådan tidrymd, att utredningsarbetet därunder hinner
fullföljas. Utskottet anser, att en lagstiftning, som äventyrar valsäkerheten,
icke kan godtagas ens som ett provisorium. Den pågående utredningen,
vars erforderlighet ej ifrågasatts av motionärerna, bör avvaktas, innan
lagstiftning i ämnet genomföres. Härtill kommer, att det skulle möta stora
administrativa svårigheter att redan vid andrakammarvalen instundande
höst tillämpa en lagstiftning om rösträtt för svenska medborgare, som ej
är mantalsskrivna i riket. Den tid, som står till buds för erforderliga förberedelser,
är alltför kort. De tidsfrister för röstlängds upprättande, framställande
av anmärkningar och prövning av besvär, som stadgas i vallagen,,
är knappt tilltagna. En sådan provisorisk lagstiftning, som motionärerna
åsyftar, skulle kunna vålla oreda i det valadministrativa arbetet.

På anförda skäl finner sig utskottet icke kunna tillstyrka en lagstiftning
i enlighet med de i motionerna framställda yrkandena.

Utskottet hemställer därför,

att

1) motionerna I: 3 och II: 2,

2) motionerna I: 261 och II: 307 samt

3) motionen II: 74

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 mars 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, fru Segerstedt
Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén, Erik Olsson*, Källqvist*,
Harald Pettersson och Hiibinette; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Magnusson i
Tumhult*, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Hamrin i Jönköping, Braconier,
fru Thunvall, herrar Wahlund och Johansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid justeringen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1961

Reservation

av fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Källqvist, Harald Pettersson,
Häbinette, von Friesen, Magnusson i Tumhult, Hamrin i Jönköping,
Braconier och Wahlund, vilka anfört:

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt under en följd av år rönt mycken uppmärksamhet.
För närvarande kan endast de utomlands bosatta svenska medborgare,
som är mantalsskrivna i riket, utöva rösträtt till andra kammaren. Denna
begränsning saknar stöd i grundlagarna. I stället stadgar 16 § riksdagsoidningen,
att valrätt skall tillkomma envar man och kvinna, som är svensk
undersåte, utan något krav på mantalsskrivning i riket. Ett sådant har
emellertid uppställts genom vallagens röstlängdsregler. Ju mer de internationella
förbindelsernas betydelse och intensitet ökats, desto mer otillfredsställande
har denna begränsning kommit att framstå. Värdet av de insatser,
som göres av de utomlands bosatta svenska medborgarna, står numera
klart för envar. Antalet svenska medborgare, som verkar i internationella
organisationer eller vid svenska företag i utlandet, har också under
senare år väsentligt stigit. Allmän enighet synes numera råda om att utlandssvenskarna
bör givas vidgad rösträtt. Sålunda underströk konstitutionsutskottet
vid 1958 års B-riksdag och vid 1960 års riksdag betydelsen
av att frågan bringas till en lösning.

Den behandlade fragan har emellertid visat sig vara förenad med tekniska
problem. Ett omfattande utredningsarbete har nedlagts på att åstadkomma
en godtagbar lösning. Mot det förslag, som framlades av 1955 års
valutredning i dess 1962 avgivna betänkande och som ligger till grund för
de i ämnet nu väckta motionerna, har vissa invändningar rests, främst ur
valsäkerhetssynpunkt. Betydelsen av dessa anmärkningar synes oss emellertid
ha överdrivits. Vi anser, att genom valutredningens fleråriga överväganden
en godtagbar grundval skapats för en provisorisk lagstiftning i ämnet.
Av de remissyttranden, som inhämtats över motionerna, har också
enligt vår mening framgått, att några hinder icke möter att redan vid innevarande
års andrakammarval tillämpa en lagstiftning i huvudsaklig
överensstämmelse med val utredningens förslag.

Enligt vår mening bör sålunda en provisorisk lagstiftning nu komma
till stånd. Denna bör, såsom yrkats i motionerna I: 261 och II: 307, begränsas
till att avse sådana utlandssvenskar, som under något av de senaste
tio åien före året för röstlängdens upprättande varit mantalsskrivna i riket.
I övrigt synes det till motionerna I: 3 och II: 2 fogade lagförslaget väl
ägnat att läggas till grund för en provisorisk lagstiftning med vissa av hänsyn
till de inhämtade remissyttrandena samt valutredningens överväganden
föranledda smärre jämkningar och tillägg.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 196A 15

Till den föreslagna provisoriska lagstiftningen erfordras vissa administrativa
föreskrifter, vilka det bör ankomma på Kung!. Maj :t att utfärda.
Med hänsyn till att frågan redan varit föremål för överväganden av valutredningen
och i anslutning till dess betänkande, finner vi det böra vara
möjligt för Kungl. Maj :t att i tid före det instundande valet utfärda nödiga
föreskrifter.

Att svenska medborgare, som ej är bosatta i riket, formellt skulle bliva
valbara till andra kammaren enligt den av oss föreslagna provisoriska lagstiftningen,
kan vi ej anse utgöra ett bärkraftigt skäl mot denna. Någon
praktisk betydelse lärer det angivna förhållandet icke komma att få.

På grund av vad sålunda anförts anser vi, att utskottet bort tillstyrka
en lagstiftning rörande utlandssvenskarnas rösträtt, och hemställer därför,
att riksdagen måtte, i anledning av motionerna 1: 3 och
11:2, 1:261 och 11:307 samt 11:74, besluta att för sin del
antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen den 26 november 1920
om val till riksdagen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

38 §

1. Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år.

2. I röstlängd skall jämväl, efter därom skriftligen gjord anmälan, upptagas
svensk medborgare, som för något av de närmast före året för röstlängdens
upprättande förflutna tio åren varit här i riket mantalsskriven
men som sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen
i mantalslängden; dock att vad sålunda stadgats må gälla allenast den,
som uppnått eller under kalenderåret uppnår tjuguett år och som ej tillika
är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk myndighet
förklarats omyndig. Person, varom här är fråga, skall upptagas i röstlängden
för det valdistrikt, inom vilket den fastighet är belägen, å vilken
han senast varit mantalsskriven.

I anmälan, som avses i första stycket av detta inom., skall den, som
önskar bliva upptagen i röstlängden, teckna försäkran på heder och samvete
att han är svensk medborgare och ej tillika innehar utländskt medborgarskap
samt att han icke av svensk eller utländsk myndighet förklarats
omyndig. Vidare skall anmälan innehålla de uppgifter i övrigt, som
framgå av formulär, vilket fastställes av Konungen. Anmälan skall vara
egenhändigt undertecknad och vara bevittnad av minst en person. Den
skall vara ställd till den lokala skattemyndigheten och ingivas till Konungens
befallningshavande senast den 1 juni det år röstlängden upprättas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Finner den lokala skattemyndigheten hinder föreligga för att i röstlängden
upptaga den, som gjort anmälan, skall underrättelse härom med angivande
av hindrets art ofördröjligen tillställas denne enligt formulär, som
fastställes av Konungen.

Blanketter till anmälan, varom i delta mom. sägs, skola finnas tillgängliga
hos Konungens befallningshavande samt hos svenska beskickningar
och konsulat.

3. Envar i röstlängden upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes,
att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om
den som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjuguett
år anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången
av löpande kalanderår.

4. Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen.

39 §

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till den lokala skattemyndigheten
inkommen anmälan, som avses i 38 § 2 mom., vara avsänd
eller avlämnad till ordföranden i valnämnden.

Envar, som----avskrift därav.

42 §

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå sådan
rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 inom., ej upptagits
i röstlängden, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen
såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens
ordförande sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter---— av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och gäller
intill utgången av år 1968.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år I96å

Bilaga 1

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom remiss den 13 februari 1964 har utredningen om utlandssvenskars
folkbokföring anmodats avgiva utlåtande över vid 1964 års riksdag väckta
motioner i första kammaren, nr 3, och i andra kammaren, nr 2, angående utlandssvenskarnas
rösträtt, i första kammaren, nr 261, och i andra kammaren,
nr 307, om rösträtt vid 1964 års riksdagsval för vissa utlandssvenskar
samt i andra kammaren, nr 74, angående utlandssvenskars upptagande i
röstlängd. Till åtlydnad härav får utredningen anföra följande.

Frågan hur utlandssvenskar skall kunna beredas möjlighet att rösta vid
val till riksdagens andra kammare innefattar i sig åtskilliga problem, några
av rent principiell, andra av mera teknisk natur. En lösning av frågan i hela
dess vidd förutsätter att avvägningar bl. a. göres mellan å ena sidan de
eventuella risker för valsäkerheten och å andra sidan de fördelar ur rosträttssynpunkt
som kan uppkomma. Utredningen finner sig, främst mot bakgrunden
av innehållet i de utredningen meddelade direktiven, inte ha anledning
att i förevarande sammanhang göra några ställningstaganden till de
principiella frågorna. Utredningen begränsar sig därför till att granska de
i motionerna framlagda förslagen främst från registreringsteknisk sjn

vinkel. ..

I riksdagsmotionerna uppställes, liksom tidigare i valutredningens betänkande,
vissa huvudförutsättningar för att utlandssvensken skall få rosta,
nämligen: 1) Han skall vara svensk medborgare och icke tillika inneha
utländskt medborgarskap; 2) han skall vid tiden för röstlängdernas upprättande
icke vara mantalsskriven här i riket men skall tidigare ha varit det;
3) han får inte ha förklarats omyndig av svensk eller utländsk myndighet. 1

1. Medborgarskaps frågan

Gällande folkbokföringsbestämmelser bygger på den förutsättningen, att

___om intet annat utsäges — den som är folkbokförd här i riket är svensk

medborgare. Ifrågavarande bestämmelser samt de regler, vilka gäller for
upprättande av röstlängd för val til! riksdagens andra kammare, är så utformade
atl de innefattar garantier för alt rösträtt inte skall kunna utövas
av den som icke är svensk medborgare.

Av en utlandssvensk — dvs. här i riket icke folkbokförd svensk medboi --are — lämnad uppgift att han är svensk medborgare kan icke här i riket
kontrolleras. Ej heller kan kontrolleras huruvida han innehar utländskt
medborgarskap. Valutredningen torde ha ansett, att kombinationen »på
heder och samvete avgiven förklaring» och den s. k. »femårsregeln» skulle
innefatta tillfredsställande garanti för att vederbörande verkligen vore
svensk medborgare och icke tillika medborgare i annat land.

I de likalydande motionerna 1:261 och 11:307 föreslås eu »tioarsregel»
i stället för den av valutredningen föreslagna femårsregeln. I de övriga motionerna
finnes icke någon motsvarighet till de nämnda fem- eller tioårsreglcrna.
Däremot uppställes i dessa motioner krav på att vederbörande skall
inneha giltigt svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshand -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr Ii dr It) t ii

Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring finner för sin del sannolkheten
tala för, att ju längre tid som förflyter från det en svensk flyttat
i 1 utlandet desto starkare blir presumtionen för att lian vunnit utländskt
ln®db”rg;*1:skaP.och att han förlorat sitt svenska medborgarskap. Fall kan
1 at.^a fa dar utländskt medborgarskap förvärvas och, utan att vederbörande
sjah ar medveten därom, det svenska medborgarskapet samtidigt går förorat.
Innehav av giltigt svenskt pass utgör visserligen eu presumtion för
att passinnehavaren ar svensk medborgare men innehavet utgör icke någon
garanti för att så verkligen är fallet. °

-• Mantalsskrivnings frågan

Möjlighet finnes alltid att kontrollera riktigheten av eu i anmälan till
upptagande i rostlängd lämnad uppgift att uppgiftslänniaren varit för visst
ar mantalsskriven i viss kommun. Om emellertid granskningen av anmälan
skall innefatta jamval kontroll av att uppgiftslämnaren inte sedermera
vård manUlssknven har i riket respektive att han inte är mantalsskriven
bär for det ar, under vilket röstlängden upprättas, kan genast vissa svårigheter
uppstå. I vissa fall kan det krävas förhållandevis tidsödande efter -torskningsarbete.

Erfarenheten visar att det för allmänheten ofta är svårt att lämna exakla
uppgifter om »senaste mantalsskrivningsort». Den omständigheten att i
Sverige fodda personer, vilka vistats utomlands, ofta ändrar stavningen på
sn''a namn, framförallt om de innehåller bokstäverna å, ä, ö, bidrager till
att det kan bil svårt och stundom måhända omöjligt att identifiera vederbörande.

... Förutsättningarna för att kunna genomföra en kontroll av en i anmälan
amnad uppgift om »senaste mantalsskrivningsort» och för att kunna hänora
vederbörande till det valdistrikt, där han senast varit mantalsskriven,
blir givetvis mindre ju längre tid han har vistats utom riket.

! mohonen H: 74 föreslås, att samtliga utlandssvenskar, vilka anmäler
önskan att bil uppförda i rostlängd, skall uppföras i röstlängden för Storkyrkoforsamlingens
valdistrikt i Stockholms stad. Ett genomförande av förs
a.''7et 1..t,enna del skulle ställa den lokala skattemyndigheten i Stockholm
‘i ,r nara “°g olösliga problem. Den nämnda lokala skattemyndigheten
saknar nämligen bl. a. möjlighet att med ledning av enbart egna register
in. in. kontrollera huruvida vederbörande varit mantalsskriven i riket

I de likalydande motionerna 1:261 och 11:307 ifrågasättes, huruvida

ri ° r"n k frngarna hH llPPforande i röstlängd lämpligen borde insändas
! 1 »fo^bokforingens centrala registerorgan». Statistiska centralbyrån utövar
or narvarande i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen den cenraln
ledningen av och tillsynen över folkbokföringen i riket. Hos riksbvrån
tores inte nagot register över den mantalsskrivna befolkningen, däremot register
over bl. a. dem som är uppförda i bok över obefintliga och över dem
som emigrerat fr. o. in. år 1947 och dem som invandrat fr. o. in. nämnda år.

''. skl* e’ teoretiskt sett, den erforderliga kontrollen av anmälningarna i
vissa hanseenden kunna ske lättare hos riksbyrån än hos länsstyrelserna
och lokaliseringen av vederbörande till rätt valdistrikt i viss utsträckning
kunna ske förhållandevis snabbt med hjälp av riksbyråns register, men ''i
praktiken skulle, såvitt utredningen kan bedöma, ett sådant förfaringssätt
stota på mycket stora svårigheter. Riksbyrån skulle ställas inför problem
av rent organisatorisk art. Mot bakgrunden av bl. a. den ytterligt begrän -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

sade tidrymd som skulle komma att stå till förfogande för handläggningen
av anmälningarna, skulle dessa problem bli mycket svårbemästrade.

3. Onujndighetsfrågan

Någon kontroll av huruvida vederbörande utlandssvensk blivit omyndiglörklarad
eller icke kan icke ske.

Enligt motionerna skall de föreslagna bestämmelserna bli tillämpliga vid
196b års val till andra kammaren. I syfte att möjliggöra detta föreslås i motionerna,
att anmälan om önskan att bli uppförd i röstlängd skall vara inkommen
till vederbörlig myndighet senast den 10 juni.

Den tid som kommer att stå till förfogande för riksdagsbehandling av
ärendet, för utarbetande av erforderliga tillämpningsföreskrifter — innefattande
jämväl fastställande av formulär till anmälan — för spridning av information
till utlandssvenskarna, samt för upprättande och avsändande av
anmälningar, blir mycket begränsad. Redan detta gör att utredningen starkt
ifrågasätter möjligheten att kunna låta eventuella nya bestämmelser bli
tillämpliga på 1964 års val. Utredningen ställer sig därjämte mycket tveksam
till huruvida det blir möjligt för myndigheterna att under en så begränsad
tid som den 10 juni—den 30 juni, vilken sistnämnda dag röstlängderna
skall avlämnas till valnämnderna, verkställa någon egentlig granskning av
inkomna anmälningar och kontroll av därvid lämnade uppgifter.

Som torde framgå av vad ovan sagts saknas enligt utredningens mening
möjlighet att verkställa tillfredsställande kontroll av att i lagförslagen
uppställda villkor rörande medborgarskap, mantalsskrivning och omyndighetsförklaring
är uppfyllda. Om det oaktat en lagstiftning, utformad i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som föreslagits i motionerna, bedömes
skola genomföras, bör enligt utredningens mening en omredigering av lagtexten
ske. De i författningsförslagen under 38 § 2 punkten, första stycket
angivna villkoren, vilka avses skola vara uppfyllda för att en person skall
kunna uppföras i röstlängd, bör sålunda utmönstras och ersättas av ett allmänt
stadgande av innebörd t. ex., att även annan svensk medborgare än den
som är här mantalsskriven må, efter därom skriftligen gjord anmälan och
efter beprövande av lokal skattemyndighet, uppföras i röstlängd. Av lagtexten
i övrigt bör framgå vad anmälan bör omfatta m. m.

Utredningen vill vidare ifrågasätta om inte den eventuella lagstiftningen
på området bör ske i form av en särskild, provisorisk lag i stället för
genom ändring i vallagen m. fl. författningar.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad utredningsman,
deltagit experterna utrikesrådet Kellberg och tf. bitr. taxeringsintendenten
Pebrson. Stockholm den 20 februari 1964.

STEN VON OTTER

Sven Laurell

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Bitaga 2

Till riksdagens konstitutionsutskott

Ärende: Utlandssvenskars rösträtt enligt likalydande motioner I: 3 och 11: 2,
likalydande motioner I: 261 och II: 307 samt motion II: 7b

Kungl. Maj :ts remiss 13/2 1964 (just.dep. dnr 254: 64).

Bilaga: Kopia av centralbyråns underdåniga utlåtande 10/9 1962 över
1955 års valutrednings betänkande, SOU 1962: 19.

Motionerna avser att provisoriskt bereda möjlighet för vissa utlandssvenskar
att vid val till riksdagsmän i andra kammaren utöva den valrätt,
som tillkommer dem enligt § 16 riksdagsordningen. Vederbörande skall
kunna upptagas i röstlängd trots att han på grund av vistelse å utrikes ort
ej är i riket mantalsskriven, under förutsättning att han dels tidigare varit
bär i riket mantalsskriven, dels är svensk medborgare och icke tillika
innehar utländskt medborgarskap, dels slutligen ej av svensk eller utländsk
myndighet förklarats omyndig. Därjämte kräves givetvis, liksom
för de här i riket mantalsskrivna, att han uppnått eller under kalenderåret
uppnår tjugoett års ålder. 11:3 och II: 2 samt II: 74 uppställes som
ytterligare villkor, att han skall inneha giltigt svenskt pass eller annan därmed
jämförlig legitimationshandling, medan i motionerna I: 261 och II:
307 kräves, att den tidigare mantalsskrivningen här i riket skall ha ägt
rum något av de senaste tio åren. Motionerna I: 261 och II: 307 ansluter
sig i huvudsak till 1955 års valutrednings år 1962 avgivna förslag (SOU
1962: 19), vilket centralbyrån i underdånigt utlåtande den 10 september
1962 funnit från de synpunkter centralbyrån har att företräda i allt väsentligt
kunna tillstyrkas.

Statistiska centralbyrån vill emellertid framföra ytterligare synpunkter
på de tekniska problem, som uppkommer, därest statsmakterna skulle finna
provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt erforderliga.

Om folkbokföringsmyndigheterna skall ha möjlighet till kontroll av den
tidigare mantalsskrivningen, torde det vara nödvändigt, att man, som
föreslagits i I: 261 och II: 307, inskränker reformen till att avse personer,
vilka varit här i riket mantalsskrivna något av de senaste tio åren. Enligt
Kungl. cirkulär den 5 mars 1954 (nr 115) till statistiska centralbyrån,
riksarkivet, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna i samtliga
län samt roteombuden angående utgallring av vissa handlingar rörande
folkbokföringen och den allmänna skatteuppbörden må nämligen kort i
länsstyrelsernas avgångsregister utgallras tio år efter utgången av del
kalenderår, under vilket kortet tryckts. Detta medför stora svårigheter att
återfinna personer, som i sin anmälan lämnat oriktiga eller otillräckliga
uppgifter om sin senaste mantalsskrivningsort och -fastighet. Antalet dylika
personer kan antagas bli ganska stort och torde bli proportionsvis större
ju längre tid, som förflutit från den senaste mantalsskrivningen här i
riket.

Om innehav av giltig svensk legitimationshandling skall krävas, torde,
som föreslagits i 1:3, 11:2 och 11:74, även annan handling än pass böra
godtagas, eftersom ett stort antal utlandssvenskar är bosatta i de nordiska
grannländerna, där innehav av pass ej erfordras. Centralbyrån vill för sin

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år l!)6''i

del ifrågasätta, huruvida det finnes anledning att upprätthålla detta krav,
och förutsätter, att det i varje fall icke skall ankomma på folkbokföringens
organ att avgöra, vilka typer av legitimationshandlingar som är jämförliga
med pass, utan att detta angives antingen i vallagen eller i särskild
författning.

I motionerna nämnes ingenting om huruvida vederbörande uppgift om
svenskt medborgarskap skall kontrolleras. En dylik kontroll skulle säkerligen
medföra stor tidsutdräkt, varför en försäkran på tro och heder
om svenskt medborgarskap bör vara tillfyllest, dock torde utredning vara
nödvändig, därest vederbörande vid tidpunkten för utvandringen icke var
antecknad såsom svensk medborgare.

Vad angår kravet på att vederbörande icke skall ha utländskt medborgarskap
jämte det svenska, vill centralbyrån blott anmärka, att det erfarenhetsmässigt
ej är ovanligt, att svenska kvinnor, som genom giftermål med
utländska män automatiskt förvärvat mannens utländska medborgarskap,
saknar vetskap om att de jämte sitt svenska medborgarskap även har utländskt
medborgarskap.

Enligt 1:3, 11:2, 1:261 och 11:307 skall utlandssvensk upptagas i röstlängden
för det valdistrikt, där lian senast varit mantalsskriven, medan i
motion 11:74 föreslås att samtliga utlandssvenskar skall upptagas i röstlängden
för Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Oavsett de principiella
invändningar, som kan anföras mot sistnämnda förfarande (SOU 1962: 19,
s. 34), torde detta komma att medföra vissa praktiska svårigheter, bl. a.
därigenom att handlingarna först måste sändas till länsstyrelsen i det län,
där vederbörande senast varit mantalsskriven, för kontroll och först därefter
kunna behandlas av skattemyndigheten i Stockholm. Med hänsyn till
den synnerligen knappa tid, som kommer att stå till myndigheternas förfogande
vill centralbyrån förorda det i 1:3, II: 2, I: 261 och II: 307 framlagda
förslaget.

I samtliga motioner föreslås, att utlandssvensk, som önskar utöva sin
rösträtt, skall göra en skriftlig anmälan om upptagande i röstlängd. Centralbyrån
har intet att erinra häremot och ej heller mot de i 1:3, II: 2 och
11:74 framlagda förslagen om vilka uppgifter, som skall lämnas i anmälan,
i annan mån än atl uppgift bör lämnas jämväl om senaste mantalsskrivningsort
och -fastighet.

Anmälan skulle ingivas

enligt 1:3 och 11:2 antingen till den myndighet, som utfärdat vederbörande
pass eller annan legitimationshandling, eller till svensk beskickning
eller svenskt konsulat utomlands; i båda fallen för vidare befordran
till länsstyrelsen i det län, där den senaste mantalsskrivningen skett;

enligt II: 74 till den lokala skattemyndigheten i Stockholm; och

enligt 1:261 och 11:307 till »folkbokföringens centrala registreringsorgan»,
dvs. riksbyrån för folkbokföringen eller, om detta anses icke vara
möjligt, till länsstyrelsen i det län, där den senaste mantalsskrivningen
skett.

Alt låta anmälningarna gå till den myndighet, som utfärdat legitimalionshandling,
skulle enligt centralbyråns uppfattning innebära onödig omgång
i alla fall, då denna myndighet är en annan än vederbörade länsstyrelse.
Förslaget i II: 74 hänför sig till det ovan avstyrkta förslaget om all
samtliga utlandssvenskar skulle upptagas i röstlängden för Storkyrkoförsa
in lingen i Stockholm. Även om statsmakterna skulle välja nämnda för -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 är I96''i

s^aM> synes det emellertid vara bättre att låta anmälningarna i första band
gå till länsstyrelserna, dit de i varje fall måste sändas för kontroll av mantalsskrivningen.
Vad slutligen angår förslaget om att ingiva anmälningarna
till riksbyrån tör folkbokföringen, torde detta medföra onödig omgång.
Ki k sbyrån för visserligen ett register över utvandrade, men i detta upptages
endast uppgift om kyrkobokföringsort vid tiden för utvandringen,
och det saknar uppgift om mantalsskrivningsort. Anmälningarna skulle
därför icke kunna sändas från riksbyrån direkt till de lokala skattemyndigheterna
utan måste gå genom vederbörande länsstyrelse. Statistiska centralbyrån
får för sin del föreslå, att anmälningarna inges till länsstyrelsen
i det län, där vederbörande senast här i riket mantalsskrivits, dock alt anmälan
bör kunna mottagas av svensk beskickning eller svenskt konsulat
utomlands för vidare befordran till länsstyrelse.

Anmälan skall enligt förslagen inkomma senast den 10 juni till vederbörande
länsstyrelse resp., enligt 11:74, till den lokala skattemyndigheten i
Stockholm. Eftersom antalet anmälningar ej ens uppskattningsvis kan bestämmas,
är det för centralbyrån icke möjligt att bedöma, huruvida det erforderliga
arbetet inom folkbokföringens organ och hos de lokala skattemyndigheterna
kan medhinnas i tid. Det är tänkbart, alt detta kommer att
nödvändiggöra personalförstärkningar. Svårigheter kan uppkomma särskilt
i de fall, då vederbörande uppgivit felaktig mantalsskrivningsort. Om han
på grund därav ej återfinnes i länsstyrelsens avgångsregister, måste efterforskning
ske i riksbyråns emigrantregister för att man skall få veta senaste
kyrkobokföringsorten och med ledning därav kunna utröna den rätta
mantalsskrivningsorten. För den korrespondens mellan olika länsstyrelser
och lokala skattemyndigheter samt riksbyrån för folkbokföringen, som i
vissa fall kan bli nödvändig för att utröna senaste mantalsskrivningsort,
står enligt förslaget endast tiden 10—30 juni till förfogande, d. v. s. omkring
14 arbetsdagar. Önskvärt vore därför, att tidpunkten för senaste anmälningsdag
om möjligt tidigarelades åtminstone 14 dagar. Den knappa
personaltillgången gör att riksbyrån troligen kommer att behöva personalförstärkning,
såvida icke utredningsfallen kommer att utgöra endast ctl
fåtal.

Centralbyrån vill erinra om att, såsom i centralbyråns utlåtande 10/9 1962
närmare utvecklats, de föreslagna bestämmelserna icke medger rösträtt för
den kategori utlandssvenskar, som överförts till bok över obefintliga. Det
kan antas, alt i många fall den som stadigvarande vistas utomlands själv
ej vet, huruvida han blivit avförd såsom utvandrad eller om han överförts
till bok över obefintliga. I skrivelse 29/3 1959 till statsrådet och chefen för
finansdepartementet har centralbyrån påtalat, att indragningen av passkontrollerna
vid de internordiska gränserna, vilken skedde år 1958, har
medfört en avsevärd försämring i fråga om möjligheterna att genom utvandringsbevis
få eu utvandring dokumenterad på sätt i 24 g 2 mom. folkbokföringsförordningen
(SFS 1946:469) stadgas. Centralbyrån vill även
hänvisa till vad i utlåtandet 10/9 1962 framhållits angående åtgärder för
att anmälningar om rösträtt i största möjliga utsträckning må kunna avgivas
på fastställd blankett.

I 1:3 och 11:2 samt II: 74 har lämnats förslag till lag om ändring av
vissa paragrafer i lagen om val till riksdagen. Utöver vad som framgår av
det ovan anförda, vill centralbyrån härom endast framhålla, att man i båda
förslagen utan motivering uteslutit 38 § första styckets andra punkt och

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964 23

andra stycket i nu gällande vallag. Centralbyrån kan icke tillstyrka denna
ändring.

11:3 och II: 2 föreslås, att den provisoriska lagstiftningen skall omfatta
tiden t. o. in. 1908 års ordinarie andrakammarval. Lagförslag om omarbetning
av folkbokföringsförfattningarna torde emellertid i samband med övergången
till ADB-system i folkbokföringen per 1/1 1968 komma att föreläggas
1966 års vårriksdag, varvid även de med utlandssvenskarnas rösträtt
förbundna problemen torde komma att behandlas. Med hänsyn härtill vill
centralbyrån förorda förslaget i 1:201 och II: 307, att en provisorisk lagstiftning
begränsas till att avse 1964 års andrakammarval.

Under hänvisning till vad ovan anförts får statistiska centralbyrån föreslå
att, därest statsmakterna skulle finna provisoriska bestämmelser om
utlandssvenskars rösträtt erforderliga, dessa bestämmelser bör utformas på
följande sätt.

Möjlighet att utöva rösträtt vid 1964 års andrakammarval bör beredas
bär i riket på grund av vistelse å utrikes ort icke mantalsskriven svensk
medborgare, som icke tillika innehar utländskt medborgarskap, under förutsättning
att han dels under nästföregående kalenderår uppnått en ålder
av tjugoett år, dels under något av de senaste tio åren varit här i riket mantalsskriven,
dels slutligen ej av svensk eller utländsk myndighet förklarats
omyndig. Den, som uppfyller dessa villkor och önskar bli upptagen i röstlängd,
skall göra skriftlig anmälan innehållande utom identifieringsdata
Ibland vilka märks uppgift om senaste mantalsskrivningsort och -fastighet)
en försäkran på tro och heder, att han är svensk medborgare och icke
tillika är utländsk medborgare samt att han ej av svensk eller utländsk
myndighet förklarats omyndig. Anmälan skall ingivas till länsstyrelsen i
det län, där vederbörande senast varit mantalsskriven. Senaste tidpunkt för
anmälan bör fastställas med hänsynstagande till myndigheternas behov av
tid för erforderlig efterforskning och utredning; med ovan angiven reservation
för ovissheten om antalet anmälningsfall synes senare tidpunkt än
den 1 juni icke vara möjlig. Efter kontroll av mantalsskrivningen skall länsstyrelsen
vidarebefordra anmälan till den lokala skattemyndigheten i det distrikt,
där han senast varit mantalsskriven, för hans upptagande i röstlängden.
Det är f. n. omöjligt att uppskatta den kostnad som skulle förorsakas
av en reform av ovanstående slag. För den personalförstärkning, som
kan bli nödvändig men som i ovisshet om antalet anmälningsfall icke kan
uppskattas, bör folkbokföringsmyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna
bemyndigas företaga erforderliga anslagsöverskridanden.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade
I. Ohlsson och S. Rengby, den senare föredragande, deltagit tf. produklionschcfen
G. Berglund, byråcheferna E. von Ilofsten och 11. Westerlund
samt byrådirektör W. Högberg.

En genomslagskopia av denna skrivelse har tillställts statsrådet och chefen
för justitiedepartementet. Stockholm den 25 februari 1964.

INGVAR OHLSSON

S. lienyby

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

Bilaga till bilaga 2

Till KONUNGEN

Statistiska centralbyrån med utlåtande över 1955 års valutrednings
betänkande (SOU 1962: 19)

Valutredningens förslag i det genom nådig resolution den 4 juni 1962 utremitterade
betänkandet angående utlandssvenskars deltagande i allmänna
val (SOU 1962: 19) kan från de synpunkter statistiska centralbyrån företräder
i allt väsentligt tillstyrkas.

Från vissa synpunkter kunde måhända diskuteras, om det icke vore rättvist
att likställa de utlandssvenskar, som i samband med att de icke återupptagits
i mantalslängd överförts till bok över obefintliga — eller åtminstone
dem som på anmälan jämlikt 17 § kyrkobokföringskungörelsen (SFS
1946: 801) sedermera avförts från boken såsom utvandrare — med de utlandssvenskar
som omfattas av lagförslaget. De är visserligen icke sämre
ställda än de inrikes »obefintliga» i det hänseendet, att de måste ånyo mantalsskrivas
i riket för att kunna bli upptagna i röstlängd, men detta kräver
av dem en större förändring i levnadsförhållandena: genom återflyttning
från den utrikes orten till Sverige. Anmälan jämlikt 17 § kyrkobokföringskungörelsen
står mera i proportion till det ringa besvär den inrikes »obefintlige»
måste underkasta sig för att försäkra sig om rösträtt. De som gör
sådan anmälan är emellertid för närvarande få. Länsbyråerna underrättas
ej om dessa anmälningar för anteckning i registren. Det är ej heller i övrigt
möjligt att i registren och i böckerna över obefintliga skilja mellan olika
dithörande kategorier, såvitt nu är ifråga. Som följd härav är utlandssvenskarnas
andel i totalantalet »obefintliga» okänd (jfr folkräkningsberättelsen
1960: IV, tab. 30). Övervägande praktiska skäl torde få anses tala för att
begränsningen av rösträtten i detta hänseende bestämmes på sätt valutredningen
föreslagit.

Övervägande praktiska skäl, med hänsyn till den erforderliga efterforskningen
i länsbyråernas avgångsregister, torde vidare tala för att alltför lång
frånvaro från hemlandet uppställes som hinder för upptagande i röstlängd,
även om delade meningar synes råda om frånvarons principiella betydelse.
Frånsett åberopade skäl av principiell natur synes dock ej erinran kunna
göras mot att den föreslagna femårsperioden från året för den senaste mantalsskrivningen
i riket utsträckes till en tioårsperiod, ungefärligen motsvarande
den tid, under vilken utvandrares kort ej får utgallras ur länsbyråernas
avgångsregister (se SFS 1954: 115). En ytterligare tidsförlängning synes
förutsätta att man är beredd antingen att godtaga den anmälandes egna uppgifter
om sin mantalsskrivning eller att upprätta register även till de äldre
mantalslängderna eller ock att förlänga utgallringsfristen för korten i länsbyråernas
register, därvid dock det första året inom den vid rösträttsbestämmelsernas
ikraftträdande löpande utgallringsperioden torde få sättas som en
yttersta gräns.

Det synes icke helt uteslutet att en åtminstone för vissa utlandssvenskar
något förmånligare lösning av rösträttsfrågan inom ramen för vad som föreslagits
skulle kunna vinnas genom en från deras synpunkt liberalare tolkning
av begreppet »stadigvarande bosatt å utrikes ort» i folkbokföringsförordningen
än den som synes ha vunnit burskap i praxis. Att genom författ -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

ningsändring utlandssvenskar allmänt skulle tillerkännas rätt att lång eller
obegränsad tid kvarstå i mantalslängderna synes ej vara ifrågasatt inom utredningen
och synes icke böra komma under övervägande. Den väckta frågan
om sådan rätt för vissa kategorier, vilken synes inrymma svårlösta
gränsdragningsproblem, kan ej tillförlitligen bedömas på den föreliggande
utredningen.

Beträffande de med det föreslagna tekniska förfarandet förenade praktiska
problemen, vilka ej synes ha blivit föremål för mera detaljerade överväganden,
bör slutligen understrykas den synnerliga vikten av att anmälningarna
till röstlängden verkligen blir avgivna enligt det föreskrivna formuläret.
Det är därför angeläget att blankettdistributionen ordnas på smidigaste
möjliga sätt. Det synes kunna befaras, att många utlandssvenskar, för
vilka anmälningsförfarandet redan i och för sig torde te sig som ett besvär,
ej därjämte vill underkasta sig besväret att först hos svensk myndighet i
hemlandet eller utlandet rekvirera blankett utan föredrar att avfatta sin anmälan
på egen hand. För att i görligaste mån sprida kännedom om formuläret
synes man kunna överväga att detta avtryckes i pass och på blanketter
till utvandringsbetyg samt vid lämpliga tillfällen uppläses i radions
sändningar till utlandet.

I detta ärende har byråchefen Olsson varit föredragande. I den slutliga
handläggningen har jämte undertecknade deltagit tillförordnade produktionschefen
Berglund och tillförordnade byråchefen Högberg. Stockholm den
10 september 1962.

Underdånigst
INGVAR OHLSSON

Alf Olsson

Bilaga 3

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom remiss den 28 februari 1964 har överståthållarämbetet anmodats
avgiva utlåtande över vissa vid 1964 års riksdag väckta motioner angående
utlandssvenskars rösträtt in. m.

Med överlämnande av clt från uppbördsdirektören i Stockholm infordrat
yttrande i ärendet får överståthållarämbetet anföra följande.

I sitt utlåtande över 1955 års valutrednings betänkande angående utlandssvenskars
deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19) tillstyrkte överståthållarämbetet,
att utlandssvenskarna erhölle möjlighet att deltaga i val till riksdagens
andra kammare. Beträffande den tekniska lösningen av frågan om
utlandssvenskarnas rösträtt hänvisade överståthållarämbetet till de synpunkter
härpå, som framförts av Stockholms stads valnämnd i dess vid utlåtandet
fogade yttrande över betänkandet.

Nu förevarande utlåtande skall enligt remissen avse de tekniska möjligheterna
att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen
genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964 års
andrakammarval. Uppbördsdirektören har i sitt yttrande granskat förslagen
ur denna synpunkt. Överståthållarämbetet, som i huvudsak ansluter sig
till vad uppbördsdirektören anfört, vill endast på några punkter komplettera
hans framställning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196''i

Som även framgår av uppbördsdirektörens yttrande kommer kontrollen
av förutsättningarna för utövande av rösträtten att vara behäftad med åtskilliga
brister. I vissa hänseenden är man hänvisad till att godtaga vederbörandes
försäkran om att rösträttshinder icke föreligger. Innehavet av giltigt
svenskt pass utgör självfallet ett starkt stöd för uppgift om svenskt
medborgarskap. Enär giltighetstiden för pass räknat från tiden för dess utfärdande
kan variera högst avsevärt, anser överståthållarämbetet att uppgift
om passets giltighetstid bör ingå bland de upplysningar angående passet,
som skall upptagas i ansökningen om rösträttens utövande. Med hänsyn
till dessa upplysningars vikt synes det befogat att föreskriva bestyrkande av
deras riktighet genom svensk myndighet (beskickning eller konsulat). Den
svenska myndighet, som har att bestyrka förefintligheten av pass, kan säkerligen
med kännedom om det aktuella landets lagstiftning på medborgarskapsrättens
område i vissa fall bedöma jämväl om utländskt medborgarskap
föreligger. Det bör då åligga myndigheten att vitsorda, vad den har sig
bekant i nämnda hänseende. Något krav på utredning härutinnan från myndighetens
sida bör dock icke uppställas.

Beträffande det rösträttshinder, som kan föreligga på grund av omyndighetsförklaring,
synes den bristande möjligheten till kontroll ej vålla avgörande
betänkligheter. Rösträttskontrollen kan icke heller göras fullständig
beträffande inom landet bosatta svenska medborgare. Sålunda kan erinras
om att omyndighetsförklaring, som inträffar efter den 10 juni under
valåret och som eljest skulle utgöra rösträttshinder, icke hindrar vederbörande
att utöva rösträtt vid valet.

För att kunna upptagas i röstlängd förutsättes anmälan härom ingiven till
vederbörande länsstyrelse. I Stockholm, där bestyret med folkbokföring och
mantalsskrivning handhaves av uppbördsverket, torde sådan anmälan för
vinnande av tid böra ingivas direkt till uppbördsverket. Sedan anmälan inkommit
och rösträttskontroll verkställts, böra samtliga nu ifrågavarande
röstande uppföras i röstlängd i något av de befintliga valdistrikten. Beslut
härom torde böra meddelas i samma ordning och samtidigt med att beslut
om valdistriktsindelning meddelas för valkretsen. Om detta förfarande på
grund av tidsnöd ej skulle kunna genomföras till årets val, torde det i stället
böra ankomma på valnämnden att bestämma, i vilket valdistrikt utlandssvenskarna
skola uppföras i röstlängd. Stockholm den 9 mars 1964.

På överståthållarämbetets vägnar:

SAM WIDMARK

Bengt Stjerndahl

Bilaga till bilaga 3

Till Överståthållarämbetet, Första kansliavdelningen

Kungl. Maj :t har anmodat Överståthållarämbetet att till riksdagens konstitutionsutskott
avgiva utlåtande över vissa motioner vid 1964 års vårriksdag
rörande utlandssvenskarnas rösträtt. Utlåtandet skall avse de tekniska
möjligheterna att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna fram -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964 27

lagda förslagen genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas
vid 1964 års andrakammarval.

Sedan detta ärende remitterats till mig för yttrande, får jag anföra följande,
varvid jag begränsar mig till den fråga som enligt ovanstående skall
utgöra ämnet för överståthållarämbetets utlåtande. Jag ingår alltså inte på
frågan om bärigheten av de allmänna motiveringarna för tillförsäkrandet av
rösträtt åt utlandssvenskar och de regler som kan befinnas påkallade vid en
definitiv lösning av frågan.

Enighet synes råda om att utlandssvensk skall medgivas rösträtt vid 1964
års riksdagsval under förutsättning att han

1) tidigare varit här i riket mantalsskriven;

2) är svensk medborgare och icke tillika medborgare i annat land;

3) under år 1963 eller tidigare uppnått 21 års ålder;

4) ej är omyndigförklarad.

Ad 1

Av skäl som statistiska centralbyrån anfört i sitt yttrande förordar jag att
utlandssvensk för att få utöva rösträtt i Sverige skall ha varit mantalsskriven
här något av de senaste tio åren. Om kravet på tidigare mantalsskrivning
uppställes utan någon tidsgräns, såsom i motion II: 2 föreslås, skulle
kontroll- och efterforskningsarbetet säkerligen bli så omfattande att det
med den tidsfrist som i år står till buds icke kunde på ett rimligt sätt genomföras.

Ad 2

Det enklaste alternativet med avseende å medborgarskapsvillkoret är det
som av statistiska centralbyrån förordas, nämligen att vederbörande i ansökningen
om att bli upptagen i röstlängden på tro och heder försäkrar att
han är svensk medborgare och att han ej tillika är medborgare i annat land.
Särskild kontroll på den punkten kan då inte ske utan de lämnade uppgifterna
får godtagas. Dock får självfallet utredning verkställas om person
vid tidpunkten för utvandringen var antecknad som utländsk medborgare.

Upprätthålles krav på innehav av giltigt svenskt pass kan därmed det
svenska medborgarskapet anses konstaterat; avsaknad av medborgarskap
i annat land måste även nu noteras allenast på grund av en försäkran härom.
Krav på giltigt svenskt pass gör det över huvud lättare att identifiera
en utlandssvensk och även därför bör det övervägas om inte detta krav
skall uppställas. Förefintligheten av pass som nu sagts måste framgå av
ansökningen och denna bör helst i denna del vara bestyrkt av svensk myndighet.
I annat fall uppstår ett tidskrävande arbete med att hos vederbörande
registreringsmyndigliet kontrollera att uppgiften är riktig. I ansökningen
bör angivas passets nummer, tidpunkt för dess utfärdande samt
myndighet som utfärdat detsamma.

Vad som avses med »annan därmed jämförlig legitimationshandling» är
oklart; denna lokution synes överhuvud icke kunna komma till användning
i detta sammanhang.

Ad 4

På denna punkt nödgas man uppenbarligen godtaga eu försäkran på tro
och heder. Skulle anteckning om omyndigförklaring finnas i de folkbokföringshandlingar
som granskas, bör dock givetvis utredning verkställas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Anmälan

Såsom i motionerna föreslagits bör skriftlig anmälan eller ansökan om
upptagande i röstlängd föreligga för att så skall ske. Om krav på pass upprätthålles
skall ansökningen i enlighet med vad ovan sagts innehålla uppgifter
om passet. Av vikt är vidare att den upptager så nogranna persondata
som möjligt samt att uppgiften om tidigare mantalsskrivningar i görligaste
mån preciseras. Det får förutsättas att särskilda ansökningsblanketter
utarbetas och att dessa därvid så utformas att noggrannhet och utförlighet
i fråga om data kan påräknas.

Anmälan bör ingivas till vederbörlig länsstyrelse. Det kunde visserligen
övervägas att för enkelhetens skull ha en central i Stockholm för anmälningar
och därmed en enhetsadress för sådana, men sannolikt skulle därmed
viss onödig tidsutdräkt uppstå innan kontrollarbetet kan börja.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag senaste tidpunkt för anmälan
som kan ifrågakomma vara den 1 juni. Åtgärder bör — så snart ett
reellt positivt avgörande i denna angelägenhet föreligger — vidtagas för att
anmälningsförfarandet snarast skall kunna påbörjas.

Valdistrikt

Jag kan icke biträda förslaget (i motion II: 74) om att alla utlandssvenskar
skall upptagas i Stockholms storkyrkoförsamlings valdistrikt utan sådan
person bör upptagas i valdistrikt å ort där han senast varit mantalsskriven.
Därvid kan komma i fråga antingen det valdistrikt personen skulle ha
tillhört om han fortfarande vore boende å den tidigare adressen eller ett av
de befintliga valdistrikten till vilket samtliga utlandssvenskar inom valkretsen
hänföres. Det sistnämnda alternativet förordas i vart fall för
Stockholm.

Fastställande av valdistrikt synes böra ankomma å lokal skattemyndighet.

Övriga frågor

När lokal skattemyndighet finner att en utlandssvensk icke uppfyller villkoren
för att bli upptagen i röstlängd synes underrättelse härom omedelbart
böra översändas till denne, så att han får möjlighet att inkomma med kompletterande
upplysningar om han så önskar. Den som slutgiltigt icke blir
upptagen i röstlängd skall härom underrättas i den ordning som gäller för
underrättelse till person som uteslutits ur röstlängden på grund av rösträttshinder.

I 38 § vallagen bör självfallet, som statistiska centralbyrån påpekat, kvarstå
första stycket andra punkt och andra stycket.

Jag har vid utarbetandet av detta yttrande samrått med sekreteraren hos
valnämnden i Stockholm. Stockholm den 7 mars 1964.

N. GOTTLIEBSSON

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Bilaga 4

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen anmodats att
till konstitutionsutskottet avgiva utlåtande angående de tekniska möjligheterna
att i huvudsaklig anslutning till de förslag, som framlagts i motioner
till årets riksdag, genomföra en provisorisk lagstiftning om utlandssvenskarnas
rösträtt att tillämpas vid årets andrakammarval.

Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsen ansluter sig till vad Kungl. statistiska centralbyrån anfört
i sitt utlåtande den 25 februari 1964 till konstitutionsutskottet och till det
förslag till provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt, som
framlagts i utlåtandet.

Därvid vill länsstyrelsen särskilt understryka nödvändigheten av att den
senaste tidpunkten för anmälans ingivande till vederbörande länsstyrelse
icke sättes senare än den 1 juni. Stor risk torde eljest föreligga att erforderlig
kontroll av uppgifterna å anmälningarna samt efterforskningar och anmälningarnas
översändande till vederbörande lokala skattemyndighet för
personernas upptagande i vederbörlig röstlängd före den 30 juni icke medhinnes.

Vidare vill länsstyrelsen påpeka önskvärdheten av att särskild blankett
fastställes för anmälningarna om rösträtt och att åtgärder vidtages för att
blanketten i största möjliga utsträckning kommer till användning.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, även landskamreraren
Hjortsberg och chefen för länsstyrelsens uppbördssektion, länsassessorn
Åhström deltagit. Stockholm å landskansliet den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

GÖSTA FALK

Thorsten Aurén

Bilaga 5

Till riksdagens konstitutionsutskott

Enligt nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen i Jönköpings
län att avgiva utlåtande över motioner angående utlandssvenskarnas rösträtt.
I anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

Statistiska Centralbyrån har föreslagit att oavsett hur utlandssvenskarna
eventuellt kommer all upplagas i röstlängd anmälan om deltagande i val
bör inges till länsstyrelsen i det län, där vederbörande senast varit här i riket
mantalsskriven. För länsstyrelserna synes möjligheterna vara goda att
i allmänhet snabbt återfinna vederbörande i avgångsregistren. Avgångsregistret,
som icke gallrats till någon del, föres för detta läns vidkommande

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

i 5-årsperioder från och med år 1946 och är uppsorterat inom varje sådan
period efter efternamn och födelsedatum. Med dessa uppgifter kan avtryckskort
för vederbörande snabbt tagas fram om anmälan inkommit till rätt
länsstyrelse. Med hänsyn till att så ej alltid kan komma att bli fallet bör
dock uppgift om senaste mantalsskrivningsort och fastighet lämnas i anmälan.
Då man med säkerhet måste räkna med att i en del oklara fall korrespondens
kommer att bli nödvändig mellan olika länsstyrelser och mellan
länsstyrelse och vederbörande utlandssvensk torde dagen för senaste anmälan
om möjligt böra framflyttas till dag före den 10 juni.

Blankett för anmälan bör utformas så att den med säkerhet kommer
länsstyrelses folkbokföringsavdelning tillhanda.

I handläggning av detta ärende har endast undertecknade deltagit. Jönköping
i landskontoret den 3 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

HARRY STERNER

F. v. Schultz

Bilaga 6

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen anbefallts att
snarast möjligt avgiva utlåtande över vissa vid 1964 års riksdag i första
och andra kammaren väckta motioner angående utlandssvenskars rösträtt
m. m. Utlåtandet skall enligt remissen avse de tekniska möjligheterna att
i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen genomföra
en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964 års andrakammarval.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsen ansluter sig helt till de synpunkter statistiska centralbyrån
framlagt i sitt yttrande i ärendet den 25 februari 1964 och länsstyrelsen
förordar att, därest provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt
skulle finnas erforderliga, dessa bestämmelser utformas på sätt statistiska
centralbyrån föreslagit. Med hänsyn till den synnerligen begränsade
tid, som står till förfogande för bland annat ärendets behandling i riksdagen,
för utfärdande av tillämpningsföreskrifter och för spridning av information
till utlandssvenskarna, ifrågasätter länsstyrelsen dock möjligheten
att kunna låta bestämmelserna bliva tillämpliga vid 1964 års val.

I handläggningen av detta ärende har jämväl landskamreraren GustafAdolf
Kroon deltagit. Växjö den 5 mars 1964.

THORWALD BERGQUIST

Walter Rosenberg

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Bilaga 7

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen i Malmöhus
län anbefallts att till utskottet avgiva utlåtande rörande de tekniska möjligheterna
att i huvudsaklig anslutning till vad som föreslagits i likalydande
motioner, I: 3 och II: 2, likalydande motioner, I: 261 och II: 307, samt motion
II: 74 genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas rid
1964 års andrakammarval.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas möjligheter att vidtaga
erforderliga åtgärder på den korta tid som står till förfogande är i
första hand beroende på det antal anmälningar som kommer vederbörande
länsstyrelse tillhanda. En beräkning av detta antal torde dock icke vara möjlig.
Länsstyrelsen anser sig emellertid kunna utgå från att antalet anmälningar
till varje län icke kommer att bli större än att den härav föranledda
ökade arbetsbördan för länsstyrelserna respektive de lokala skattemyndigheterna
blir förhållandevis ringa.

Med utgångspunkt från detta antagande bedömer länsstyrelsen det tekniskt
möjligt att genomföra förslaget under förutsättning att detsamma utformas
i huvudsak på sätt statistiska centralbyrån föreslagit i sitt den 20
februari 1964 till utskottet avgivna utlåtande i ämnet.

I detta ärendes handläggning har, förutom undertecknade, deltagit jämväl
länsassessorn Winblad. Malmö i landskansliet den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar
STEN LUNDBERG

Ivar Hinnfors

Bilaga 8

Till riksdagens konstitutionsutskott

Anmodad avgiva utlåtande över vissa, vid 1964 års riksdag väckta motioner
angående utlandssvenskars rösträtt får länsstyrelsen anföra följande.

I underdånigt utlåtande den 6 oktober 1962 över valutredningens betänkande
»Utlandssvenskarnas deltagande i allmänna val» tillstyrkte länsstyrelsen
i princip utvidgad rösträtt för utlandssvenskarna. Länsstyrelsen fäste
emellertid samtidigt uppmärksamheten på de omfattande frågekomplex,
ej minst av praktisk natur, som fordrar en lösning innan eu reform av
förevarande slag kan genomföras. Länsstyrelsen åsyftade sålunda bl. a.
svårigheten att kontrollera medborgartillhörigheten, huruvida vederbörande
blivit omyndigförklarad samt den senaste mantalsskrivningsorten, ävensom
problemen med alt konstruera ett lämpligt anmälningsförfarande. Av

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

det anförda torde framgå att en reform av nu berört slag måste föregås av
mycket noggranna och ingående överväganden.

Även om ett fullt utarbetat och godtagbart förslag rörande utlandssvenskarnas
röstning nu förelåg, vill länsstyrelsen starkt ifrågasätta möjligheterna
att bringa detsamma i praktisk tillämpning till 1964 års val. Med den
korta tid, som står till buds, torde det nämligen vara ogörligt att medhinna
riksdagsbehandling, utarbetande av erforderliga tillämpningsföreskrifter
samt formulär till anmälan, spridning av information ävensom alla de åtgärder
i övrigt som måste vidtagas.

Under åberopande av det anförda avstyrker länsstyrelsen de i motionerna
framförda förslagen om en provisorisk lösning av frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt.

I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade, landshövding
och förste länsassessor, deltagit landssekreteraren Segrell. Halmstad
i landskansliet den 7 mars 1964.

INGVAR LINDELL

Å. Hultman

Bilaga 9

Till riksdagens konstitutionsutskott

Jämlikt nådig remiss den 28 februari 1964 åligger det länsstyrelsen att
till konstitutionsutskottet avgiva utlåtande i anledning av väckta motioner
vid 1964 års riksdag om rösträtt vid 1964 års riksdagsval för vissa
utlandssvenskar in. m.

Enligt remissen skall länsstyrelsens utlåtande avse de tekniska möjligheterna
att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen
genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964
års andrakammarval.

I likhet med vad som föreslås i motionerna I: 261 och II: 307 anser länsstyrelsen,
att man i en provisorisk lagstiftning inför 1964 års val måste
inrikta sig på att ge rösträtt åt sådana svenska medborgare, som nu vistas
utomlands men som varit mantalsskrivna i Sverige under något av de senaste
10 åren. Av praktiska skäl torde sålunda endast den som flyttat ut
1954 eller senare kunna komma in under den provisoriska lagstiftningen.
Länsstyrelsen förordar, att förfarandet administreras länsvis.

Länsstyrelsen vill betona, att det är en kort tid, som står till förfogande,
för bestämmelsernas ikraftsättande och genomförande. Tidsfristen för de
på länsstyrelse och lokal skattemyndighet ankommande uppgifterna är alltför
kort. I motionerna I: 3 och II: 2 har föreslagits att anmälan skall ha
inkommit till länsstyrelsen senast den 10 juni. Senast den 30 juni skall
sedan röstlängd vara upprättad av lokal skattemyndighet. I fråga om dagen
för anmälning hos länsstyrelse föreslår länsstyrelsen i likhet med statistiska
centralbyrån att denna dag tidigarelägges 14 dagar.

Det är nödvändigt att för ändamålet iordningställa lämpliga formulär,
som kan tillhandahållas på beskickningar, konsulat och hos utländska representanter
för större svenska företag. På dessa formulär bör tydligt an -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år W61

givas att desamma skall ifyllas med maskin eller blockskrift. Vidare bör
— utöver de uppgifter som motionärerna föreslagit — i formuläret uppgivas
i vilken församling och under vilken adress i Sverige vederbörande
varit bosatt, då han utflyttade samt vederbörandes födelsedatum.

Det torde vara uteslutet för länsstyrelsen och lokal skattemyndighet att
verkställa några mera ingående undersökningar rörande anmälningar under
den korta tid, som står till förfogande för dessa myndigheter. Vid en
provisorisk lösning torde det därför bli nödvändigt att utmönstra alla anmälningar,
som är ofullständiga. Om passet icke kan identifieras i passregistret
med ledning av de å anmälningsformuläret lämnade upplysningarna,
torde man också vara nödsakad att utmönstra anmälningen utan
vidare undersökning. Slutligen måste sådana fall utmönstras, då vederbörande
icke kunnat återfinnas i länsstyrelsens avgångsregister.

Det är klart att vid ett sådant summariskt förfarande som det nu beskrivna
vissa utlandssvenskar kan komma att bli uteslutna från rösträtt,
ehuru de kanske rätteligen borde vara röstberättigade. Detta är emellertid
en olägenhet, som måste tagas, om man skall vara säker på att myndigheterna
skall kunna administrera förfarandet under den korta tid, som
står till buds.

Skulle länsstyrelsen och lokal skattemyndighet medhinna en noggrannare
undersökning av sådana fall som enligt vad nyss nämnts skulle utmönstras,
torde det vara lämpligt att en sådan undersökning göres.

Därest utvandraren icke i vederbörlig ordning uttagit utvandringscertifikat
vid sin avflyttning ur riket och upplysning om hans vistelseort icke
inom viss tid kunnat vinnas, har han enligt gällande bestämmelser överförts
till boken över obefintliga i den församling där han senast varit kyrkoboklörd.
Länsstyrelsen anser för sin del inte, att person, som i länsbyråns
för folkbokföringen avgångsregister återfinnes såsom överförd till
boken över obefintliga, skall upptagas i röstlängd. Ett sådant förfarande
skulle nämligen strida mot eljest gälllande regler. Dessa regler innebär att
den som överföres till boken över obefintliga samtidigt avföres ur församlingsboken
och därmed avlägsnas ur den urkund, varå i första hand mantalslängd
och i andra hand röstlängd grundas. Länsstyrelsen vill påpeka,
att en sålunda avförd person kan tänkas hava senare blivit kyrkobokförd
i annan församling i riket utan att sambandet med tidigare kyrkobokföringsort
kunnat klarläggas. Erforderligt centralt register över hela befolkningen
där vederbörandes kyrkobokföring kan följas har på sin tid planerats
men ännu ej kommit till stånd.

Enligt förslaget skall sökande avgiva försäkran att han är svensk medborgare
och icke innehar utländskt medborgarskap ävensom att han ej
förklarats omyndig. Länsstyrelsen finner godtagandet av dylika obestyrkta
och ej här i riket kontrollerbara uppgifter icke särskilt tillfredsställande.
I detta sammanhang bör erinras om de stränga föreskrifter och den
noggranna kontroll som svenska medborgares behörighet att utöva rösträtt
eljest är underkastad. Trots anförda betänkligheter torde man likväl
bli nödsakad godtaga en sådan ordning vid en provisorisk reglering av
frågan inför årets andrakammarval. Innan en definitiv lagstiftning genomföres,
bör emellertid hithörande problemställningar ytterligare granskas.

Länsstyrelsen vill instämma i de farhågor, som utredningen om utlandssvenskars
folkbokföring uttalat därom att personer, som ändrat stavningen
av sina namn, kan bliva omöjliga alt identifiera.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Länsstyrelsen har utgått från att del nu närmast gäller att få till stånd
en provisorisk lösning av frågan inför 1964 års riksdagsmannaval. I ett
sådant läge får man vara beredd på att systemet inte blir hundraprocentigt
säkert. Eu person kan på grund av anmälan bli upptagen i en röstlängd,
ehuru han samtidigt är skriven på annan ort inom riket och av detta
skäl kommer med i röstlängden på den orten. Det kan också inträffa att
en utlandssvensk anmäler att han vill komma med i röstlängden, men
inte återfinnes i avgångsregistret. Han får besked om att hans anmälan
utmönstrats — medan han kanske i själva verket redan är upptagen i en
röstlängd. Han har med andra ord varit ute i ogjort väder. Sådana fall torde
vara ytterst få. Man måste i en provisorisk lagstiftning bortse från
dessa.

Såsom redan anförts är det icke möjligt för länsstyrelsen att ingå på någon
mera vidlyftig granskning av anmälningarna. Skulle ett ärende ha
utmönstrats, bör emellertid vederbörande underrättas härom. Länsstyrelsen
utgår från att vederbörande skall ha möjlighet att inom föreskriven
tid vända sig direkt till valnämnden och där framställa yrkande om att
han skall uppföras i röstlängden. Han får då genom bevis från vederbörande
passutfärdare och genom utdrag av mantalslängd styrka att han är
mantalsskriven här i riket 1963 eller senare år och att han innehar giltigt
pass.

Det är nödvändigt att det interna förfarandet regleras sä att lokal skattemyndighet
hinner med att göra i ordning alla röstlängder senast den
30 juni. Detta betyder, att länsstyrelsen bör ha lämnat de anmälningar,
som icke ha blivit utmönstrade, till lokal skattemyndighet under förra delen
av juni månad.

Anmälningar, som berör Göteborgs stad, bör handläggas av stadens uppbördsverk,
som tillika är länsbyrå för folkbokföringen i staden.

Mot den föreslagna nya lydelsen av 38 § i lagen om val till riksdag vill
länsstyrelsen framställa några erinringar. Första punkten har i förslaget
förkortats i förhållande till nuvarande lydelse av 38 §. Denna punkt torde
emellertid böra givas samma lydelse som första stycket till gällande 38 §.
Därjämte bör här finnas en hänvisning till den nya andra punkten i vad
angår utlandssvenskars upptagande i röstlängd. I andra punkten finnes
en bisats, enligt vilken vad där stadgas allenast gäller den »som under
nästföregående kalenderår uppnått 21 år». Denna bisats är otydlig, då den
kan ingiva läsaren den föreställningen att lagen allenast gäller sådana utlandssvenskar,
vilka fyllde 21 år under år 1963.

Enligt de remitterade förslagen till lagtext skall vid anmälan angivas
myndighet, som utfärdat gällande svenskt pass eller »annan därmed jämförlig
legitimationshandling». Vad som förstås med »annan därmed jämförlig
legitimationshandling» synes icke klart. Länsstyrelsen vill för
svenskar, som är bosatta i något av de nordiska länderna, förorda att vederbörande
skall vara skyldig förete utdrag ur landets folkregister, utvisande
att vederbörande är bosatt där och att han i detta register är antecknad
som svensk medborgare. Gäller det åter person, som innehar pass utfärdat
av svensk myndighet utomlands, synes det erforderligt att uppgiften
styrkes genom lämpligt intyg från beskickning eller konsulat utomlands.
Det torde nämligen inte bli möjligt för länsstyrelsen att under den
korta tid, som står till förfogande, korrespondera med vederbörande beskickning
eller konsulat för att söka få en bekräftelse om afl uppgiften
i anmälningen om innehav av giltigt pass är korrekt.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

Svårighet kan väntas uppstå att för den aktuella tiden anställa och instruera
lämplig extra personal för arbetet. För granskning och skriftväxling
torde i viss utsträckning erfordras personal med högre kvalifikation
än den skrivbiträden besitter. Medel för avlöning åt sådan personal måste
ställas till förfogande.

Det är angeläget att statsmakterna genom radio och på annat sätt inskärper
vikten av att anmälningarna inkommer till länsstyrelserna i god
tid före den sista dagen. Skulle alla anmälningar komma på sista dagen,
kan man befara att det blir mycket svårt för myndigheterna att hinna med
uppgiften.

Sammanfattningsvis får länsstyrelsen anföra att länsstyrelsen anser att
det är möjligt att lösa frågan inför årets riksdagsmannaval, därest förfarandet
starkt förenklas i enlighet med vad här ovan skisserats.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit
länsassessorn Ebbe R:son Mark. Göteborg i landskontoret den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

FOLKE ELFVING

Sven Grönwall

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640152