Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25 (Utlåtande 1913:Ku25 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25,

Nr 25.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 maj 1913 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kunql. Majds
proposition angående ändrad lydelse av §§ 8—11, 14,
16, 17, 21, 27—36, 42, 43, Öl, 64, 74 och 77 i förordningen
om kommunalstyrelse pa landet den 21 mars
1862, av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och av
§§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38-40, 59,
61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars
1862 m. m., jämte åtskilliga inom Riksdagen i ämnet
väckta motioner.

Närvarande: herrar Edén, Hellberg, Clason*), Bellinder, Mannheimer, K. J. Ek man,

von Gei jer, Wavrinsky, von Mentzer, Gullberg, von Bahr, Ericson i
Vallsta, Magnusson i Tumhult, Larsson i Västerås, Jansson i Bråten, Räf,
Waldén, Bogren, Jönsson i Slätåker*) och Wallin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Anm. I stället för herrar Mannheimer, von Geijer, von Mentzer, Ericsson i Vallsta
och Janson i Bråten hava vid vissa av besluten herrar Skarstedt, greve Hamilton,
Bergqvist, Cederborg och Säfstrand haft plats i utskottet.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvjsat
eu av Kungl. Maj:t till Riksdagen avlåten proposition, nr 185, däri
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 lmft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lsg*

Proposi tionen.

om ändrad lydelse af §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77
i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43,
51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte--1— — över läggningar

och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar
innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast eu myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de
utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma
för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan
och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,
bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,
den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För
bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i
boet ombud utse.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för----rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande —----särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte
styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad
lika röst.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för----dem belöpande rösttal.

Åro, i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller
landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för
varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor. Längden upprättas i —--— hos

kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd — — — — vid kommunalstämman företedda.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest
inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes
gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må kommunalstämma
kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift
eller erläggande av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta
därom.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, såvida
beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot ej möter, införas i en eller flera tidningar inom orten.
Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkänna -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

givandet till de flestas kännedom. Förenar sig minst en tredjedel av de
närvarande om viss tidning, skall tillkännagivandet införas i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes
beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden, vilka
icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omförmälas,
skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse
nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs ankommer på kommunalstämma,
skall i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, tillhöra fullmäktige
och skall beträffande sådant beslut i tillämpliga delar gälla vad här
ovan för kommunalstämmas beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma, som blivit utsatt
till dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka än kommunens huvudkyrka,
icke blivit berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst eller att kungörelse
ej blivit anslagen eller att tillkännagivande om stämma icke blivit
i tidning införd, må ej utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av
berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för
val av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en
i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl debiterings
och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande av val
till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga,
ävensom av revisorer. 1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må förstnämnda två kommunalstämmor, därest
skäl därtill föreligger, hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton
dagar efter den eljest för dessa stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december äger att för det nästföljande
året besluta, å vilka dagar ordinarie kommunalstämma skall hållas,
eller, därest vissa dagar icke lämpligen kunna bestämmas, huruvida
ordinarie kommunalstämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av komrmmalfullmäktige och för val
av landstingsmän ävensom om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom----av sagda förvaltning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 21.

Mona. 1. Sedan överläggningen förklarats —----som ordfö randen

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande---upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt---sådant vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktigskap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i frågor, som bär ovan sägs,
erfordras, stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut bos Konungens
befallningsbavande ofördröjligen anmälas.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser ........................ 12_20

» » över 2,000 till och med 5,000 invånare utser ...... 21—25

» » » 5,000 » » 10,000 ;» » ...... 26—30

» )•» )) 10,000 invånare » 31_40

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige,
som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt
och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma
stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäk-
^§’e ellm’5 om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,
utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de, som skola
i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter
kommunalstämmans förordnande, ske, där sådant i anledning av fattat
beslut om ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att hälften
av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna utses vartannat år.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer
än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse
minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet eu kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att
varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje;
samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån
utan olägenhet kan ske, lika fördelat pa de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
bestämmes, efter därom af kommunalnämnden uppgjort förslag, av
kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,
som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så
många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet
fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund bestämma,
huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets
ett valdistrikt.

Därest det till följd av sam färdsförhållandena eller andra orsaker
finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom valkrets
delas i två eller flera valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad
i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunalfullmäktige
berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller
valkretsen i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan
skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.
Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun
eller valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande
och varde beslutet av Konungens befallningshavande kungjort,

År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör
sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad val -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

rätt utöva, allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen., som icke är inom densamma mantalsskriven,
. tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger fast egendom eller är
för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger
han inom flera valdistrikt fast egendom, eller är han inom flera valdistrikt
skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen
av honom själv bestämmas, vilket ibland dessa han för
sin person önskar tillhöra.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av o färgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17
centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken. ?

A valsedel må . före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller, annan .beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra,
och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäktige, valet
avser. Av namnen anses sa många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst
en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts, papper, som på grund av dess färg eller
beskaffenhet i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
o Upptager valsedel namn pa någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt.
Aro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de
sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å
fåne namn. än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som
icke. är. delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera
valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1
november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det
år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän
gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar
före ''klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval
skall tiden för valet noggrann! angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det ar val
skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom distriktet
utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda valet
ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma
stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av
kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma
är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman, äga
framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över sådan anmärkning.
Om röstberäkning galle vad för kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med
eu utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Å.ro i kommun
flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas eu
stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.«
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för
vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sm valsedel i kuvertet, k ör sadant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anord -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

nät, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
ar upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt
täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt
för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan
valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att
den, för . vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva
rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan
angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer
densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under
Jiela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägga!’ ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet
på den,^ vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutua.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad
plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för
valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 saml. 23 käft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Kung!. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas härefter
i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes
sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget
med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med
allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar
förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande, och
läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande
inläggas under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för
vilken valet gäller.

§ so.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda eu grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av
stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det
röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som tätt högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.

Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 25.

ningen; med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts
i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;
och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakktages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma forsta namn
och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma
andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn
det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för
varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,
som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,
gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vidden
enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;
och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,
ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper
eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

som en halv plats; bär någon erhållit platser från tre grupper, anses varje
sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad
i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare
jämförelse utesluten.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande av
den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Honungens befallningshavande
vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,
för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera
grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken plats
först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den
aveånenes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänst O

göringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens Befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,
samt, där så timligen kan ske, införas i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda valsedlar
icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den av -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

gångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid, för
vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet, må lian däröver lios Konungen
anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom
eu månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,
vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom
vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande
avlämnas. Sedan den tid tilländagå^, har Konungens
befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava
inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet
rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess
regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och
en vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig afsåga, om han
icke under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

§ 35.

höljande ärenden må — — — — (nuvarande § 33) — — — —
ledamöter i kommunalnämnden.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest
inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes gudstjänst
inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen
den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde kunna
hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det pålyses;
dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om utgift eller
erläggande av bidrag därtill.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss plats
inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten, skall
ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som
ovan sägs, bör ock genom ordförandens försorg, såvitt möjligt är, senast
fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller ock med posten
till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri
besluta, såvida icke flera än hälften åt dem äro tillstädes. År till följd
af stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad — — (nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden
i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kommunalfullmäktige,
att vara tillstädes och i öfver!äggningarna, men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — —
— — kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i
§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i
sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,
deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll
eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen,
emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar,
ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämndens
handlingar och håller över dem register.

De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas
nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman
anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader,
såsom för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,
än även arvode, därest kommunalstämman anser sådant böra
till honom utgå. Vid bedömande av frågan, huruvida och till vilket
belopp arvode skäligen må utgå, bör hänsyn tagas såväl till den ord -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

föranden på grund av kommunens folkmängd eller utsträckning eller
andra kommunens förhållanden åvilande göromål som till kommunens
ekonomiska ställning.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom munal

utskylder. Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige
eller landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda
delar, en för varje valdistrikt och skall i sådant fall upprättas sammandrag
över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av —• — — —- restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt
för att giva gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige; b)

äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande
av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning
och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode åt kommunalnämndens ordförande,
som i § 51 omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.

Beslut, som sålunda —-----fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar,
äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,
som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadgande^
äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången
av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas
vad i § 28 inom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestämmelser
skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913
meddelats.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen
om konmiunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — — — — — —
oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad
att------— -— stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ io.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de utse ett
ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring eller — — ■— — må ej röstas.

§ 11-

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad
lika röst.

§ 15.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

flera tidningar, som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra
väljas, som genom spridning inom olika grupper av stadens invånare
bringa kallelsen till de flestas kännedom. 1 december månad avgöres
för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad, där stadsfullmäktige
finnes, av fullmäktige, i vilken eller vilka tidningar sådan kallelse
skall införas. Förenar sig därvid minst en tredjedel av de närvarande
om viss tidning, skall kallelse införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — — — —--sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas
valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra,-och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet
* avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst
en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en
utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden
är indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske
efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del
samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna
inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att
för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är
upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

liga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda
antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den, vars
rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han
själv därtill utser.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro^ tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats
därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets
slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar,
förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet-----de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Den, som erhållit -—- — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.

Om tidning utgives i staden, bör åtta dagar före sammanträdet
eller, där saken ej tål sådant uppskov, minst dagen förut tillkänna -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

givande om sammanträdet, med uppgift å de ärenden, som därvid skola
förekomma, i nämnda tidning införas. Om flera tidningar i staden
utkomma, bör tillkännagivandet införas i den eller dem, där, enligt vad
i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde-----beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där
ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna----rådstugan.

Valen äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella,
om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och, om tidning utgives i staden,
i densamma eller, om flera tidningar utkomma, i den eller dem,
där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas,
kungöra att längden — — — — — taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kung!.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående!, dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta
femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga tillämpning
å utslag, som före den 1 juli 1913 meddelats.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lag*

om ändrad lydelse av §§ 6-8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse.

§ 6-

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen —- — — kungörelser vanligen
intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrannt angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§ 7.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — ----oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad
att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 8.

Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes,
utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,
må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller---— — må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad--vittnens underskrift bestyrkt.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet
avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en
linie avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, Rom ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

krets, för vilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del
samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl val förrättaren som allmänheten är synligt, när en
plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja
utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet
sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den
sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,
. som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,
han själv därtill utser.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla,
som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14-

Mom. 1. Hava vid valet-----— de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Den, som erhållit---—--inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,--------avgångne blivit vald.

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å
första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§35.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i
beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande
stadganden, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1
april 1915.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lag*

om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 18, 14, 20, 25—27, 31—83, 38—40, 59,
61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33,
38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka
valkretsar val av landstingsmän och suppleanter skall förrättas samt
huru många landstingsman därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,
vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman
utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av namnen
anses så många, från början räknat, som motsvara antalet landstingsmän,
avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast valet av suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje avskilts ett mindre antal namn,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. o samt. 23 höft. (Nr 25.) 4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

från början räknat, anses dock allenast de sålunda avskilda främsta
namnen avse valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken användts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den kommun,
där han är mantalsskriven, envar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.

2. Val av landstingsmän förrättas kommunvis.

År å landet kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av
kommunalfullmäktige, utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för
landstingsmannaval. Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts,
bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförhållandena
eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett
enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen
boende och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag
om sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om
upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre framställning
till Konungens befallningshavande. Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma
by eller hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt.
I beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas
tiden för beslutets ikraftträdande och varde beslutet av Konungens

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

befallningshavande kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i
den ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om
kommun alstyrelse på landet.

3. Valman äger sin rösträtt utöva allenast vid valförrättning inom
det valdistrikt, där lian är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta å annan vid förrättningen valberättigad;
dock må ingen på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer
än en valman.

Fullmakten skall vara så upprättad som i förordningarna om kommunalstyrelse
föreskrives.

4. A landet förrättas landstingsmannaval i kommun, som utgör
ett valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera valdistrikt,
förrättas valet i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma. Höra
delar av samma valdistrikt till olika valkretsar, väljer vardera delen
för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst hålles inom kommunen, och skall
fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två
timmar efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för
landstingsmannaval skall tiden för valet noggrannt angivas.

År o i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma
i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den
ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av
kommunens allmänna röstlängd, som afser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma
är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman,
äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över
sådan anmärkning.

Om röstberäkniug gälle, vare sig valet försiggår å kommunaleller
distriktsstämma, vad för kommunalstämma är stadgat, dock att
begränsning med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med
en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt, för
vilket förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att
valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för
hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken
han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Vålm a-nuen har at.t vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt
täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt
för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan
valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att
den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva
rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan
angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer
densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning'', att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att
i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själ! därtill utser.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet. skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad
plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för
valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domliavanden omslaget med valkuverten
jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens
kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och senast inom fjorton
dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens
befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domhavanden,
med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid förrättningen
förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

5. I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga
rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden och skall
fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst tva
timmar efter klockan fem eftermiddagen. 1 kungörelsen skall tiden för
valet noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning,
om röstberäkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning
mot längden gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själfva valet,
skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från
valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen minst
tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valförrättningen
avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 3.

lr Sedan valet av — — — — — landstingsmännen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmannaval et.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, eller där sammanräkningen avser grupp,
vilken allenast fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta
rösttalen, äro valda till suppleanter.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 31

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter från den grupp, för vilken han valts,
skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, att den eller de suppleanter,
som . utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning,
intaga plats framför annan suppleant; att suppleanter, som
utsetts genom samma sammanräkning, intaga ordning inbördes efter
sina rösttal, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant, som blivit
tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen
anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist
inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,
vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss korttid, inom
vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens
befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande från domhavande
eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, infordrar
de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar. Sedan
den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava
inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet
rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess
regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som vant i laga ordning vid valförrättningen företedda.

Skiljes den välde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrättas.

§ 14-

Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse, som i §13
sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, tillkännagivande
därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke
i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie
landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda
ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande
om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya
valet gälle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och
5 här ovan är stadgat.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande
och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i samtliga länets kyrkor, i vilka gudstjänst
då hålles, ävensom av Konungens befallningshavande i god tid
avsändas för intagande jämväl minst fjorton dagar före mötet i tidninginom
länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop
av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina
fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet
att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter
godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må
över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt
ruin, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter eu ordförande
och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag
att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande
eller vice ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen eller, där
två eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av
dem, som är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande
blivit vald. Inträffar under mötet samtidigt förfall för både ordförande
och vice ordförande, utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets
ordinarie ledamöter att tjänstgöra såsom ordförande, till dess
förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under
tid, då landstinget ej är samlat till inöte, skall ovannämnde äldste
ledamot tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden
avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden
tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.
Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning
upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,
varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst
bland tingets ordinarie ledamöter utse två eller flera personer
att jämte ordföranden i tinget utgöra ett förvaltningsutskott, som
skall hava att med förvaltningen av landstingskassan taga den befattning
samt att i övrigt handhava de åligganden, landstinget i särskild
instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott äro, där två
eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande
äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.
Utskottet utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer
Konungens befallningshavande samt varje medlem av landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling vid landstingets
lagtima möte, innefatta ett ämne inom landstingets befogenhet,
vara skriftligen uppsatt och senast tjugu dagar före landstingets början
avlämnat till sekreteraren, vilken det åligger ej mindre att över de
avgivna förslagen upprätta en lista än även att låta på landstingskassans
bekostnad trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan minst
åtta dagar före landstingets början till varje medlem av tinget översända
ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting bör nytt förslag, skriftligen uppsatt, minst
en vecka före landstingets början avlämnas till sekreteraren, som har
att därom underrätta ordföranden.

Vad nu, är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör
icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,
genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av
ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.)

''Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Ej må annan ny fråga än den, som blivit på ovan angivet sätt
väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan icke
blivit av Kung!. Maj:t till landstinget hänskjuten eller härleder sig från
och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt förslag.

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola — — (nuvarande § 31) —
— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som — — — (nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
eu föregående beredning, må de överlämnas till särskilt för sådan beredning
utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där
ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — — — — -— —-------—

— — — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande äro ense, verkställas med slutna
sedlar. Mellan dem, som, erhållit lika rösttal, skilje lotten.

2. 1 fråga om val, som, enligt vad i §§ 31 och 38 stadgas, äro
proportionella, meddelas närmare bestämmelser om valsättet i särskild
stadga.

§ 40.

1. För att såsom----— beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga------§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget
taga inträde eller medgivande, varom i § 32 fjärde stycket sägs;

c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande---upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande ■— — — — — —
landstingets avgörande, nämligen:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget
eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse
vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets
förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning — -— — — — för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter
underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen
tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till en var
av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må
kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens
i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å
ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande
ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom
beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordningstadgade
grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den
dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Kung!. Maj:t ställda underdåniga besvär.

Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande
ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i tidning inom länet införa
tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än
även underrättelse om den tid, inom vilken de till Kungl. Maj:t ställda
besvären böra till Konungens befallningshavande ingivas ävensom
därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i § 61 sägs, inom
kommunerna anslås.

Vinnes ändring i — — — — — — — —----må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels slutligen till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

samt ä allmän rådstuga.

Då inom landsting eller stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga
val äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas, vad här
nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §.

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av
de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro
omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrjkningar. Sedel må ej upptaga flera, men
väl färre namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å
sedeln är tvetydigt, galle den dock för övriga namn.

3 §•

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet
av stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen
å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 37

jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn
samt utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.

_ 2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan .enligt nyss
angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens
rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel
såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i
ordningen. Annan. valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns
namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen
^ uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen
uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje
gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta
rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där
de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som
upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och
så vidare, men eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för
de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,
att gruppens törsta plats tillerkännes den, vars namn är det första i
ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra
namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är
berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera
andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som
motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har
samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom
en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och. så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare
jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

5 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

6 §.

Vid val av suppleanter skall vad bär ovan är i fråga om val av ledamöter
stadgat äga motsvarande tillämpning.

7 §•

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som
den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga
suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp
med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars
namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom
gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först
tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts förslag,
hänvisar utskottet till det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden den 4 april 1913.

Konstitutionsutskottets'' utlåtande Nr 25.

1 sammanhang med propositionen har utskottet till behandling förebåd;
jämväl följande med anledning av densamma väckta motioner,
nämligen

dels motionerna inom Första kammaren:
nr 139 av herr Karl Johan Ekman,
nr 143 av herr Bäckström,

nr 156* av herrar Gerhard Magnusson och Jan Erik Berglund,

nr 157 av herr Meurling,

nr 158 av herr von Mentzer in. Ii.,

nr 159 av herr von Mentzer m. fl.,

nr 160 av herr Hult;

dels motionerna inom Andra kammaren:
nr 300 av herr Carlson i Herrljunga,
nr 324 av herr Säfstrand,
nr 335 av herr J. E. Berglund in. fl.
nr 353 av herr Räf,
nr 354* av herr Hage m. fl.

Tillika har utskottet i detta sammanhang till behandling upptagit
motionen nr 33 i Första kammaren av herr Meurling.

Herr Karl Johan Ekman föreslår i sin motion, att Riksdagen —
med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition i förevarande del icke
kunnat av Riksdagen godkännas — ville för sin del antaga de av
motionären i motionen framställda förslag till ändringar i bestämmelserna
rörande den proportionella valmetoden.

Herr Bäckström hemställer, »att Riksdagen måtte för sin del antaga

a) följande förslag till ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862:

»§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och en
vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig avsäga, om han icke
under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

:f;) Då motionerna nr ISO i Första kammaren och nr 354 i Andra kammaren äro likalydande,
kommer i det följande, då sagda motioner avses, hänvisning att ske allenast till den förstberörda, som
därvid benämnes herr Magnussons motion.

Motioner.

I: 139.

I: 143

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Ordföranden och. vice ordföranden i kommunalfullmäktige innehava
samma befattningar hos kommunalstämman.

§ 35.

Följande ärenden må — — — (nuvarande § 33) — — — de i
§§ 14 och 65 omförmälda längder;

e) val till kommunalfullmäktige.

§ 36.

Mom. 1. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 2. » » » » »

Mom. 3. Lika med mom. 4 i Kungl. Maj:ts förslag.

§ 40.

Kommunalstämman — — — elva.

Vid samma tillfälle — — — hälften.

Där kommunalfullmäktige finnas, utses kommunalnämndens ordinarie
ledamöter jämte suppleanter till lika antal av kommunalfullmäktige
enligt proportionell valmetod. Närmare bestämmelser om valsättet
meddelas i särskild stadga.

§ 42.

I avseende på — — — stadgat är.

Beträffande — — — kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år, dock att, där
valet förrättats av kommunalfullmäktige, vad här ovan stadgats beträffande
de ordinarie ledamöterna, även skall gälla suppleanterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,
som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadgande^
äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången
av år 1913, ej heller i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, kommunalnämndsledamot
längre kvarstå. Vid val av kommunalfullmäktige
nämnda år skall tillämpas vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas.
De i § 77 givna bestämmelser skola ej äga tillämpning å utslag, som
före den 1 juli 1913 meddelats.

b) följande förslag till stadga om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige samt å
allmän rådstuga.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2S. 41

§ !•

Då inom landsting, eller stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige
eller å allmän rådstuga val äro proportionella, skall vid valens förrättande
iakttagas, vad kär nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2-7 §§

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.))

Herrar Gerhard Magnusson och Jan Erik Berglund hemställa, att
Riksdagen matte besluta, att följande §§ i respektive förordningar måtte
erhålla nedanstående lydelse:

»Förordning om kommunalstyrelse på landet.

§ 8. En var myndig välfräjdad svensk undersåte-----

__ erlägga skatt, och icke häfta för oguldna kommunal utskylder,

vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren,
skall —--— — — överläggningar och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 16. Kungörelse om kommunalstämma utfärdas-----

— ocp aVse nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall i god tid avsända-------hinder

för stämmans hållande.

§ 29. Mom. 1, 2, 3 och 4 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige — — — — ____ _

— — — — — — å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den
1 november till och med den 31 december å dag, som kommunalstämman
i december året näst före det, under vilket valet skall förrättas,
äger att bestämma. Därest viss dag icke lämpligen kan bestämmas,
ager stämman att besluta, huruvida valet skall utsättas till sön- och
helgdag. Vid beslut i denna fråga äge en var röstberättigad en röst.

Där under årets lopp bestämmes, att kotnmunalfullmäktiginstitutionen
skall från och med påföljande år inrättas inom kommun, gälle
för _ bestämmande av valdag, kungörelses utfärdande samt allt, som i
övrigt har samband med valet, i tillämpliga delar, vad ovan stadgas.

Val får ej äga rum å tider — — — — — _ _ _

ning är valförrättningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

1:166.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Underrättelse om valets utgång skall — — — — — — införas
i en eller flere ortstidningar.

De avgivna valsedlarna — — — — — — — — — för vilken
valet gäller.

§ 32. Mom. 1 ock 2 oförändrade.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig — — — — — — — samt
där så lämpligen kan ske införas i en eller flere ortstidningar.

Efter sammanräkningens avslutande — — — — — — — under
försegling.

Mom. 4. Oförändrad.

§ 33. År någon missnöjd -— — — — — — som genom kungörelse,
vilken i en eller flere ortstidningar införes---- — —--

vid valförrättningen företedda.

Vid bestämmande av den eller de tidningar, som böra ifrågakomma
vid kungörelses utfärdande enligt §§ 29, 32, 33 ock 36 böra bestämmelserna
i § 16 i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

§ 34. Kommunalfullmäktige välja — — — — — — — — —
innehaft.

Kommunalfullmäktige utser kommunalnämnd enligt de grunder,
som med avseende på detta val är för kommunalstämma stadgat.

§ 35. Följande ärenden må — — — — —---(nuvarande

§ 33)------

e) Val till ordföranden ock vice ordföranden i kommunalstämman
samt till kommunalfullmäktige.

§ 36. Mom. 1 och 2 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden
ock vice ordföranden i kommunalstämman, samt ordföranden och
vice ordföranden i kommunalnämnden, ändock att de ej äro kommunalfullmäktige,
att vara tillstädes ock i överläggningarna men ej i besluten
deltaga.

Mom. 4. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

§ 40. Kommunalstämman utser — — — — — — är närmast
över hälften.

Proportionellt valsätt användes i det fall, att minst en fjärdedel av
de vid stämman närvarande väljarna sådant begära.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 43. Kyrkoherden eller den — — — — — — deltage i kommunalnämndens
överläggningar.

§ 51. Vid kommunalnämndens sammanträden — — — —--

— — — — — ekonomiska ställning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Innehavare av annat kommunalt förtroendeuppdrag må, om kommunalstämman
i varje särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för
med uppdragets fullgörande förenade direkta kostnader och minskad
arbetsförtj änst.

§ 74. Konungens befallningshavandes godkännande — — — —

— — ■— — — åt beslut, vilka

mom. a) och b) lika med Kungl. Maj:ts förslag

mom. c) röra arvode eller ersättning, som i § 51 omförmäles eller

mom. d) lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Beslut — — — — — — föra klagan.

Förordning om kommunalstyrelse i stad.

§ 6. Stadskommunens beslutanderätt — eller stadsfullmäktige utses.

Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige
eller i stad utan stadsfullmäktige, allmän rådstuga sådant i varje
särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för med uppdragets fullgörande
förenade direkta kostnader och minskad arbetsförtjänst.

§ 9. Envar myndig välfräjdad svensk undersåte — — — — —
oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, är, med den — — — — — —• myndig delägare
finnes.

§ 15. Kallelse till allmän rådstuga skall — — — — — införas i
en eller flera tidningar inom orten, därvid sådana tidningar böra väljas

— — — — — — sådan rådstuga fattas.

§ 35. Kallelse till sammanträde — —----överläggningar

skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller där saken ej tål sådant uppskov,
minst dagen förut, bör tillkännagivande om sammanträdet, med
uppgift om de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller
de ortstidningar, där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.

Magistraten skall — — — — — — underrättas.

§ 36. Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — —---

proportionellt valsätt användas.

Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,
då minst en fjärdedel av de närvarande fullmäktige sådant begära,
vara proportionella.

Närmare bestämmelser — — — — — — särskild stadga.

§ 56. Ledamöterna — — — — — — rådstugan.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valen äro —- — — — — — väljande äro ense.

Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,
då minst en fjärdedel av de vid rådstugan närvarande väljarne sådant
begära, vara proportionella.

Närmare bestämmelser — — — — — — särskild stadga.

§ 66. Sedan debitering av uppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och genom tillkännagivande i en
eller flera tidningar inom orten, valda i enlighet med vad i § 15 sägs,
kungöra, att längden — — — — — — taga kännedom.

§ 75. Kungl. Maj:ts befallningskavandes------för längre

tid än 5 år;

d) beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 6.

Beslut, som skall — — — — — — föra klagan.

Förordning om kommunalstyrelse i Stockholm.

§ 4. Kommunens beslutanderätt — — — — — — eller kunna
beredas.

Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige
i varje särskilt fall besluta, tillerkännas ersättning för med uppdragets
fullgörande förenade direkta kostnader och minskad arbetsförtjänst.

Överståthållaren — — — — — — gemensamma angelägenheter.

§ 7. En var myndig välfräjdad svensk undersåte — —---

oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, är med den — — — — — — myndig delägare
finnes._

§ 31. Överståthållarämbetets fastställelse erfordras — — — —
fullmäktige nämligen:

a)—h) oförändrade.

i) Beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 4.

§ 35. Val till beredningsutskott — — — — — — äro ense.

Val till annan kommitté eller styrelse eller nämnd må endast i de
fall, där minst en fjärdedel av fullmäktige sådant begära, vara proportionella.

Närmare bestämmelser — —- — — — — stadga.

Förordning om landsting.

§ 5. Mom. 1, 2 och 3 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 4. Å landet förrättas — —■ ■— — —- — skall'' försändelse

assureras.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25,

Domhavanden skall — — — — — — lämpligen kan ske, i en
eller flera ortstidningar, valda i tillämpliga delar och enligt de bestämmelser,
som i § 16 i förordningen om kommunalstyrelse på landet omförmäles,
kungjord förrättning sammanräkna------— valförrätt ningen

avslutad.

Underrättelse om valets — — — — — — lämpligen kan ske,
införas i den eller de tidningar, vari ovannämnda kungörelse införts.

Mom. 5. I stad förrättas — — — — — — försändelsen assurera
s.

Sammanräkningen —------kungöras i en eller flera

ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.

Valets utgång------lämpligen kan ske, införas i en

eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.

§ 13. År någon missnöjd — — — — — som genom kungörelse,
vilken i en eller flere ortstidningar, valda på sätt ovan sägs, införas,
utsätter — — — — — ofördröjligen underrättas.

§ 20. Kungörelse — — — — — före mötet i eu eller flera ortstidningar
— — — — — — valda på sätt ovan sägs.

Landstingets ordförande — ------— underrättas.

§ 38. Där ett eller flera ärenden — — — — — proportionellt
valsätt användas.

Val till andra kommittéer, styrelser eller nämnder må endast i de
fall, då minst en fjärdedel av landstingets närvarande ledamöter sådant
begära, vara proportionella.

§ 62. Besvär —------besvär.

Konungens befallningshavande — — — — — — i länskungörelserna
ävensom i en eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs,
införa tillkännagivande------må ej klagas.

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige samt å allmän rådstuga och kommunalstämma.

§ 1. Då inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige, å allmän
rådstuga och kommunalstämma val äro proportionella — — — — —
är föreskrivet.»

Herr Meurling hemställer i motionen nr 157, »att Riksdagen ville
avslå Kungl. Maj:ts framställning i vad den avser införandet av det i för -

1:157.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

1:158.

1:159.

1:160.

11:300.

11:324.

slaget upptagna stycket 2 i § 17 av kungl. förordningen den 21 mars

1862 om kommunalstyrelse på landet.»

Herr von Mentzer in. fl. hemställer i motionen 158, »att Riksdagen
ville — med avslag å Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser den
ändring av § 17 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet,
att det skulle överlämnas åt kommunalstämma att utsätta tiden för de
ordinarie kommunalstämmorna till sön- eller helgdagar — i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter utredning om
möjligheten och lämpligheten av de ordinarie kommunalstämmornas utsättande
å arbetsfria vardagar framlägga det förslag, vartill en dylik utredning
kan giva anledning.))

Herr von Mentzer m. fl. hemställer i motionen nr 159, »att Riksdagen
ville för sin del besluta, att val av landstingsman må, där så
lämpligt finnes, kunna förrättas å annan dag under senare hälften av
mars månad än å den av Kungl. Maj:t föreslagna valdagen Maria
bebådelsedag.))

Herr Hult hemställer, »att § 31 i förslag till lag om ändrad lydelse
av förordningen om landsting den 21 mars 1862 måtte givas den lydelse,

Ro) att till ledamot av landstingets förvaltningsutskott kan väljas
även den, som icke är ledamot av landstinget, samt

2:o) att utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande».

Herr Carlson i Herrljunga hemställer, »att Riksdagen måtte besluta
sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition, nr 185, i vad den avser
förordning om kommunalstyrelse på landet, att bolag må medgivas rösträtt
å kommunalstämma, då kommunens utgifts- och inkomststat bestämmes,
liksom också då, när äskade anslag till olika ändamål skola
beslutas».

Herr Säfstrand hemställer, »att Riksdagen ville besluta, att nedanstående
paragrafer i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21
mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och
om landsting den 21 mars 1862 måtte få följande förändrade lydelse:

1. Kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

§ 56.

Ledamöterna — — — — — — — rådstugan.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valen av ledamöter i drätselkammaren liksom av ledamöter i övriga
av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga tillsatta nämnder och styrelser
ävensom val av revisorer, äro, där två eller flera personer skola utses,
proportionella, om ej samtliga väljande äro ense. Närmare bestämmelser
om valsättet meddelas i särskild stadga.

2. Kunql. förordning en om kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862.

§ 35.

Val till beredningsutskottet liksom till övriga av stadsfullmäktige
utsedda nämnder och styrelser ävensom, därest stadsfullmäktige till
särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa
ärenden, val till sådant utskott eller kommitté samt val av revisorer
äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga
väljande äro ense. Närmare bestämmelse meddelas i särskild stadga.

3. Kungl. förordningen om landsting den 21 mars 1862.

§ 31.

Landsting må — — •— — (Se vidare Kungl. Majrts proposition
nr 185 § 31, första stycket).

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott liksom i övriga
av landstinget utsedda nämnder och styrelser ävensom val av revisorer
äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga
väljande äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.
Utskottet utser inom sig vice ordförande».

Herr J. E. Berglund m. fl. hemställer,

dels »att Riksdagen måtte besluta följande tillägg till § 5, punkt 4,
i Kungl. Maj:ts propositon nr 185, Förslag till lag om ändrad lydelse
av vissa §§ i förordningen om landsting den 21 mars 1862:

I kommun inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands,
Gävleborgs, Stora Kopparbergs och Värmlands län må landstingsmannaval,
därest skäl därtill föreligger och kommunens ordinarie
decemberstämma så beslutar, förrättas högst eu månad efter den eljest
för detta val stadgade tid.»

dels ock »att § 11 mom. 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 185 avgivna
förslag till lag om ändrad lydelse i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 må få följande lydelse:

11:335.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

11:353.

11:354.

1:33.

§ 11-

Mom. 1. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 2. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16, tredje, fjärde och femte
styckena, samt § 17 i andra stycket avses, ävensom för beslut om framflyttande
av tiden för val av landsting smän, äge en var röstberättigad
lika röst».

Herr Eäf hemställer, »det Kungl Maj:ts förslag om att Maria-Bebådelsedag
slculle bliva valdag för landstingsmannavalens förrättande
icke måtte av Riksdagen bifallas eller, om Riksdagen bifaller samma
förslag, den också må besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t, vari hemställes
om behövliga åtgärder för att Maria-Bebådelsedag måtte avföras
från kyrkans helgdagar till arbetsfri vardag».

Den i herr Hages m. fl. motion gjorda hemställan är lika med den
i herrar G. Magnussons och Jan Erik Berglunds motion förekommande.

Slutligen hemställer herr Meurling i sin motion nr 33 i första
kammaren, »att sista stycket av § Öl i Kungl. förordningen om landsting
den 21 mars 1862 måtte erhålla följande lydelse: Dessa handlingar
böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen tryckas och till
länets kommuner med ett exemplar till var av dem utdelas samt där
hållas för allmänheten tillgängliga å tid och plats, som från predikstolen
kungöras».

Rörande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina förslag
hänvisas till motionerna.

Utskottets yttrande.

För vinnande av klarare översikt över de i propositionen framställda
förslag, har föredragande departementschefen i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet alltefter innehållet grupperat desamma i ett
flertal underavdelningar. Utskottet har vid sin behandling av propositionen
i allt väsentligt följt den av departementschefen använda indelning
samt därvid företagit de ovannämnda motionerna till hand -

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

läggning under eller i sammanhang med de avdelningar i propositionen,
dit de i varje fall synts närmast höra.

I enlighet härmed är ock motiveringen till utskottets hemställan
i det följande uppställd.

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga.
Det kommunala skattestrecket.

A. Upphävande av den kommunala rösträtten
för bolag och omyndiga.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 8, 9 och 10.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 9 och 10.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm §§ 7 och 8.

Herr Carlsons i Herrljunga motion.]

Under denna punkt i propositionen föreslår Kungl. Maj:t att kommunal
rösträtt för bolag och omyndiga skall upphävas. I den av herr
Carlson i Herrljunga väckta motionen hemställes om den ändring i
nämnda förslag, att, vad bolag beträffar, rätten att deltaga i kommunala
avgöranden må så till vida bibehållas, att bolag skall äga rösträtt vid
bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat samt vid besluts
fattande om anslag till olika ändamål. Såsom skäl härför anför motionären,
dels att det skulle innebära en orättvisa, att ett bolag, som betalar
skatt till en kommun, ej skulle äga deltaga i beslut, som inverkar
på skattebördans storlek, dels ock, att ett upphävapde av denna bolagens
rätt skulle medföra ödesdigra följder för flera av vårt lands kommuner,
i det att om en kommun i strid med ett till densamma skattskyldigt
bolags önskan beviljar anslag, som medför en förhöjning av
kommunalskatten, nämnda omständighet kan medföra, att bolaget för
att undvika den ökade skattebördan förlägger sin verksamhet till en
annan kommun.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att rösträtten för
bolag bör upphävas. Departementschefen har erinrat, att en dylik reform
förordats redan av 1912 års konstitutionsutskott och reservanter i 1911
års konstitutionsutskott samt i princip godkänts av Andra kammaren 1899,
1911 och 1912, och de skäl, som vid dessa tillfällen anförts och som
nu av departementschefen utvecklas, finner utskottet oemotsägliga.
Våra dagars hastigt stegrade kommunala liv måste byggas på personligheten,
på personligheternas arbete och åskådning av kommunernas
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. o samt. 23 höft. (Nr 25.) 7

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

intressen och. behov, och att bibehålla en röstning av opersonliga bolag
är härmed oförenligt. Tillika har departementschefen påvisat, huru rösträtt
för juridiska personer saknas i de flesta europeiska länder—Norge,
Danmark, England, Frankrike, Belgien, Holland och en del tyska stater.
Utskottet vill slutligen påpeka, att så länge bolagens rösträtt bibehålies,
den stadgade begränsningen av antalet röster är illusorisk, i det
att en person kan rösta icke blott med 40 röster för sig själv utan
också med lika många röster för vart och ett av de bolag, vars ombud
han kan bliva, vilket måste anses strida mot andan i den 1909 genomförda
begränsningen.

Herr Carlsons yrkande, att bolagens rösträtt bör bibehållas i kommunernas
ekonomiska frågor, måste utskottet avstyrka. Ett dylikt undantag
från grundsatsen om personligheten såsom grundval för rösträtten
finner utskottet i och för sig icke riktigt; det skulle vidare stöta
på svårigheter att uppdraga en gräns mellan de ärenden, vari bolaget
finge rösta, och de övriga. De av motionären anförda skälen synas
utgå från en missuppfattning av det inflytande, som ett bolag med nu
gällande regler för rösträtten kan såsom sådant utöva på en kommuns
ekonomiska avgöranden, medan motionären likaledes överdriver följderna
av rösträttens upphörande i dylika frågor.

Kungl. Maj:ts förslag om bibehållande av bolags och omyndigas
rösträtt i ärenden, som röra i mantal satt jord, torde däremot med
hänsyn till nämnda ärendens natur vara befogat, och har utskottet ingen
erinran mot detta förslag. Likaledes synas de av Kungl. Maj:t
anförda skäl för bibehållande av rösträtt för oskiftat dödsbo, därest
myndig delägare finnes i boet, väl grundade.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet
§§ 8, 9 och 10, motsvarande förordning för stad §§ 9 och 10 samt för
Stockholm §§ 7 och 8.

B. Det kommunala skattestrecket.

[Herr Magnussons motion.]

För valrätt till Riksdagens Andra kammare fordras enligt riksdagsordningen
§ 16 bland andra villkor, att utskylder till stat och kommun
erlagts, vilka förfallit till betalning under de tre närmaste kalenderåren
före det år, då val skall äga rum. Kommunalförordningarna åter
uppställa såsom villkor för rösträtts utövning, att vederbörande icke
häftar för oguldna kommunalutskylder överhuvud taget. Den tidsbegränsning,
som stadgas i fråga om politisk rösträtt, finnes alltså ej här,
utan anses den vanliga preskriptionstiden av tio år gälla.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 51

För att vinna enhetlighet i förhållande till den politiska rösträtten
och under erinran, att rörande tiden för obetalda kommunalutskylders
verkan, såsom diskvalifikation för den kommunala rösträtten olika praxis
råder i olika kommuner, samt att även från ordningssynpunkt en reglering
torde, vara önskvärd, har i herr Magnussons motion föreslagits,
att jämväl i fråga om den kommunala rösträtten införes en bestämruelse,
motsvarande anförda bestämmelser i riksdagsordningen.

Vad i motionen sålunda förordats, synes utskottet från praktisk: synpunkt
innebära en given fördel, då därigenom en välbehövlig lättnad
skulle vinnas i fråga om kontrollen över, att den fordrade skattskyldigheten
fullgjorts. För närvarande torde nämligen på många håll,
dar obetalda utskylder kvarstå såsom diskvalificerande för rösträtt ända
till tio åi, mycket stora svårigheter möta vid röstlängdens uppgörande.
Den olika praxis, som kommunerna följa i fråga om »efterskänkande»
av obetalda utskylder — varmed diskvalifikationen upphör — eller »avkortning»
av desamma varigenom de aiföras ur kommunens räkenskaper
men fortfara att diskvalificera för rösträtten — bör också efter
utskottets, mening påkalla en reglering. Utskottet finner ej heller, att
några piincipiella betänkligheter behöva hysas mot införande på det
kommunala området av bestämmelser i berörda ämne, motsvarande de,
som redan gälla beträffande den politiska rösträtten. Som emellertid
den föreliggande frågan är av den betydelse och omfattning, att en
närmare utredning av densamma och av spörsmål, som med den stå i
samband, torde erfordras, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att
lagändringar enligt motionens yrkande nu företagas, utan finner nödvändigt,
att Riksdagen hänskjuter saken till Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottets hemställan i denna punkt går alltså därpå ut, att Riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
Maj.t efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana förändringar i gällande kommunalförfattningar,
genom vilka den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder medföra
förlust av. kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma
gruncler, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten.

II. Begränsning av rätten att deltaga i iamdstingsmamiava! till den
kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.

[Förordningen om landsting § 5 mom. 1.]

Under denna avdelning .föreslår Kungl. Maj:t, att rätten att deltaga
i landstingsmannaval må tillkomma röstberättigad allenast inom den
kommun, där han är mantalsskriven.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Som motivering härför framhåller föredragande departementschefen
den starkt politiska karaktär, som landstingsmannavalen numera ovedersägligen
äga, varjämte departementschefen påvisat, att utövning avrösträtt
inom flera kommuner vid nämnda val kan innebära ett överskridande
av det stadgade röstmaximum av fyrtio röster, något som måste
anses i hög grad strida emot grunderna för den år 1909 genomförda
begränsningen av den kommunala rösträtten.

Utskottet delar uppfattningen om det berättigade i. dessa synpunkter
och får följaktligen tillstyrka, att Riksdagen måtte bifalla Kungl.
Majrts proposition till ny lydelse av lands tingsför ordningen § 5 mom. 1.

III. Åtgärder till underrättande av deltagandet i kommunala avgöranden.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 11, 16, 17 och 35.

Herr Magnussons motion.

Herr Meurlings motion nr 157.

Herr von Mentzers motion nr 158.]

Såsom departementschefen i sitt yttrande framhållit, har beträffande
landskommunerna frågan om underlättandet av deltagandet i kommunala
avgöranden vid flera tillfällen varit föremål för Riksdagens piövning.
I nämnda ämne hava olika förslag framkommit. Sålunda har
ifrågasatts att möjliggöra ett allmännare deltagande i de kommunala
angelägenheternas behandling genom en indelning av de större kommunerna
i distrikt, i samma syfte har föreslagits utsättandet av kommunalstämmorna
till sön- eller helgdagar, och slutligen hava ändringar
i gällande bestämmelser angående sättet för stämmornas kungörande
påyrkats.

Distriktsindelning i kommunerna föreslås i den nu framlagda
kungl. propositionen endast för val av kommunalfullmäktige och landstingsmän.
Utskottet, som delar föredragande departementschefens mening,
att sådan indelning icke för närvarande kan lämpligen anordnas
för andra kommunala ärendens handläggning, skall upptaga nämnda
fråga till behandling i sammanhang med vad propositionen innehåller
angående ordningen vid dessa val.

Hd för kommunalstämmorna.

Utsättandet av dag för stämmornas hållande ankommer enligt gällande
bestämmelser på kommunalstämmans ordförande. Härutinnan har
Kungl. Maj:t i förslaget rörande kommunalförordningen för landet § 17

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

vidtagit den ändring, att ordinarie decemberstämman skall äga att
för det nästkommande året utsätta ordinarie stämma till viss bestämd
dag eller ock besluta, huruvida sådan stämma skall utsättas till söneller
helgdag. Tillika har Kungl. Maj:t föreslagit, att vid beslut om
dylika frågor röstning skall ske efter huvudtalet, varom bestämmelse i
förslaget införts i § 11.

Däremot yrkar herr Meurling i sin motion nr 157 i Första kammaren
avslag på Kungl. Maj:ts förslag, i vad det angår decemberstämmans
rätt att besluta om utsättande av följande års stämmor till söneller
helgdag. Herr von Mentzer yrkar likaledes i motionen nr 158
avslag på propositionen, i vad den rörer nämnda fråga, men förordar i
stället införandet av arbetsfria vardagar för de ordinarie stämmornas
hållande och hemställer, att Riksdagen måtte ingå till Kungl. Maj:t med
begäran om utredning och skrivelse i nämnda syfte.

Utskottet finner Kungl. Maj:ts förslag i denna del synnerligen
välbetänkt. Det bör enligt utskottets mening kunna icke oväsentligt
underlätta de röstberättigades deltagande i stämmorna, om dessa
röstberättigade själva kunna, ifall de så finna lämpligt, vid ett bestämt
tillfälle, den ordinarie decemberstämman, besluta om dagar för följande
års ordinarie stämmor, vare sig en eller flera, och vare sig dagarna
bestämt fixeras eller endast avgöres, huruvida stämma skall hållas å söneller
helgdag. De av herrar von Mentzer och Meurling framställda
skäl mot stämmornas utsättande till sön- eller helgdag kan utskottet så
mycket mindre finna bärande som redan nu praxis på många håll går
i riktning mot stämmornas hållande å sådana dagar. Gentemot tanken
på arbetsfria vardagar för stämmorna har departementschefen framhållit
de stora svårigheter, ett försök till sådan anordning måste möta, och
utskottet vill för sin del endast tillägga, att om även arbetsfria • vardagar
för stämmorna skulle kunna införas, ett utnyttjande av dessa
dagar skulle förutsätta, att stämmorna till dagen fixerades för hela
landet, vilket väl knappast lärer vara möjligt.

Kungl. Majrts förslag är så formulerat, att beslut om stämmas utsättande
till sön- eller helgdag fattas, »därest viss dag för stämmans
hållande ej lämpligen kan bestämmas». Då det torde vara decemberstämmans
egen uppfattning om lämpligheten härav, som bör vara det
avgörande, föreslår utskottet en mindre ändring i förslaget i syfte att
tydligare framhålla detta.

Med hänsyn till naturförhållandena inom vissa av de norrländska
länen har Kungl. Maj:t föreslagit, att den tidsram, inom vilken årets
två första ordinarie stämmor enligt förordningen skola hållas, beträf -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Kommunal stämmas kungörande.

fande kommuner inom dessa län må kunna utsträckas med visst antal
dagar, därest skäl därtill föreligga. Utskottet finner nämnda förslag
väl grundat och tillstyrker detsamma.

De ändringar utskottet, förutom vad ovan anförts, vidtagit i § 17
av Kungl. Maj:ts förslag, äro uteslutande av redaktionell natur.

Enligt gällande bestämmelser skall kungörelse om kommunalstämma
uppläsas »från predikstolen», varjämte, därest kommunalstämma det
beslutat, kungörelsen skall — där så ske kan — anslås å viss plats
inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar inom orten.

Beträffande kungörandet i kyrka föreslår Kungl. Maj:t den ändring
i § 16, att kungörande skall ske jämväl i annex- och kapellförsamlings
kyrka samt, därest eljest annan kyrka finnes inom kommunen än huvudkyrkan,
i sådan kyrka. Vad beträffar annex- och kapellförsamlings kyrka
har utskottet ej något att erinra häremot. Däremot anser utskottet
en föreskrift om kungörelses uppläsande jämväl i »annan kyrka» ej tillrådlig.
Inom kommuner torde ej sällan finnas gudstjänstlokaler om
vilka det icke är fullt klart, huruvida de skola uppfattas såsom »kyrkor»
eller icke. En föreskrift i angiven riktning kan under sådana förhållanden
föranleda ovisshet vid tillämpningen samt även leda till besvär
över stämmobeslut, därest det från något håll göres gällande, att en
dylik gudstjänstlokal varit en kyrka, medan åter ordföranden varit av
motsatt uppfattning och på den grund ej föranstaltat om kungörelsens
uppläsande därstädes.

Med anledning av att utskottet sålunda funnit bestämmelsen i Kungl.
Maj:ts förslag om kungörelses uppläsande i »annan kyrka» böra utgå,
föreslår utskottet en härav betingad förändring i § 16 sista stycket.

Gällande kommunalförordning för landet stadgar i § 23, att där omförmälda
protokoll skall »nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles,
från predikstolen uppläsas». Om bestämmelse införes i förordningen
om kungörelsers uppläsande jämväl i annex- och kapellförsamlings
kyrka, torde möjligen med nämnda formulering av § 23 kunna uppstå
ovisshet, huruvida uppläsning jämväl av sagda protokoll skall äga rum i
ifrågavarande kyrkor. Utskottet föreslår en mindre ändring i berörda §,
i syfte att förtydliga, att detta ej avses.

Beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifterna om tillkännagivande
i tidning av tid och ställe för stämmas hållande samt i
samband därmed stående frågor, finner utskottet intet skäl till erinran.

I Kungl. Maj:ts förslag har intagits bestämmelse därom, att kommunalstämmans
beslutanderätt rörande anslag av kungörelse å viss plats

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

inom kommunen eller i fråga om den eller de tidningar, i vilka tillkännagivande
skall intagas, överflyttas på kommunalfullmäktige, därest
sadana finnas.

Häremot har i herr Magnussons motion föreslagits, att även i de
kommuner, där kommunalfullmäktige finnas, beslutanderätten i nämnda
frågor bor tillkomma kommunalstämman. Då det torde bäst överensstämma
med sakens natur, att stämman själv avgör dylika densamma
vidkommande angelägenheter och några särskilda skäl ej synas tala för
en kommunalfullmäktiges bestämmanderätt på nämnda område, anser
sig utskottet böra tillstyrka den i herr Magnussons motion föreslao-na
ändringen i Kungl. Maj:ts förslag.

.. Till följd härav föreslår utskottet, dels att § 16 sjunde stycket i
nämnda förslag måtte utgå,, dels ock, att en ändring vidtages i förslagets
§ 35. Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet 8 27
aga kommunalfullmäktige att besluta rörande alla till stämmans handäggmng
hörande frågor, så framt sådana frågor ej äro särskilt förbehållna
åt stämmans avgörande. De ärenden, i fråga om vilka
stämmans beslutanderätt kvarstår, uppräknas i förordningens 8 33 som
ordagrant^ upptagits såsom § 35 i Kungl. Maj:ts förslag. Bland nämnda
ärenden återfinnas . emellertid ej de, som här avses, varför ett tillägg
till nämnda § 35 i förslaget erfordras, för att desamma skola komma
under stämmans kompetens.

Då utskottet anser, att jämväl bestämmande av tid för ordinarie
kommunalstämmas hållande, i de fall då sådant jämlikt § 17 i Kungl
Majrts förslag kan tillkomma kommunalstämman, bör förbehållas densamma,
även om kommunalfullmäktige finnas inom kommunen, föreslår
utskottet ännu ett tillägg till förutnämnda § 35 i sådant syfte.

• se i ^ngli för.slagi att vid avgörande av de frågor, som beröras

1 SS ty och 17, röstning efter huvudtalet bör användas, finner utskottet
— i överensstämmelse med den mening som uttalades av 1912 års
konstitutionsutskott och då vann Andra kammarens anslutning — väl
grundat. I dylika frågor borde det vara obestridligt, att alla kommunens
röstberättigade hava samma intresse och samma rätt att göra sig
gällande. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag till tillägg
!i n k™4 hemställer därjämte, att hänvisning om den i denna 8 för
dylika frågor stadgade särskilda röstgrund även införes i §§ 16 och 17.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl
Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i
händelseÖ av hans förhinder, av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,
skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende — — — — — — — —
å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omlörmälas,
skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande
kalenderår. Angående omröstning vid sadana beslut stadgas i §
11, mom. 3.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört^ eller att kungörelse om
stämma, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst hålles i annex-eller kapellförsamlings
kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, ma icke utgöra
hinder för stämmans hällande.

I § 16, första stycket, ha uteslutits orden:

■Heller finnes eljest inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan

Samma uteslutning har gjorts i § 36 i samma förordning.

Vidare bär i § 16 uteslutits följande stycke: y>Beslut
stadgas».

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas----

ävensom av revisorer; dock att i kommun inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län de tva först nämnda stämmorna,
därest skäl därtill föreligger, må kunna hållas högst fjorton dagar före
eller högst fjorton dagar efter den för dessa stämmor ovan stadgade tid.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de
ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande är eller någon av dem
besluta, å vilken dag sådan stämma skall hällas eller, därest sä ej fnnes
lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag. Angående
omröstning vid sådant beslut stadgas i § 11 mom. 3.

Angående kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige gäller
vad i § 29 sägs. Om kommunalstämma för val av landstingsmän ävensom
om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom — — — — av sagda förvaltning.

§ 35.

Följande ärenden må----(nuvarande § 33) —---

utan skola alltid i kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles,
ä distriktsstämma bandläggas:

a) fråga om — — — — (nuvarande §33) — — — — i kommunalnämnden
;

f) beslut, varom i §§ 16 och 17 sägs.

Härjämte föreslår utskottet följande ändring i gällande förordning.

§ 23.

Ordföranden skall — — — — varit utsedda.

Det justerade protokollet skall nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
hålles, från predikstolen i kyrkan uppläsas. Hör till kommun jämväl
annex- eller kapellförsamling skall uppläsningen ske allenast i kommunens
huvudkyrka.

IV. Proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige.

[Förordningen om kommunal styrelse på landet §§ 21, 27, 28, 34 och 36.

Herr Bäckströms motion.

Herr Magnussons motion.]

Frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige
var redan vid framläggandet av 1907 års rösträttsreform
föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Den ledde ej då till
något positivt förslag bland annat av det skäl, att, såsom dåvarande
departementschefen framhöll, enligt hittills gällande bestämmelser en
fjärdedel av kommunalfullmäktige utgöras av kommunalnämndens valda

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 haft. (Nr 25.) 8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

ledamöter, hvarjemte ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman
äro självskrivna ledamöter av fullmäktige. I skrivelse till
Kungl. Maj:t anhöll emellertid sistlidna års riksdag, att Kung! Maj:t
måtte låta'' verkställa utredning och framlägga förslag rörande ifrågavarande
ämne.

Emot det förslag, som Kungl. Maj:t med anledning av nämnda
riksdagsskrivelse framlagt och som i stort sett ansluter sig till de för
val av stadsfullmäktige gällande regler, finner utskottet i allt väsentligt
intet skäl till anmärkning.

För att syftet med det proportionella valsättets införande på ifrågavarande
område skall helt vinnas, föreslår Kungl. Maj:t i enlighet
med vad Riksdagen i nyssnämnda skrivelse ifrågasatt, att de valda
ledamöternas i kommunalnämnden samt ordförandens och vice ordförandens
i kommunalstämman självskrivna ledamotskap i kommunalfullmäktige
skall upphöra. Härigenom torde de betänkligheter, som av departementschefen
år 1907 anförts mot proportionalitetsprincipens införande
på ifrågavarande område, väsentligen hava upphäfts.

Emot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan framhåller herr Bäckström
i sin motion önskvärdheten därav, att nämnda kommunala förtroendemän
i varje fall skola tillhöra fullmäktige, och föreslår, att den kungliga propositionen
måtte ändras i sådan riktning, att kommunalnämndens ledamöter
skola tillsättas av och inom fullmäktige samt att i motsats till
vad hitintills gällt, fullmäktiges ordförande och vice ordförande, vilka
fullmäktige själva skola äga utse, jämväl skola vara ordförande och vice
ordförande i kommunalstämman. Yrkande, att fullmäktige skola äga
utse kommunalnämnd göres även i herr Magnussons motion. Vad. i
dessa motioner sålunda föreslagits, anser sig utskottet emellertid
ej kunna tillstyrka. Den viktiga befogenheten att utse kommunalnämnden
ävensom stämmans ordförande och vice ordförande torde
kommunalstämmorna åtminstone för närvarande icke vilja avstå. Det
torde kunna befaras, att ett upphävande av nämnda rätt för stämman
skulle kunna motverka kommunalfullmäktigeinstitutionens införande i
kommuner, där detta annars kunde befinnas lämpligt. Vad angår behovet
av att inom fullmäktige hava tillgång till den sakkunskap, som
nämnden representerar, kan, såsom departementschefen framhållit nämnda
behov tillgodoses därigenom, att valmanskåren, vilken är densamma för
val av såväl fullmäktige som kommunalnämnd, insätter samma personer
i båda dessa delegationer. För övrigt vill utskottet påpeka, att Kungl.
Maj:t föreslagit, att ordföranden och vice ordföranden i såväl kommunalstämman
som nämnden äga att deltaga i tullmäktiges överläggningar,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 59

ändock att de icke äro fullmäktige. Utskottet anser, att detta innebär
en ytterligare garanti för, att sambandet mellan fullmäktige å ena sidan
samt kommunalnämnden och stämmans ordförande å den andra ej upphäves.

I fråga om kommunalfullmäktiges antal gäller för närvarande, att
desamma förutom de självskrivna ledamöterna skola bestå av så många
valda ledamöter, att kela antalet fullmäktige blir fyra gånger så stort,
som . de valda medlemmarnas i kommunalnämnden. I den kungl. propositionen
föreslås bestämmelser härutinnan, som i stort sett ansluta
sig till vad som gäller i fråga om stadsfullmäktige eller att antalet skall,
inom vissa gränser, rättas efter kommunens folkmängd. Utskottet ansluter
sig till denna grundsats endast med den förändring, att i intet
fall antalet får understiga 20, medan Kungl. Magt för de minsta kommunerna,
2,000 invånare eller därunder, lämnat åt kommunerna att bestämma
antalet mellan 12 och 20. Utskottet anser nämligen, att en
representation av mindre än 20 medlemmar ur åtskilliga synpunkter
knappast kan anses lämplig, i all synnerhet som kommunalfullmäktige
enligt de nya bestämmelserna skola förnyas med hälften vart annat år
och . det proportionella valsättet, för att komma till sin rätt, kräver
att icke allt för få platser skola besättas vid varje val. I städerna är
också minsta antalet fullmäktige bestämt till 20, även i städer med
endast 2,000 invånare eller därunder.

Beträffande upphävande av fullmäktigeinstitutionen i kommuner,
där sådan införts, har Kungl. Maj:t i förslagets § 27 infört samma bestämmelser,
som återfinnas i gällande förordning § 36 första stycket.
För att i nämnda fråga vinna likformighet mellan kommunal- och stadsfullmäktige
föreslår utskottet en därutav betingad redaktionell ändring1
av § 27. 0

Angående kungörandet av fullmäktiges sammanträden föreslår utskottet,
i likhet med vad förut skett beträffande kommunalstämma, att
bestämmelserna i det kungl. förslaget om kungörelses uppläsande jämväl
i annan kyrka än huvudkyrkan eller annex- och kapellförsamlings kyrka
måtte utgå.

Vidare har utskottet för att ingen tveksamhet därom skall kunna
råda föreslagit ett tillägg till § 36 i Kungl. Maj:ts förslag, däri upptages
ett motsvarande stadgande till det i § 39 i gällande kommunalförordning
för stad förefintliga av innehåll att fullmäktiges sammanträden
i regel skola vara offentliga.

I övrigt har utskottet under denna punkt av Kungl. Maj:ts förslag
endast vidtagit smärre ändringar av redaktionell art.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.
Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 27.

Vill kommunen åt — —- — — •— — — — — — — — sådant
vara tillåtet.

Är sådant beslut fattat, må förslag om dess upphävande icke väckas
förr än fem år därefter.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmäla frågor erfordras,
stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut hos Konungens befallningshavande
ofördröjligen anmälas.

I § 28 har kommunalfullmäktiges antal bestämts till minst 20.

I § 34 har uteslutits följande stycke:

Ej må den valde up-pdraget sig avsäga, om han icke under nästföregående
fyra år detsamma innehaft.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde — — — — — — -— —
sammanträdet. Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles, i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År-------uppläsas.

För — — — — — därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som
ovan sägs, bör ock, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast
fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller med posten till honom
översändas.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen
skall inom lyckta dörrar hållas.

— — — stadgat är

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

V. ProportronelSt valsätt vid val av utskott och nämnder m. m. inom
landsting och stadsfullmäktige.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 36 och 56.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm §§ 34 och 35.

Förordningen om landsting §§ 31, 33, 38 och 39.

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige.

Herr Magnussons motion.

Herr Hults motion.

Herr Säfstrands motion.]

1911 års riksdag anhöll i skrivelse till Kungl. Maj:t med anledning''
av åtskilliga vid nämnda riksdag väckta motioner, att Kungl. Maj:t
måtte efter verkställd utredning framlägga förslag till införande av
proportionellt valsätt vid val till sådana hos stadsfullmäktige och landsting
förekommande utskott och nämnder, vilkas egentliga uppgift vore
att förbereda de hos nämnda korporationer förekommande ärenden.

I överensstämmelse med Riksdagens sålunda uttalade önskan hava
bestämmelser i detta syfte intagits i Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande
andra städer än Stockholm föreslår Kungl. Maj:t, att den proportionella
valmetoden skall användas vid utseende av de personer, som jämlikt
förordningen om kommunalstyrelse i stad § 36 kunna utses för beredning
av förekommande ärenden, samt vid val av drätselkammare. Vad angår
Stockholm skall enligt propositionen proportionellt valsätt införas vid
val av beredningsutskottet samt övriga utskott och kommittéer, som
hava till uppgift att förbereda ärenden. Däremot anser Kungl. Maj:t
ej påkallat att införa nämnda metod jämväl vid val av drätselnämnd,
enär dess uppgift till övervägande del är verkställande. Vad slutligen
landstingen beträffar, föreslås proportionella val vid utseendet av de
ledamöter, till vilka landstinget enligt § 38 i gällande förordning överlämnar
vissa ärendens beredning, ävensom av landstingets förvaltningsutskott.

Såsom framgår av denna sammanfattning av Kungl. Maj;ts förslag
har det proportionella valsättets tillämpning i överensstämmelse med
Riksdagens därom framställda önskan huvudsakligen begränsats till
sådana utskott och nämnder, som helt eller väsentligen hava en förberedande
uppgift. Landstingens förvaltningsutskott bilda visserligen
i viss mån ett undantag från nämnda regel. Kungl. Maj:t har föreslagit

Proportionera
val
inom landsting
och städsfullmäktige.

62 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

proportionella val till desamma huvudsakligen av det skälet, att nämnda
utskott såsom en ständig delegation av det i regel endast en gång om
året sammanträdande tinget kommer att i viss mån representera detsamma
mellan dess möten.

I herr Säfstrands och herr Magnussons motioner föreslås den proportionella
valmetoden till införande förutom vid val till förberedande
utskott ock nämnder jämväl vid tillsättande av i övrigt förekommande
styrelser och delegationer, varvid enligt herr Magnussons förslag metoden
i sistnämnda fall dock skall användas endast, därest en fjärd edelav de
väljande det äskar. Utskottet finner visserligen, att gränsen mellan
förberedande delegationer och andra understundom kan bliva svår att
uppdraga, och att skäl kunna anföras för en vidsträcktare användningav
den proportionella valmetoden, men har dock, med hänvisning till
Riksdagens ståndpunkt år 1911, stannat vid att tillstyrka den proportionella
metodens införande endast för de av Kungl. Maj:t föreslagna fall.

Proportio- Kungl. Maj;t har föreslagit, att val till drätselkammare skall för aiimän^-åd-

rä-ttas efter proportionell metod ej blott, då nämnda val förrättas inom
stuga. stadsfullmäktige, utan jämväl i de städer, där stadsfullmäktige ej finnas
och valen följaktligen äga rum å allmän rådstuga. De av Kungl. Maj:t
föreslagna reglerna för val i nu föreliggande fall, till vilka utskottet
senare återkommer, kunna emellertid icke tilllämpas vid val å allmän
rådstuga, enär nämnda regler äro affättade för sådana val, vid vilka varje
väljande äger en röst, medan å allmän rådstuga åter valen ske efter graderad
röstskala. Även i det avseendet torde ifrågavarande regler vara mindre
lämpade för val å allmän rådstuga, att enligt desamma suppleanter skola
tillsättas genom särskilt val, vilket nödvändiggör tvenne valförrättningar
och röstsammanräkningar. Kan detta i fråga om val inom relativt
begränsade valkorporationer såsom stadsfullmäktige och landsting låta
sig göra, torde det däremot beträffande val å allmän rådstuga visa sig
förenat med praktiska svårigheter. Under sådana förhållanden och då
en reform i angiven riktning skulle äga endast ringa praktisk betydelse
— de stadskommuner, i vilka stadsfullmäktigeinstitutionen ej är
införd, äro endast tvenne, Östhammar samt Skanör med Falsterbo, —
tillstyrker utskottet, att bestämmelsen i Kungl. Maj;ts förslag om
proportionell metod vid val av drätselkammare å allmän rådstuga
måtte utgå.

Proportio- I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit herr

''''uommimat Magnuss01is motion, i vad densamma rörer införandet av proportionella
stamma, val till kommunalnämnd. Såsom förut under punkt IV framhållits, har

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

utskottet avstyrkt förslag därom, att i de kommuner, där kommunalfullmäktige
finnas, dessa skulle äga att utse kommunalnämnd. Under
sådana förhållanden finner utskottet ej skäl ingå på frågan om tillämpning
av den proportionella valmetoden inom kommunalfullmäktige.
Vad åter angår nämnda metods införande vid val å kommunalstämma,
så torde det möta samma praktiska svårigheter att finna lämpliga regler
för metodens användning här som ovan framhållits beträffande anordnandet
av sådana val å allmän rådstuga. Härjämte kan ifrågasättas lämpligheten
utav att betunga kommunalstämmans ordförande med de ofta tidsödande
och i viss mån invecklade röstsammanräkningar, varmed nämnda
metod är förenad. Slutligen vill utskottet erinra därom, att Riksdagen i
sin förutberörda skrivelse år 1911 ej satt i fråga det proportionella valsättets
införande på nu berörda område. Utskottet finner sig på grund
av vad sålunda anförts ej kunna tillstyrka herr Magnussons motion i
vad den rörer nu föreliggande ämne.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall det proportionella valsättets an- proportionellt
vändning i nu förevarande fall ej göras obligatoriskt, utan föreslår vahm fj
Kungl. Maj:t, att val efter enhällig överenskommelse därom skall kunna oUuJatmislt
ske i annan ordning. Utskottet finner Kungl. Majrts förslag härutinnan
väl grundat så till vida, som en undantagslös användning av proportionella
val i många fall skulle föranleda onödig tidsutdrägt och omgång.

Särskilt gäller detta de fall, då överenskommelse i förväg träffats mellan
olika meningsgrupper. Däremot föreslår utskottet den ändring i Kungl.

Maj:ts förslag, att vals förrättande efter proportionell metod skall äga
rum endast om så stort antal av de väljande det önskar, som motsvarar
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer, valet avser, ökat med 1. Utskottet anser, att nämnda bestämmelse
bättre än Kungl. Maj:ts förslag ger garanti emot en onödig
användning av metoden.

Beträffande de grunder, efter vilka de proportionella valen i nu stadgan,
föreliggande fall skola anordnas, har Kungl. Maj:t i sitt förslag upptagit
de i stadgan för val till Riksdagens utskott givna bestämmelser,
vilka Kungl. Maj:t föreslagit till införande i eu särskild stadga. På
grund av vad ovan anförts föreslår utskottet sådan förändring i nämnda
stadga, att densamma ej berör val å allmän rådstuga. Dessutom föreslår
utskottet, att bestämmelsen om, att valsedlarna för att bliva gällande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Landstingens

förvaltnings utskott.

skola vara hoprullade, måtte utgå samt att en mindre redaktionell ändring
måtte vidtagas. I övrigt finner utskottet ingen anledning till anmärkning
mot Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Landstingens förvaltningsutskott hava hittills ej varit omnämnda i
landstingsförordningen, utan äro en institution, som uppstått och utvecklats
vid sidan av lagen. Kungl. Maj:t har emellertid i sitt förslag intagit
bestämmelser, som röra nämnda utskott. Sålunda föreslås, att utskottet
skall bestå av landstingets ordförande såsom självskriven ledamot och
i övrigt väljas bland tingets ledamöter samt att landstingets ordförande
tillika skall vara ordförande i utskottet.

Herr Hult har i sin motion riktat sig mot nämnda bestämmelser.
Emot det föreslagna stadgandet, att utskottet skall utses bland landstingets
ledamöter, framhåller motionären, att inom förvaltningsutskottet
särskild sakkunskap för förvaltningen av landstingens ekonomiska angelägenheter
är av nöden, och att sådan understundom måste sökas utom
landstingsmännes krets. De skäl, motionären sålunda anfört, finner utskottet
väl grundade, och föreslår utskottet med anledning härav en
ändring i propositionen i motionens syfte. Beträffande ordförandens i
tinget självskrivenhet i förvaltningsutskottet finner utskottet vad motionären
häremot anfört förtjäna avseende. Då utskottet anser, att bestämmelsen
om nämnda självskrivenhet utan olägenhet kan upphävas,
i synnerhet som tingets ordförande i de fall, då landstinget så finner
lämpligt, torde komma att inväljas i utskottet, tillstyrker utskottet herr
Hults motion jämväl i denna del.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.
Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — — beredning utsedda
personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt på sätt därom är särskilt stadat, därest sadant äskas av

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

minst sa många väljande, som motsvara det tal, vilket er hålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Inom stadsfullmäktige skall sadant val, där tva eller flera personer
skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhalles,
om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser,
ökat med 1.

[Motsvarande ändring har vidtagits i § 35 av förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm.]

Förordningen om landsting.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst
utse ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen
av landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava
de åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott ske, där två
eller flera personer skola utses, proportionellt, på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sadant äskas av minst sä mänga väljande, som motsvara
det tal, vilket er hålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.

Utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till
särskilt utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt^ på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av
minst sä många väljande, som motsvara det ial, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

§ 39.

För varje fråga — — — — delade, bestämma beslutet.

Val ^ skall, där sä äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan dem,
som erhållit lika röstetal, skilje lotten.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

YL Ändring av den proportionella metoden i fråga om vai av suppleanter
til! landstingsman och efterträdare till stadsfullmäktige m. m.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 32.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 28..

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 14.

Förordningen om landsting §§ 3 och 8.

Herr K. J. Ekmans motion.]

Den av Kungl. Maj:t föreslagna partiella reformen av den proportionella
valmetoden, avseende suppleant- och. ersättare, är, såsom
departementschefen påpekar, närmast föranledd av 1911 års Riksdags
skrivelse, nr 138, däri Riksdagen framhåller, att den nu gällande proportionella
valmetoden i tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga
brister, särskilt i fråga om val av suppleanter till stadsfullmäktige-
och landstingsmän.

Kungl. Majrts förslag innebär, att vid utseendet av ersättare och
suppleanter, rangordningsregeln, med bibehållande av metoden i öfrigt,
skulle komma till tillämpning i stället för reduktionsregeln, vilket i
lagtexten uttryckts sålunda, att valsedels röstvärde skall tillgodoräknas
den av de å sedeln upptagna förut ej valda, vilkens namn står främst
å sedeln.

På denna punkt bär utskottet ock till behandling förehaft herr
K. J. Ekmans motion. Denna inskränker sig ej till att föreslå ändring
i det proportionella valsättet i vad detsamma avser suppleanters
och ersättares utseende, utan går förslaget ut på en fullständig omläggning
av hela den hos oss tillämpade proportionella valmetoden.
Då sistnämnda vittomfattande spörsmål, såsom av departementschefens
yttrande framgår, för närvarande inom justitiedepartementet är föremål
för utredning, har utskottet givetvis ansett sig sakna anledning att nu
till närmare granskning upptaga herr Ekmans förslag.

Det skulle visserligen kunna ifrågasättas, att även den av Kungl.
Maj:t föreslagna reformen borde anstå i avvaktan på den allmänna revisionen
av det proportionella valsättet.

Med hänsyn till den ringa avvikelse från'' gällande bestämmelser,
som den föreslagna förändringen innebär, och i betraktande av önskvärdheten
av att de på denna punkt förefintliga, onekligen svåra bristerna
i valmetoden bliva avhjälpta före tidpunkten för 1914 års landstingsmannaval,
till vilken tid den allmänna revisionen säkerligen ej kan vara

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr So.

genomförd, har utskottet emellertid i likhet med departementschefen ej
tvekat att förorda den ifrågavarande partiella reformen. Utskottet har
ansett sig så mycket hellre kunna gorå detta, som sistnämnda reform
i ingen mån lärer vara ägnad att fördröja genomförandet av nyssberörda,
^ allmänna revision av den proportionella metoden.

Avén i ett annat avseende föreslår Kung!. Maj:t förändring i hithörande
stadgänden. Med nuvarande bestämmelser kan det inträffa,
att en landstingsmannasuppleant från en viss meningsgrupp kan komma
att inträda i stället för eu landstingsman, tillhörig en annan grupp.
Givetvis är-, såsom ock innevarande års Riksdag i annat sammanhang
uttalat, en. dylik möjlighet stridande mot det proportionella valsättets
princip.. Kungl. Magt föreslår nu sådana ändringar i 8 § landstingsförordningen,
att en dylik eventualitet ej vidare må kunna inträffa.
Då emellertid härav måste följa att, därest viss grupp tilldelats endast
eu plats, den för gruppen valde landstingsmannen skulle erhålla allenast
eu suppleant, föreslås i den kungl. propositionen, att, där vid suppleantvalet
sammanräkningen avser grupp, vilken fått sig tilldelad blott
en plats, de två, som ernått högsta rösttalen, skola vara suppleanter.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet i princip
intet att erinra. Emellertid torde det med den i övrigt antagna metoden
för sammanräkningen ej låta sig göra, att i det fall, att två suppleanter
skola för en landstingsman utses, låta detta ske genom en gemensam
sammanräkning, utan torde två sammanräkningar bliva nödiga,
därvid den vid första sammanräkningen utsedde suppleantens namn vid
den senare sammanräkningen anses såsom obefintligt. Från denna Utgångspunkt
föreslår utskottet en jämkning i 8 §:ns första moment. Med
anledning härav har ock i andra momentet ändring funnits påkallad.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.
Maj:ts proposition:

Förordningen om landsting.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsman blivit avslutat, skola suppleanter
utses sålunda, att för landstingsman, vald för grupp, som endast tilldelats
en plats, företagas tvä nya sammanräkningar mom denna grupp, samt att

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valdistrikt.

för varje annan landstingsman företages en ny sammanräkning inom den
grupp, för vilken han blivit vald. Har — — — —.

— — — landstingsmannen blivit valda.

Vid —- — — landstingsmannavalet. Valsedel beräknas äga sitt
ursprungliga röstvärde, och detta skall vid varje ny sammanräkning
tillgodoräknas den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å
sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna från den grupp, för vilken
ban valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande
landsting sman, vald för grupp, som tilldelas endast en landsting smannaplats,
att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit tidigare
vald, samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som utsetts
genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats
framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant,
som blivit tidigare vald.

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige m. m.

Under denna avdelning i propositionen behandlas under särskilda
rubriker ordningen vid landstingsmannaval, vid stadsfullmäktigval och
vid kommunalfullmäktigval.

A. Ordningen vid landstingsmannaval.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 14 och 64.

Förordningen om landsting §§ 4 och 5.

Herr Magnusons motion.

Herr von Mentzers m. fl. motion nr 159.

Herr Berglunds m. fl. motion.

Herr Rafs motion.]

För att underlätta deltagandet i landstingsmannaval föreslås i den
kungl. propositionen, att kommxtn å landet, vilken till följd av samfärdsförhållanden
eller andra orsaker finnes icke lämpligen höra utgöra
ett enda valdistrikt, må kunna delas i två eller flera. År kommun

* Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 69

delad i två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, utgör
sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för landstingsmannaval. Förslag
om dylik delning kan väckas av envar i kommunen boende och till
deltagande i landstingsmannaval berättigad person. Beslutanderätten
tillkommer emellertid Konungens befallningshavande.

I kommun, som är sålunda delad i valdistrikt, förrättas landstingsmannavalet
å den för landstingsmannaval i allmänhet stadgade dag å
särskilda i de olika distrikten var för sig hållna distriktsstämmor, och
förrättas valet under ledning av den ordförande, som ordinarie kommunalstämman
i december månad året innan val skall äga rum för
varje valdistrikt bland de inom distriktet röstberättigade därtill utsett.

Den sålunda föreslagna distriktsindelningen medför, att i de kommuner,
där densamma kommer till stånd, röstlängden ävensom debiterings-
och uppbördslängden måste uppläggas i särskilda delar för de
olika valdistrikten. Bestämmelser härom äro införda i § 14 resp. § 64
av kommunalförordningen för landet.

Vad beträffar frågan om distriktsindelning för stad framhåller föredragande
departementschefen, att redan med gällande bestämmelser
särskild röstupptagning för de röstägande inom olika delar av staden
torde kunna anordnas, vadan någon lagändring för distriktsindelnings
möjliggörande ej är erforderlig.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det för åstadkommande
av ett livligt deltagande i landstingsmannaval en torde vara
av synnerligen stor betydelse, att möjlighet skapas för uppdelning av
därför ägnade landskommuner i valdistrikt. Vad den närmare anordningen
av denna distriktsindelning beträffar har utskottet ej heller
någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

De förändringar, som utskottet företagit i §§ 14 och 64 av kommunalförordningen
för landet, äro av uteslutande redaktionell art.

I valkrets på landet skall jämlikt nuvarande § 5 mom. 1 av landstingsförordningen
valet av landstingsmän förrättas vid första ordinarie
kommunalstämman under året, vilken enligt § 17 av förordningen om
kommunalstyrelse på landet skall hållas under senare hälften av mars
månad.

I fjolårets proposition i ämnet föreslogs, att det obligatoriska sambandet
mellan landstingsmannavalet och den ordinarie marsstämman
skulle brytas, samt att valet skulle förläggas till arbetsfri, för hela
landet gemensam valdag, vartill fjärde söndagen i mars eller, om påskdagen
då infölle, annandag påsk var i propositionen föreslagen. Kon -

Valdag och
valtider.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

stitutionsutskottet, som delade uppfattningen om önskvärdheten av att
valet utsattes till arbetsfri dag, gemensam för hela landsbygden, föreslog
för sin del såsom valdag Marie bebådelsedag.

Med godtagande av denna mening föreslås i årets proposition
Marie bebådelsedag såsom obligatorisk valdag ej blott för landsbygdens
del, utan jämväl för städernas, där valet enligt nu gällande bestämmelser
förrättas i senare hälften av maj månad.

På denna punkt hava emellertid i tre motioner hemställts om större
eller mindre ändringar i propositionen. Iierr von Mentzer m. fl. yrkar
i motionen nr 159 i Första kammaren, att val av landstingsmän må,
där så finnes lämpligt, kunna utsättas att äga rum å annan dag under
senare hälften av mars månad än den av Kungl. Maj:t föreslagna,
medan herr Räf hemställer, att Kungl. Maj:ts förslag om att Marie
bebådelsedag skall bliva valdag för landstingsmannavalens förrättande
icke måtte bifallas, eller att, om Riksdagen bifaller samma förslag, den
också må i skrivelse till Kungl. Maj;t anhålla om behövliga åtgärder
för att Marie bebådelsedag måtte avföras från kyrkans helgdagar till
arbetsfri vardag. Herr J. E. Berglund in. fl. hemställer om sådant tillägg
till bestämmelserna om gemensam valdag, att i kommun inom Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Stora
Kopparbergs och Värmlands län landstingsmannava-1 må, därest kommunens
ordinarie decemberstämma så beslutar, förrättas högst en månad
efter den eljest för detta val stadgade tid.

Utskottet delar nästlidet års konsitutionsutskotts och Kungl. Maj:ts
mening derutinnan. att det ur ett flertal synpunkter är högeligen finsk*
värt, att landstingsmannavalen, särskilt vad landsbygden vidkommer,
förrättas på en gemensam arbetsfri dag. Utskottet finner ock lika med
fjolårets konstitutionsutskott den av Kungl. Maj:t i detta avseende nu
föreslagna dagen eller Marie bebådelsedag såväl med hänsyn till tidpunkten
för valets förrättande som ur andra synpunkter väl vald.

Då det vid införande av gemensam valdag givetvis är av vikt, att
densamma ock blir för sådant ändamål obligatorisk, finner utskottet ej
skäl att tillstyrka det motionsvis framförda yrkandet om rätt för kommunalstämma
att besluta avvikelse från den sålunda stadgade regel.
Vad särskilt beträffar det i herr Berglunds m. fl. motion gjorda förslaget,
enligt vilket i stora delar av landet landstingsmannavalet skulle
kunna i kommuner, som sådant besluta, förrättas så sent som en månad
efter den ordinarie valdagen, skulle detsamma lämna eu alltför kort tid
för möjliga besvär över valet och ett av besvären eventuellt föranlett
nytt val. Ett sådant medgivande skulle också äventyra hela det med

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

den kungl. propositionen avsedda ändamål, i det att på så sätt valets
enhet i en mängd valkretsar skulle kunna alldeles sönderbrytas genom
att eu eller flere kommuner inom valkretsen komme att välja ända till
en månad senare än de övriga. Detta skulle ur synpunkten av valets
enhet medföra en avgjord försämring även i förhållande till nuvarande
ordning. Utskottet vill icke förneka, att de i motionen anförda förhållanden
i fråga om den del av befolkningen, som lämnar sina hem
för arbeten i skogarna, kunna föranleda vissa olägenheter för dessa
valmän vid deltagande i valet, men sagda olägenheter böra dock icke
avhjälpas på ett sätt, som i så hög grad kan inverka menligt på valen
i deras helhet. Om valdagen blir såsom Kungl. Maj:t föreslår en
gång för alla fastslagen, bör detta för övrigt även för ifrågavarande
valmän underlätta att inrätta sig så, att de antingen själva eller genom
ombud kunna deltaga i valet. Utskottet kan på dessa grunder icke
förorda herr Berglunds motion.

Icke heller kan utskottet fästa avseende vid det av herr Räf framställda
yrkandet.

Vad föredragande departementschefen anfört för förflyttning av
även städernas val till samma tidpunkt som landsbygdens finner utskottet
väl grundat, och mot förläggandet av jämväl dessa val till
Marie bebådelsedag synes intet vara att erinra.

Beträffande valtid föreslår Kungl. Maj:t lika för land och stad, att
valet ej må äga rum under gudstjänsttid, samt att det skall fortgå minst
två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två timmar efter
klockan fem eftermiddagen.

Det har inom utskottet blivit upplyst, att vad landsbygden angår
inom vissa trakter av vårt land högmässogudstjänsten på Marie bebådelsedag
drar ut så långt på förmiddagen, att det skulle möta eu del
svårigheter att förlika förbudet mot valets förrättande å gudstjänsttid
med bestämmelsen om dess hållande under, minst två timmar före
klockan tre eftermiddagen. Vid sådant förhållande har utskottet funnit
sig böra förkorta sagda tidstermin till minst en och en halv timme.

Beträffande röstavlämningen har Kungl. Maj:t i årets proposition
godtagit konstitutionsutskottets förslag från i fjol, enligt vilket valet,
därest kommunalstämma sådant förut beslutat, skall kunna ske efter
upprop. Häremot har utskottet intet att erinra.

För valhemlighetens tryggande föreslås i årets liksom i fjolårets
proposition, att det vid valen till Riksdagens Andra kammare gällande

Röstavläm ningen.

Valhemlig hetens betryggande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Röstsammanräkning
en.

Moment sindelning.

systemet med valskärmar och valkuvert skall komma till användning
jämväl vid landstingsmannaval. Vad valkuverten beträffar har Kung!.
Maj:t upptagit konstitutionsutskottets förslag från fjolåret, att desamma,
för möjliggörande av röstvärdets direkta antecknande på röstsedeln,
skola vara mitt på framsidan försedda med »fönster».

Till ytterligare betryggande av valhemligheten äro i det kungl.
förslaget bestämmelser intagna, vilka föreskriva, att de valsedlar, som
begagnas, skola vara av lika format och utseende. Avsikten härmed är
dock ej, att den minstå avvikelse skulle medföra röstsedelns kassering.
För att än tydligare framhålla detta har utskottet vad papperets beskaffenhet
angår gjort ett förtydligande tillägg till omhandlade bestämmelser
i 4 §.

I övrigt har utskottet i denna del ej haft annan anmärkning mot
det kungl. förslaget än att det ansett en föreskrift behövlig, att jämväl
blanketter till valsedlar skola i vallokalen tillhandahållas valmännen.

Röstsammanräkningen skall enligt Kungl. Maj:ts förslag vad landsbygden
vidkommer fortfarande åligga domhavanden i orten, vilken dock
härvid skall biträdas av två av Konungens befallningshavande därtill
förordnade personer. I stad ombesörjer magistraten rösternas sammanräkning.

Utskottet har på denna punkt ej annan anmärkning, än att den av
domhavanden företagna röstsammanräkningen, på sätt i herr Magnussons
motion yrkas, synes böra kungöras i »en eller flera» ortstidningar.

I propositionen föreslås ock, att underrättelse om valets utgångskall
uppläsas i valkretsens kyrkor samt, där så lämpligen kan ske, införas
i ortstidning.

Då emellertid dagspressen ej lärer underlåta att på textavdelningen
låta utgången av valet komma till allmänhetens kännedom samt i allt
fall ingens rätt kan bliva därpå lidande, om någon gång kungörandet
icke blir så omfattande som Kungl. Maj:t avsett, har utskottet funnit
berörda stadgande saklöst kunna utgå. Utskottet erinrar ock därom,
att enligt § 12 i landstingsförordningen, vilken § kvarstår oförändrad,
underrättelse om samtliga landstingsmannavalens utgång i varje fall
skall intagas i länskungörelserna.

Slutligen har utskottet, i betraktande av den avsevärda omfattning,
som 5 § av landstingsförordningen enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
komma att äga, funnit sig föranlåtet att i överskådlighetens intresse

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 73

vidtaga en mer genomförd underindelning av §:n, än Kung], Maj:t föreslagit.
Härvid har utskottet under särskilda med siffror betecknade
moment sammanfört de ensamt för landet liksom ock de ensamt för
stad gällande stadgande^ varefter inom varje dylikt moment en litteraindelning
vidtagits. Delvis på grund av denna förändrade indelning
hava ock vissa redaktionella jämkningar i 5 § föreslagits.

Utskottet föreslår sålunda under denna punkt följande ändringar i Kung!
Maj:ts proposition.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet:

§ 14.

.. Sedan taxeringslängden för —---dem belöpande rösttal.

Ai o 1 kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller
landsting smäll, skall längden uppläggas — — — — — _ företedda.

§ 64-

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom mun

aiutskylder. Till bestyrkande av — — — restantier och avkortningar.

Aro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller
landsting smän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt,
och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de särskilda
delarnas slutsummor.

Förordningen om landsting.

§ 4.

I femte stycket insattes ordet- »väsentlig»*) så att stycket får följande lydelse Ogill

är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
1 övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall, finnas i
de enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

•) [Samma ändring liar vidtagits i § 29 av förordningen om kommunalstyrelse på
landet, 1 g 24 av förordningen om kommunalstyrelse i stad, samt i 8 10 av förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm.]

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 5.

berättigad.

2 a) Val av landstingsman förrättas ä landet kommunvis.

Fullmakten skall vara antingen skriven och underskriven av utställaren
samt med dennes sigill försedd, eller och av honom underskriven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.

c) Landstingsmannar al Jörr ättas i kommun

fortgå minst en och en halv timme före klockan tre eftermiddagen samt
minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållasv).

e) Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens
kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i en eller flera ortstidningar*
**)®) kungjord förrättning sammanräkna de avgivna rösterna.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

3 a) I stad förrättas valet inför-----------------------“ f

Om rösträttens utövning och överlåtande på annan ävensom angående
valets förrättande gäller i tillämpliga delar cad i mom. 2 b), c), och d),
är stadgat.

Sammanräkningen — —---— ~7 ~T

_ ___ _______kungöras i en eller flera ortstidningar

Valets utgång —

— avslutad.

*) [Denna mening har jämväl insatts i § 29 av förordningen om kommunalstyrelse på
landet, i § 24 av förordningen om kommunalstyrelse i stad och i § 10 av förordningen om kom munalstyrelse

i Stockholm]. . _ ,* ,, „ n„fc,

**) Orden »en eller flera tidningar inom orten» (.»inom lanet») resp. »en eliei flera orts tidningar»

ha jämväl insatts i §§ 13, 20 och 62 av samma förordning samt i § 33 av förordningen
om kommunalstyrelse på landet, och i § 15 av förordningen om kommunalstyielse i stad.

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

4. Vid avfattande

fastställes.

B) Orclninc/en vid stadsfullmäktigval.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 24.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 10.]

Beträffande distriktsindelning av stad vid stadsfullmäktigval framhåller
föredragande departementschefen, att särskild röstupptagning redan
med gällande bestämmelser ansetts kunna anordnas, samt att förty några
nya stadganden i detta avseende ej torde erfordras.

För valets anordnande samt valhemlighetens betryggande vid stadsfullmäktigval
föreslår Kungl. Maj:t motsvarande bestämmelser till de,
som skulle komma till användning vid landstingsmannaval, dock att
valet ej skall förrättas å viss gemensam dag, utan att såsom hittills
magistraten skall äga att anordna valet på dag, den lämpligast finner.
Vidkommande tiden på dagen för valets förrättande föreslås den avvikelse
från föreskrifterna härom vid landstingsmannaval, att valet skall försiggå
minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Utskottet har i denna del ej funnit skäl till annan ändring i det
kungl. förslaget än att givetvis de av utskottet vid »landstingsmannavalen»
föreslagna avvikelserna däri även här i tillämpliga stycken vidtagits.

C) Ordningen vid kommunalfullmäktigval.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 29, 30, 31, 32, 33, 35, 65
och 74.

Herr Magnussons motion.]

Kungl. Maj:t föreslår, att, i överensstämmelse med vad i stad
redan gäller vid stadsfullmäktigval, för val av kommunalfullmäktige
kommun med mer än 10,000 invånare skall delas i valkretsar. Kretsindelningen
skall så verkställas, att varje krets kommer att utse minst
sex högst tjugu kommunalfullmäktige efter närmare angiven beräkningsgrund.
Då emellertid vid varje kommunalfullmäktigval endast halva
antalet fullmäktige skall utses, skulle detta innebära, att minimiantalet
på en gång valda fullmäktige skulle bliva så lågt som tre. Som det
emellertid med hänsyn därtill, att den proportionella valmetoden vid
dessa val skall komma till tillämpning, måste vara av vikt, att antalet

Valkrets indelning.

Valdistriktsindelning.

Valen.

76 Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 25.

personer, som skola genom ett val utses, ej sättes lägre än som är
oundgängligen nödvändigt, har utskottet ansett det lämpligt att höja
nyssberörda minimisiffra till tio, varigenom ock likformighet med motsvarande
förhållanden i stad skulle inträda.

I övrigt har utskottet ej funnit anledning till anmärkning mot förevarande
del av det kungl. förslaget.

För att ytterligare underlätta deltagandet i kommunalfullmäktigvalen
föreslår Kungl. Maj:t, att kommun, som ej är delad i valkretsar,
eller där så är fallet, sådan valkrets skall kunna delas i valdistrikt.
Förslag härom må väckas av enskild röstägande, men beslutanderätten
tillkommer Konungens befallningshavande.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall röstberättigad äga att utöva
sin valrätt allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är
mantalsskriven. För den händelse, att person, som ej är inom kommunen
mantalsskriven, inom olika valdistrikt äger fast egendom eller är
för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd, äro i
den kungl. propositionen särskilda regler givna för avgörande av frågan,
inom vilket distrikt han bör utöva sin rösträtt. Då emellertid de sålunda
givna reglerna synts utskottet dels ofullständiga och dels icke fullt
klart affattade, har utskottet företagit en omredigering av desamma.

Med anledning av denna ändring har utskottet ock föreslagit ett
därav betingat tillägg till 65 § av kommunalförordningen för iandet.

I detta sammanhang må påpekas, att — vid det förhållandet att
en del eljest kommunalstämma tillkommande angelägenheter enligt förslaget
i stället skola å distriktsstämma handläggas — en mindre ändring
i ingressen till 35 § (nuvarande 33 §) av kommunalförordningen för
landet synts påkallad.

Beträffande tidpunkten för kommunalfullmäktigvalen föreslår Kungl.
Maj:t, att desamma skola äga rum under tiden från och med den 1
november till och med den 15 december å dag, som av kommunalstämma,
det år valet skall hållas, bestämmes.

I herr Magnussons motion yrkas, att valet må kunna ske under
tiden från och med den 1 november till och med den 31 december
å dag, som kommunalstämman i december året näst före det, under
vilket valet skall förrättas, äger att bestämma.

Ehuru onekligen vissa skäl tala för möjligheten av valstämmans
hållande så sent som i motionen föreslås, varigenom densamma exempelvis
skulle kunna äga rum under någon av dagarna under julhelgen,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

vilket givetvis mången gång skulle underlätta ett livligt deltagande i
valet, har utskottet dock ej ansett sig kunna tillstyrka den ifrågasatta
tidsutsträckningen, därvid för utskottet det skälet varit avgörande, att
kommunalfullmäktiges funktionstid begynner den 1 januari, före vilken
tidpunkt valresultatet givetvis måste vara uträknat. Ej häller i övrigt
har utskottet funnit skäl tillstyrka de i motionen på denna punkt framburna
ändringsförslagen.

Vad angår valtid, ordningen vid valets förrättande samt åtgärder
till valhemlighetens tryggande skola enligt den kungl. propositionen
därom gälla samma bestämmelser som för landstingsmannavalens del äro
föreslagna. Röstsammanräkningen vid kommunalfullmäktigvalen, vilken
förrättas enligt de i §§ 30—32 givna regler, skall enligt Kungl. Maj:ts
förslag uppdragas åt länsstyrelserna, vilket i sin tur medför, att klagan
över valet måste ske direkt hos Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Gentemot vad Kungl. Maj:t i dessa avseenden föreslagit har utskottet
i princip intet att invända. Givetvis böra dock de av utskottet
för landstingsmannavalens del föreslagna detaljändringar i den kungl.
propositionen här i tillämpliga delar vidtagas.

Utskottet föreslår sålunda under denna punkt följande ändringar i Kungl. Maj:ts
proposition.

Förordningen om kommimalstyrelse på landet.

§ 29.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse
minst tio högst tjugu kommunalfullmäktige — — — -— — — — _

Mom. 3. — — — — — — — — — — _ __________ ____ _

Medlem — — — — — — — — — — — ____ _____

Rån ej med tillämpning av vad sålunda är stadgat avgöras, var häri äger
valrätten utöva, ankomma på honom själf att därom bestämma, därest han
anmäler sin önskan senast vid den i § 65 omförmäla justering av röstlängden.
'' Hav ej sådan anmälan skett, uppföres han i röstlängden för
det valdistrikt kommunalnämnden bestämmer.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

I § 29 har följande stycke uteslutits:

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,
samt, där sä lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

[Motsvarande stycke har uteslutits jämväl i § 32 av samma förordning samt i § •>
av förordningen om landsting.]

Beträffande den i § 35 föreslagna ändring se sid. 57.

Dessutom föreslår utskottet följande ändring av § 65 i samma förordning.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden —---funnit fog.

Överföres i röstlängd medlem av kommun på anmälan som i § 2.9
mom. 3 sägs, till annat valdistrikt än det, inom vilket han vid röstlängdens
upprättande förts, skall'' motsvarande ändring ske i debiterings- och uppbördslängden.
Nämnda stämma — — — december månad, sammanträda.

D. Besvär över landstingsmannar al.

[Förordningen om landsting § 13.]

Under denna avdelning av propositionen behandlas ock frågan om
besvär över landstingsmannaval. För närvarande gäller enligt § 13
landstingsförordningen, att djdika besvär skola anföras hos Konungens
befallningshavande senast före klockan 12 å fjortonde dagen efter den,
då valet avslutats. Klagan över Konungens befallningshavandes utslag
må ej äga rum.

Kungl. Maj:t föreslår nu med anledning av nästlidet års Riksdags
skrivelse, nr i 17, att Konungens befallningshavandes befattning med
mål av förevarande slag skall upphöra, samt att desamma i stället skola
direkt upptagas av Kungl. Maj:t i regeringsrätten. I sammanhang
härmed föreslås ock besvärstidens utsträckning till en månad efter den
dag, då valet avslutats.

Utskottet finner de skäl, som departementschefen anfört till stöd
för nyssberörda anordning avgörande. Itndast på eu punkt har utskottet
med anledning av herr Magnussons motion avvikit från Kungl.
Maj:ts förslag, nämligen härutinnan att utskottet ansett, att den kungörelse,
varigenom Konungens befallningshavande utsätter tid för avgivande
av förklaring över besvären, bör kunna komma till införande
ej allenast i en utan, därest så prövas lämpligt, i flera av tidningarna
inom orten.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

VIII. Besvär över Konungens befallningshavamSes utslag i kommunala mål.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 77.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 78.]

Med anledning av 1911 års Riksdags skrivelse, nr 29, har Kung!
Maj:t föreslagit den ändring av § 77 av förordningen om kommunalstyrelse
på landet samt § 78 av kommunalförordningen för stad, att
den i dessa §§ stadgade besvärstiden av sextio dagar måtte inskränkas
till allenast trettio dagar, dock att för menighet, som klagar, den sålunda
bestämda tiden skulle utsträckas med femton dagar.

Utskottet har ej funnit något att erinra mot förslaget i denna de!,
och får förty tillstyrka, att Riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj ris förslag
till ändring av förordningen om kommunalstyrelse på landet § 77
och motsvarande förordning för stad § 78.

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommunai styrelse

på landet.

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar och beslut.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 43.

Herr Magnussons motion.]

Kungl. Majri föreslår, att den rätt, som kyrkoherde enligt § 43 av
förordningen om kommunalstyrelse på landet äger att deltaga i kommunalnämndens
överläggningar och beslut, måtte inskränkas därhän,
att sagda rätt skulle tillkomma kyrkoherde allenast i sådana ärenden,
som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet.

I herr Magnussons motion yrkas, att kyrkoherden i de i propositionen
angivna ärenden visserligen skulle äga deltaga i kommunalnämndens
överläggningar, men icke i dess beslut.

Utskottet anser den av Kungl. Majri föreslagna förändringen väl
motiverad. Under erinran, att beslut av denna innebörd fattades av
Andra kammaren vid 1911 års riksdag, finner utskottet däremot icke
skäl att tillstyrka den ytterligare inskränkning i kyrkoherdens befogenhet,
som i motionen ifrågasattes. Utskottets hemställan går alltså
därpå ut, att Riksdagen oförändrat måtte bifalla Kungl. Majris förslagtill
ändring av förordningen om kommunalstyrelse på landet § 43.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

B. Gottgörelse åt ordförande i kommunalnämnd..

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 51 och § 74 c).

Herr Magnussons motion.]

Enligt § 51 av förordningen om kommunalstyrelse på landet äger
ordföranden i kommunalnämnden ej att uppbära annan ersättning än
den gottgörelse för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,
som av kommunalstämman anslås.

Under hänvisning till 1912 års Riksdags skrivelse, nr 141, bar
Kungl. Maj:t föreslagit den ändring av nämnda §, att kommunalstämma
må kunna besluta, att till ordförande skall utgå jämväl arvode.

I herr Magnussons motion yrkas därutöver sådant tillägg till §:n,
att kommunalstämman må kunna genom särskilt beslut för varje fall
tillerkänna innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag i allmänhet
ersättning för med uppdragets fullgörande förenade direkta kostnader
och minskad arbetsförtjänst. Tillika hemställes i motionen om ett liknande
tillägg i förordningen om kommunalstyrelse i stad § 6, ävensom
i kommunalförordningen för Stockholm § 4.

Vad först angår Kungl. Maj:ts förslag har utskottet från principiell
synpunkt ingen invändning däremot. Den föreslagna uppdelningen av
ersättningen åt kommunalnämndsordföranden i »gottgörelse» för honom
genom uppdraget åsamkade kostnader och i särskilt »arvode» synes
ock välbetänkt. Vad »gottgörelsen» vidkommer har det dock förefallit
riktigast, att densamma begränsas till att, såsom nu är fallet, omfatta
allenast vissa bestämda slag av utgifter, därvid den i nuvarande 52 §
förefintliga och jämväl i propositionen bibehållna uppräkningen synts
med tillräcklig noggrannhet angiva de utgifter, som kunna komma i
fråga.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det
jämväl vara i sin ordning att till ledning för arvodets avpassande vissa
omständigheter direkt i författningen angivas, till vilka hänsyn bör
tagas. Den ändring, som i utskottets förslag i denna del företagits, är
av uteslutande redaktionell natur.

Utskottet delar föredragande departementschefens mening även härutinnan,
att beslut, som röra beviljande eller förhöjning av gottgörelse
eller arvode åt kommunalnämndens ordförande skola för att erhålla
gällande kraft underställas Konungens befallningshavandes prövning.
För att emellertid tydligt framhålla, att ett dylikt underställande givetvis
ej erfordras i fråga om beslut, som gå ut på ett avslående av gjord

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

framställning eller en nedsättning i redan beviljad ersättning, har en

jämkning vidtagits i 74 §:ns stadgande på denna punkt.

Vad därefter vidkommer det i herr Magnussons motion gjorda yrkandet
om en utsträckt befogenhet för de kommunala korporationerna
att medgiva ersättningar åt sina förtroendemän, har utskottet ej kunnat
tillstyrka detsamma, redan av det skäl att åtgärder i den i motionen
föreslagna riktningen i varje fall ej kunna ifrågasättas utan en föregående
omsorgsfull utredning. Angående den i motionen framförda
viktiga principfrågan får utskottet för övrigt tillfälle att uttala sig vid
behandlingen av en tidigare väckt motion, nr 71 i Första kammaren
och nr. 166 i Andra kammaren, vari hemställes om skrivelse till Kungl.
Maj:t i samma syfte som uttryckes i herr Magnussons nu förevarande
motion.

Utskottet föreslår alltså på clenna punkt följande ändringar i Kungl. Maj:ts
proposition.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden — — — — — — — —

De biträden, — — — — — — — — — — — — _ ___

antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman
anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader
för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,
än även, därest kommunalstämman i betraktande av kommunens folkmängd
och utsträckning, göromälens mängd och beskaffenhet samt kommunens
ekonomiska bärkraft anser, att jämväl ersättning för det med uppdraget
förenade besvär må till honom utgå, arvode till belopp, som stämman med
hänsyn till nämnda omständigheter finner skäligt.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt
för att giva gällande kraft åt beslut, vilka ---------

c) röra i § 51 omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt
kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

b) Rätt för kommun att antaga brandordning.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 74 a)].

För närvarande torde det vara tvivelaktigt, huruvida landskommun
äger möjlighet att antaga brandordning. Till avhjälpande av
denna brist har Kungl. Maj:t föreslagit ett tillägg till 74 § av kommunalförordningen
för landet, varigenom landskommuns rätt i detta
avseende skulle bliva tydligt uttalad, på samma gång beslut av denna
art underställas Konungens befallningshavandes godkännande.

Det har ifrågasatts, att den av Kungl. Maj:t föreslagna lagändringen
borde anstå, till dess en allmän för landsbygden gällande brandstadga
kommit till stånd. Då emellertid ett bifall till Kungl. Maj:ts
förslag ingalunda lärer kunna verka hindersamt för en snar lösning av
berörda större spörsmål, har utskottet funnit sig böra tillstyrka den
kungl. propositionen om ändring i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, § 74 a).

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen
om kommusialstyrelse i stad.

Ändrade bestämmelser angående kungörelseförfarandet i tidning.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 11, 15, 35 och 66.

Herr Magnussons motion.]

I denna avdelning föreslår Kungl. Maj:t en utsträckt tillämpning
av kungörelseförfarandet i tidning inom stad såväl vad beträffar kungörelse
av allmän rådstugas (§ 15) och stadsfullmäktiges (§ 35) sammanträden
som ock vad angår tillkännagivandet därom, att debiteringsoch
uppbördslängden under viss tid hålles tillgänglig för allmänhetens
granskning (§ 66).

Vad först vidkommer kungörandet av den allmänna rådstugans
sammanträden, så stadgar 15 § i sin nuvarande lydelse, att, därest tidning
utgives i staden, kallelsen till sammanträdet bör där införas. Det
kungl. förslaget går därpå ut, att berörda kallelse, om möjligt minst
åtta dagar före sammanträdet, bör införas i en eller flera tidningar,
som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
sin spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

till de flestas kännedom. Frågan om i vilka tidningar kungörandet skall
ske avgöres för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad,
där stadsfullmäktige finnas, av fullmäktige. Enligt det nu föreslagna
stadgandet i § 11 andra momentet skulle vid dylikt beslut å allmän
lådstuga en röst tillkomma envar röstberättigad. Förenar sig minst en
tredjedel av de närvarande om viss tidning, skall kallelsen i denna tidning
införas. &

För närvarande finnes ingen föreskrift därom, att tillkännagivande
om stadsfullmäktigsammanträde skall i tidning intagas. Kung!. Maj:t
föreslår härutinnan ändrade bestämmelser i form av ett tillägg till 35 §,
däri skulle stadgas, att, därest flera tidningar i staden utgivas, tillkännagivandet
om sammanträdet skall införas i den eller de tidningar
där, enligt 15 §, kallelse till allmän rådstuga skall äga rum.

I § 66 slutligen föreslås den ändring, att i stället för det däri nu
förefintliga stadgande om kungörelse i »stadens tidningar» skulle intagas
en bestämmelse motsvarande nyssberörda i § 35 föreslagna.

_ Då det givetvis är av vikt, att underrättelsen om samtliga ovan
angivna förhållanden erhåller den största möjliga spridning, har utskottet
i princip ingen invändning mot Kungl. Maj:ts förslag. För att
emellertid, på sätt. i herr Magnussons motion hémställes, möjliggöra,
att ifrågavarande tillkännagivanden, där så prövas lämpligt, kunna införas
jämväl i å annan ort utkommande tidning, som har stor spridning
inom staden, har utskottet företagit ett par omredigeringar i SS 15, 35
och 66, & ’

varigenom dessa skulle erhålla denna lydelse:

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ 15.

Kallelse -— — — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _

“ : — — — anslag. Kallelsen

bor ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en eller
liera ortstidningar, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen till
de flestas kännedom.— — — — — — — _ _ _ _ _ _ ____

radstuga, *pa sätt i § 11 itiotti. 2 civ stadgat, eller i stad — — tidning.
Kallelsen skall innehålla — — —'' — —___ ____ _

~ ~~ — — — — sådan rådstuga fattas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — — — — — — — — — —
— •— — — — — — — — — överläggning skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål uppskov, minst
dagen förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med uppgift å de
ärenden som därvid skola förekomma, införas i den eller de tidningar,
där enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och i den eller de tidningar, där,
enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas, kungöra
att längden — — — — -— — — — — — — — — — — —
taga kännedom.

XI. Förslag til! vissa ändrade bestämmelser i förordningen

om landsting.

A. Kungörelse om urtima landsting.

[Förordningen om landsting § 20.]

I 20 § av landstingsförordningen i dess nuvarande lydelse föreskrives
beträffande kungörelse av urtima landsting allenast, att densamma
senast tre veckor före den för mötet bestämda tid skall uppläsas
i länets kj^rkor.

Kung!. Maj:t föreslår den förändring, att dels den kortaste tid, före
vilken sagda kungörelse skall i kyrka uppläsas, sättes till fjorton dagar,
ock dels föreskrift meddelas därom, att kungörelsen jämväl skall införas
i tidning inom länet. I herr Magnussons motion yrkas, att kungörelsen
må intagas i en eller flera ortstidningar.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i förstnämnda hänseende har utskottet
ingen erinran att göra, dock att, vad §:ns redigering på denna punkt
vidkommer, utskottet ej funnit skäl frångå den nuvarande lydelsen, att
kungörelsen skall uppläsas »i länets kyrkor».

Det synes ock välbetänkt, att bestämmelse meddelas därom, att
kungörelsen skall införas i tidning inom länet. Medtillmötesgående av

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

den i lierr Magnussons motion gjorda hemställan föreslår utskottet, att
kungörelsen må kunna av Konungens befallningskavande avsändas till
intagande i »en eller flera» av länets tidningar.

Utskottet föreslår alltså på denna punkt följande ändring i Kungl. Maj:ts proposition: -

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande
och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i länets kyrkor, ävensom av Konungens
befallningshavande i god tid avsändas för intagande jämväl minst
fjorton dagar före mötet i en eller flera tidningar inom länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

B. Rätt för landstinget att utse ordförande.

[Förordningen om landsting §§ 25—27.]

I § 26 av landstingsförordningen föreslår Kungl. Maj:t bestämmelse
därom, att landstinget skall äga att för tiden intill nästa lagtima sammankomst
bland tingets ordinarie ledamöter utse ordförande och vice
ordförande.

För den händelse, att under tiden mellan landstingets lagtima möten
såväl ordföranden som vice ordföranden skulle avgå eller deras befattningar
eljest upphöra, skall jämlikt 27 § landstingets äldste ledamot
tjänstgöra såsom ordförande.

Mot genomförande av den här föreslagna förändringen, enligt vilken
landstinget i likhet med andra kommunala representationer skulle
få rätt att själv utse sin ordförande, och för vilken Andra kammaren
vid 1912 års Riksdag uttalat sig, torde från principiell synpunkt ingen
invändning kunna göras. De betänkligheter, som tidigare rests häremot,
hava ock förnämligast varit av praktisk art. Det synes utskottet, att
med de i propositionen ifrågasatta anordningar all anledning till betänksamhet
i sistberörda hänseende är undanröjd.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till anmärkning mot
propositionen i denna del, får utskottet tillstyrka, att Riksdagen måtte
bifalla Kungl. Maj:ts proposition till ändrad lydelse av landstingsförordningen
§§ 25—27.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

C. Motionstiden till landstinget.

[Förordningen om landsting §§ 32, 40 b) och 59 a).]

Såsom föredragande departementschefen påpekar, har innevarande
års Riksdag på konstitutionsutskottets hemställan för sin del beslutat
sådan ändrad lydelse av 32 § i landstingsförordningen, att den tid, inom
vilken nytt förslag bör vara till landstinget inlämnat, bestämmes till
20 dagar, dock att landstinget, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,
må kunna genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling
av jämväl senare före landstingets början väckt fråga.

Kungl. Maj:t föreslår nu det ytterligare tillägg till 32 §, att det
skall åligga landstingets sekreterare att minst en vecka före tingets
början till en var av dess ledamöter översända ett tryckt exemplar av
de inom stadgad tid inkomna framställningar, ävensom den lista över
sagda framställningar, som sekreteraren skall upprätta. Tillika föreskrives
i det kungl. förslaget, att nytt förslag, som skall å urtima landsting
behandlas, bör skriftligen uppsatt, minst en vecka före tingets
början avlämnas till sekreteraren, som har att därom underrätta ordföranden.

Beträffande bestämmelsen i sistberörda hänseende synes densamma
icke kunna bliva av någon större praktisk betydelse, enär paragrafens
sista stycke medgiver, att liv fråga alltid må kunna komma under
landstingets överläggning, ifall den härleder sig från och står i
samband med ett i laga ordning väckt förslag, medan vid urtima landsting
(enligt § 19) endast kunna förekomma sådana ärenden, för vilkas
handläggning landstinget blivit sammankallat, Då härtill lägges, att,
enligt vad erfarenheten giver vid handen, urtima landsting endast mycket
sällan torde förekomma, vill det förefalla, att ifrågavarande stadgande
utan olägenhet kan undvaras.

Däremot finner utskottet det kunna vara till fördel, att den andra
av Kungl. Maj:t föreslagna tilläggsbestämmelsen kommer till stånd. För
att emellertid ej behöva frångå den av Riksdagen förut beslutade avfattning
av paragrafen har utskottet omredigerat nämnda stadgande till
ett självständigt stycke, vilket fått träda i stället för det nyssberörda
av Kungl. Maj:t föreslagna men av utskottet uteslutna.

Jämväl ifråga om § 40 b) och § 59 a) av landstingsförordningen
har utskottet vidblivit Riksdagens förut beslutade avfattning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet föreslår alltså, att med bibehållande av den förut detta år beslutade
lydelse av § 32, § 40 b) och 59 a), landstingsförordningen, i § 32 efter första stycket
införes följande stadgande:

Sekreteraren aligger jämväl att låta pä landsting skassans bekostnad
trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst åtta dagar före
landstingets . början till varje medlem av tinget överlämna ett exemplar av
dessa handlingar.

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut
och tiden för besvär mot detsamma.

[Förordningen om landsting §§61 och 62.]

Herr Meurlings motion nr 33.

Under denna avdelning föreslår Kungl. Maj:t till en början, att
den nuvarande föreskriften i 61 § landstingsförordningen, enligt vilken
landstingshandlingarna skola kungöras från predikstolen, skall upphöra
att gälla. I stället skall enligt förslaget ett sammandrag av nämnda
handlingar i varje kommun anslås i sockenstämman eller å ställe, som
eljest^för kommunalstämmans hållande är bestämt.

För närvarande räknas tiden för besvär över landstingets beslut
från dagen för nyssberörda kungörelseförfarande i respektive kommuners
kyrkor. Da enligt förslaget kungörelse ej mer skall äga rum, på sätt
hittills skett, har ny begynnelsetermin för'' besvärstiden måst bestämmas,
och föieslar Kungl. Maj:t i detta avseende, att tiden skall räknas från
dagen för landstingets avslutande. Detta har åter föranlett därtill, att
sagda dag officiellt måste bringas till allmänhetens kännedom. För
sådant ändamål föreslår Kungl. Maj:t, att det skulle åligga Konungens
befallningshavande att ofördröjligen efter tingets avslutande i länskungörelserna
ävensom i tidning inom länet införa tillkännagivande, som
bland annat skall innehålla uppgift på nyssberörda dac.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslår har utskottet ej annan erinran
att gorå än att i överensstämmelse med den mening, varåt utskottet i
andra fall förut givit uttryck, »tidning inom länet» bör utbytas emot
»en eller flera tidningar inom länet».

Då i den tidigare än den kungl. propositionen till utskottet hänvisade
motionen nr 33 i Första kammaren av herr Meurling yrkande
göres, att bestämmelserna om landstingshandlingarnas uppläsande i kyrka
måtte bringas att upphöra samt det nu föreliggande förslaget i denna

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 55.

del just tillgodoser motionärens krav härutinnan, anser utskottet hans
berörda motion härmed besvarad.

Utskottet föreslår alltså, att Kungl. Maj:ts förslag till ändring av
landstingsförordningens §§ 61 och 62 måtte av Riksdagen bifallas, samt
att herr Meurlings motion i Första kammaren nr 33 måtte anses därmed
besvarad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 185 jämte i samband därmed stående
motion måtte för sin del antaga följande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

a) Förslag
till

JCjSLg*

om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51, 64, 65, 74
ocii 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 23, 27 — 36, 42,
43, Öl, 64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommunal styrelse på landet
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

(Kung!. Haj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 8.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — överläggningar
och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar
innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de
utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller----må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma
för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan
och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,
bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,
den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För
bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i
boet ombud utse.

§ o Mom.

1. Röstvärdet beräknas för.......— rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande-----särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte
styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad
lika röst.

§ 14-

Sedan taxeringslängden för -— — _ ((Jem belöpande rösttal.
Åro i kommun flera valdistrikt förval
av kommunalfullmäktige eller
landsting smannav al, skall längden
uppläggas i särskilda delar, en för
varje valdistrikt, och skall i sådant
fall upprättas sammandrag över de
särskilda delarnas slutsummor.
Längden upprättas i — — — —
hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd----------

vid kommunalstämman företedda.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för —
— .— __ dem belöpande rösttal.
Åro i kommun flera valdistrikt förval
av kommunalfullmäktige eller
land sting smän, skall längden uppläggas
i särskilda delar, en för
varje valdistrikt, och skall i sådant
fall upprättas sammandrag över de
särskilda delarnas slutsummor.
Längden upprättas i — — — —
hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd-----

vid kommunalstämman företedda.

§ 16.

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma
utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice
ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och
överläggningsämne för sammanträ -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2~>.

(Kung]. Miij:ts förslag:)

det. Kungörelsen uppläses minst
fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annexeder
kapellförsamling eller finnes
eljest inom kommunen annan kyrka
än huvudkyrkan och hålles därstädes
gudstjänst inom nämnda tid, skall
kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År kommunalstämma utsatt
till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet,
må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och
även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma
beslut ej fattas om utgift eller erläggande
av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att
kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen, skall
ordföranden, där så ske kan, föranstalta
därom.

Tillkännagivande om tid ocbställe
för kommunalstämma bör, såvida
beträffande stämma för ärende, som
fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot ej möter, införas i
en eller flera tidningar inom orten.
Kommunalstämma beslutar, i vilken
eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana
tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av
kommunens medlemmar bringa till -

(Utskottets förslag:)

det. Kungörelsen uppläses minst
fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annexeller
kapellförsamling och hålles i
dess kyrka gudstjänst inom nämnda
tid, skall kungörelsen uppläsas
jämväl därstädes. År kommunalstämma
utsatt till dag, då gudstjänst
hålles, skall kungörelsen den
dagen ånyo uppläsas.

b ör ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet,
må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och
även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma
beslut ej fattas om utgift eller erläggande
av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att
kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen, skall
ordföranden, där så ske kan, föranstalta
därom.

Tillkännagivande om tid ochställe
för kommunalstämma bör, såvida
beträffande stämma för ärende, som
fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot ej möter, införas i
en eller flera tidningar inom orten.
Kommunalstämma beslutar, i vilken
eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana
tidningar böra väljas, som genom
spridning inom dika grupper av
kommunens medlemmar bringa till -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

kännagivandet till de flestas kännedom.
Förenar sig minst en tredjedel
av de närvarande om viss tidning'',
skall tillkännagivandet införas
i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida
ej å kommunalstämma annorledes
beslutits, innehålla underrättelse
allenast om de viktigare ärenden,
vilka icke enligt lag skola å kommunalstämman
förekomma.

På kommunalstämma ankommande
beslut, som här ovan omförmälas,
skola fattas å ordinarie kommunalstämma
i december och avse
nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs
ankommer på kommunalstämma, skall
i kommun, där kommunalfullmäktige
finnas, tillhöra fullmäktige och skall
beträffande sådant beslut i tilllämpliga
delar gälla vad här ovan för kommunalstämmas
beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända
tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig
tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse
om stämma, som blivit utsatt till
dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka
än kommunens huvudkyrka, icke blivit
berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst
eller att kungörelse ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande om
stämma icke blivit i tidning infört,
må ej utgöra hinder för stämmans
hållande.

(Utskottets förslag:)

kännagivandet till de flestas kännedom.
Förenar sig minst en tredjedel
av de närvarande om viss tidning,
skall tillkännagivandet införas
i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida
ej å kommunalstämma annorledes
beslutits, innehålla underrättelse
allenast om de viktigare ärenden,
vilka icke enligt lag skola å kommunalst
ämman förekom ma.

På kommunalstämma ankommande
beslut, som här ovan omförmälas,
skola fattas å ordinarie kommunalstämma
i december och avse
nästföljande kalenderår. Angående
omröstning vid sådana beslut stadgas
i § 11 mom. 3.

Ordföranden skall i god tid avsända
tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig
tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse
om stämma ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit i
tidning infört eller att kungörelse om
stämma, som blivit utsatt till dag, dä
gudstjänst hålles i annex- eller kapellförsamlings
kyrka, icke blivit berörda
dag därstädes uppläst, må icke utgöra
hinder för stämmans hällande.

Konstitutionsutskottets utlåtande JSr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor
skola årligen hållas: en under senare
hälften av mars månad för
besluts fattande i anledning av berättelsen
om föregående årets räkenskaper
.och förvaltning samt för
val av ledamöter i valnämnd, enligt
vad därom är särskilt stadgat; en
i oktober för bestämmande av kommunens
utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december
månad för granskning av såväl
debiterings- och uppbördslängden
som röstlängden samt för anställande
av val till de befattningar
inom kommunen, vilka vid årets
slut bliva lediga, ävensom av revisorer.
I kommun inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län må förstnämnda två
kommunalstämmor, därest skäl därtill
föreligger, hållas högst fjorton dagar
före eller högst fjorton dagar
efter den eljest för dessa stämmor
ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i
december äger att för det nästföljande
året besluta, å vilka dagar ordinarie
kommunalstämma skall hållas, eller,
därest vissa dagar icke lämpligen
kunna bestämmas, huruvida ordinarie
kommunalstämma skall utsättas till
sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av
kommunalfullmäktige och för val av

(Utskottets förslag:)

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor
skola årligen hållas: en under senare
hälften av mars månad för
besluts fattande i anledning av
berättelsen om föregående årets
räkenskaper och förvaltning samt
för val av ledamöter i valnämnd,
enligt vad därom är särskilt stadgat;
en i oktober för bestämmande av
kommunens utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december
månad för granskning av såväl
debiterings- och uppbördslängden
som röstlängden samt för anställande
av val till de befattningar
inom kommunen, vilka vid årets
slut bliva lediga, ävensom av revisorer;
dock att i kommun inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län de tvä
först nämnda stämmorna, därest skäl
därtill föreligger, må kunna hållas
högst fjorton dagar före eller högst
fjorton dagar efter den för dessa
stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i
december må kunna beträffande de
ordinarie kommunalstämmorna under
nästföljande är eller någon av dem
besluta, ä vilken dag sådan stämma
skall hållas eller, därest så ej finnes
lämpligt, huruvida stämma skall utsättas
till sön- eller helgdag. Angående
omröstning vid sådant beslut stadgas
i § 11 mom. 3.

Angående kommunalstämma för val
av kommunalfullmäktige gäller vad i

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25..

(Kimgl. Maj:ts förslag:)

landstingsmän ävensom om val av
nämndemän är särskildt stadgat.

Den, vilken såsom-----

av sagda förvaltning.

(Utskottets förslag:)

§ 29 sägs. Om kommunalstämma
för val av landsting smän ävensom
om val av nämndemän är särskilt
stadgat.

Den, vilken såsom----

av sagda förvaltning.

§ 21.

Mom 1.. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordföranden
biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande —--upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt-------så dant

vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktig
skap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande
förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till
beslut i frågor, som här ovan sägs,
erfordras, stadgas i § 21 mom. 2;
och skall sådant beslut, hos Konungens
befallningshavande ofördröjligen
anmälas.

§ 23.

Ordföranden skall — —--

varit utsedda.

Det justerade protokollet skall
nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
hålles, från predikstolen i
kyrkan uppläsas. Hör till kommunen
jämväl annex- eller kapellförsamling
skall uppläsning ske allenast
i kommunens huvudkyrka.

§ 27.

Vill kommunen åt — — — sådant
vara tillåtet.

År sådant beslut fattat, må förslag
om dess upphävande icke väckas
förr än fem år därefter.

Om den röstövervikt, vilken till
beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 21 mom. 2; och skall
sådant beslut hos Konungens befallningshavande
ofördröjligen anmälas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kling]. laj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges
antal bestämmes i förhållande
till folkmängden sålunda, att:
kommun med 2,000 invå nare

eller därunder utser
......................................12—20

kommun med över 2,000

till och med 5,000 invånare
utser .....................21—25

kommun med över 5,000

till och med 10,000 invånare
utser ....................26—30

kommun med över 10,000

invånare utser..................31—-1-0.

Kommunens vid kommunalstämma
röstberätigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning,
det antal kommunalfullmäktige,
som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet
till kommunalfullmäktig, ursäkt
och avsägelse gäller vad i § 13

om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för
fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då
valet skett.

I kommun, där val sker första
gången, skall halva antalet fullmäktige
eller, om detta icke är jämnt,
det antal, som är närmast under
hälften, utses för allenast två år,
och böra dessa fullmäktige och de,
som skola i fj^ra år kvarstå; utses
genom särskilda val.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges
antal bestämmes i förhållande
till folkmängden sålunda, att:
kommun med 2,000 invånare
eller därunder utser
..................................... 20

kommun med över 2,000

till och med 5,000 invånare
utser .....................21—25

kommun med över 5,000

till och med 10,000 invånare
utser .....................26—SO

kommun med över 10,000

invånare utser..................31—40.

Kommunens vid kommunalstämma
röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning,
det antal kommunalfullmäktige,
som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet
till kommunalfullmäktig, ursäkt
och avsägelse gäller vad i § 13

om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för
fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då
valet skett.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Särskilt val av fullmäktige för
kortare tid än fyra år må ock,
efter kommunalstämmans förordnande.
, ske, där sådant i anledning
av fattat beslut om ökning av
antalet fullmäktige varder nödigt,
på det att hälften av hela antalet
fullmäktige för kommunen eller,
om detta icke är jämnt, det antal,
som är närmast över eller under
hälften, må kunna utses vartannat
år.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige
skall kommun med
mer än 10,000 invånare indelas i
valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages,
att varje krets kommer att
''utse minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige
efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet en
kommunalfullmäktig utses för varje
tal, motsvarande det som erhålles,
då kommunens mantalsskrivna folkmängd
delas med antalet fullmäktige
för hela kommunen; att delar
av samma by eller hemman ej utan
synnerliga skäl förläggas till olika
valkretsar; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen
varder, i den mån utan olägenhet
kan ske, lika fördelat på de särskilda
valkretsarna.

(Utskottets förslag:)

Särskilt val av fullmäktige för
kortare tid än fyra år må ock,
efter kommunalstämmans beslut, ske,
där sådant i anledning av beslutad
ökning av antalet fullmäktige varder
nödigt, på det att hälften av
hela antalet fullmäktige för kommunen
eller, om detta icke är jämnt,
det antal, som är närmast över
eller under hälften, må kunna utses
vartannat år.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige
skall kommun med
mer än 10,000 invånare indelas i
valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages,
att varje krets kommer att
utse minst tio, högst tjugu kommunalfullmäktige
efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet eu kommunalfullmäktig
utses för varje tal,
motsvarande det som erhålies, då
kommunens mantalsskrivna folkmängd
delas med antalet fullmäktige
för hela kommunen; att delar
av samma by eller hemman ej utan
synnerliga skäl förläggas till olika
valkretsar; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen
varder, i den mån utan olägenhet
kan ske, lika fördelat på de
särskilda valkretsarna.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Indelningen i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
bestämmes, efter därom av kommunalnämnden
uppgjort förslag, av
kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar,
skola av det antal fullmäktige,
som bör för hela kommunen på en
gång och för samma tid väljas, så
många utses i varje valkrets, som,
efter förhållandet mellan hela antalet
fullmäktige för kommunen och hela
antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger kommunalstämman
enligt nu angiven grund
bestämma, huru många fullmäktige
skola i varje valkrets genom ett val
utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom
valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i
valkretsar, bildar varje valkrets ett
valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena
eller andra orsaker
finnes lämpligt, må kommun,
som ej är delad i valkretsar, ävensom
valkrets delas i två eller flera
valdistrikt.

(Utskottets förslag:)

Indelningen i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
bestämmes, efter därom av kommunalnämnden
uppgjort förslag, av
kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar,
skola av det antal fullmäktige,
som bör för hela kommunen på en
gång och för samma tid väljas, så
många utses i varje valkrets, som,
efter förhållandet mellan hela antalet
fullmäktige för kommunen och hela
antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger kommunalstämman
enligt nu angiven grund
bestämma, huru många fullmäktige
skola i varje valkrets genom ett val
utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom
valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i
valkretsar, bildar varje valkrets ett
valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena
eller andra orsaker
finnes lämpligt, må kommun,
som ej är delad i valkretsar, ävensom
valkrets delas i två eller flera
valdistrikt.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning bifallas, med
mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.
Delar av samma by
eller hemman må ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt.
I beslut om delning av kommun
eller valkrets i valdistrikt skall jämväl
angivas tiden för beslutets ikraftträdande
och varde beslutet av
Konungens befallningshavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt
för val av landstingsmän,
utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt
för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera
valdistrikt, äger röstberättigad valrätt
utöva allenast vid valförrättning
inom det valdistrikt, där han är
mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som
icke är inom densamma mantalsskriven,
tillhör det valdistrikt, inom
vilket han äger fast egendom eller
är för inkomst av kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförd.
Äger han inom flera valdistrikt fast
egendom, eller är han inom flera valdistrikt
skyldig att erlägga bevillning
för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen
av honom själv bestämmas,
vilket ibland desssa han för sin
person önskar tillhöra.

(Utskottets förslag:)

År kommun delad i flera valdistrikt
för val av landstingsmän,
utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt
för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera
valdistrikt, äger röstberättigad valrätt
utöva allenast vid valförrättning
inom det valdistrikt, där han är
mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som
icke är inom densamma mantalsskriven,
tillhör det valdistrikt, inom
vilket lian äger eller brukar fast
egendom eller är för inkomst av
kapital eller arbete till allmän bevillning
uppförd. Kan ej med tillämpning
av vad sålunda är stadgat
avgöras, var han äger valrätten utöva,
ankomme på honom själv att därom
bestämma, därest han anmäler sin
önskan senast vid den i § 65 omförmälda
justering av röstlängden. Har
ej sådan anmälan skett, uppföres
lian i röstlängden för det valdistrikt,
kommunalnämnden bestämmer.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal kommunalfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses
så många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de öriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre
antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda
främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

(Utskottets förslag:)

Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal kommunalfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses
så många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre
antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda
främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas
genom den utskärning, som
skall finnas i de, enligt vad här
nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

100

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken npptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas,
anses sådant namn såsom obefintligt.
Åro å valsedel upptagna flera
namn än ovan är medgivet, anses
de sista övertaliga namnen såsom
obefintliga. Valsedel, som lyder
å färre namn än det antal fullmäktige,
valet avser, vare ändock
giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige
förrättas i kommun,
som icke är delad i valdistrikt, å
kommunalstämma. Åro i kommun
flera valdistrikt, förrättas valen i
de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas
under tiden från och med den 1
november till och med den 15
december å dag, som kommunalstämma
det år val skall förrättas
bestämmer. Val får ej äga rum å
tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, samt skall fortgå
minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen.

(Utskottets förslag:)

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas,
anses sådant namn såsom obefintligt.
Åro å valsedel upptagna flera
namn än ovan är medgivet, anses
de sista övertaliga namnen såsom
obefintliga. Valsedel, som lyder
å färre namn än det antal fullmäktige,
valet avser, vare ändock
giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige
förrättas i kommun,
som icke är delad i valdistrikt, å
kommunalstämma. Åro i kommun
flera valdistrikt, förrättas valen i
de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas
under tiden från och med den 1
november till och med den 15
december å dag, som kommunalstämma
det år val skall förrättas
bestämmer. Val får ej äga rum å
tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, samt skall fortgå
minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

101

(Kung!. Maj:ts förslag:)

I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval
skall tiden för
valet noggrann! angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,
skall kommunalstämma det år val
skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigad inom distriktet
utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda
valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman
i den ordning, som för kallelse till
kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger
rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger
valet rum å distriktsstämma, är den
del av kommunens allmänna röstlängd,
som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning
och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å
distriktsstämma, förfaras på sätt
för kommunalstämma är stadgat
och skola de, som må utöva rösträtt
å stämman, äga framställa anmärkning
mot längden ävensom
besluta över sådan anmärkning.
Om röstberäkning galle vad för
kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av

(Utskottets förslag:)

I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval
skall tiden för
valet noggrannt angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,
skall kommunalstämma det år val
skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet
utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda
valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman
i den ordning, som för kallelse till
kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger
rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger
valet rum å distriktsstämma, är den
del av kommunens allmänna röstlängd,
som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning
och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å
distriktsstämma, förfaras på sätt
för kommunalstämma är stadgat
och skola de, som må utöva rösträtt
å stämman, äga framställa anmärkning
mot längden ävensom
besluta över sådan anmärkning.
Om röstberäkning gälle vad för
kommunalstämma är stadgat.

b) Ej må vid valet tal hållas
eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av

102

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung]. Maj:ts förslag:)

densamma utsedda personer, skola
kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt
mitt på framsidan försedda med en
utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Åro i kommun
flera valdistrikt, skall, innan valkuvert
utlämnas, därå intryckas en
stämpel, utvisande det valdistrikt,
för vilket förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster
i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut
hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till
valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett kuvert
för varje annan röstberättigad, för
vilken han uppgiver sig vilja utöva
rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var
att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar
eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som
allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ord -

(Utskottets förslag:)

densamma utsedda personer, skola
kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt
mitt på framsidan försedda med en
utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Åro i kommun
flera valdistrikt, skall, innan valkuvert
utlämnas, därå intryckas en
stämpel, utvisande det valdistrikt,
för vilket förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl
å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart
före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster
i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut
hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till
valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett kuvert
för varje annan röstberättigad, för
vilken han uppgiver sig vilja utöva
rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var
att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar
eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som
allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ord -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

103

(Kung]. IS aj ris förslag:)

föranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon
kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på
sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages,
att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert
avlämnas, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, och att
i de fall, då valmannen uppgiver
sig vilja utöva rösträtt för annan,
han är därtill behörig, ävensom tillsett,
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt,
att valsedeln, såvitt iakttagas kan,
är av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt
täcker utskärningen, antecknar ordföranden
å den i utskärningen synliga
baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart
streck å valsedeln under hela
den sålunda antecknade röstsiffran.
Härefter nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid namnet
på den, vars rösträtt utövats,göres
anteckning, att rösträtten begag -

(Utskottets förslag:)

föranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon
kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon
av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på
sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages,
att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert
avlämnas, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, och att
i de fall, då valmannen uppgiver
sig vilja utöva rösträtt för annan,
han är därtill behörig, ävensom tillsett,
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt,
att valsedeln, såvitt iakttagas kan,
är av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt
täcker utskärningen, antecknar ordföranden
å den i utskärningen synliga
baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart
streck å valsedeln under hela
den sålunda antecknade röstsiffran.
Härefter nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid namnet
på den, vars rösträtt utövats, göres
anteckning, att rösträtten begag -

104

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

nate. Valman, som på grund av
kroppsligt fel är oförmögen att i
föreskriven ordning avgiva sin röst,
äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däld finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej
mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför
öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet
skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen
eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då
hunnit deltaga i valet, äga rätt att
i den ordning de anmäla sig avlämna
sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen avslutad.

(Utskottets förslag:)

nats. Valman, som på grund av
kroppsligt fel är oförmögen att i
föreskriven ordning avgiva sin röst,
äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej
mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför
öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet
skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen
eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då
hunnit deltaga i valet, äga rätt att
i den ordning de anmäla sig avlämna
sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen avslutad.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

105

(Kung!. Majrts förslag:)

Omedelbar! därefter uttagas valkuverten
ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall
föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande
av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Kungl. Maj :t fastställes.
Valkuverten inläggas härefter
i hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill. De sålunda åsätta
sigillen skola jämväl i protokollet
avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och
dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen
till Konungens befallningshavande
omslaget med valkuverten jämte
valprotokollet. Sker insändandet
med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Konungens befallningshavande
skall vid offentlig, minst sex dagar
förut i kommunens kyrkor kungjord
förrättning sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och senast inom fjorton
dagar från valets förrättande; och
läte Konungens befallningshavande
vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

Omedelbart därefter uttagas valkuverten
ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall
föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande
av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Valkuverten inläggas härefter
i hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill. De sålunda åsätta
sigillen skola jämväl i protokollet
avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och
dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen
till Konungens befallningshavande
omslaget med valkuverten jämte
valprotokollet. Sker insändandet
med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

c) Konungens befallningshavande
skall vid offentlig, minst sex
dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning sammanräkna
de avgivna rösterna. Denna förrättning
skall påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och
senast inom fjorton dagar från valets
förrättande; och läte Konungens
befallningshavande vid förrättningen
föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.

5 samt. 23 höft. (Nr 25.) 14

106

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Underrättelse om valets utgång
skall uppläsas i kommunens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas
i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola
av Konungens befallningshavande
inläggas under försegling och förvaras
intill utgången av den tid,
för vilken valet gäller.

(Utskottets förslag:)

De avgivna valsedlarna skola av
Konungens befallningshavande inläggas
under försegling och förvaras
intill utgången av den tid,
för vilken valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas sä, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Härvid iakttagas i fråga om den fria gruppen:

Do) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt
röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,
erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordnino-en;
med en tredjedel av röstvärdet, där tva av dessa namn uppföits
i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;
och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

Do) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

107

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma
andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn
det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

§ 31.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast eu plats;
och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icks fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,
ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper
eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom
en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje
sådan plats såsom en trejdedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad
i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, värde den från vidare
jämförelse utesluten.

108

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige
icke blivit till
föreskrivet antal utsedda, anställes
ofördröjligen nytt val för besättande
av den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig
före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges
anmälan, Konungens befallningshavande
vid offentlig, minst
sex dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning företaga ny
röstsammanräkning inom den grupp,
för vilken den avgångne blivit vald.
Blev den avgångne vald för flera
grupper, skall sammanräkningen
ske inom den grupp, från vilsen
plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,
inträde såsom ledamot i den
avffåne-nes ställe under återstoden

O O

av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd
ledamot före den bestämda tjänst -

(Utskottets förslag:)

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige
icke blivit till
föreskrivet antal utsedda, anställes
ofördröjligen nytt val för besättande
av den eller de återstående platserna.

Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,
inträde såsom ledamot i den
avgångnes ställe under återstoden
av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd
ledamot före den bestämda tjänst -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

109

(Kimgl. Majrts förslag:)

göringstidens utgång, förfares på
enahanda sätt; och skall vid den
nya röstsammanräkningen såsom
förut hänsyn tagas blott till de
valsedlar, vilka upptaga den först
avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens befallningshavande
läte vid förrättningen föra protokoll.
Valets utgång kungöres
omedelbart genom uppläsning av
nämnda protokoll. Med protokollets
uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång
skall uppläsas i kommunens kyrka,
samt, där så lämpligen kan ske, införas
i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i
mom 3 avses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som
kan inträda såsom ledamot i den
avgångnes ställe, skall platsen stå
obesatt intill utgången av den tid,
för vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

(Utskottets förslag:)

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i
mom. 3 avses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som
kan inträda såsom ledamot i den
avgångnes ställe, skall platsen stå
obesatt intill utgången av den tid,
för vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Konungen ställda besvär till Konungens
befallningshavande, som
genom kungörelse, vilken i tidning
inom orten införes, utsätter viss
kort tid, inom vilken underdånig
förklaring må över besvären till
Konungens befallningshavande avlämnas.
Sedan den tid tilländagått,
har Konungens befallningshavande
att besvären jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ävensom
protokoll över valet, valsedlarna
och övriga valet rörande handlingar
ofördröjligen till Konungen insända
för att i Dess regeringsrätt
skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning
mot röstlängd andra bevis gälla
än de, som varit i laga ordning
vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen
bland sig en ordförande och
en vice ordförande. Ej må den
valde uppdraget sig avsäga, om han
icke under nästföregående fyra år
detsamma innehaft.

§ 35.

Följande ärenden må —--

(nuvarande § 33) — — — ledamöter
i kommunalnämnden.

(Utskottets förslag:)

Konungen ställda besvär till Konungens
befallningshavande, som
genom kungörelse, vilken i en eller
flera tidningar inom orten införes, utsätter
viss kort tid, inom vilken underdånigförklaring
må över besvären
till Konungens bafallningshavande
avlämnas. Sedan den tid tilländagått,
har Konungens befallningshavande
att besvären jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ävensom
protokoll över valet, valsedlarna
och övriga valet rörande handlingar
ofördröjligen till Konungen insända
för att i Dess regeringsrätt
skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning
mot röstlängd andra bevis gälla
än de, som varit i laga ordning
vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen
bland sig en ordförande och
en vice ordförande.

§ 35.

Följande ärenden må — — —

(nuvarande § 33)----utan

skola alltid i kommunalstämma eller
i det fall, som i § 29 omförmäles,
å distriktsstämma handläggas:

a) fråga om — — — — (nuvarande
§ 33) — — — i kommunalnämnden
;

f) beslut,, varom i §§ 16 och 17 sägs.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung]. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde
utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder,
av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe
och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses
minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller
kapellförsamling eller finnes eljest
inom kommunen annan kyrka än
huvudkyrkan och hålles därstädes
gudstjänst inom nämnda tid, skall
kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År sammanträde utsatt till
dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen
den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så
skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu
är föreskrivet, må sammanträde
kunna hållas efter kortare kallelsetid
och även samma dag, då det
pålyses; dock må vid sålunda utlyst
sammanträde beslut ej fattas om
utgift eller erläggande av bidrag
därtill.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen
jämväl bör anslås å viss
plats inom kommunen eller införas
i en eller flera tidningar i orten,
skall ordföranden, där så ske kan,
föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet,
innehållande sådan uppgift,
som ovan sägs, bör ock genom

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde
utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder,
av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe
och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses
minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller
kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid,
skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År sammanträde utsatt
till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så
skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu
är föreskrivet, må sammanträde
kunna hållas efter kortare kallelsetid
och även samma dag, då det
pålyses; dock må vid sålunda utlyst
sammanträde beslut ej fattas om
utgift eller erläggande av bidrag
därtill.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen
jämväl bör anslås å viss
plats inom kommunen eller införas
i eu eller flera tidningar i orten,
skall ordföranden, där så ske kan,
föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet,
innehållande sådan uppgift,
som ovan sägs, bör ock, såvitt möj -

112

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

ordförandens försorg, såvitt möjligt
är, senast fyra dagar förut delgivas
en var fullmäktig eller ock med
posten till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige
må ej ärende företaga eller däri
besluta, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. År till följd
av stadgandena i § 17 samt mom.

4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad — — (nuvarande
§ 32) — — — inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges
sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman
samt ordföranden
och vice ordföranden i kommunalnämnden,
ändock att de icke äro
kommunalfullmäktige, att vara tillstädes
och i överläggningarna, men
ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger

— — — (nuvarande § 34) — —

— — kommunalstämma stadgat är.

(Utskottets förslag:)

ligt är, genom ordförandens försorg
senast fyra dagar förut delgivas eu
var fullmäktig eller med posten till
honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige
må ej ärende företaga eller däri
besluta, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. År till följd
av stadgandena i § 17 samt mom.
4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad--(nuvarande

§ 32)----inställas eller upp lösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges
sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman
samt ordföranden
och vice ordföranden i kommunalnämnden,
ändock att de icke
äro kommunalfullmäktige, att vara
tillstädes och i överläggningarna,
men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges
förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon
särskild fråga besluta, att överläggningen
skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger — — —
(nuvarande § 34) — — — — —
kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i
§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.
Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

113

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 43.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden
förer ordföranden protokoll
eller är för dess ordentliga
förande ansvarig. Han ombesörjer
skriftväxlingen, emottager alla till
nämnden ställda skrivelser och
framställningar, ansvarar för räkenskapernas
ordentliga förande, vårdar
nämndens handlingar och håller
över dem register.

.De biträden, som vid utförande
av dessa göromål kunna befinnas
nödiga, må ordföranden antaga och
entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta
ej mindre gottgöreise, som av kommunalstämman
anslås, för de honom
genom uppdraget åsamkade kostnader,
såsom för skrivmaterialier,
postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,
än även arvode, därest
kommunalstämman anser sådant böra
till honom utgå. Vid bedömande av
frågan, huruvida och till vilket belopp
arvode skäligen må utgå, bär
hänsyn tagas såväl till de ordföranden
på grund av kommunens folkmängd
eller utsträckning eller andra
kommunens förhållanden åvilande
göromål som till kommunens ekonomiska
ställning.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

§ Öl.

Vid kommunalnämndens sammanträden
förer ordföranden protokoll
eller är för dess ordentliga
förande ansvarig. Han ombesörjer
skriftväxlingen, emottager alla till
nämnden ställda skrivelser och
framställningar, ansvarar för räkenskapernas
ordentliga förande, vårdar
nämndens handlingar och håller
över dem register.

De biträden, som vid utförande
av dessa göromål kunna befinnas
nödiga, må ordföranden antaga och
entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta
ej mindre gottgöreise, som av kommunalstämman
anslås, för de honom
genom uppdraget åsamkade kostnader
för skrivmaterialier, postporto
samt skrivare- och räkenskapshjälp,
än även, därest kommunalstämman
i betraktande av kommunens
folkmängd och utsträckning,
g öromålens mängd, och beskaffenhet
samt kommunens ekonomiska bärkraft
anser, att jämväl ersättning för det
med uppdraget förenade besvär må
till honom utgå, arvode till belopp,
som stämman med hänsyn till
nämnda omständigheter finner skäligt.

5 samt. 23 höft. (Nr 25.) 15

114

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj.ts förslag:)

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden
— — — — grund påförda
kommunalutskylder. Aro i kommun
flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige
eller landstingsmannaval,
skall längden uppläggas i särskilda,
delar, en för varje valdistrikt och
skall i sådant fall upprättas sammandrag
över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av —---

restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningshavandes
godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden,
på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt
för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka

a) röra kommunens indelning i
valkretsar för val av kommunalfullmäktige
;

(Utskottets förslag:)

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden
—■ — — — grund påförda
kommunalutskylder. Till bestyrkande
av ■— — — — restantier och avkortningar.

Aro i kommun flera valdistrikt
för val av kommunalfullmäktige eller
landsting smän, skall längden uppläggas
i särskilda delar, en för varje
valdistrikt, och skall i sådant fall
upprättas sammandrag över de särskilda
delarnas slutsummor.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden
— — — — funnit fog.

Överföres i röstlängd medlem av
kommunen på anmälan, som i § 29
mom. 3 sägs, till annat valdistrikt
än det, inom vilket han vid röstlängdens
upprättande förts, skall motsvarande
ändring ske i debiteringsocli
upphördslängden.

Nämnda stämma skall---

december månad sammanträda.

§ 74.

Konungens befallningshavandes
godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden,
på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt
för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka

a) röra kommunens indelning i
valkretsar för val av kommunalfullmäktige; -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

115

(Kung!. Maj:ts förslag:)

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar
tillämpas, till befrämjande
av sedlighet, hälsovård, vård
om brandväsendet samt ordning
och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode
åt kommunalnämndens ordförande,
som i § Öl omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter,
som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.

Beslut, som sålunda —---------

fastställelse föra klagan.

{Utskottets förslag:)

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar
tillämpas, till befrämjande
av sedlighet, hälsovård, vård
om brandväsendet samt ordning och
säkerhet inom kommunen;

c) röra i § 51 omförmält tilldelande
av gottgörelse eller arvode åt
kommunalnämndens ordförande eller
förhöjning därav, eller

d) avse påläggande av avgifter,
som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.

Beslut, som sålunda---------

fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj.d senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger
tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,
som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadganden,
äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången
av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas
vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas, De i § 77 givna bestämmelser
skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913
meddelats.

116

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

b) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen
om kommunal styrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9— 11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 9-

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — — —
oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad
att — — — — — — stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 10.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad
lika röst.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

117

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 15-

Kallelse till allmän rådstuga skall
av magistraten utfärdas samt kungöras
minst fjorton dagar förut
genom offentligt anslag. Kallelsen
bör ock, om möjligt minst åtta
dagar före sammanträdet, införas
i en eller flera tidningar, som i
staden utkomma, därvid sådana tidningar
böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av
stadens invånare bringa kallelsen
till de flestas kännedom. I december
månad avgöres för nästföljande
kalenderår å allmän rådstuga eller
i stad, där stadsfullmäktige finnes,
av fullmäktige, i vilken eller vilka
tidningar sådan kallelse skall införas.
Förenar sig därvid minst
en tredjedel av de närvarande om
viss tidning, skall kallelse införas
i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — —
- sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss
grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

(Utskottets förslag:)

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall
av magistraten utfärdas samt kungöras
minst fjorton dagar förut
genom offentligt anslag. Kallelsen
bör ock, om möjligt minst åtta
dagar före sammanträdet, införas
i en eller flera ortstidningar, därvid
sådana tidningar böra väljas,
som genom spridning inom olika
grupper av stadens invånare bringa
kallelsen till de flestas kännedom.
I december månad avgöres för nästföljande
kalenderår å allmän rådstuga,
på sätt i § 11 mom. 2 är
stadgat, eller i stad, där stadsfullmäktige
finnas, av fullmäktige, i
vilken eller vilka tidningar sådan
kallelse skall införas. Förenar sig
därvid minst en tredjedel av de närvarande
om viss tidning, skall kallelse
införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — —
— — — — sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss
grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

118

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett
mindre antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

(Utskottets förslag:)

Namnen skola å valsedeln uppföras
i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett
mindre antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro

«* °

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

119

(Kung!. Maj:ts förslag:)

å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet
avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå
minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall
tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Därest staden
är indelad i valkretsar, skall, innan
valkuvert utlämnas, därå intryckas
eu stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

(Utskottets förslag:)

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå
minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall
tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadratcentimeters
storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Därest staden
är indelad i valkretsar, skall, innan
valkuvert utlämnas, därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl
ä vallokalen tillhandahållas. Omedelbart
före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.

120

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Valmännen äga avgiva sina
röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän
rådstuga beslutits, att valet skall
ske efter upprop. Till valmannen
utlämnas ett valkuvert för hans
egen del samt ett kuvert för varje
annan röstberättigad, för vilken
han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en valakt
med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med
skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren
som allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen; och
ålig-arer det valförrättaren att vaka
över att valmans förehavande där
ej må av någon kunna iakttagas.

(Utskottets förslag:)

Valmännen äga avgiva sina
röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän
rådstuga beslutits, att valet skall
ske efter upprop. Till valmannen
utlämnas ett valkuvert för hans
egen del samt ett kuvert för varje
annan röstberättigad, för vilken
han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var
att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med
skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren
soni allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen; och
ålis:g:er det valförrättaren att vaka

ÖO IT..

över att valmans förehavande där
ej må av någon kunna iakttagas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

121

(Kimgl. Maj:ts förslag:)

fall, då valmannen uppgiver sig
vilja utöva rösträtt för annan, lian
är därtill behörig, ävensom tillsett,
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt, att
valsedeln, såvitt iakttagas kan, är
av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt
täcker utskärningen, antecknar ordföranden
å den i utskärningen synliga
baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart
streck å valsedeln under hela den
sålunda antecknade röstsiffran. Härefter
nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed
i röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att
till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri tinnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej
mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvaran Bihang

till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

fall, då valmannen uppgiver sig
vilja utöva rösträtt för annan, han
är därtill behörig, ävensom tillsett,
att kuvertet är behörigen stämplat
men eljest på utsidan omärkt, att
valsedeln, såvitt iakttagas kan, är
av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt
täcker utskärningen, antecknar ordföranden
å den i utskärningen synliga
baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart
streck å valsedeln under hela den
sålunda antecknade röstsiffran. Härefter
nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed
i röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att
till biträde vid röstningen anlita
den, lian själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet,
eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, värde ej
mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvaran5
samt. 23 höft. (Nr 25.) 16

122

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag):

des sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; ock bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna
dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet
skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i vallokalen eller, om
utrymme där saknas, å anvisad
plats därintill men ej då hunnit deltaga
i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina
valsedlar. När alla, som vid det
för valets slut fastställda klockslag
äga tillträde till valet, avlämnat
sina valsedlar, förklare ordföranden
röstningen avslutad.

(Utskottets förslag):

des sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna
dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet-------de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Den, som erhållit---inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,-------avgångne blivit vald.

§ 35. § 35.

Kallelse till sammanträde —■ Kallelse till sammanträde —

— — överläggning skola före- — — överläggning skola förekomma.
komma.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

123

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Om tidning utgives i staden, bör
åtta dagar före sammanträdet eller,
där saken ej tål sådant uppskov,
minst dagen förut tillkännagivande
om sammanträdet, med uppgift å de
ärenden, som därvid skola förekomma,
i nämnda tidning införas.
Om flera tidningar i staden utkomma,
bör tillkännagivandet införas i
den eller dem, där, enligt vad i §
15 sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen
om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde
— — — — beredning utsedda
personer.

Skola två eller flera personer
för dylik beredninng utses, skall,
där ej samtliga väljande äro ense,
proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet
meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Valen äro, där två eller flera
personer skola utses, proportionella,
om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet
meddelas i särskild stadga.

(Utskottets förslag:)

Åtta dagar före sammanträdet
eller, där saken ej tål sådant uppskov,
minst dagen förut bör tillkännagivande
om sammanträdet, med
uppgift å de ärenden, som därvid
skola förekomma, införas i den eller
de tidningar, där, enligt vad i § 15
sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen
om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde
— — — — beredning utsedda
personer.

Skola två eller flera personer
för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av
minst sä många väljande, som motsvara
det tal, vilket er häl les, om,
samtliga väljandes antal delas med
det antal personer valet avser, ökat
med 1.

§ 56.

Ledamöterna — —--råd stugan.

Inom stadsfullmäktige skall sådant
val, där två eller flera personer
skola utses, ske proportionellt på
sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väl -

124

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden
blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag
och, om tidning utgives i staden,
i densamma eller, om flera tidningar
utkomma, i den eller dem, där, enligt
vad i § 15 sägs, kallelse till
allmän rådstuga skall införas, kungöra
att längden — — •—--

taga kännedom.

(Utskottets förslag:)

jande, som motsvara det tal, vilket
erliålles, om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet
avser, ökat med 1.

§ 66.

kungöra att längden-----

taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta
femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft den
1 juli 1913; men skall ej äga till- 1 juli 1913; men skall ej äga tilllämpning
å utslag, som före den lämpning å utslag, som före samma
1 juli 1913 meddelats. dag meddelats.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

125

c) Förslag
till

Lag

oro ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunal styrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 6-

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser vanligen
intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrant angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§ 7.

Fn var myndig, välfrejdad svensk undersåte — —--oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad
att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 8.

Mom. 1. hör oskiftat dödsbo, ^ däri allenast en myndig delägare
finnes, utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,
ma de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller —----må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad — — — vittnens underskrift
bestyrkt.

126

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen
utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre
antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda
främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iaktagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två
utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre
antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda
främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

127

(Kung]. Maj:ts förslag-:)

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför
namnen.

Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Åro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige,
valet avser, vare ändock sältig-.

rinnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej
äga rum under tider, då allmän
gudstjänst hålles inom staden, och
skall fortgå minst två timmar före
klockan tre eftermiddagon samt
minst två timmar efter klockan sju
eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadrat -

(Utskottets förslag:)

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Äro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige,
valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej
äga rum under tider, då allmän
gudstjänst hålles inom staden, och
skall fortgå minst två timmar före
klockan tre eftermiddagen samt
minst två timmar efter klockan sju
eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert
av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt
på framsidan försedda med en utskärning
av ungefär sex kvadrat -

128

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

centimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger ruin.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina
röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. Till valmannen utlämnas
ett valkuvert för hans egen
del samt ett kuvert för varje annan
röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att
med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med
skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren
som allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen, och åligger
det valförrättaren att vaka över
att valmans förehavande där ej må
av någon kunna iakttagas.

(Utskottets förslag:)

centimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl
å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart
före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina
röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. Till valmannen utlämnas
ett valkuvert för hans egen
del samt ett kuvert för varje annan
röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att
med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med
skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren
som allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen, och åligger
det valförrättaren att vaka över
att valmans förehavande där ej må
av någon kunna iakttagas.

Konstitutionsutskottets utledande Nr 25.

129

(Kungl. Maj:ts förslag:)

rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken
valkuvert avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen
uppgiver sig vilj a utöva rösträtt
för annan, han är därtill behörig,
ävensom tillsett, att kuvertet är
behörigen stämplat men eljest på
utsidan omärkt, att valsedeln, så
vitt iakttagas kan, är av föreskriven
beskaffenhet samt att valsedeln på
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å
den i utskärningen synliga baksidan
av valsedeln tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck
å valsedeln under hela den sålunda
antecknade röstsiffran. Härefter
nedlägger ordföranden kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att
till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

rösträtt för annan, särskild valsedel
och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden.
Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken
valkuvert avlämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen
uppgiver sig vilja utöva rösträtt
för annan, han är därtill behörig,
ävensom tillsett, att kuvertet är
behörigen stämplat men eljest på
utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven
beskaffenhet samt att valsedeln på
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å
den i utskärningen synliga baksidan
av valsedeln tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck
å valsedeln under hela den sålunda
antecknade röstsiffran. Härefter
nedlägger ordföranden kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge. att
till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 17

130

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd
valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven
beskaffenhet, eller däri valsedel ej
är på ovan angivet sätt inlagd,
varde ej mottaget!

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande
borttages, valförrättaren
inför öppna dörrar förvissa sig om,
att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i
vallokalen eller, om utrymme där
saknas, å anvisad plats därintill
men ej då hunnit deltaga i valet,
äga rätt att i den ordning de anmäla
sig avlämna sina valsedlar.
När alla, som vid det för valets slut
fastställda klockslag'' äga tillträde
till valet, avlämnat sina valsedlar,
förklare ordföranden röstningen avslutad.

(Utskottets förslag:)

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande
borttages, valförrättaren
inför öppna dörrar förvissa sig om,
att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i
vallokalen eller, om utrymme där
saknas, å anvisad plats därintill
men ej då hunnit deltaga i valet,
äga rätt att i den ordning de anmäla
sig avlämna sina valsedlar.
När alla, som vid det för valets slut
fastställda klockslag äga tillträde
till valet, avlämnat sina valsedlar,
förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14.

Mom. 1. Hava vid valet------de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före----först tilldelats honom.

Den, som erhållit —-----— inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,------avgångne blivit vald.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

131

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å
första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.
Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§ 35.

Närmare bestämmelser om valsättet
meddelas i särskild stadga.

§ 35.

Val till beredningsutskottet ävensom,
därest stadsfullmäktige till
särskilt utskott eller kommitté för
beredning överlämna visst eller
vissa ärenden, val till sådant utskott
eller kommitté skalig där två
eller flera personer skola utses, ske
proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av minst
så många väljande, som motsvara det
tal, vilket er hålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och. äger ledamot i
beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande
stadgande!), ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1
april 1915.

132

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

d) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 3—5, S, 13, 11-, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,

Öl och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1882.

Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25 27, 31 33,

38_40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka
valkretsar val av landstingsman och suppleanter skall förrättas samt
huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och
suppleanter äro omedelbara och
ske med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn

§ 4.

Valen av landstingsmän och
suppleanter äro omedelbara och
ske med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

133

(Kung!. Maj:ts förslag:)

eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra. De må utgöra högst dubbelt
så många som det antal landstingsman,
vilka skola utses för valkretsen;
skall endast en landstingsman
utses för valkretsen, må dock
valsedel innehålla tre namn. Av
namnen anses så många, från början
räknat, som motsvara antalet landstingsman,
avse själva landstingsmannavalet
och de övriga allenast
valet av suppleanter. Har å valsedeln
medelst en linje avskiljts ett
mindre antal namn, från början
räknat, anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse
valet av landstingsmän.

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

(Utskottets förslag:)

eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra. De må utgöra högst dubbelt
så många som det antal landstingsmän,
vilka skola utses för valkretsen;
skall endast eu landstingsman
utses för valkretsen, må dock
valsedel innehålla tre namn. Av
namnen anses så många, från början
räknat, som motsvara antalet landstingsmän,
avse själva landstingsmannavalet
och de övriga allenast
valet av suppleanter. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett
mindre antal namn, från början
räknat, anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse
valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall
finnas i de enligt vad här nedan
sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.

134

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj is förslag:)

Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom, obefintligt. Aro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal landstingsman
valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval
tillkommer inom den
kommun, där han är mantalsskriven,
en var i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad.

2. Val av landstingsman förrättas
kommunvis.

(Utskottets förslag:)

Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt. Åro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal landstingsman
valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5-

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval
tillkommer inom den
kommun, där han är mantalsskriven,
en var i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad.

2 a) Val av landstingsmän förrättas
å landet kommunvis.

År kommun delad i två eller
flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,
utgör sådant valdistrikt
jämväl valdistrikt för landstingsmannaval.
Kommun, som icke
är delad på sätt ovan nämnts,
bildar ett valdistrikt; dock att kommun,
som till följd av samfärdsförhållandena
eller andra orsaker
finnes icke lämpligen böra utgöra
ett enda valdistrikt, må delas i två
eller flera. Vill någon i kommunen
boende och till deltagande i
landstingsmannaval berättigad väcka

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

135

(Kung!. Maj ds förslag:)

väcka förslg om sådan delning av
kommunen, som här ovan sägs,
eller om upphävande av eller ändring
i redan skedd delning, göre framställning
till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning bifallas
med mindre yttrande inhämtats
från kommunalstämma. Delar
av samma by eller hemman må ej
utan synnerliga skäl förläggas till
olika valdistrikt. I beslut rörande
delning i valdistrikt skall jämväl
angivas tiden för beslutets ikraftträdande
och varde beslutet av
Konungens befallningshavande kungjort.
Över sådant beslut må besvär
anföras i den ordning, som
är bestämd för överklagande av
Konungens befallningshavandes utslag
i mål, vilka bedömas efter förordningen
om kommunalstyrelse
på landet.

3. Valman äger sin rösträtt
utöva allenast vid valförrättning
inom det valdistrikt, där han är
mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta
å annan vid förrättningen valberättigad;
dock må ingen på grund
av fullmakt utöva rösträtt för mer
än en valman.

kullmakten skall vara sä upprättad
som i förordningarna om kommunalstyrelse
föreskrives.

4. A landet förrättas landstingsmannaval
i kommun, som utgör ett

(Utskottets förslag:)

förslag om sådan delning av kommunen,
som här ovan sägs, eller
om upphävande av eller ändring i
redan skedd delning, göre framställning
till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning
bifallas med mindre yttrande inhämtats
från kommunalstämma.
Delar av samma by eller hemman
må ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt. 1 beslut rörande
delning i valdistrikt skall
jämväl angivas tiden för beslutets
ikraftträdande och varde beslutet av
Konungens befallningshavande kungjort.
över sådant beslut må besvär
‘anföras i den ordning, som
är bestämd för överklagande av
Konungens befallningshavandes utslag
i mål, vilka bedömas efter förordningen
om kommunalstyrelse
på landet.

b) Valman äger sin rösträtt utöva
allenast vid valförrättning inom
det valdistrikt, där han är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt
överlåta å annan vid förrättningen
valberättigad; dock må ingen på
grund av fullmakt utöva rösträtt
för mer än en valman.

Fullmakten skall vara antingen
skriven och underskriven av utställaren
samt med dennes sigill försedd,
eller ock av honom underskriven och
med tvä vittnens underskrift bestyrkt.

c) Landstingsmannaval förrättas i
kommun, som utgör ett valdistrikt,

136

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Knngl. Maj:ts förslag;)

valdistrikt, å kommunalstämma. Åro
i kommun derå valdistrikt, förrättas
valet i de särskilda valdistrikten å
distriktsstämma. Höra delar av
samma valdistrikt till olika valkretsar,
väljer vardera delen för
sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å
Marie bebådelsedag, får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom kommunen, och skall
fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt minst
två timmar efter klockan tern eftermiddagen.
1 kungörelse om stämma
för landstingsmannaval skall
tiden för valet noggrant angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,
skall ordinarie kommunalstämma i
december månad året innan val
skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet
utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda
valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman
i den ordning, som för kallelse till
kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om ‘valet äger
rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet
rum å distriktsstämma, är den
del av kommunens allmänna röstlängd,
som avser valdistriktet, röstlängd.

(Utskottets förslag:)

å kommunalstämma. Åro i kommun
flera valdistrikt, förrättas valet
i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.
Höra delar av samma
valdistrikt till olika valkretsar,
väljer vardera delen för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å
Marie bebådelsedag, får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom kommunen, och skall
fortgå minst en och en halv timme
före klockan tre eftermiddagen samt
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen. I kungörelse om
stämma för landstingsmannaval
skall tiden för valet noggrant angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,
skall ordinarie kommunalstämma i
december månad året innan val
skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet
utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda
valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman
i den ordning, som för kallelse till
kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum
å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet
rum å distriktsstämma, är den del
av kommunens allmänna röstlängd,
som avser valdistriktet, röstlängd.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

137

(Kung!. Maj:ts förslag:)

I fråga om röstlängdens granskning
och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma,
förfaras på sätt för
kommunalstämma är stadgat och
skola de, som må utöva rösträtt å
stämman, äga framställa anmärkning
mot längden ävensom besluta
över sådan anmärkning.

Om röstberäkning gälle, vare
sig valet försiggår å kommunaleller
distriktsstämma, vad för kommunalstämma
är stadgat, dock att
begränsning med hänsyn till kommunens
hela röstetal ej skall vid
röstberäkningen äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två
av densamma utsedda personer,
skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet
samt mitt på framsidan försedda
med en utskärning av ungefär sex
kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål,
varom här nedan förmäles.
Innan valkuvert utlämnas, skall därå
intryckas en stämpel, utvisande det
valdistrikt, för vilket förrättningen
äger rum. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden
visa de närvarande, att valurnan
är tom.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

I fråga om röstlängdens granskning
och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma,
förfaras på sätt för
kommunalstämma är stadgat och
skola de, som må utöva rösträtt å
stämman, äga framställa anmärkning
mot längden ävensom besluta
över sådan anmärkning:..

d) Ej må vid valet tal hållas
eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans
ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola
kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet
samt mitt på framsidan försedda
med en utskärning av ungefär sex
kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål,
varom här nedan förmäles.
Innan valkuvert utlämnas skall därå
intryckas en stämpel, utvisande det
valdistrikt, för vilket förrättningen
äger rum. Blanketter till valsedlar
skola jämväl ä vallokalen tillhandahållas.
Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de
närvarande, att valurnan är tom.
o samt. 23 käft. (Kr 25.) 18

138

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Valmännen äga avgiva sina röster
i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut
hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop.
Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett
kuvert för varje annan röstberättigad,
för vilken han uppgiver sig
vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för eu var
att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar
eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som
allmänheten är synligt, när eu plats
är upptagen; och åligger det ordföranden
att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon
kunna iakttagas.

(Utskottets förslag:)

Valmännen äga avgiva sina röster
i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut
hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop.
Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett
kuvert för varje annan röstberättigad,
för vilken han uppgiver sig
vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt
antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var
att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.
För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar
eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som
allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden
att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon
kunna iakttagas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

139

(Kung’!. Maj:ts förslag:)

den upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen uppgiver
sig vilja utöva rösträtt för
annan, han är därtill behörig, ävensom
tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat, men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet
samt att valsedeln på
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å
den i utskärningen synliga baksidan
av valsedeln tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma, samt
drager ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade
röstsiffran. Härefter nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden
vid namnet på den, vars
rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är
oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själv
därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken eller däri finnes
inlagd valsedel, vilken enligt vad
iakttagas kan icke är av föreskriven
beskaffenhet, eller däri valsedel
ej är på ovan angivet sätt inlagd,
varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt

(Utskottets förslag:)

den upptagen såsom röstberättigad,
och att i de fall, då valmannen uppgiver
sig vilja utöva rösträtt för
annan, han är därtill behörig, ävensom
tillsett, att kuvertet är behörigen
stämplat, men eljest på utsidan
omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet
samt att valsedeln på
ovan angivet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å
den i utskärningen synliga baksidan
av valsedeln tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma, samt
drager ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade
röstsiffran. Härefter nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden
vid namnet på den, vars
rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är
oförmögen att i föreskriven ordningavgiva
sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själv
därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,
än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel
eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken eller däri finnes
inlagd valsedel, vilken enligt vad
iakttagas kan icke är av föreskri O ven

beskaffenhet, eller däri valsedel
ej är på ovan angivet sätt inlagd,
varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt

140

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför
öppna dörrar förvissa sig om,
att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet
skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen
eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då
hunnit deltaga i valet, äga rätt att
i den ordning de anmäla sig avlämna
sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten
ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som
skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten
inläggas härefter i hållfast
omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes
sigill. De sålunda åsätta sigillen
skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs
och dess riktighet bekräftats av
ordföranden och två av de närvarande,
avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen
till domhavanden omslaget
med valkuverten jämte valproto -

(Utskottets förslag:)

De valmän, som vid det klockslag,
då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet
skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen
eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då
hunnit deltaga i valet, äga rätt att
i den ordning de anmäla sig avlämna
sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten
ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som
skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten
inläggas härefter i hållfast
omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill.
De sålunda åsätta sigillen skola jämväl
i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs
och dess riktighet bekräftats av
ordföranden och två av de närvarande,
avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen
till domhavanden omslaget
med valkuverten jämte valproto -

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

141

(Kung!. Maj:ts förslag:)

kollet. Sker insändandet med allmänna
posten, skall försändelsen
assureras.

Domhavanden skall vid offentlig,
minst sex dagar förut i valkretsens
kyrkor, och där så lämpligen kan
ske, i ortstidning kungjord förrättning
sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och senast inom
fjorton dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden
av två, av Konungens
befallningshavande därtill förordnade
personer, som, jämte domhavanden,
med sina namnunderskrifter
bekräfta riktigheten av det
vid förrättningen förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång
skall uppläsas i valkretsens kyrkor
samt, där sä lämpligen kan ske, införas
i ortstidning.

5. I stad förrättas valet inför
magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie
bebådelsedag, får ej äga rum under
tider, då allmän gudstänst hålles
inom staden och skall fortgå minst
två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen. I
kungörelsen skall tiden för valet
noggrannt angivas.

(Utskottets förslag:)

kollet. Sker insändandet med allmänna
posten, skall försändelsen
assureras.

e) Domhavanden skall vid offentlig,
minst sex dagar förut i valkretsens
kyrkor, och, där så lämpligen
kan ske, i en eller flera ortstidningar
kungjord förrättning sammanräkna
de avgivna rösterna. Denna förrättning
skall påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och
senast inom fjorton dagar från valens
förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden
av två, av Konungens
befallningshavande därtill förordnade
personer, som, jämte domhavanden,
med sina namnunderskrifter
bekräfta riktigheten av det
vid förrättningen förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför
magistraten.

Valet, som skall förrättas å
Marie bebådelsedag, får ej äga
rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall
fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt minst
två timmar efter klockan fem eftermiddagen.
I kungörelsen skall tiden
för valet noggrannt angivas.

142

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Om kallelse till valförrättningen,
om rösträtt och dess utövning, om
röstberäkning samt om röstlängdens
granskning och anmärkning mot
längden gäller vad för allmän rådstuga
är stadgat.

I övrigt skall med avseende ä valets
förrättande i tillämpliga delar gälla
vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

1 stad, som bildar egen valkrets,
skall magistraten sammanräkna rösterna.
Bär sammanräkningen ej
äger rum omedelbart efter själva
valet, skall vid valtillfället tid och
ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvall^ts sammanräknas
rösterna av magistraten i
den folkrikaste staden; och skola
till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avlämnade, valkuverten
jämte valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet
med allmänna posten, skall
försändelsen assureras.

Sammanräkningen av rösterna
skall påbörjas inom sju dagar från
valens förrättande; och skall tid och
ställe för sammanräkningen minst
tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med protokollets
uppläsning är valförrättningen
avslutad.

Underrättelse om valets utgång
skall uppläsas i valkretsens kyrkor

(Utskottets förslag:)

Om kallelse till valförrättningen,
om röstberäkning samt om
röstlängdens granskning och anmärkning
mot längden gäller vad
för allmän rådstuga är stadgat.

Om rösträttens utövning och överlåtande
på annan ävensom angående
valets förrättande gäller i tillämpliga
delar vad i mom. 2 b), c) och d)
är stadgat.

b) t stad, som bildar egen valkrets,
skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen
ej äger rum omedelbart
efter själva valet skall vid valtillfället
tid och ställe för sammanräkningen
tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas
rösterna av magistraten
i den folkrikaste staden; och skola
till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avlämnade valkuverten
jämte valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet
med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Sammanräkningen av rösterna
skall påbörjas inom sju dagar från
valens förrättande; och skall tid
och ställe för sammanräkningen
minst tre dagar därförut kungöras
i en eller flera ortstidningar.

Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med
protokollets uppläsning är valförrättningen
avslutad.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

143

(Kung!. Majrts förslag:)

samt, där sä lämpligen lian ske, införas
i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll
över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av
Kungl. Maj:t fästställes.

§ 8.

1. Sedan valet av-----

landstingsmannen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga landstingsmannens namn
för själva landstingsmannavalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda,
vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, eller
där sammanräkningen avser grupp,
vilken allenast fått sig tilldelad en
plats, de två, som erhållit högsta
rösttalen, äro valda till suppleanter.

2. Vid valtillfället skall, särskilt
för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken
suppleanter från den grupp, för
vilken han valts, skola i hans ställe

(Utskottets förslag:)

4. Vid avfattande av protokoll
över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av
Kungl. Maj:t fästställes.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsmän
blivit avslutat, skola suppleanter
utses sålunda, att för landstingsman,
vald för grupp, som endast
tilldelats en plats, företagas tvä
nya sammanräkningar inom denna
grupp, samt att för varje annan
landstingsman företages en ny sammanräkning
inom den grupp, för vilken
han blivit vald. Har — — —

--— landstingsmännen blivit

valda.

Vid varje ny sammanräkning
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga landstingsmannens
namn för själva landstingsmannavalet.
Valsedel beräknas äga sitt
ursprungliga röstvärde, och detta
skall vid varje ny sammanräkning
tillgodoräknas den av de förut ej
valda, vilkens namn står främst å
sedeln. Den, som erhållit högsta
rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt
för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken
suppleanterna från den grupp, för
vilken han valts, skola i hans ställe

144

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj sts förslag:)

inkallas. Härvid iakttages, att den
eller de suppleanter, som, utsetts genom
den för landstingsmannen företagna
sammanräkning, intaga plats
framför annan suppleant; att suppleanter,
som utsetts genom samma
sammanräkning, intaga ordning inbördes
efter sina rösttal, och att i
övrigt företräde tillkommer suppleant,
som blivit tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet,
må b an däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär; och skall
han, vid förlust av talan, sist inom
en månad efter den dag, då valet
avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande,
som genom kungörelse,
vilken i tidning inom orten
införes, utsätter viss kort tid, inom
vilken underdånig förklaring över
besvären må avlämnas till Konungens
befallningshavande, varjämte
Konungens befallningshavande från
domhavande eller magistrat, som
verkställt röstsammanräkningen, infordrar
de avgivna valsedlarna samt
övriga valet rörande handlingar.
Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvären
jämte de förklaringar, som
må hava inkommit, ävensom pro -

(Utskottets förslag:)

inkallas. Härvid iakttages, beträffande
landstingsman, vald för grupp,
som tilldelats endast en landstingsm
ann aplats, att företräde tillkommer
den av suppleanterna, som blivit tidigare
vald, samt beträffande annan
landstingsman, att suppleant, som
utsetts genom den för landstingsmannen
företagna sammanräkning,
intager plats framför annan suppleant,
och att i övrigt företräde tillkommer
suppleant, som blivit tidigare
vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet,
må han däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär; och skall
han, vid förlust av talan, sist inom
en månad efter den dag, då valet
avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande,
som genom kungörelse,
vilken i en eller jlera tidningar
inom orten införes, utsätter viss
kort tid, inom vilken underdånig förklaring
över besvären må avlämnas
till Konungens befallningshavande,
varjämte Konungens befallningshavande
från domhavande eller magistrat,
som verkställt röstsammanräkningen,
infordrar de avgivna
valsedlarna samt övriga valet rörande
handlingar. Sedan den för
förklarings avgivande bestämda tid
tilländagått, har Konungens befallningshavande
att besvären jämte
de förklaringar, som må hava in -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

145

(Kung!. Maj:ts förslag:)

tokoll över valet, valsedlarna och
övriga valet rörande handlingar
ofördröjligen till Konungen insända
för att i Dess regeringsrätt skyndsamt
föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning
mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid
valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget,
skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrättas.

(Utskottets förslag:)

kommit, ävensom protokoll över
valet, valsedlarna och övriga valet
rörande handlingar ofördröjligen till
Konungen insända för att i Dess
regeringsrätt skyndsamt föredragas
och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning
mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid
valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget,
skall Konungens befallningskavande
ofördröjligen underrättas.

§ 14.

Konungens befallningskavande låter sådan underrättelse, som i § 13
sägs, ävensom, därest den välde hos landstinget laga ursäkt visat, till''
kännagivande därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke
i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie
landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda
ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande
om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya
valet gäl le, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och
5 här ovan är stadgat.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting
skall utfärdas av Konungens befallningshavande
och böra de ärenden,
som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen
skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i
samtliga länets kyrkor, i villca gudstjänst
dä hålles, ävensom av KoBihang
till Riksdagens protokoll 1913.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting
skall utfärdas av Konungens befallningskavande
och böra de ärenden,
som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen
skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i
länets kyrkor, ävensom av Konungens
befallningshavande i god
5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 19

146

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj sts förslag:)

nungens befallningshavande i god
tid avsändas för intagande jämväl
minst fjorton dagar före mötet i
tidning inom länet.

Landstingets ordförande skall
om mötet särskilt underrättas.

(Utskottets förslag:)

tid avsändas för intagande jämväl
minst fjorton dagar före mötet i
en eller flera tidningar inom länet.

Landstingets ordförande skall
om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop
av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina
fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet
att i landstinget taga inträde, äga de landstingsman, vilkas fullmakter
godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må
över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt
rum, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande
och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag
att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande
eller vice ordförande.

§ 27.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under
tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnde äldste ledamot
tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden
avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföran -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

147

(Knngl. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

den tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.
Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning
upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,
varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte
för tiden intill nästa lagtima sammankomst
bland tingets ordinarie
ledamöter utse tvä eller flera personer
att jämte ordföranden i tinget
utgöra ett förvaltningsutskott, som
skall hava att med förvaltningen
av landstingskassan taga den befattning
samt att i övrigt handhava
de åligganden, landstinget i
särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter
i nämnda utskott äro, där
två eller flera personer skola utses,
proportionella, om ej samtliga väljande
äro ense.

Ordföranden i tinget för er jämväl
ordet i förvaltningsutskottet. Utskottet
utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget
väcka nya frågor eller förslag tillkommer
Konungens befallningshavande
samt varje medlem av
landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna
komma under behandling vid lande -

ri 31.

Landstinget må å lagtima möte
för tiden intill nästa lagtima sammankomst
utse ett förvaltningsutskott,
som skall hava att med förvaltningen
av landstingskassan taga
den befattning samt att i övrigt
handhava de åligganden, landstinget
i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter
i nämnda utskott sker, där
två eller flera personer skola utses,
proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av
minst sä många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhälles, om samtliga
väljandes antal delas med det
antal personer, valet avser, ökat med 1.

Utskottet utser inom sig ordförande
och vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget
väcka nya frågor eller förslag tillkommer
Konungens befallningshavande
samt varje medlem av
landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna
komma under behandling, innefatta

148

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

tingets lagtima möte, innefatta ett
ämne inom landstingets befogenhet,
vara skriftligen uppsatt och senast
tjugu dagar före landstingets början
avlämnat till sekreteraren, vilken
det åligger ej mindre att över
de avgivna förslagen upprätta en lista
än även att låta på landsting skassans
bekostnad trycka nämnda förslag och
och lista samt, såvitt ske kan, minst
åtta dagar före landstingets början
till varje medlem av tinget översända
ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting hör nytt
förslag, skriftligen uppsatt, minst en
vecka före landstingets början avlämnas
till sekreteraren, som har att därom
underrätta ordföranden.

Vad nu är stadgat angående
tiden för förslags avlämnande utgör
icke hinder för landstinget att, då
synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,
genom särskilt beslut medgiva
upptagande till behandling av
ny fråga, som blivit väckt senare,
dock före landstingets början.

Ej må annan ny fråga än den,
som blivit på ovan angivet sätt
väckt, kunna komma under landstingets
överläggning, såvida frågan
icke blivit av Kung!. Maj:t till landstinget
hänskjuten eller härleder sig
från och står i sammanhang med
ett förut i behörig ordning väckt
förslag.

(Utskottets förslag:)

ett ämne inom landstingets befogenhet,
vara skriftligen uppsatt och
senast tjugu dagar före landstingets
början avlämnat till sekreteraren,
vilken det åligger, att inom åtta
dagar därefter över de avgivna förslagen
upprätta en lista och den till
ordföranden överlämna.

Sekreteraren åligger jämväl att
låta på landsting skassans bekostnad
trycka nämnda förslag och lista samt,
såvitt ske kan, minst åtta dagar före
landstingets början till varje medlem
av tinget översända ett exemplar av
dessa handlingar.

Till det landsting, som efter
utfärdandet av denna förordningförst
skall hållas, insändas förslagen
till landstingets ordförande.

Ej må annan ny fråga än den,
som blivit på nu föreskrivet sätt
väckt, kunna komma under landstingets
överläggning, såvida frågan
icke blivit av Kungl. Maj:t till landstinget
hänskjuten eller härleder sig
från och står i sammanhang med
ett förut i behörig ordning väckt
förslag.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

149

(Kung-]. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola —--(nuvarande § 31)

— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som —--(nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller dera ärenden äro
av den beskaffenhet, att de fordra
eu föregående beredning, må de
överlämnas till särskilt för sådan
beredning utsedda personer.

Skola två eller dera personer
för dylik beredning utses, skall, där
ej samtliga väljande äro ense, ''proportionellt
valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — —
—■ — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande
äro ense, verkställas med slutna
sedlar. Mellan dem, som erhållit
lika rösttal, skilje lotten.

2. I fråga om val, som, enligt
vad i §§ 31 och 38 stadgas, äro
proportionella, meddelas närmare
bestämmelser om valsättet i särskild
stadga.

§ 40.

1. För att såsom — — —
— — beslutet sig förenat:

§ 38.

Där ett eller dera ärenden äro
av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de för
sådan beredning överlämnas till särskilt
utsedda personer.

Skola två eller dera personer
för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av
minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med
det antal personer, valet avser, ökat
med 1.

§ 39.

För varje fråga — — — —
—--delade, bestämma beslutet.

Val skall, där så äskas, förrättas
med slutna sedlar. Mellan dem,
som erhållit lika rösttal, skilje
lotten.

§ 40.

1. För att såsom — — —
— — beslutet sig förenat:

150

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

a) beslut, att domsaga — —

— — § 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons
behörighet att såsom ledamot i
landstinget taga inträde eller medgivande,
varom i § 32 fjärde stycket
sägs;

c) påläggande av agifter — —

— — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande--

— — upplåning därav ske.

(Utskottets förslag:)

a) beslut, att domsaga — —
--§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons
behörighet att såsom ledamot i
landstinget taga inträde eller medgivande,
varom i § 32 sägs;

c) påläggande av avgifter--

— — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande--—

— — upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande — — — — — —
landstingets avgörande, nämligen:

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget
eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse
vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets
förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning — — — — -— för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter
underskrivet.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

151

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut
må icke äga rum, såvida den
klagande ej tilltror sig kunna visa,
att hans enskilda rätt blivit genom
beslutet’kränkt eller att detsamma
strider emot de i denna förordning
stadgade grunder; och må han i ty
fall inom sextio dagar från den
dag, landstinget avslutats, tillKonungens
befallningshavande ingiva sina
till Kungi. Maj:t ställda underdåniga
besvär.

Konungens befallningshavande
skall efter landstingets avslutande
ofördröjligen i länskungörelserna
ävensom i tidning inom länet införa
tillkännagivande ej mindre om dagen
för landstingets avslutande än
även underrättelse om den tid,
inom vilken de till Kungl. Maj:t
ställda besvären böra till Konungens
befallningshavande ingivas
ävensom därom, att landstingets beslut
kommer att, på sätt i § 61
sägs, inom kommunerna anslås.

Vinnes ändring i —----

— — — — — — må ej klagas.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut
må icke äga rum, såvida den
klagande ej tilltror sig kunna visa,
att hans enskilda rätt blivit genom
beslutet kränkt eller att detsamma
strider emot de i denna förordning
stadgade grunder; och må han i ty
fall inom sextio dagar från den
dag, landstinget avslutats, till Konungens
befallningshavande ingiva sina
till Kungl. Maj:t ställda underdåniga
besvär.

Konungens befallningshavande
skall efter landstingets avlutande
ofördröjligen i länskungörelserna
ävensom i en eller flera tidningar
inom länet införa tillkännagivande
ej mindre om dagen för landstingets
avslutande än även underrättelse
om den tid, inom vilken
de till Kung!. Maj:t ställda besvären
böra till Konungens befallningshavande
ingivas ävensom därom,
att landstingets beslut kommer att,
på sätt i § 61 sägs, inom kommunerna
anslås.

Vinnes ändring i---—

— — — — — — må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

152

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung]. Majits förslag:)

e) Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting cell stadsfullmäktige
samt å allmän rådstuga.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige
eller å allmän rådstuga
val äro proportionella, skall vid valens
förrättande iakttagas, vad här
nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar,
å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan
beteckning i ord för viss grupp av
de väljande eller för viss meningsriktning),
men vilka i övrigt äro
omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra.

Valsedlarna skola för att bliva
gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrykningar.
Sedel må ej upptaga flera,
men väl färre namn än det antal

(Utskottets förslag:)

e) Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting ock stadsfullmäktige.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige
val äro proportionella,
skall vid valens förrättande iakttagas,
vad här nedan i 2—7 §§
är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar,
å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan
beteckning i ord för viss grupp av
de väljande eller för viss meningsriktning),
men vilka i övrigt äro
omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra.

Valsedlarna skola för att bliva
gällande vara enkla, slutna, och
fria från överstrykningar. Sedel må
ej upptaga flera, men väl färre
namn än det antal personer, valet

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

153

(Kutig!. Maj;ts förslag:)

personer, valet avser. Där något
namn å sedeln är tvetydigt, galle
den dock för övriga namn.

3 §•

De avgivna valsedlarna skola
ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda eu
grupp.

Inom varje grupp skall, till den
utsträckning, som för utseendet av
stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas
ordning mellan namnen å
gruppens valsedlar. Härvid iakttages: l:o)

Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens
rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, bliver detta
namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma
första och samma andra namn samt
utgöra mer än tre fjärdedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, bliver detta namn det
tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom
gruppen icke kan enligt nyss angivna
grunder bestämmas, skola
särskilda sammanräkningar av namnens
rösttal verkställas. Vid varje

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

avser. Där något namn å sedeln
är tvetydigt, galle den dock för
övriga namn.

3 §.

De avgivna valsedlarna skola
ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en
grupp.

Inom varje grupp skall, till den
utsträckning, som erfordras för utseende
av det antal personer, valet
avser, bestämmas ordning mellan
namnen å gruppens valsedlar. Härvid
iakttages:

Do) Upptaga valsedlar till antal
av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens
rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två
tredjedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma andra namn, bliver
detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma
första och samma andra namn samt
utgöra mer än tre fjärdedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, bliver detta namn det
tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.

2:o) I den män ordningen inom
gruppen icke kan enligt nyss angivna
grunder bestämmas, skola
särskilda sammanräkningar av namnens
rösttal verkställas. Vid varje
samt. 23 höft. (Nr 25.) 20

154

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

sådan sammanräkning gäller valsedel
såsom hel röst, där icke något
av sedelns namn erhållit rum i
ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av sedelns
namn erhållit rum i ordningen;
såsom tredjedels röst, där två av
namnen uppförts i ordningen; såsom
fjärdedels röst, där tre av
namnen uppförts i ordningen; och
så vidare efter samma grund. För
varje gång kommer det namn närmast
i ordningen, som erhållit högsta
rösttalet.

Till protokollet antecknas för
varje grupp dess rösttal samt, där
de under l:o) angivna grunder tilllämpats,
antalet av de valsedlar,
1 som upptaga samma första namn
eller samma första och andra namn,
och så vidare, men eljest för varje
särskild sammanräkning, röstvärdet
för de olika valsedlarna och det
rösttal, som för varje namn uträknats.

(Utskottets förslag:)

Till protokollet antecknas för
varje grupp dess rösttal samt, där
de under 1:®) angivna grunder tilllämpats,
antalet av de valsedlar,
som upptaga samma första namn
eller samma första och andra namn,
och så vidare, men eljest, för varje
särskild sammanräkning, röstvärdet
för de olika valsedlarna och det
rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §■

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,
att gruppens första plats tillerkänncs den, vars namn är det första i
ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra
namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är
berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera
andra grupper.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

155

(Kung!. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som
motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. liar
samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom
en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare
jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

5 §-

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

6 §•

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av
ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

7 §■

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars
namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom
gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först
tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

156

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

2:6) att Riksdagen, med anledning’ av herr G.
Magnussons m. fl. motion, nr 156, i Första kammaren
samt herr Hages in. fl. motion, nr 354, i Andra kammaren,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana
förändringar i gällande kommunalförfattningar,
genom vilka den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas
enligt i huvudsak samma grunder, som äro
bestämda i fråga om den politiska rösträtten.

3:o) att a) herr K. J. Ekmans motion, nr 139,
i Första kammaren,

b) herr Bäckströms motion, nr 143, i Första kammaren,

c) herr G. Magnussons och J. E. Berglunds motion,
nr 156, i Första kammaren,

d) herr Meurlings motion, nr 157, i Första kammaren,

e) herr von Mentzers m. fl. motion, nr 158, i
Första kammaren,

f) herr von Mentzers in. fl. motion, nr 159, i
Första kammaren,

g) herr Hults motion, nr 160, i Första kammaren,

h) herr Carlsons i Herr ljunga motion, nr 300, i
Andra kammaren,

i) herr I. Säfstrands motion, nr 324, i Andra
kammaren,

j) herr J. E. Berglunds m. fl. motion, nr 335, i
Andra kammaren,

k) herr Räfs motion, nr 353, i Andra kammaren,

l) herr Hages m. fl. motion, nr 354, i Andra
kammaren,

jKonstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

157

m) herr Meurlings motion, nr 33, i Första kammaren må

i de delar, i vilka de ej genom utskottets ovan
under punkterna l:o) och 2:o) gjorda hemställan kunna
anses besvarade, icke föranleda någon Riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservationer:

dels vid punkt l:o) av utskottets hemställan:

A) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
om kommun al styrelse på landet:

Vid §§ 8, 9 och 10 av herrar Clason, Bellinder, IL J. Ekman, von
Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson
i Slätåker, som hemställt,

att Kung!. Maj:ts proposition och de i ämnet
väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §11 av herrar Clason, Bellinder, IL J. Ekman, von Geijer,
von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som hemställt,

att vad med avseende å denna paragraf föreslagits
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid § 16 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer,

Mentzer, J3aAr, Magnusson i Tumhult, i?ä/'' och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

158

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,
skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i
orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen
eller i tidning införd, eller att kungörelse om stämma, som blivit utsatt
till dag, då gudstjänst hålles i annex- eller kapellförsamlings kyrka,
icke blivit berörda dag därstädes uppläst, må icke utgöra hinder för
stämmans hållande.

Vid § 17: a) av herrar Bellinder, von Gevjer, von Bahr, Magnusson
i Tumhult och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att den i andra stycket av paragrafen förekommande

punkten: »Vid omröstning----§ 11 mom. 3 sägs»

må ur paragrafen utgå:

b) av herrar Clason, K. J. Ekman, von Mentzer och Räj\ som
yrkat,

att andra stycket av paragrafen, såsom densamma
lyder enligt utskottets förslag, må ur paragrafen utgå;

c) av herr von Mentzer, med instämmande av herrar Clason, K. J.
Ekman och Rcif, vilka föreslagit,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
rörande möjligheten och lämpligheten av de ordinarie
kommunalstämmornas utsättande till arbetsfria vardagar
samt för Riksdagen framlägga det förslag, vartill en
dylik utredning må kunna giva anledning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

159

Vid § 29 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, vara Geijer,
wn Mentzer, ron Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att mom. 4 och 5 bort hava följande lydelse:

Mom. 4. Valet sker--- — (lika med utskottets förelag) —--

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet.
i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form — — — (lika med utskottets förslag) — — — ändock
giltig.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige — — — — (lika med
utskottets förslag) — —--— är stadgat.

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal
blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Valsedlarna mottagas av ordföranden, vilken därvid biträdes av
två av stämman utsedda personer. Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är torn. Valmännen
äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden, därest
icke å förut hållen kommunalstämma beslutats, att valet skall ske efter
upprop. A varje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — — (lika med utskottets
förslag) — — — — röstningen avslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållbart omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i det över förrättningen förda protokollet
avtryckas.

Vid avfattandet av valprotokollet bör till ledning tjäna formulär,
som av Kungl. Maj:t fastställas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Orföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget
med valsedlarna jämte valprotokollet. Sker insändandet med
allmänna posten, skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall — — (lika med utskottets
förslag) — — — valet gäller.

160

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Vid § 32 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 43 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,
Vallin och Säfstrand, vilka med anledning av motionerna I: 156 av
herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage in. fl. ansett,
att paragrafen bort hava följande lydelse:

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.
Ekman, von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf
och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 8—11.

B) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
om kommunalstyrelse i stad.

Vid §§ ,9 och 10 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von
Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jonsson
i Slätåker, som hemställt,

att Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet
väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §11 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Balir, Magnusson i Tumhult, iiö/'' och Jönsson i Slätåker,
som hemställt,

att vad med avsende å denna paragraf föreslagits
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid § 15 av herrar Clason, Bellinder, ÅT. J. Ekman, uon Geijer,
von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, iiä/‘ och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt
kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen
bör ock, där så ske kan, införas i en eller flera tidningar, som i staden
utkomma.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

161

Kallelsen skall innehålla — — — sådan rådstuga fattas.

Vid § 24 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse; .

Mom. 1. Valet sker — •— (lika med utskottets förslag) — —
själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form — — — (lika med utskottets förslag — — ändock
giltig.

Mom. 2. Valet får ej — — — (lika med utskottets förslag)--

inom vallokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal
blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom. Valmännen äga avgiva sina röster i den
tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutats,
att valet skall ske efter upprop. Å varje valsedel antecknar
ordföranden tydligt röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager
ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade
röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — (lika med utskottets förslag
— — röstningen avslutad.

Vid § 28 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 35 av her rar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att paragrafen bort Lava följande lydelse:

Kallelse till sammanträde skall av ordförande skriftligen utfärdas
och senast dagen förut en var fullmäktig delgivas. Kallelsen bör ock,
där så ske kan, införas i en eller flera tidningar, som i staden utkomma.
Kallelsen bör, såvitt möjligt är, upptaga de ärenden, som till överläggning
skola förekomma.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

Vid §36 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,
Vallin och Saf''strand, vilka med anledning av motionerna I : 156 av
herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 21

162 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

II: 324 av herr Säfstrand ansett, att paragrafen bort hava följande
lydelse:

Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — beredningen utsedde
personer.

Val av dylik beredning ävensom till de styrelser, revisorer och
nämnder, stadsfullmäktige äga utse, skall, där två eller flera personer
skola väljas, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1.

Vid §66 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, ! von Saliv, Magnusson i Tumhult, Saf och Jönsson i Slätåker,
som hemställt om följande lydelse av ifrågavarande paragraf:

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter magistraten
genom offentligt anslag och, där så ske kan, i en eller flera
tidningar, som i staden utkomma, kungöra att längden — — — —
taga kännedom.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.
Ekman, von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf
och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 9—11.

C) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm.

Vid §§ 7 och 8 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer,
von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som hemställt:

att Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet
väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §10 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
vilka föreslagit följande ändrade lydelse av ifrågavarande paragraf:

Mom. 1. Valet sker — — (lika med utskottets förslag) — —
själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form--(lika med utskottets förslag)--ändock giltig.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

163

Mom. 2. Valförrättning får ej — — — (lika med utskottets förslag)
— — — inom vallokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt
antal blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är torn. Valmännen äga avgiva sina röster i den
tur, de anmäla sig hos ordföranden. Å varje valsedel antecknar ordföranden
tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager
ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade
röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — — (lika med utskottets
förslag) — — röstningen avslutad.

Vid § 14 av herrar Clcison och K. J. Ekman.

Vid § 35 av herrar Wavrinskg, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,
Vallin och Safstrand, vilka med anledning av motionerna 1:156 av
herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt
II: 324 av herr Säfstrand ansett, att paragrafen bort hava följande
lydelse:

Val till beredningsutskottet liksom till övriga av stadsfullmäktige
utsedda nämnder och styrelser ävensom, därest stadsfullmäktige till
särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa
ärenden, val till sådant utskott eller kommitté samt val av revisorer
skall, där två eller flera personer skola utses, ske proportionellt på
sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.
Ekman, von Gei]er, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf
och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 7
och 8.

D) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
om landsting.

Vid §3 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid §4 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Balir, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som hemställt om följande lydelse av ifrågavarande paragraf:

164

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valen — — — (lika med utskottets förslag)--— av lands tingsman.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna:

vilkens form---(lika med utskottets förslag)----- än dock

giltig.

Vid § 4 fjärde stycket av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 5 a) av herrar Clason, K. J. Ekman, von Geijer, von Bahr
och Jönsson i Slätåker, som ansett, att ifrågavarande paragraf bort givas
följande lydelse:

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad.

2. a) Val av landstingsman---(lika med utskottets förslag)

— — — om kommunalstyrelse på landet.

b) Valet förrättas i kommun, som utgör ett valdistrikt, å kommunalstämma.
Åro i kommun flera valdistrikt, förrättas valet i de särskilda
valdistrikten å distriktsstämma. Höra delar av samma valdistrikt
till olika valkretsar, väljer vardera delen för sin valkrets.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma
i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma
utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den ordning,
som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängden, dess granskning och anmärkning mot
längden gäller vad för kommunalstämma och för distriktsstämma i
fråga om val av kommunalfullmäktige är stadgat, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.

c) Valet skall förrättas å Marie bebådelsedag eller, om ordinarie
kommunalstämma i december månad så beslutar, å annan dag under
senare hälften av mars månad.

Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom
kommunen, och skall fortgå minst en och en halv timme före klockan
tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.
I kungörelse om stämma för landstingsmannaval skall tiden
för valet noggrannt angivas,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

165

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal
blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Valsedlarna mottagas av ordföranden, vilken därvid biträdes av
två av stämman utsedda personer. Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom. Valmännen
äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest
icke å förut hållen kommunalstämma beslutats, att valet skall ske
efter upprop. A varje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde,
som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck
å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — (lika med utskottets förslag)
— — — röstningen avslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i det över förrättningen förda protokollet
avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insänder därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valsedlarna
jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten,
skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall — — — (lika med utskottets förslag) —
— — valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas i senare hälften av mars månad, får ej
äga rum — — (lika med utskottets förslag) — — noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och
överlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden gäller vad för allmän rådstuga är
stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

b) I stad, som bildar egen valkrets, —---(lika med utskottets

förslag) — — — tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avgivna valsedlarna i hållfast, förseglat omslag jämte valprotokollet
ofördröjligen insändas. Sker insändandet med allmänna posten,
skall försändelsen assureras.

166

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Sammanräkningen — — (lika med utskottets förslag) — — valförrättningen
avslutad.

4. Vid affattande---— (lika med utskottets förslag) —--

fastställes.

b) av herrar von Mentzer och Räf, som ansett, att i mom. 2 c) första
stycket och i mom. 3 a) andra stycket efter orden »mars månad» bort
tilläggas orden »dock ej å söndag», men som i övrigt instämt uti den
av herrar Clason m. fl. vid denna paragraf avgivna reservationen.

c) av herrar Bellinder och Magnusson i Tumhult, som ansett, att i
inom. 2 e) näst sista stycket: »Vid förrättningen biträdes domhavanden
— — förda protokoll» bort ur paragrafen utgå, men som i övrigt instämt
uti den av herrar Clason m. fl. vid denna paragraf avgivna reservationen.

Vid § 8 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid §§ 25, 26 och 27 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman,
von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson
i Slätåker, som hemställt,

att vad med avseende å dessa paragrafer föreslagits
icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §31 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,
som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst
utse två eller flera personer att jämte ordföranden i tinget
utgöra ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen av
landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava de
åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter — — (lika med utskottets förslag) — — ökat
med 1.

Ordföranden i tinget före jämväl ordet i förvaltningsutskottet. Utskottet
utser inom sig vice ordförande.

Vid § 38 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Wäldén, Bogren,
Vallin och Säfstrand, vilka med anledning av motionerna I: 156 av
herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt
II: 324 av herr Säfstrand ansett,'' att paragrafen bort hava följande
lydelse:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

167

Där ett eller flera ärenden — — — (lika med utskottets förslag)
— — — särskilt utsedda personer.

Val av dylik beredning ävensom till de styrelser, revisorer och
nämnder, landstinget äger utse, skall, där två eller flera personer skola
väljas, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet
avser, ökat med 1.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.
Ekman, von . Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf
och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 25—-27.

dels och vid punkt 2:o) av utskottets hemställan:

av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer,
von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker, som
hemställt,

att vad utskottet i punkt 2:o föreslagit icke må
av Riksdagen bifallas.