Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1967 (Utlåtande 1967:Ku23 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1967

Nr 23

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående ändrade bestämmelser om upprättande av
röstlängd.

I motionen nr 339 i andra kammaren av herr Werbro hemställs, »att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t ville
för innevarande riksdag framlägga förslag till regler i lagen om val till
riksdagen rörande en ny rationell ordning för uppgörande av röstlängd».

Gällande bestämmelser

Grundläggande stadganden om röstlängder som grundval för rösträttens
utövande återfinns i 16 § riksdagsordningen, 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen
för Stockholm, 7 § landstingslagen och 9 § lagen om församlingsstyrelse.
Närmare bestämmelser ges i 37—53 a §§ lagen om val till riksdagen
och 6—10 b §§ kommunala vallagen; såvitt här är av betydelse överensstämmer
de båda vallagarna helt. Ytterligare föreskrifter lämnas i KK
den 18 april 1947 om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra
kammare samt av kommunal röstlängd.

Röstlängderna tillkommer under samverkan mellan länsstyrelse, lokal
skattemyndighet och valnämnd; från vissa avvikelser beträffande Stockholm
kan här bortses. Vidare medverkar pastorsämbetena genom uppgiftslämnande.
Ett i detalj fastställt schema gäller för upprättande av röstlängd,
av i huvuddrag följande innebörd. Länsstyrelsen framställer stommar till
röstlängderna på grundval av mantalslängden, sedan denna blivit färdig.
Stommarna skall senast den 12 juni tillställas de lokala skattemyndigheterna;
i allmänhet överlämnas de emellertid redan i mars eller april. Under
maj och juni upprättar härefter de lokala skattemyndigheterna röstlängderna.
Pastor skall senast den 12 juni avlämna vissa uppgifter per den 10
juni. Senast den 30 juni skall röstlängderna vara färdiga och överlämnas
till valnämnderna. Dessa skall framlägga längderna för allmän granskning
den 6—12 juli och sända personliga underrättelser till envar med stadigt
hemvist, som har antecknats som ej röstberättigad. Anmärkningar skall
vara ingivna senast den 18 juli. Den 25 juli eller, om det är lördag eller
söndag, nästa vardag sammanträder valnämnderna för prövning av framställda
anmärkningar. Beslut skall fattas senast påföljande dag. Besvär kan

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 23

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1967

anföras hos länsstyrelsen; de skall anmälas senast tredje dagen efter beslutsdagen
och inges senast tionde dagen från nämnda dag. Detaljerade
regler ges även om förfarandet vid länsstyrelsen i syfte att garantera ett
snabbt avgörande. Länsstyrelsens beslut får ej överklagas annat än i samband
med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse.

Om möjligheterna att vinna rättelse av fel i röstlängd må ytterligare antecknas
följande. Rätt att framställa anmärkning hos valnämnd tillkommer
den som anser sig själv oriktigt upptagen som ej röstberättigad ävensom
den som anser annan felaktigt upptagen som röstberättigad. Däremot föreligger
inte rätt att föra talan om att annan skall antecknas som röstberättigad;
envar måste själv bevaka sin rätt i detta hänseende. Rätt att anföra
besvär hos länsstyrelsen tillkommer endast den som fått anmärkning ogillad
av valnämnden. En ytterligare rättelsemöjlighet infördes genom lagändringar
förra året. Har någon till följd av uppenbart fel inte blivit upptagen
som röstberättigad och har felet inte påtalats genom anmärkning hos
valnämnden, äger länsstyrelsen på ansökan av vederbörande person eller
av den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse. För att kunna upptas
till prövning skall sådan ansökan ha inkommit till länsstyrelsen senast den
1 september. Avslås eller avvisas ansökan, må besvär ej anföras däröver.

Röstlängdsutredningen

Mot bakgrunden av att felaktigheter uppstod i 1964 års röstlängder i sådan
omfattning, att röstlängdsförfarandets tillförlitlighet sattes i fråga, tillkallades
nämnda år en utredningsman för översyn av bestämmelserna om
upprättande av röstlängd. Syftet var att åstadkomma effektivare garantier
mot att fel uppkommer i röstlängd samt bättre möjligheter till rättelse av
de fel som inte kunnat undvikas. Det borde också prövas om röstlängderna
skulle kunna upprättas tidigare än som nu sker, så att tiden för framställande
av anmärkningar inte sammanfaller med den vanligaste semesterperioden.

Utredningsmannen, som för sitt uppdrag antog benämningen röstlängdsutredningen,
framlade i slutet av år 1965 betänkande med förslag till nya
bestämmelser i ämnet (SOU 1965: 76). Han sammanfattar där sina resultat
sålunda:

Någon mera väsentlig förbättring av röstlängdsförfarandet och dess rättelsemöjligheter
har inte synts möjlig, om inte tidpunkten för valnämndens
övertagande av befattningen med röstlängden tidigareläggs med omkring
en månad. Lokal skattemyndighets arbetsperiod borde då tidigareläggas
i motsvarande mån. Utredningens undersökningar har emellertid gett vid
handen, att det genom beroendet av mantalsskrivningsförfarandet inte låter
sig göra att flytta början av lokal skattemyndighets arbete med röstläng -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1967

dens upprättande bakåt i tiden. Enda möjligheten att uppnå den önskade
tidigare begynnelsepunkten för valnämndens verksamhet blir därför att
förkorta tiden för lokal skattemyndighets arbete. En sådan förkortning bör
kunna genomföras, under förutsättning att länsstyrelserna tillhandahåller
mera fullständiga stommar till röstlängderna än nu är fallet. Detta låter
sig dock inte göra för närvarande men går att genomföra så snart automatisk
databehandling införts inom folkbokföringen. Fr. o. m. år 1968
skulle det i enlighet härmed vara möjligt att tillämpa ett nytt, förkortat
tidsschema för röstlängdsförfarandet av följande utseende: Länsstyrelsen
överlämnar röstlängdsstommen till lokal skattemyndighet senast den 30
april; lokal skattemyndighet upprättar röstlängden senast den 7 juni; längden
framläggs för granskning under tiden 12—17 juni; valnämndens sammanträde
påbörjas den 27 juni; yrkande om att bli upptagen som röstberättigad
får framställas senast vid nämndens sammanträde; sammanträdet
avslutas den 30 juni, därvid nämnden fastställer och underskriver längden.

Genom den föreslagna tidsplanen undviks sammanträffanden med de
vanligaste semesterperioderna. För att ytterligare effektivisera medborgarnas
egen kontroll föreslår utredningen att lokal skattemyndighet under sitt
arbete med röstlängdens upprättande skall underrätta envar, beträffande
vilken anteckning om rösträttshinder ifrågasätts, och bereda honom tillfälle
till yttrande. Valnämndens skyldighet att underrätta angående anteckningar
om rösträttshinder kan då begränsas till dem, som inte har mottagit
underrättelse från lokal skattemyndighet. Till vinnande av ytterligare
kontroll skall lokal skattemyndighet vidare enligt utredningens förslag
översända kopior av alla underrättelser om ifrågasatt rösträttshinder till
pastorsämbetena för kollationering mot dessas register.

Vad gäller rättelsemöjligheterna utgår röstlängdsutredningen från att
valnämnden inte bör äga att på eget initiativ rätta fel i röstlängden. Utredningen
föreslår att det i stället åläggs lokal skattemyndighet att bevaka det
allmänna intresset av att fel i röstlängden blir rättade och att myndigheten
för detta ändamål tilläggs rätt att på tjänstens vägnar föra talan om rättelse
genom anmärkning eller besvär.

I fråga om rättsmedlen föreslås även den nyheten att besvär skall kunna
föras i särskild ordning hos länsstyrelsen i de fall när anmärkning inte
kunnat göras inom föreskriven tid. Utredningen föreslår vidare, att nuvarande
förbud mot talans fullföljd hos Kungl. Maj :t i röstlängdsmål upphävs
och att besvär i sådana mål skall avgöras av regeringsrätten.

I anledning av vad som anförs om automatisk databehandling bör antecknas,
att enligt riksdagsbeslut år 1963 (prop. 32, SU 41) folkbokföringens
länsbyråer skall ersättas av datakontor och datamaskiner användas
för vissa arbetsuppgifter. Förberedelserna för övergång till ett automatiskt
databehandlingssystem (ADB-system) påbörjades förra året och pågår
jämsides med de ordinarie rutinerna fram till hösten innevarande år. Det
nya systemet avses kunna begagnas från och med år 1968, och utredningsmannen
föreslår, som framgått av citatet, att en ny ordning för röstlängdsförfarandet
skall börja tillämpas samma år.

Utredningsmannen framlade även förslag till lagändring, åsyftande att
åvägabringa vidgade rättelsemöjligheter redan i fråga om 1967 års röstläng -

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1967

der. Om den reform, som genomfördes i detta hänseende under förra årets
riksdag, har ovan upplysts.

Betänkandet i övrigt är efter avslutad remissbehandling föremål för beredning
inom justitiedepartementet.

Motionen

Motionären hänvisar till röstlängdsutredningens betänkande och antecknar,
att det är möjligt att från och med nästa år genomföra ett förkortat
tidsschema för röstlängdsförfarandet, så att detta avslutas i juni, före den
vanliga semesterperiodens början. Detta förutsätter emellertid att utredningens
förslag prövas och antas av årets riksdag. Proposition i ämnet bör
därför enligt motionärens mening begäras i skrivelse till Kungl. Maj:t.

Utskottet

Röstlängdsutredningen framlade i slutet av år 1965 ett betänkande med
förslag till ändrade bestämmelser angående upprättande av röstlängd. Under
1966 års riksdag genomfördes vissa ändringar i vallagarna, varigenom
möjligheterna att vinna rättelse av felaktigheter i röstlängd ökades. Utredningens
förslag i övrigt är efter avslutad remissbehandling föremål för beredning
inom justitiedepartementet. Utskottet kan i detta läge inte finna
anledning att, på sätt yrkas i förevarande motion, hos Kungl. Maj :t anhålla
om förslag i ämnet till årets riksdag utan hemställer,

att motionen II: 339 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Erik
Olsson, Sveningsson, fru Segerstedt Wiberg, herrar Dahl, Hernelius, Sörenson,
Dahlberg och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson
i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra och Werbro.

Reservation

av herr Werbro.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670026