Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21

Utlåtande 1954:Ku21 - höst

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
;proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
av lf2 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse
i Stockholm.

Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 10 november 1954
hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 222,
vari Kungl. Maj:t, under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 29 oktober 1954, föreslagit
riksdagen att antaga nedan intagna förslag till lag angående ändrad
lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse
i Stockholm.

Beträffande motiveringen till lagförslaget får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft de
i anledning av propositionen väckta och till konstitutionsutskottet hänvisade
likalydande motionerna 1:559 av fröken Andersson och 11:719 av
fru Ewerlöf och herr Birke, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå
propositionen.

I fråga om de skäl motionärerna anfört får utskottet hänvisa till motionerna.

Det centrala administrativa organet inom Stockholms kommunalförvaltning
är stadskollegiet. Enligt lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse
i Stockholm skall stadskollegiet å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen
av stadens angelägenheter. I kollegiet föredragas ärendena i allmänhet
av borgarråd, som tillsammans bilda en borgarrådsberedning. Om
tillsättning av borgarråden stadgas i 42 § 1 mom. nämnda lag, att stadsfullmäktige
vid ordinarie sammanträdet i oktober månad det år, då val
av stadsfullmäktige ägt rum, välja minst fyra och högst åtta borgarråd
för en tid av fyra år.

Vid borgarrådsinstitutionens tillkomst år 1920 fastställdes maximiantalet
borgarråd till sex. Vid en år 1940 genomförd omorganisation av den
centrala förvaltningen i Stockholm höjdes detta antal till åtta. Sedan
1946 är antalet borgarråd i staden det högsta tillåtna eller alltså åtta.

Bihan g till riksdagens protokoll 1954. 5 mml. .2 avd. Nr 21.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Genom en den 15 oktober 1954 dagtecknad skrivelse hemställde Stockholms
stadsfullmäktige, att maximiantalet borgarråd måtte höjas från
åtta till nio. I skrivelsen åberopades som motivering de skäl, som anförts
av stadskollegiet i ett den 13 oktober 1954 dagtecknat utlåtande.

I stadskollegiets utlåtande, vilket i väsentliga delar är återgivet i propositionen,
uppgavs att den snabba utbyggnaden av Stockholm under
senare år medfört, att de för exploatering tillgängliga markreserverna
inom stadens administrativa gränser i en nära framtid vore uttömda och
att härigenom mer och mer aktualiserades ett flertal frågor om samarbete
mellan staden och de kringliggande kommunerna. Härutinnan nämndes
i utlåtandet frågorna om samordning av bostadsförsörjningen och bostadsförmedlingsverksamheten
samt av huvudtrafiklederna och de kollektiva
trafikmedlen ävensom samarbetsproblem inom sjukvårdsområdet och
vissa grenar av undervisningsväsendet. Vidare framhölls, att Stor-Stockholm
utgjorde i allt väsentligt, oberoende av de administrativa gränserna,
en enhet såväl med hänsyn till näringslivet som ock ur trafikmässig och
samhällsekonomisk synpunkt och att en enhetlig planering och bedömning
i fråga om alla för detta område gemensamma problem därför måste eftersträvas.
Härutinnan anfördes följande.

Med Stockholms stads nuvarande organisation äro emellertid dessa frågor
splittrade på ett flertal under olika rotlar sorterande organ, vilket med
hänsyn till dessa frågors redan nu stora och framdeles alltmer växande betydelse
framstår som en allvarlig olägenhet. En förbättring i angivna hänseende
skulle enligt stadskollegiets mening vinnas genom att för ifrågavarande
ändamål inrätta en särskild borgarrådsbefattning. Å detta borgarråd
skulle då ankomma att bereda och handlägga samtliga å staden
ankommande Stor-Stockholmsproblem, givetvis dock i nära samråd med
vederbörande fackborgarråd.

I fortsättningen uttalade stadskollegiet, att de i Stor-Stockholmsproblemen
ingående frågorna vore av sådan omfattning och art att de sannolikt
i och för sig skulle vara en tillräcklig uppgift för ett nionde borgarråd,
men att det dock kunde tänkas visa sig lämpligt att på denne lägga
även andra uppgifter, som med hänsyn till förvaltningens fortsatta tillväxt
icke kunde medhinnas av de övriga borgarråden.

Överståthållarämhetet tillstyrkte i skrivelse den 23 oktober 1954 stadsfullmäktiges
framställning och sade sig därvid, med den kännedom ämbetet
ägde om arbetsbelastningen på de olika borgarrådsrotlarna, kunna vitsorda,
att en ökning av antalet borgarråd från åtta till nio vore sakligt
motiverad. Ämbetet anförde vidare bland annat följande.

Av stadskollegiets utlåtande i ärendet framgår, att det nya borgarrådet
i första hand skulle taga befattning med de s. k. Stor-Stockholmsproble -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

3

men, d. v. s. sådana frågor, som gälla samarbetet emellan Stockholms stad
och de kringliggande kommunerna. Dessa frågor, som otvivelaktigt äro av
stor betydelse, beröra olika delar av den kommunala verksamheten och äro
därför i Stockholm splittrade på ett flertal olika borgarrådsrotlar. En
samordning synes därför vara påkallad. Det torde visserligen vara tveksamt,
huruvida det är möjligt att i sådan omfattning lösgöra de praktiska
arbetsuppgifter, som ingå i Stor-Stockholmsproblemen, från de rotlar, till
vilka de på grund av sin beskaffenhet höra, att dessa arbetsuppgifter
kunna utgöra underlag för en särskild borgarrådsrotel. Emellertid kan,
såsom jämväl antytts i stadskollegiets utlåtande, behovet av en minskning
av arbetsbelastningen å de nuvarande rotlarna tillgodoses genom
att även andra arbetsuppgifter överflyttas till den nya roteln.

Ämbetet tillstyrkte vidare övergångsbestämmelser av den innebörd det
nedan återgivna lagförslaget utvisar.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hedlund, har anfört,
bland annat, följande.

Förslaget att höja maximiantalet borgarråd till nio har motiverats av
det faktum att Stockholms kommunala förvaltning avsevärt ökat i omfattning
och blivit mera komplicerad under den tid som förflutit sedan
antalet borgarråd år 1946 höjdes till nuvarande maximum, åtta. Behovet
av att antalet borgarråd ökas har vitsordats av överståthållarämbetet,
som därför tillstyrkt framställningen. För egen del finner jag de anförda
skälen för en ökning grundade och vill därför förorda bifall till stadsfullmäktiges
begäran.

Det synes angeläget att det nionde borgarrådet kan utses snarast möjligt.
Lagändringen torde därför böra förses med en övergångsbestämmelse
av det innehåll överståthållarämbetet förordat eller alltså att — utan
hinder av vad som finnes föreskrivet om tidpunkt för borgarrådsval och
om den period valet skall avse — stadsfullmäktige må för tiden intill ordinarie
sammanträdet i oktober 1958 välja ett nionde borgarråd å ordinarie
eller extra sammanträde.

Motionärerna ha uttalat bland annat, att närmare utredning om behovet
av en utbyggnad av borgarrådsinstitutionen än vad som förebragts i propositionen
vore erforderlig och att enligt deras mening riksdagen först sedan
resultatet av en sådan utredning förelåge kunde taga slutlig ställning
till en höjning av antalet borgarråd.

Utskottet vill till en början erinra om att den nya kommunallagen, som
utfärdades den 18 december 1953 och träder i kraft den 1 januari 1955,
icke avser Stockholms stad. Under förarbetena till lagen framhölls att
även den särskilda lagen av den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse
i Stockholm borde överses och därvid anpassas efter principerna i
kommunallagen. Sedermera ha sakkunniga tillkallats med uppgift att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av kommunallagstiftningen

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

för Stockholm. De sakkunniga ha hittills framlagt förslag till provisorisk
lagstiftning rörande fondbildning m. m. för Stockholms del. Sådan lagstiftning
har också antagits vid årets riksdag. Däremot ha de sakkunniga
ännu icke kunnat framlägga förslag till reviderad kommunallag för Stockholm.
Föredragande departementschefen har likväl funnit påkallat, att frågan
om sådan ändring av gällande kommunalförfattning för Stockholm,
som möjliggör ökning av antalet borgarråd från åtta till nio, nu upptages
till behandling fristående. Utskottet delar denna uppfattning. De skäl för
den föreslagna ändrigen, vilka anförts av de kommunala myndigheterna i
Stockholm, av överståthållarämbetet samt av departementschefen, har
utskottet — som förutsätter att frågan om maximering i lag av borgarrådens
antal kommer under de sakkunnigas bedömande — funnit övertygande.
Därför tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda lagförslaget
och avstyrker de i ämnet väckta motionerna. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till föreliggande proposition,
nr 222, och med avslag å motionerna 1:559 och
II: 719, antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935
(nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse
i Stockholm1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

42 §.

1 mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober
månad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, minst fyra och högst
nio borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer
med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor
eller eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller
omröstning begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Utan hinder av vad som stadgats om tidpunkt för borgarrådsval och
om den period valet skall avse må stadsfullmäktige vid ordinarie eller

1 Senaste lydelse av 42 § 1 mom. se 1942: 178.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

5

extra sammanträde välja ett borgarråd för tiden intill fullmäktiges ordinarie
sammanträde i oktober 1958.

Stockholm den 25 november 1954.

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Englund, Lindén*, Wahlund, Hällgren*,
Herlitz, Hansson*, Fritiof Karlsson*, Damström, Pettersson och
Erik Olsson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén*,
Håstad, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö*, Larsson i Julita,
Hammar* och Dahlén.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Pettersson i Norregård, Herlitz och Håstad, vilka ansett att
utskottet bort avstyrka förevarande proposition, nr 222.