Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21 (Utlåtande 1936:Ku21 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1936 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående rösträtt vid val av vägstämmoombud.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels
motionen nr 33 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg m. fl., dels
motionen nr 396 i andra kammaren av herr Andersson i Höör m. fl., dels
ock motionen nr 395 i andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

I motionen 11:33 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i lagen örn
vägdistrikt sådan ändring vidtages,

att paragraf 7 erhåller följande ändrade lydelse:

För utövande av vägdistrikts--------— ---sammanträda

å vägstämma.

Ombuden jämte suppleanter för dem väljas å kommunalstämma eller, i
kommun där kommunalfullmäktige finnas, av dessa. Valet förrättas under
tiden från och med den 1 september till och med den 15-november;

att paragraferna 9 och 10 utgå ur lagen;

att paragraf 11 betecknas som 9 §;

att paragraf 12 betecknas som 10 § och erhåller följande lydelse:

Valbar till ombud eller suppleant är en var inom vägdistriktet boende
man eller kvinna, som är röstberättigad i någon till vägdistriktet hörande
kommuns gemensamma angelägenheter.

Ombud eller suppleant kan ej —- — —------------

tjänstgjort som ombud;

att paragraferna 13, 14, 15 och 16 betecknas som 11 §, 12 §, 13 §
och 14 §;

att paragraf 17 betecknas som 15 § och erhåller följande ändrade lydelse:

Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar å vägstämma
för kommunens hela rösttal enligt den under nästföregående året upprättade
röstlängden för kommunalval och kommunala beslut. Det rösttal, som
tillkommer ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens
hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud.
Vad som icke uppgår till hel röst bortfaller;

att beträffande övriga paragrafer i lagen sådan omnumrering sker, som
bgtingas av ovanstående ändringsförslag.»

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

I motionen II: 396 hemslälles, dels »att riksdagen måtte besluta antaga
följande ändringar i lagen örn vägdistrikt av den 7 juni 1934.

Lag

om vägdistrikt.

Om vägstämma.

7 §•

För utövande av — —---— i vägstämma.

Ombuden jämte suppleanter för dem väljas å kommunalstämma, eller, i

kommun där kommunalfullmäktige finnas, av dessa. Valet förrättas--

den 15 november.

9 §. Bortgår.

10 §. Bortgår.

12 §.

Valbar till ombud och suppleant är en var inom vägdistriktet boende man
eller kvinna, som är röstberättigad i någon till vägdistriktet hörande kommuns
gemensamma angelägenheter.

Ombud eller suppleant kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

—---såsom ombud.

17 §•

Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar å vägstämma
för kommunens hela rösttal, enligt den under nästföregående året upprättade
röstlängden för kommunalval och kommunala beslut. Det rösttal, som tillkommer
ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens
hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud. Vad
som icke uppgår till hel röst bortfaller.

dels ock att vederbörande utskott måtte företaga de ändringar i övrigt i
sagda lag, som betingades av de sålunda föreslagna ändringarna.

I motionen 11:395 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utarbetande och framläggande av förslag till
sådan ändring i lagen örn vägdistrikt, att val av vägstämmoombud företages

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

enligt de grunder och på sätt Kungl. Maj:t föreslog i den vid 1934 års riksdag
i ämnet avlåtna propositionen».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framförda förslagen får
utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I den av Kungl. Majit till 1934 års riksdag avlåtna propositionen (nr 21) med
förslag till lag om allmänna vägar m. m. föreslogs, att vägdistrikts beslutanderätt
skulle utövas av ombud, vilka skulle väljas å kommunalstämma eller, i
kommun där kommunalfullmäktige funnes, av dessa. Enligt propositionen
skulle sålunda de vanliga kommunala rösträttsgrunderna komma att gälla.
Vid propositionens behandling i riksdagen gjordes emellertid sådan ändring av
det i propositionen framlagda förslaget, att rösträtt å kommunalstämma för
val av ombud tillkommer en var i kommunens gemensamma angelägenheter
röstberättigad man eller kvinna, som jämlikt näst föregående årets taxeringslängder
är skyldig att erlägga vägskatt till distriktet. Varje röstberättigad
äger en röst. Rösträtt får icke utövas av den, vilken häftar för skatt, som
nyss nämnts och som förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren.
De sålunda antagna rösträttsbestämmelserna inflöto i lagen den
7 juni 1934 örn vägdistiikt, vilken i sin helhet träder i kraft den 1 januari
1937. Val av ombud med tillämpning av lagens rösträttsbestämmelser hava
dock jämlikt övergångsbestämmelserna företagits under hösten 1935.

Motionärerna avse att ernå sådan ändring av lagen om vägdistiikt, att
de av Kungl. Majit i 1934 års proposition föreslagna grunderna för rösträtt
vid val av vägstämmoombud bliva gällande. Då dessa grunder ej vunno
riksdagens bifall och några skäl, som nu kunna föranleda ett ändrat ståndpunktstagande,
enligt utskottets mening icke hava anförts, får utskottet —
som i särskilt utlåtande kommer att behandla frågan om sådan ändring i
lagen, att arrendatorer, vilka eljes icke skulle vara röstberättigade vid val
av vägstämmoombud, må erhålla rösträtt — hemställa,

att

1) motionen lii 33,

2) motionen lii 396 oell

3) motionen lii 395

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Bergman, Sandegård,
David Pettersson, Källman, Carl Lindmark*, Rydberg*, Hagström, Anders Andersson,
Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Elvald Lindmark,
Lundqvist, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar, Ossbahr* samt Nilsson
i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, Anders Andersson,
Andersson i Igelboda, Fast, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar
och Nilsson i Göteborg, som ansett att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:

»I den av Kungl. Majit till 1934 års--— under hösten 1935.

Motionärerna avse att ernå sådan ändring av lagen om vägdistrikt, att de
av Kungl. Majit i 1934 års proposition föreslagna grunderna för rösträtt vid
val av vägstämmoombud bliva gällande. De skäl motionärerna anfört för
sitt yrkande i detta hänseende finner utskottet bärande. Som i ovannämnda
proposition framhållits och av reservanterna i särskilda utskottet vid 1934
års riksdag ytterligare underströks, stå de genomförda rösträttsbestämmelsema
föga i överensstämmelse med vad som gäller vid val av övriga kommunala
representationer och knappast heller med en demokratisk ordning.
Erfarenheterna från de föregående höst förrättade valen av vägstämmoombud
ha också visat, att stora grupper oförvitliga medborgare genom rösträttsbestämmelserna
blivit utestängda från medinflytande över vägärenden.
Särskilt uppseende har det väckt, att ett stort antal av landets arrendatorer
genom de beslutade rösträttsbestämmelserna blivit berövade sin rösträtt,
ehuru de haft att erlägga skatt för sina arrendegårdar. Rörande denna sak
ha flera motioner väckts, vilka av utskottet behandlas i särskilt utlåtande.

Men det är icke allenast arrendatorerna som drabbats av denna orättfärdiga
rösträttsbestämmelse. Många mindre inkomsttagare, såsom lantarbetare,
hantverkare m. fl., komma ej upp till en sådan inkomst, att de bli
påförda vägskatt och därmed röstberättigade vid vägombudsval. Samma förhållande
gäller även flertalet gifta kvinnor som sakna egen inkomst.

Under tider av arbetslöshet och ekonomiskt betryck händer det även ofta,
att många medborgare, ehuru skötsamma och plikttrogna, icke i rätt tid
kunna fullgöra sin skattebetalning och därigenom berövas sin rösträtt.
Detta kan drabba såväl löntagare som jordbrukare och verkar i hög grad
kränkande för den allmänna rättskänslan.

Erfarenheten från de val av vägstämmoombud, som förrättats, visar
även, att den genomförda valordningen varit svårhanterlig särskilt i de

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

större kommunerna. Hade valet där kunnat förrättas av fullmäktige skulle
denna omständliga valprocedur kunnat undvikas och dryga kostnader kunnat
besparas.

Enligt vårt förmenande kommo även, genom den beslutade valordningen,
vägombudsvalen att få en politisk prägel, som ej skulle lia blivit fallet
därest valen i de större kommunerna förrättats av fullmäktige. Då hade
säkerligen träffats överenskommelser varigenom de för uppdraget mest
kvalificerade blivit valda med bortseende från partiåskådning.

Utskottet har övervägt framläggande av lagförslag i anslutning till motionerna
11:33 och 11:396, men då de i nämnda motioner framlagda lagförslagen
kräva komplettering med vissa övergångsbestämmelser och vid
det förhållandet, att nya val av vägstämmoombud skola förrättas först 1939
har utskottet stannat för att föreslå en skrivelse till Kungl. Majit i motionernas
syfte, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av föreliggande motioner
II: 33, II: 395 och II: 396, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om förslag till sådan ändring i lagen om vägdistrikt,
att val av vägstämmoombud skall förrättas enligt de grunder
och på sätt Kungl. Majit föreslog i den till 1934 års
riksdag i ämnet avlåtna propositionen.»