Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21
Utlåtande 1929:Ku21
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
Historik.
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 1 e.m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner om
inskränkning i Konungens rätt att upplösa riksdagens första
kammare.
I de likalydande motionerna nr 226 i första kammaren av herr Almkvist
m. fl. och nr 350 i andra kammaren av herr Ekman har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att såsom vilande för fortsatt grundlagsenlig behandling
antaga följande ändrade lydelse av § 3 riksdagsordningen:
§ 3.
Riksdagsmännen utses till båda kamrarna genom val för viss tid; dock
äger Konungen, innan den tid tilländagått, att, med iakttagande av vad
här nedan ävensom i 5 § stadgas, förordna om nya val i hela riket till
båda kamrarna eller den ena av dem.
Förordnande om nya val till första kammaren må icke utfärdas i annat
fall än då ett av Konungen väckt förslag, som genom kammarens avslag
förfallit, sedermera med enahanda utgång av honom förelagts kamrarna vid
första riksdagen efter nästa allmänna val till andra kammaren eller, i fall
som avses i 17 § 1 mom., vid första lagtima riksdagen efter valet; skolande
förordnandet om nya val vara givet inom fyra månader.
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionerna.
Såsom utskottet i sitt utlåtande nr 20 närmare omtalat, föreslog konstitutionsutskottet
vid 1926 års riksdag i anledning av motion om valbarhetscensus’
borttagande, att riksdagen skulle begära utredning angående ändringar
i villkoren för valbarhet till första kammaren, vilken utskottets
hemställan bifölls av första kammaren, medan andra kammaren beslöt
vilande grundlagsändring om census’ avskaffande. De i anslutning till
riksdagens behandling av denna fråga samma år tillsatta s. k. 1926 års
förstakammarsakkunniga framlade i sitt år 1927 avgivna betänkande som
enda positiva förslag census’ avskaffande. Två reservanter förordade ytterligare
reformer beträffande första kammaren, bland annat en inskränkning
i Konungens rätt att upplösa kammaren. Till 1928 års riksdag framlades
proposition i första kammarfrågan, innefattande förslag dels om census’ av
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
15
skaffande, dels ock om en dylik inskränkning i upplösningsrätten, denna
senare dock utformad på något annat sätt än vad nämnda reservanter bland
de sakkunniga föreslagit. Konstitutionsutskottet ansåg de båda förslagen,
vilka propositionen innefattade, vara varandra ovidkommande saker, vilka
av politiskt taktiska skäl förknippats med varandra. Konstitutionsutskottet
hade 1926 gått in för tanken att utbyta census’ mot andra valbarlietskvalifikationer.
En försvårad upplöslighet av kammaren kunde enligt utskottets
mening icke ersätta census. På grund av dessa omständigheter ingick konstitutionsutskottet
icke i vidare prövning av propositionen utan hemställde
om avslag å densamma, vilken hemställan av kamrarna bifölls.
Det nu föreliggande förslaget är detsamma, som förra året framfördes i vtskottets
propositionen. Utskottet erinrar fortfarande, att förslaget icke innebär yttrande.
census’ utbytande mot någon annan valbarhetskvalifikation, varför detsamma
går utanför den av utskottet år 1926 angivna ramen för en utredning
om grunderna för valbarhet till första kammaren.
Utskottet vill icke förneka, att varje upplösning av första kammaren är
i hög grad ägnad att eliminera verkan av den successiva förnyelsen och den
långa valbarhetsperioden. Vidare talar mot att första kammaren över huvud
skall kunna upplösas det förhållandet, att en upplösning icke innebär en
vädjan till folket i val, till urväljarna, vilket dock borde vara ett upplösningsinstituts
egentliga ändamål.
Några bärande skäl för att en upplösning under sådana förutsättningar,
som i motionerna föreslås, skulle visa sig mer berättigad än eljest, hava
emellertid icke förebragts. En regering, som av partitaktiska skäl skulle
vilja upplösa första kammaren, synes, om'' förslaget genomfördes, lätt kunna
arrangera en upplösningssituation, blott regeringen kunde bibehålla sig vid
Konungens rådsbord över ett andra kammarval. Å andra sidan förhindras
alla regeringar, som icke fungera en viss tid å ömse sidor ett sådant val,
att alls använda upplösningsmakten. Förslaget synes ävenledes kunna vara
ägnat att främja uppkomsten av ett motsatsförhållande mellan kamrarna.
När dessutom utpekandet av vissa fall, då en upplösning skulle vara tilllåtlig,
lätt kan medföra benägenhet att, när de formellt lagliga förutsätt»
ningarna finnas, tillgripa upplösningsinstitutet, finner utskottet det nu föreliggande
förslaget icke vara varken nödigt eller nyttigt.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 maj 1929.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
16 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, David Bergström *, G. W. Hansson, Hellberg,
Vennerslröm, Ljunglund, Larsén, Sundberg, Carl Eriksson *, Alexander Nilsson,
Engberg, Hallén, Forssell, Laurén *, Lindmark, Karlsson i Vadstena *, Petersson
i Broaryd, Holmström och Lunden.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar David Bergström, Hellberg och Lundén, vilka yrkat, att utskottet
skulle hemställa om bifall till de förevarande motionerna.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929