Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20 (Utlåtande 1932:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen ni. m.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 426, har herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. hemställt, »att riksdagen
måtte

1) såsom vilande antaga följande ändrade lydelse av R. O. § 16:

''Valrätt tillkommer — ---utövas av

b)-----

d) den som icke erlagt de honom paförda utskylder till stat och kommun,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, så vitt han
icke genom avkortning, nedsättning eller efterskänkande, i den ordning särskilt
stadgas, för dem upphört att häfta.

Till efterrättelse — — — inträffar’;

2) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn framläggande för nästa riksdag
av förslag till bestämmelser angående det sätt, varpå det till införande i R. O.
§ 16 föreslagna stadgandet örn avkortning etc. skall, i enlighet med ovan angivna
riktlinjer, av vederbörande myndigheter tillämpas.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I motionen föreslås, att i riksdagsordningen skulle införas en bestämmelse
av sådant innehåll, att valrätt till andra kammaren icke skulle tillkomma den,
som icke erlagt honom påförda utskylder till stat eller kommun, vilka förfallit
till betalning de tre sistförflutna kalenderåren; dock skulle från ifrågavarande
diskvalifikation den vara undantagen, som på grund av oförvållade omständigheter
icke kunnat fullgöra sin skattskyldighet. De oförvållade omständigheterna
skulle fastställas genom en särskild prövning, och det ifrågasattes, att
sagda prövning skulle äga rum i samband med avkortning, nedsättning eller
efterskänkande. Förslag till bestämmelser örn det närmare utförai*let av denna
provning äro emellertid ej av motionärerna framlagda, utan det förutsattes, att

liihang lill riksdagens protokoll 1982. 5 sami. 10 käft. (Nr 20—21.) 1

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Kungl. Majit skulle låta utarbeta och till nästa riksdag framlägga förslag i
ämnet. Den i motionen föreslagna grundlagstexten anknyter till bestämmelser,
om vilkas innehåll motionärerna endast lämnat oklara antydningar.

Utskottet håller före, att i gällande lag förefintliga bestämmelser angående
avkortning, nedsättning och efterskänkande av utskylder icke, såsom i motionen
ifrågasatts, kunna så anpassas, att personer, som kommit att häfta för utskylder
på grund av oförvållade omständigheter, befrias från betalningsskyldigheten.
Den anknytning till särskilda författningar, som ifrågasättes i
grundlagförslaget, synes näppeligen kunna ske annat än genom hänvisning till
en av Konung och riksdag stiftad lag om prövning av ansökningar från häftande
personer, huruvida de, oavsett att de icke guldit sina utskylder, likväl
böra tillerkännas rösträtt på grund av oförvållade omständigheter.

Då emellertid en sådan lag skulle innehålla för valrätten till riksdagens
andra kammare avgörande bestämmelser, örn vilkas lämplighet utskottet i anledning
av förevarande motion ej ansett sig böra ingå i prövning, vill det synas
utskottet, som örn sådana bestämmelser i stället borde, såsom ägande grundlags
karaktär, upptagas till prövning i samband med ändringar i riksdagsordningen,
varför utskottet hemställer,

att förevarande motion 11:426 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 april 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

AUG. SÄVSTRÖM.

Närvarande: herrar Sävström, Strömberg, Thulin, David Bergström, greve
Spens, G. W‘. Hansson, Sundberg, Vennerström*, Mellén, Valfrid Eriksson, P. J.
Gustafsson*, Engberg, Hallén*, Anderson i Norrköping, Lindmark, Karlsson i Vadstena*,
Petersson i Broaryd, Alströmer*, Björck i Kristianstad och Lundén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar greve Spens och Anderson i Norrköping.

2) av herrar P. J. Gustafsson och Petersson i Broaryd, som anfört:

Såsom i tjiotionen utvecklats träffa de invändningar, vilka 1918 års sakkunniga
för revision av bland annat utskyldsstrecket framställt mot två av

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

dem angivna tänkbara utvägar att bestämma, när oförvållad skattebetalningsoförmåga
skall i varje särskilt fall anses föreligga, icke i något hänseende den
tredje utväg, som i motionen i korthet antytts och i tidigare motioner senast
vid 1928, 1929 och 1930 års riksdagar utförligt belysts. Ett fortsatt åberopande
av sagda invändningar visar därför, även när det göres i den form, att
det skulle erfordras en särskild lag angående prövning av ansökningar örn tillerkännande
av rösträtt trots oguldna utskylder, något som enligt 1918 års utredning
ju ej låter sig göra efter vad tidigare brukat emot liknande motioner
framhållas, att man saknar verkliga skäl emot den nu föreslagna anordningen
och att det egentliga skälet mot dess godkännande alltså endast är bristande
vilja. Det är för övrigt icke ansökningar örn tillerkännande av rösträtt det i
verkligheten kan bli fråga om, utan ansökningar örn afkortning, med vilkas
beviljande rösträtten automatiskt följer i sinom tid.

Den motion, som vid årets riksdag blivit i ämnet väckt, överensstämmer
med motion 11:28 vid 1928 års riksdag, men skiljer sig från andra liknande
förslag däri, att den icke åtföljts av bestämt formulerade förslag rörande det
sätt, varpå avkortning, nedsättning eller efterskänkande av oguldna utskylder,
för vilka häftande består, bör prövas och avgöras, utan i stället liksom 1928
inriktat sig på att erhålla ett av Kungl. Majit härom utarbetat och för nästa
riksdag framlagt förslag, och att i avvaktan på detta få såsom vilande i år
antaget ett förslag till ändrad lydelse av vederbörligt stadgande i riksdagsordningens
§ 16, vars slutliga antagande kunde ett följande år bliva beroende
av bifall eller avslag till det förslag Kungl. Maj :t i enlighet med den påyrkade
framställningen från riksdagen kunnat komma att framlägga.

Bestämmelserna om sättet för prövning och avgörande av avkortningsfrågan
m. m. kunna och böra uppenbarligen icke hava sin plats i grundlag, utan i
dels kommunalstyrelselagarna, där sådana bestämmelser redan i viss utsträckning
finnas -— föreskrifter örn kvalificerad majoritet för efterskänkande av
kommunalutskylder vid verkligt ömmande omständigheter —, dels också i uppbördsreglementet
eller i en till detta anknuten stadga, som utvidgar de i reglementet
givna avkortningsreglerna. Dylika kompletteringar av grundlagen äro,
som bekant, ytterst vanliga, och något som helst principiellt eller praktiskt
hinder för att i särskild vare sig lag eller administrativ författning införa de
närmare bestämmelserna för ett avkortningsförfarande, som får rösträttsverkningar,
kan icke med ens sken av fog påstås och föreligger icke heller i verkligheten.
Vi lia därför intet att erinra mot motionärernas förslag att hos
Kungl. Majit begära framläggande av nödiga förslag härom, och detta så
mycket mindre, som det lämpligaste tillvägagångssättet för att erhålla de erforderliga
bestämmelserna i detta fall såsom eljest synes vara att till Kungl.
Majits utredning överlämna frågan.

Ej heller finna vi anledning till någon erinran mot motionärernas förslag
att, redan irman Kungl. Majits nyss berörda utredning och förslag framlagts,
såsom vilande antaga den därav beroende grundlagstexten. Det är uppenbart
att, örn en sådan text ej nu antages såsom vilande, hela frågan måste uppskjutas
under minst fem år, och då vi anse det angeläget, att den ifrågasatta re -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

formen snarast möjligt genomföres, lärer det härför vara nödvändigt att åtminstone
samtidigt med prövningen av Kungl. Maj :ts förslag angående avkort -ningssättet också vara i tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till grundlagsändringsfrågan.
Ett dylikt behandlingssätt av detta ärende är så mycket mera
att förorda, som grundlagstextens avfattande icke är beroende av det sätt, varpå
redan förefintliga bestämmelser om avkortningsförfarandet böra utvidgas
och fullständigas.

Vi vilja härutöver erinra, att tidigare flera gånger samma förfarande blivit
av riksdagen använt. Ett särskilt belysande exempel härpå erbjuda de av 1925
års riksdag behandlade grundlagsändringsförslagen, vilkas slutliga avgörande
uppsköts till dess vid samma riksdag de dem kompletterande förslagen utan
grundlags karaktär blivit avgjorda. Sålunda förelåg då bl. a, den vilande
frågan om utflyttande ur riksdagsordningen av bestämmelserna om sättet för
votering i samband med den slutna voteringens ersättande med den öppna och
denna senares reglering genom riksdagens reglementariska föreskrifter. Likaså
blev den då vilande frågan om viss ändring i tryckfrihetsförordningen gjord
beroende av antagandet av en ifrågasatt lagstiftning om trust- och monopolkontroll.
I båda dessa fall framlades de förslag, som skulle utgöra förutsättning
för grundlagsändringarna vid den riksdag, da grundlagsändringarna såsom
vilande skulle prövas.

Mot motionärernas förslag till utformning av grundlagstexten ha vi ingen
erinran att göra, och då vi anse de grunder, på vilka motionärerna byggt sitt
yrkande riktiga finna vi oss böra tillstyrka detsamma.

Med stöd av vad sålunda anförts få vi hemställa,

1) att riksdagen ville med bifall till motion 11:426 såsom
vilande antaga följande förslag till ändrad lydelse av ILO. § 16:

Valrätt må dock ej utövas av

a) ---

b) ---

c) ---

d) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat
och kommun, vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten
kalenderåren, så vitt han icke genom avkortning, nedsättning
eller efterskänkande, i den ordning särskilt stadgas,
för dem upphört att häfta.

Till efterrättelse ----— inträffar.

2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
örn framläggande för nästa riksdag av förslag till bestämmelser
angående det sätt, varpå det sålunda till införande i K.O.
§ 16 föreslagna stadgandet om avkortning, nedsättning eller
efterskänkande av påförda utskylder skall, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i motionen angivna riktlinjerna, av vederbörande
myndigheter tillämpas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

3) av herrar David Bergström och Lundén i fråga om utskottets
motivering.

4) av herrar Lindmark och Björck i Kristianstad, som
anfört:

Ehuru vi principiellt äro för utskyldsstrecket både vid de politiska
och de kommunala valen, ha vi icke kunnat tillstyrka
bifall till motionen, då dess grundlagstext icke erhållit en utformning,
som klart angiver betingelserna för rösträttens utövande.