Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20 (Utlåtande 1914:Ku20 - b Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 6 augusti 1914 kl. 9 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
■proposition med förslag till lagar om ändrad lydelse
av §§ 101 51 och 58 i förordningen om kommunal styrelse

i stad den 21 mars 1802 och om ändrad lydelse
av § 2 mom. 7, § 8 inom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862 och till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. G,
§§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 ävensom införande i § 2
i sistnämnda förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

Närvarande: herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, Mannheimer, von Mentzer,
von Bahr, Skarstedt*, greve A. Hamilton, Gullberg*, G. Gerhard Magnusson*,
Jansson i Djursätra, Persson från Malmö''''* 1, Ericsson i Vallsta,
Räf, Waidén, Leander, Beckman, Kropp, Hallendorff och Sjöberg.

Anmärkning: I stället för herrar Persson från Malmö, Leander och Kropp hava vid behandlingen
av landstingsförordningen herrar Hallén, Sterne och Säfstrand*
haft plats i utskottet.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en av båda kamrarna till konstitutionsutskottet hänvisad proposition
nr 160, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogade
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 juni
1914, vartill utskottet hänvisar, föreslagit riksdagen att antaga följande
förslag

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 5 samt. 16 käft. (Nr 20.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

dels till

Lag*

om undrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 3.

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst av kapital
eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där
flera äro förmyndare, den som dessa bland sig utse.

För jordbruksfastighet, som innehaves av arrendator, röstar denne.

Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat
bo delägarna i boet ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.

§ 57.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
höra enligt § 5 mom. 3 uttaxeras, lämna bidrag är en var, som inom
kommunen, evad han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom
eller brukar till allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet
eller därstädes är taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan
fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från
erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt
mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom gälle jämväl
innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen
påföres denne.

§ 58.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola såsom
stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till hans
inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan
fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst
av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning
till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst
av bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder stadsutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Personliga tjänstbarheter, vilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder,''må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnat,
efter samma grunder utgöras.

Mom. 2. Där i lag eller allmän författning stadgat är, att viss
utskyld skall utgå efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda
allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden
eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov bidraga,
skall till efterrättelse gälla, vad i ty fall förordnat är. I övrigt må
avvikelse från sagda grund icke i annan må ske än § 59 medgiver.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall vad §§ 10
och 57 innehålla rörande skattskyldighet och rösträtt för arrendator av
jordbruksfastighet icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller
arrendatorn genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker,
att ägaren enligt arrendeavtal, som slutits före ovannämnda dag, är pliktig
att helt eller delvis svara för de för fastigheten utgående stadsutskylder.
Yppas mellan ägaren och arrendatorn tvist om vad i nämnda hänseende
enligt sådant avtal gäller, skola stadsutskylderna påföras ägaren och
rösträtt utövas av denne, till dess berörda tvist blivit slutligen avgjord.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

dels till

Lag"

om iindrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 2 inom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40
och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem av kommunen är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst
av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ 8.

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro förmyndare,
den, som dessa bland sig utse.

För jordbruksfastighet, som innehaves av arrendator, röstar denne.

Ej må för samfäld egendom mer än en person rösträtt vid valet
utöva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo
delägarna i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.

§ 40.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
böra uttaxeras, lämna bidrag är en var, som inom kommunen, evad han
därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom eller brukar till allmän
bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet eller därstädes är taxerad
till allmän bevillning för inkomst. För sådan fastighet, för vilken
bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom gälle
jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen
påföres denne.

Åmbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk
makt är tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk
ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm och
enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri
från skyldighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder,
om vilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 41.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola
såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till
hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för
annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga
om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst av
bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder kommunalutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Mom. 2. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning
fattat beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än
särskild författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig
eller efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras
efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda allmänna
grund, skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller beslutat är.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall vad §§ 8
och 40 innehålla rörande skattskyldighet och rösträtt för arrendator av
jordbruksfastighet icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

arrendator!! genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker,
att ägaren enligt arrendeavtal, som slutits före ovannämnda dag, är
pliktig att helt eller delvis svara för de för fastigheten utgående stadsutskylder.
Yppas mellan ägaren och arrendatorn tvist om vad i nämnda
hänseende enligt sådant avtal gäller, skola stadsutskylderna påföras
ägaren och rösträtt för fastigheten utövas av denne, till dess berörda
tvist blivit slutligen avgjord.

dels slutligen till

Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i
förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom om
införande i § 2 i nämnda förordning av tillagda
mom. 7, 8 och 9.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58
mom. 2 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse ävensom att i § 2 i nämnda förordning skola
införas följande tillagda mom. 7, 8 och 9:

§ 2.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som
skall för varje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper
fastställes efter ovan angivna grunder av landstinget. Förslag till omförmälda
indelning skall till landstinget avgivas av Konungens befallningshavande.

7. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda
ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i
mom. 1—4 här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig,
äge landstinget på Konungens befallningshavandes förslag eller efter
inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej
sådant fall är för handen som i mom. 8 första stycket eller mom. 9 andra
stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän nästa
gång äger rum inom endera av de i mom. 5 omförmälda valkretsgrupper.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Har vid jämkning i valkretsindelning område överförts från den
ena valkretsgruppen till den andra, och skola de näst därefter inträffande
val förrättas i den grupp, från vilken överföringen skett, skola vid
samma tid, som dessa val, företagas val förrättas jämväl i den eller de
till den andra årsgruppen hörande valkretsar, som må hava vid jämkningen
dit överförts eller där nybildats av det överförda området eller
del därav eller ock eljest berörts av områdets överföring, dock i sistnämnda
fall allenast såvida folkmängden i det överförda området uppgår
minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en
landstingsman, eller det antal landstingsmän, som skall för valkretsen
eller valkretsarna utses, är högre än det antal landstingsmän, som
före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar inom samma
årsgrupp, vilka berörts av områdets överföring. De landstingsmän och
suppleanter, som före jämkningen utsetts för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än till
början av tjänstgöringstiden för de vid här stadgade val utsedda landstingsmän
och suppleanter.

Skola de näst efter sådan jämkning, som i föregående stycke sägs,
inträffande val förrättas i den valkretsgrupp, till vilken området överförts,
skola samtidigt val företagas jämväl i den eller de till den andra årsgruppen
hörande valkretsar, som av områdets överföring berörts, såvida
folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som enligt
mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av eu landstingsman, eller ock
det antal landstingsmän, som skall för valkretsen eller valkretsarna
utses, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts
för den eller de äldre valkretsar inom samma årsgrupp, vilka berörts
av områdets överföring. De landstingsmän och siappleanter, som före
jämkningen utsetts för överförd valkrets eller för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än
till början av tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter,
som valts för den överförda valkretsen eller för valkrets eller valkretsar,
däri densamma uppgått, eller vid de i detta stycke stadgade val.

Förslag till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befalloingshavande
avgives, skall, därest enligt den föreslagna jämkningen
område överföres från den ena årsgruppen till den andra, tillika innehålla
uppgift å de val, som med anledning därav skola enligt andra
eller tredje styckena av detta moment företagas, ävensom å de landstingsmän
och suppleanter, för vilka enligt samma stycken tjänstgöringstiden
inskränkes.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

8. Har förordnande om stads inträde i landsting givits eller ock
beslut om utvidgning av stads område meddelats eller annat beslut
fattats, som föranleder att område överföres från ett landstingsområde
till ett annat, äge nästa lagtima landsting inom det landstingsområde,
dit överföringen skett, på Konungens befallningshavandes förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen,
som därav må föranledas.

Om folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som
enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller
om det antal landstingsman, som efter sådan jämkning, som i nästföregående
stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda
valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å
den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid
jämkningen nybildats av det överförda området eller del därav eller ock
eljest berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes
i annat fall icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i öästföregående stycke
företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med
sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för
de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande
avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt andra stycket företagas, ävensom å de laudstingsmän
och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket tjänstgöringstiden
inskränkes.

9. Utträder stad ur landsting eller upphör på grand av införlivning
med stad eller av annan orsak område, som bildar egen valkrets,
att deltaga i landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän
och suppleanter icke med sina befattningar fortfara.

Har beslut om utvidgning av stadsområde meddelats eller annat
beslut fattats, som föranleder att område, som utgör del av en eller liera
valkretsar, upphör att deltaga i landsting, äge nästa lagtima landsting, på
Konungens befallningshavandes förslag eller efter inhämtande av dess
yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må
föranledas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20. 9

Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i landsting, uppgår
minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4- berättigar till utseende av en
landstingsman, eller om det antal landstingsmäu, som efter sådan jämkning,
som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av
jämkningen berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän,
som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen
omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid året
efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de valkretsar,
som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän
därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke
företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med
sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden
för de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningskavande
avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas, ävensom å de
landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tjärde stycket tjänstgöringstiden
inskränkes.

§ 16.

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är, där lian icke
utsetts vid val, som ägt rum med anledning -av bestämmelserna i § 2
mom. 7 andra och tredje styckena, mom. 8 andra stycket och mom. 9
tredje stycket, fyra år, räknade från och med den 1 september det
år, då valet skett. Av de landstingsmän och suppleanter, vilka väljas
första gången, efter det valkretsarnas indelning i grupper blivit jämlikt
§ 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter lottning, ena gruppens
samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den 31 augusti andra
året efter valet. Lottniugen anställes å lagtima landsting det år valet
ägt rum.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss
åberopade bestämmelser i § 2 mom. 7, 8 och 9, äga tjänstgöra från
och med den 1 september det år, då valet skett, och till utgången av
tjänstgöringstiden för övriga, till samma valkretsgrupp hörande landstingsmän
och suppleanter.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 5 samt. 16 höft. (Isr 20.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottets

yttrande.

Rörande landstingsmans- och suppleantbefattnings upphörande i
vissa fall tidigare än ovan sägs stadgas i § 2 mom. 7 andra och tredje
styckena, mom. 8 tredje stycket och mom. 9 fjärde stycket.

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning
av landstingsmedel under do förutsättningar och i den ordning,
som stadgas om avkortning av bevillning för inkomst av kapital eller
arbete ävensom inkomst- och förmögenhetsskatt samt om avskrivning
av restförda utskylder och avgifter till kronan.

§ 58.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6, 7, 8 och 9 avses, skall
delgivas Konungens befallningshavande, som kungör det till efterrättelse;
dock att, därest beslutet avviker från vad för landstinget föreslagits
och finnes därutiunan icke vara lagligen grundat, befallningshavanden
har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914. De landstingsmän
och suppleanter, vilka valts år 1912 för Brännkyrka och Nacka
socknars samt Saltsjöbadens köpings valkrets och för Karesuando tingslags
valkrets samt innevarande år för Arvidsjaurs tingslags valkrets,
äga ej med sina befattningar fortfara längre än, de för förstnämnda
två valkretsar valda till den 1 september 1914 och de för Arvidsjaurs
tingslags valkrets utsedda till den 1 september 1916.

Såsom av departementschefens ovanberörda yttrande till statsrådsprotokollet
framgår, innefattar den kungl. propositionen tre i förhållande
till varandra självständiga spörsmål, nämligen om överflyttande
av kommunal skattskyldighet och rösträtt för utarrenderad, till allmän
bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet i stad från ägaren till
arrendatorn, om inskränkning i vissa fall av tjänstgöringstiden för landstingsmän
och deras suppleanter ävensom nyval vid jämkning i valkretsindelning
för landstingsmannaval samt slutligen om ändring i bestämmelserna
rörande avkortning och avskrivning av landstingsmedel. Kungl.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Maj:ts framställningar i förstnämnda två ämnen äro föranledda av tvenne
skrivelser, nr 67 och. 68, som nästlidet ars riksdag • avlåtit, medan
Kungl. Maj:ts sistberörda förslag förorsakats av en av de inom kungl.
civildepartementet tillkallade sakkunniga för beredning av frågan om
fögderiförvaltningens omorganisation avgiven framställning. Som lörevarande
tre frågor äro i förhållande till varandra fullt självständiga,
kommer utskottet så väl i motiveringen här nedan som i sin hemställan
ait behandla dem var för sig.

Vad först vidkommer frågan om skattskyldighet och rösträtt för l''sk^t°2yidigfastighet
i stad gäller för närvarande, att vare sig fastigheten är utarren- het och röse
derad eller ej, de för densamma utgående kommunalutskylderna skola ,altd^rar^’''
påföras ägaren, vilken också äger utöva rösträtten för fastigheten, jordbruk»-Emellertid framhölls av riksdagen nästlidet år i dess ovanberörda skri- ''

velse, nr 68, och vitsordas nu av departementschefen, att det i de flesta
fall torde vara arrendatorn, som i sista hand får bära ifrågavarande utskylder.
Detta i sin ordning beror — vad beträffar s. k. »äldre» arrendeavtal,
d. v. s. sådana, som äro ingångna, innan 1907 års nyttjanderättslag
trädde i kraft — därpå, att avtalet merendels innehåller uttryckligt
stadgande i sådan riktning, och — vad angår avtal, som slutits etter
nämnda tidpunkt — på det förhållandet, att berörda lag meddelar föreskrift,
att arrendator av fastighet gentemot jordägaren svarar för alla
å fastigheten vilande utskylder med undantag för bevillningeu. Dådet
måste anses vara av vikt, att den, som verkligen utgör skatten, också
äger rösträtten, då vidare enligt kommunalförordningen för landet s<r\ äl
skattskyldighet som rösträtt för utarrenderad, för sig till bevillning
taxerad fastighet tillkommer arrendatorn, och då något skäl lör
den mellan land och stad rådande olikheten varken vid kommunalförfattningarnas
tillkomst blivit anfört eller över huvud taget syntes
kunna anföras, förklarade sig riksdagen för sin del anse, att de för
landsbygden i förevarande avseende stadgade bestämmelser borde överflyttas
att gälla jämväl för stad, dock att förändringen borde avse endast
jordbruksfastighet, medan nuvarande regler borde bibehållas för s. k.

»annan fastighet».

I enlighet med de synpunkter, åt vilka riksdagen givit uttryck,
föreslår Kungl. Maj:t i ifrågavarande proposition åtskilliga ändringar
av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om kommunalstyrelse i stad

ävensom av motsvarande stadganden i den särskilda kommunalförordningen
för Stockholm, och innebär förslaget sålunda att, då för sig

Konstitutionsutskottets utlutande Nr SO.

till allmän bevillning taxerad jordbruksfastighet utarrenderas, kommunalskatten
för densamma hädanefter skall påföras arrendator!! i stället
för jordägaren, vilket i sin ordning medför, att den förre blir röstberättigad
för fastigheten.

Utskottet delar meningen om önskvärdheten av den ifrågasatta omläggningen.
Vad vidkommer det sätt, varpå ändringarna i den kungl. propositionen
föreslås till utförande, påpekar föredragande departementschefen,
att förslaget i tillämpliga delar överensstämmer med motsvarande stadganden
i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Givetvis medför
en sådan anordning påtagliga fördelar. Å andra sidan har det icke
undgått utskottet, att ifrågavarande stadgandens avfattning på ett par
punkter lämnar rum för tvekan angående deras rätta tolkning. Då
sålunda i de föreslagna § 57 av kommunalförordningen för stad och
§ 40 i kommunalförordningen för Stockholm föreskrives, att jordägare,
som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från erläggande
av stadsutskylder därför befriad, »enär» dessa utskylder enligt mom.
1 i nämnda lagrum skola av brukaren erläggas, så torde knappast
av en dylik redaktion med önskvärd tydlighet framgå att — på
sätt eu riktig tolkning dock lärer avse — en dylik befrielse
skall äga rum endast i de fall, då utskylderna påföras brukaren,
medan däremot i sådana fall, där utskylderna icke påföras denne —
exempelvis då för sig till bevillning taxerad jordbruksfastighet är till
olika delar upplåten på arrende till två eller flera personer — jordägaren
fortfarande är att anse såsom skattskyldig för fastigheten. Särskilt
med hänsyn till den stadgade praxis, som för landsbygdens del
torde hava utbildat sig beträffande tillämpningen av motsvarande bestämmelse
i kommunalförordningen för landet, har utskottet emellertid
ej ansett nödigt att vidtaga något förtydligande på denna punkt. Däremot.
tiar utskottet funnit eu jämkning påkallad i avseende å redaktionen
i § 10 andra stjmket av förordningen om kommunalstyrelse i stad
och enahanda stadgande i kommunalförordningen för Stockholm, på det
att med full tydlighet måtte framgå, att — på sätt jämväl den av
Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen lärer avse — arrendator av jordbruksfastighet
endast i det fall äger rösta för fastigheten, att han enligt
bestämmelserna i § 57 resp. § 40 är skattskyldig för densamma.

Vad därefter beträffar den av Kung], Maj:t föreslagna övergångsbestämmelsen,
delar utskottet departementschefens uppfattning, att åt de
u37a stadgandena icke bör givas tillämplighet med avseende å sådana redan
bestående arrendeförhållanden, där ägaren är pliktig att helt eller delvis

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

svara för de för fastigheten utgående stadsutskylder. För att undanröja
varje tvekan, att detta undantag skall gälla även i de fall, då
denna skyldighet åligger jordägaren av annan grund än enligt det
mellan honom och arrendatorn slutna arrendeavtalet — såsom vid
arrendeavtalets tystnad fallet är vid arrendeavtal ingångna innan 1907
års nyttjanderättslag trädde i kraft — har utskottet vidtagit en mindre
redaktionell jämkning i det kungl. förslaget.

Slutligen har utskottet ansett den förändrade uppdelningen av bestämmelserna
mellan §§ 57 och 58 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad samt mellan §§ 40 och 41 i kommunalförordningen för Stockholm
påkalla eu ändring av de i §§ 11, 13 och 74 av den förra och §§
9 och 30 i den senare förordningen förekommande hänvisningar till §
57 och § 40 i respektive förordningar.

I övrigt har utskottet ej funnit skäl till erinran emot Kungl.
Maj:ts proposition i denna del.

Som bekant är ett landstingsområde för val av landstingsmän uppdelat
i ett flertal valkretsar. Dessa äro i sin ordning sammanförda i
två grupper, vilka växelvis vart annat år gå till val av landstingsmän,
så att inom varje grupp val vart fjärde år äger rum. Beroende dels
på förändringar i den administrativa och den judiciella indelningen, dels
på växlingar i folkmängdsförhållandena inom de olika valkretsarna kunna,
jämlikt landstingsförordningen § 2 mom. 6, jämkningar i valkretsindelningen
företagas. Överföres därvid område från den ena av ovan omförmälda
årsgrupper till den andra, måste givetvis en del oegentligheter
med avseende å kretsarnas representation i landstinget bliva följden. Om
nämligen den årsgrupp, till vilken området överföres, väljer tidigare än
den årsgrupp, området förut tillhört, blir detsamma under två år representerat
av landstingsmän, tillhörande båda årsgrupperna. Om däremot
den årsgrupp, till vilken området överflyttats, väljer senare än den årsgrupp,
detsamma förut tillhört, kommer området att under två år sakna
representant i landstinget. — Liknande olägenheter uppstå ock för det
fall, att ett område överföres från ett landstingsområde till ett annat
eller till stad, som icke deltager i landsting. Det utbrutna området
förblir då, ehuru det ej längre tillhör landstingsområdet, alltjämt representerat
i landstinget, intill dess de valda landstingsmannens tjänstgöringstid
utgått.

För avhjälpande av nämnda oegentligheter föreslår Kungl. Maj:t,
därtill föranledd av 1913 års riksdags ovanberörda skrivelse nr 67,
åtskilliga tilläggsbestämmelser till landstingsförordningen § 2. I det

I]’) Inskränkning
av tjänstgöringstiden

för landstingsmän
m. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

anförande till statsrådsprotokollet, i vilket föredragande departementschefen
motiverar Kungi. Maj:ts ifrågavarande förslag, tillkännagiver
departementschefen såsom sin mening, att en nöjaktig rättelse av ovanberörda
svårigheter icke kan vinnas på annat sätt än genom möjliggörande
av erforderlig förkortning av redan valda representanters tjänstgöringstid
och val för återstoden av nämnda tid av nya representanter
för de ändrade valkretsarna. Visserligen hava, påpekar departementschefen,
betänkligheter mot ett införande i lagstiftningen av bestämmelser
om redan meddelade mandats förtidiga upphörande framställts såväl
länder frågans behandling inför föregående års riksdag som av åtskilliga
hörda myndigheter, därvid bland annat föreslagits, att förändringarna
skulle inskränkas till införande av fyllnadsval till förekommande av att
överfört område bleve orepresenterat, medan man däremot borde avstå
från åtgärder mot dubbelrepresentation.

■»Emellertid torde», fortsätter departementschefen, »ej ens med
en sådan begränsning av reformen principen om redan meddelade
mandats orubblighet kunna under alla förhållanden upprätthållas.
Om ett område, vilket överflyttas till den årsgrupp, som väljer senare
än den årsgrupp, området förut tillhört, komme att utgöra egen
valkrets inom den årsgrupp, till vilken området förts, skulle visserligen
med upprätthållande av nämnda princip fyllnadsval utan svårighet
kunna anordnas på så sätt att området, samtidigt som val företoges
inom den årsgrupp, från vilken detsamma flyttats, linge välja
det antal representanter, som tillkomme området såsom valkrets inom
den årsgrupp, till vilken detsamma överförts, vilka representanter
skulle hava att tjänstgöra under den tid, som återstode av de landstingsmäns
tjänstgöringstid, som valts för sistnämnda årsgrupp. Bleve
däremot det överförda området förenat med annan valkrets, tillhörande
den årsgrupp, till vilken området överförts, erbjuder upprätthållandet av
berörda princip betydande svårigheter. Om exempelvis ett område A,
som tillhört en valkrets AB, vilken skulle välja 1916, överflyttades till
den andra årsgruppen och förenades med en fyramans-valkrets C till
en sexmans-valkrets AC, måste år 1916 genom fyllnadsval representanter
utses för området A för tiden till dess valkretsen AC komme att välja,
enär i annat fall nämnda område från och med den 1 september
1916 till den 1 september 1918 skulle bliva orepresenterat i landstinget.
Hur bör i sådant fall ett fyllnadsval lämpligen anordnas?
Fasthåller man, vid denna frågas besvarande, därvid att de för C
år 1914 valda fyra landstingsmännens mandat skola bibehållas orubbade,
erbjuder sig måhända i första hand den utvägen att låta områ -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

det A år 1916 välja två landstingsman att tjänstgöra, till dess de
av valkretsen AC valde landstiugsmän inträtt i tjänstgöring. Häremot
kan emellertid anföras, att genom en sådan anordning området A
skulle komma att tillfälligt konstitueras som valkrets, ehuru förmodligen
området icke skulle äga därför föreskriven storlek, vilket åter skulle medföra,
att den proportionella principen ej kunde komma till behörigt uttryck.
För övrigt kan det väl tänkas, att ökningen av representanter
för valkretsen AC ej vore beroende allenast på tillskottet av området A
utan jämväl därpå, att valkretsen C ägt ett, befolkningsöverskott. I ett
sådant fall skulle det överförda området komma att obehörigt gynnas,
om det tillätes att ensamt välja det överskjutande antalet landstingsmän.
Om man däremot, med bibehållande av de för valkretsen C valda
landstingsmännens mandat orubbade, läte hela valkretsen AC deltaga i
fyllnadsvalet, skulle å andra sidan området C bliva inom landstinget
representerat med obehörig styrka. Den enda anordning, som skulle
medföra, att befolkningen inom A och C jämväl från och med den
1 september 1916 till den 1 september 1918 Unge en med visshet
behörigen sammansatt representation inom landstinget, torde därlör
vara, att man med uppgivande av principen om meddelade mandats
orubblighet läte valkretsen AC år 1916 förrätta nyval av sex
landstingsmän med tjänstgöringstid av två år och att mandaten för de
av valkretsen C valda landstingsmännen bragtes att upphöra. Icke ens
det missförhållandet, att ett överfört område understundom blir orepresenterat,
kan således på ett tillfredsställande sätt undvikas, utan införande
av bestämmelser om mandats upphörande i förtid.

Vidare är att märka, att det missförhållandet, att ett område äger
dubbel representation inom landstinget, naturligen lika väl innebär eu
orättvisa mot landstingsområdet i övrigt, som det missförhållandet, att
ett visst område är orepresenterat inom landstinget, innebär en orättvisa
mot detta område. En anordning, som icke medför ett avhjälpande
av båda dessa missförhållanden, kan därför svårligen ifrågasättas.
Syftet med de ändringar i förevarande avseende, som Riksdagen
velat vinna, är att varje sammanträdande landsting skall vara
sammansatt av ett behörigt antal representanter från landstingsområdets
alla särskilda delar. Utan att man fasthåller detta syfte, blir
varje ändring i nu gällande bestämmelser av ringa värde.

En lagändring bör således enligt min mening avse avhjälpande
såväl av dubbelrepresentation som av underrepresentation på grund av
jämkning i valkretsindelning och måste medföra ett uppgivande av
principen oni meddelade mandats orubblighet under löpande valperiod.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

Ett uppgivande av denna princip bär tidigare förekommit i lagstiftningen.
Genom det i samband med 1909 års rösträttsreform givna
övergångsstadgande förordnades om viss förkortning av ledamöternas av
riksdagens första kammare tjänstgöringstid och i samband med införande
av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige stadgades, att
de kommunalfullmäktige, som tillsatts med tillämpning av de före den
1 juli 1913 gällande stadganden, icke skulle äga med sitt fullmäktigskap
fortfara längre än till utgången av år 1913. Ett uppgivande av
denna princip för de sällsynta fall, då överflyttning av ett område
från den ena valkretsgruppen till den andra förekommer, synes mig
ej heller kunna medföra avsevärdare olägenheter. Det bar framhållits,
att härigenom större möjlighet än för närvarande skulle öppnas
för partier inom landstinget att vid jämkning i valkretsindelningen tillgodose
partiintressen, d. v. s. möjligheten ökas för bedrivande av s. k.
valgeometri. Det kan icke förnekas, att med gällande bestämmelser
om valkretsindelning möjlighet förefinnes för bedrivande av valgeometri.
Införandet av en bestämmelse om upphörande i förtid av landstingsmaunamandat
med anledning av jämkning i valkretsindelning skulle,
utan att öka denna möjlighet, endast medföra, att de valgeometriska
beräkningar, som måhända förelegat vid ett beslut om sådan jämkning,
fortare komme att realiseras. Alldeles torde det icke kunna förnekas,
att möjligheten att hastigare vinna det med dylika beräkningar åsyftade
resultat skulle kunna öka frestelsen att företaga jämkningar i valgeometriskt
syfte. Då emellertid landstingets rätt att företaga jämkningar i
valkretsindelningen är starkt begränsad genom landstingsförordningens
bestämmelser i ämnet, kan nämnda olägenhet icke tillerkännas den betydelse,
att den bör stå hindrande i vägen för undanröjande av den
uppenbara anomali, som ett områdes överrepresentation eller underrepresentation
innebär. Dessutom är att märka, att den möjlighet,
som för närvarande föreligger, att i samband med en jämkning åstadkomma
ett visst områdes dubbelrepresentation eller underrepresentation
kan utnyttjas för valgeometriska beräkningar, samt att nämnda
missförhållande skulle komma att för framtiden förhindras. Genom bestämmelser
om meddelade mandats upphörande före den lagstadgade
mandatstidens utgång förloras visserligen de fördelar, vilka man velat
vinna genom att tilldela dessa mandat deras lagstadgade tidslängd, men
detta bör enligt min mening ej få hindra ett rationellt avhjälpande av
de missförhållanden, som uppstå genom ett överfört områdes dubbelrepresentation
eller underrepresentation.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Med hänsyn till det ovan anförda anser jag mig böra framlägga
förslag till bestämmelser för undvikande av områdes underrepresentation
eller dubbelrepresentation till följd af jämkning i valkretsindelning,
baserade på ett upphörande, där så erfordras, av redan meddelade
landstingsmannamandat. samt anställande av erforderliga nyval.

Utskottet omfattar föredragande departementschefens mening, att
den enda utvägen att på ett tillfredsställande sätt lösa de svårigheter,
som uppstå vid överförande av valkrets eller del av valkrets till annan
årsgrupp inom samma landstingsområde eller till annat landstingsområde
eller stad, som ej deltager i landsting, är att, på sätt Kungl. Maj:t
föreslagit, för vissa fall medgiva mandattidens förkortning och anställande
av fyllnadsval. Det var ock denna möjlighet, på vilken 1913
års konstitutionsutskott i första hand pekade. Utskottet har sålunda
intet att invända mot grundtanken i Kungl. Maj ds förslag. Ej heller
har utskottet någon erinran att framställa mot de särskilda bestämmelserna
i förslaget. Den närmare motiveringen till dessa återfinnes å sid.
45 och tf. i den kung], propositionen, vartill utskottet hänvisar. Då
det givetvis är av vikt, att de nya bestämmelserna snarast möjligt
måtte träda i tillämpning, tillstyrker utskottet ock den av Kungl. Maj:t
föreslagna övergångsbestämmelsen.

Landstingsförordningen § 52 föreskriver, att landstinget beslutar
om avskrivning av sådana medel, som i anseende till bristande tillgång
icke kunnat indrivas. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet, framhåller
föredragande departementschefen, att detta stadgande flerstädes givit
anledning till en uppdelning mellan olika myndigheter av frågor om
avskrivning av landstingsmedel, i det att frågor om avskrivning på
grund av bristande tillgång, avkortning, hänskjutas till landstingens bedömande,
medan frågor om avskrivning på annan grund anses tillkomma
länsstyrelserna. Då emellertid en dylik uppdelning av dessa frågor måste
betraktas såsom mycket olämplig, och ett förläggande av desamma helt
till länsstyrelserna skulle medföra väsentliga fördelar, föreslår Kungl.
Maj:t, att nyssnämnda § 52 i landstingsförordningen i sådant syfte ändras.
Utskottet har ej funnit anledning till anmärkning emot Kungl.
Maj:ts förslag härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

l:o) att riksdagen måtte, med tillkännagivande
att de i förevarande proposition framlagda förslag till
lagar om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 5 sand. 16 käft. (Nr 20.) 3

III) Avhörtning
och
avskrivning
av landsiingsjnedci.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862 och om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8
mom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse
*i Stockholm den 23 maj 1862 icke
kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte
i anledning av sagda proposition för sin del antaga
följande förslag dels till

(Klint]!. MaJ.ts förslag.)

( Utskottets förslag.)

Lag

om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och
58 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars
1SG2.

om andrad lydelse av §§ 3, 10, 11
13, 57, 58 och 74 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§
3, 10, 57 och 58 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den
21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

Härigenom förordnas, att §§ 3,
10, 77, 7<9, 57, 58 och 14 i förordningen
om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:

§ 3.

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och eu, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven
därstädes äger eller brakar fast egendom eller är för inkomst av kapital
eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän
rådstuga förmyndaren eller,
där flera äro förmyndare, den som
dessa bland sig utse.

För jordbruksfastighet, som inneliaves
av arrendator, röstar denne.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän
rådstuga förmyndaren eller, där
flera äro förmyndare, den som dessa
bland sig utse.

För jordbruksfastighet, för vilken
arrendator enligt § 51 är skattskyldig,
röstar denne.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Ej må för samfälld egendom
mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget
eller dess styrelse och för
oskiftat bo delägarna i boet ombud
utse.

För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.

( Utskottets förstag.)

Ej må för samfälld egendom
mer än eu person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget
eller dess styrelse och för
oskiftat ho delägarna i boet ombud
utse.

För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.

§ 11-

Röstvärdet beräknas för en var
röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för vilken
han enligt § 58 mom. 1 är pliktig
erlägga stadsutskylder, sålunda att
honom tillägges:

för dylik — — — — —
fyratio röster.

§ 13-

Sedan taxeringslängden för allmänna
bevilluingen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall magistraten
med ledning därav och på
grund av bestämmelserna i § 11
och § 58 mom. 1 upprätta en längd
över stadens röstägande medlemmar
jämte det på en var av dem
belöpande rösttal. Förrän — —
—- — ■— inför magistraten företedda.

§ 57-

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
böra enligt § 5 mom. 3 uttaxeras, lämna bidrag är eu var, som

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kanyl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag).

inom kommunen, evad han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom
eller brukar till allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet
eller därstädes är taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan
fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej
påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

-Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från
erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt
mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom gälle
jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen
påföres denne.

§ 58.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola
såsom. stadsutskylder av eu var skattskyldig utgöras i förhållande till
hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för
annan fastighet till fem kronor för varje fulla et t hundra kronor av
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga
om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.

Personliga tjänstbarheter, vilka inom eu stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnat,
efter samma grunder utgöras.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Klingl. MajUs forslat/.)

(UtsJeottets förslag.)

§ 74.

För att vinna bindande kraft
skola stadsfullmäktiges ävensom allmänna
rådstugans beslut underställas
Kung! Maj:ts nådiga prövning
och fastställelse, då de angå:

a) ---------

b) upptagande av lån; dock att
underställning icke erfordras i t råga
om beslut att upptaga lån, där genom
sådant beslut sammanlagda beloppet
av kommunens utan underställning
skedda upplåning icke
överstiger skillnaden mellan, å ena
sidan, en tiondel av den sammanlagda
inkomst, för vilken enligt § 58
mom. 1 stadsutskylder skolat för sistförflutna
året utgöras, och, å andra
sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i stadskommunen
anskaffas genom uttaxering; skolande
i sistnämnda summa icke inräknas
de belopp, som avse folkskoleväsendet
och uppfostran åt
vanartade och i sedligt avseende
försummade barn.

Kungl. Maj:ts — — — — —
överlämna.

Denna lag träder i kraft den 1
september 1914; dock skall i fråga
om arrende, varom avtal slutits före
nämnda dag, vad §§ 10 och 57
innehålla rörande skattskyldighet
och rösträtt för arrendator av jordbruksfastighet
icke äga tillämpning,
därest fastighetens ägare eller arrendatorn
genom företeende av ar -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Moj:ts förslag.)

arrendeavtal, som slutits före ovannämnda
dag, är pliktig att helt
eller delvis svara för de för fastigheten
utgående stadsutskylder. Yppas
mellan ägaren och arrendatorn
tvist om vad i nämnda hänseende
enligt sådant avtal gäller, skola
stadsutskylderna påföras ägaren och
rösträtt utövas av denne, till dess
berörda tvist blivit slutligen avgjord.

dels till

Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8
mom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen
om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 2
mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40
och 41 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj
1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

(Utskottets förslag.)

rendekontrakt eller annorledes styrker,
att ägaren ä.r pliktig att helt
eller delvis svara för de för fastigheten
utgående stadsutskylder. Yppas
mellan ägaren och arrendatorn
tvist om vad i nämnda hänseende
gäller, skola stadsutskylderna
påföras ägaren och rösträtt
utövas av denne, till dess berörda
tvist blivit slutligen avgjord.

Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, §8
mom. 1 samt §§ 9, 30, 40 och 41 i
förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 2
mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 9, 30,
40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23
maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 2-

Mom. 1. Medlem av kommunen är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och eu, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst
av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ 8- § 8.

Mom. 1. För omyndig röstar Mom. 1. För omyndig röstar
förmyndaren eller, där flera äro för- förmyndaren eller, där flera äro för -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kung!. Maj:ts fältslag.)

myndare, den, som dessa bland sig
utse.

För jordbruksfastighet, som innehaves
av arrendator, röstar denne.

Ej må för samfäld egendom
mer än en person rösträtt vid valet
utöva. För bolag må bolaget eller
dess styrelse och för oskiftat bo
delägarna i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.

(Utskottets förslag.)

myndare, den, som dessa bland sig
utse.

För jordbruksfastighet, för vilken
arrendator enligt § 40 är skattskyldig,
röstar denne.

Ej må för samfäld egendom mer
än en person rösträtt vid valet
utöva. För bolag må bolaget eller
dess styrelse och för oskiftät bo
delägarna i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som
under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast
egendom må ej röstas.

§ 9.

Röstvärdet skall för en var till
deltagande i valet berättigad medlem
av kommunen beräknas i förhållande
till den sammanlagda inkomst,
för vilken lian enligt § 41
mom. 1 är pliktig erlägga stadsutskylder,
sålunda att honom tillägges:

för dylik — - - — — — —
— — fyratio röster.

§ 30.

För att vinna gällande kraft
skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning
och fastställelse då de angå:

a) --------

b) upptagande av lån; dock att

underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där
genom sådant beslut sammanla gda

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (TJtskottets förslag.)

beloppet av stadens utan underställning
skedda upplåning icke
överstiger skillnaden mellan, å ena
sidan, eu tiondel av den sammanlagda
inkomst, för vilken enligt
§ 41 mom. 1 stadsutskylder skolat
för sistförflutna året utgöras, och, å
andra sidan, den summa, som för
nämnda år beslutits skola i städskommunen
anskaffas genom uttaxering;
skolande i sistnämnda summa
icke inräknas de belopp, som avse
folkskoleväsendet och uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn;

e) förändring i gällande bestämmelser
eller åtaganden, enligt vilka
kommunalutskylder skola utgå efter
annan än den i § 41 mom. 1 bestämda
allmänna grund, ävensom
påläggande av ny kommunalskatt
efter annan än sist omförmälda
grund.

§ 40.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
böra uttaxeras, lämna bidrag är en var, som inom kommunen, evad
han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom eller brukar till
allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet eller därstädes är
taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan fastighet, för
vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom galle
jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen
påföres denne.

Ämbete- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning lios utländsk
makt är tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk
ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm och
enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri
från skjddighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder,
om vilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 41.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola
såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till
hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och föi
annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i truga
om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.

Denna lag träder i kraft den
1 september 1914; dock skall vad
§§ 8 och 40 innehålla rörande skattskyldighet
och rösträtt för arrendator
av jordbruksfastighet icke
äga tillämpning, därest fastighetens

Denna lag träder i kraft den
1 september 1914; dock skall i fråga
om arrende, varom avtal slutits
före nämnda dag, vad §§ 8 och 40
innehålla rörande skattskyldighet
och rösträtt för arrendator av jord -

ägare eller arrendator! genom före- bruksfastighet icke äga tillämpning,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. o sand. 16 höft. (Nr 20.) 4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

teende av arrendekontrakt eller annorledes
styrker, att ägaren enligt
arrendeavtal, som slutits före
ovannämnda dag, är pliktig att helt
eller delvis svara för de för fastigheten
utgående stadsutskylder. Yppas
mellan ägaren och arrendatorn
tvist om vad i nämnda hänseende
enligt sådant avtal gäller, skola
stadsutskylderna påföras ägaren och
rösträtt för fastigheten utövas av
denne, till dess berörda tvist blivit
slutligen avgjord.

(TJtsliottets förslag.)

därest fastighetens ägare eller arrendatorn
genom företeende av arrendekontrakt
eller annorledes styrker,
att ägaren är pliktig att helt
eller delvis svara för de för fastigheten
utgående stadsutskylder. Yppas
mellan ägaren och arrendatorn
tvist om vad i nämnda hänseende
gäller, skola stadsutskylderna påföras
ägaren och rösträtt för fastigheten
utövas av denne, till dess
berörda tvist blivit slutligen avgjord.

2:o) att riksdagen måtte, med godkännande av
Kungl. Maj:ts proposition i denna del, antaga följande
förslag till

Lag

om ändrad lydelse av § 2 inom. (5, § 16 samt § 58 mom. 2 i förordningen
om landsting den 21 mars 1S62 ävensom om införande i § 2 i nämnda
förordning av tillagda mom. 7, 8 och i).

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 6, § IG samt § 58 mom. 2
i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse, ävensom att i § 2 i nämnda förordning skola införas
följande tillagda mom. 7, 8 och 9:

§ 2.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som
skall för varje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Katigt. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fastställa efter ovan angivna grunder av landstinget. Förslag till omförmälda
indelning skall till landstinget avgivas av Konungens befallningsliavande.

7. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda
ordningen,'' så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i
mom. 1—4 här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig,
äge landstinget på Konungens befallningshavandes förslag eller efter
inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej
sådant fall är för handen som i mom. 8 första stycket eller inom. 9
andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum inom endera av de i mom. 5 omförmälda valkretsgrupper.
_ __ _______

Har vid jämkning i valkretsindelning område överförts från den
ena valkretsgruppen till den andra, och skola de näst därefter inträffande
val förrättas i den grupp, från vilken överföringen skeft, skola vid
samma tid, som dessa val företagas, val förrättas jämväl i den eller de
till den andra årsgruppen hörande valkretsar, som må hava vid jämkningen
dit överförts eller där nybildats av det överförda området eller
del därav eller ock eljest berörts av områdets överföring, dock i sistnämnda
fall allenast såvida folkmängden i det överförda området uppgår
minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en
landstingsman, eller det antal landstingsmän, som skall för valkretsen
eller valkretsarna utses, är högre än det antal landstingsmän, som
före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar inom samma
årsgrupp, vilka berörts av områdets överföring. De landstingsmän och
suppleanter, som före jämkningen utsetts för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än till
början av tjänstgöringstiden för de vid här stadgade val utsedda landstingsmän
och suppleanter.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av områdets överföring. De landstingsman och suppleanter, som före
jämkningen utsetts för överförd valkrets eller för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än
till början av tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter,
som valts för den överförda valkretsen eller för valkrets eller valkretsar,
däri densamma uppgått, eller vid de i detta stycke stadgade val.

Förslag till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande
avgives, skall, därest enligt den föreslagna jämkningen
område överföres från den ena årsgruppen till den andra, tillika innehålla
uppgift å de val, som med anledning därav skola enligt andra
eller tredje styckena av detta moment företagas, ävensom å de landstingsman
och suppleanter, för vilka enligt samma stycken tjänstgöringstiden
inskränkes.

8. Har förordnande om stads inträde i landsting givits eller ock
beslut om utvidgning av stads område meddelats eller annat beslut
fattats, som föranleder att område överföres från ett landstingsområde
till ett annat, äge nästa lagtima landsting inom det landstingsområde,
dit överföringen skett, på Konungens befallningsliavandes förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen,
som därav må föranledas.

Om folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som
enligt mom. 1 eller. 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller
om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående
stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda
valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å
den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts.
val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid
jämkningen nybildats av det överförda området eller del därav eller
ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes
i annat fall icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke
företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med
sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för
de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallnings -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Mcij:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

havande avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt andra stycket företagas, ävensom. å de
landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket tjänstgöringstiden
inslcränkes. .

9. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av mförlivning
med stad eller av annan orsak område, som bildar egen valkrets,
att deltaga i landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän
och suppleanter icke med sina befattningar fortfara.

Har beslut om utvidgning av stadsområde meddelats eller annat
beslut fattats, som föranleder att område, som utgör del av en eller
flera valkretsar, upphör att deltaga i landsting, äge nästa lagtima landsting,
på Konungans befallningshavandes förslag eller efter inhämtande
av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som

därav må föranledas. .

Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i landsting,
uppgår minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende
av en landstingsman, eller om det antal landstingsmän, som efter
sådan jämkning, som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den
eller de av jämkningen berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän,
som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar,
jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid
året efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de
valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän
därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande
avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas, ävensom å de
landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket tjänstgöringstiden
inskränkes.

§ 16.

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är, där han icke
utsetts vid val, som ägt rum med anledning av bestämmelserna i § 2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inom. 7 andra och tredje styckena, mom. 8 andra stycket och mom. 9
tredje stycket, fyra ar, räknade från och med den 1 september det år,
da valet^ skett. Av de landstingsman och suppleanter, vilka .väljas
första gången, efter det valkretsarnas indelning i grupper blivit jämlikt
§ 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter lottning, ena gruppens
samtliga landstingsmän och suppleanter utträda deri 31 augusti andra
aret etter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det år valet
ägt rum.

Rörande landstingsmans- och suppleantbefattnings upphörande i
vissa fall tidigare än ovan sägs stadgas i § 2 mom. 7 andra och tredje
styckena, mom. 8 tredje stycket och mom. 9 fjärde stycket.

§ 58.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6, 7, 8 och 9 avses,
skall delgivas Konungens befallningshavande, som kungör det till
efterrättelse; dock att, därest beslutet avviker från vad för landstinget
föreslagits och finnes därutinnan icke vara lagligen grundat, befallningshavanden
har att hänskjuta frågan till •Kungl. Maj:ts bestämmande.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914. De landstingsmän
och suppleanter, vilka valts år 1912 för Brännkyrka och Nacka
socknars samt Saltsjöbadens köpings valkrets och för Karesuando tingslags
valkrets samt innevarande år för Arvidsjaurs tingslags valkrets,
äga ej med sina befattningar fortfara längre än, de för förstnämnda
tv a valkretsar valda till den 1 september 1914 och de för Arvidsjaurs
tingslags valkrets utsedda till den 1 september 1916.

3:o) att riksdagen måtte, med godkännande av
Kungl. Maj:ts proposition i denna del, antaga följande
förslag till

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om ändrad lydelse av § 52 i förordningen om landsting den 21 mars 18G2.

Härigenom förordnas, att § 52 i förordningen om landsting den
21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning
av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning,
som stadgas om avkortning av bevillning för inkomst av kapital eller
arbete ävensom inkomst- och förmögenhetsskatt samt om avskrivning
av restförda utskylder och avgifter till kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914.

Stockholm den 6 augusti 1914.

På utskottets vägnar:

SAM CLASON.

Reservationer:

vid punkt 2:o) av utskottets hemställan:

dels ay herrar Clason, K. J. Ekman och von Mentzer, vilka anfört:

Gällande bestämmelser om jämkningar i landstingens valkretsindelning
hava tillkommit i samband med 1907 års rösträttsreform och äga
den avfattning, som föreslogs i Kungl. Maj:ts proposition till nämnda
års riksdag. Dessa bestämmelser äro så avfattade, att intet lagligt
hinder finnes för att vidtaga en sådan omläggning av valkretsarna, att
ett område överföres från den ena av de båda årsgrupper, i vilka kretsarna
skola fördelas, till den andra. Det är otvivelaktigt, att därvid
någon gång svårigheter kunna uppstå i fråga om mandattidens överensstämmelse
med valperioderna för de särskilda valkretsarna. Dylika
svårigheter skulle för vissa fall kunna undanröjas genom att i landstingsförordningen
intaga bestämmelse om, att i dessa fall landstingsmän
finge utses för kortare tid än fyra år, i likhet med vad som gäller

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

för stadsfullmäktige jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad,
§31 mom. 2 andra stycket.

Därmed vore visserligen icke det förhållande förändrat, att den
valkrets, ett överflyttat eller utbrutet område förut tillhört, komme att
intill valperiodens utgång behålla samma antal landstingsman efter som
före utbrytningen. Olägenheterna därav synas dock icke vara så betydande,
att eu ändring i landstingsförordningen på grund därav bör
ifrågasättas. Det är nämligen valkretsen i dess helhet, men icke varje
landstingsmans särskilda hemort, som i landstinget representeras; och
denna valkretsens representation bör intill valperiodens utgång förbliva
orubbad, oavsett att ändring av valkretsens territoriella omfattning under
tiden sker. Denna princip om mandatens orubblighet under löpande
valperiod, på vilken nu gällande stadgande!! vila, bör så mycket hellre
vidhållas, som genom införandet av en ny princip härutinnan tillfälle
skulle kunna öppnas till omregleringar, åsyftande allenast en tillfällig
omkastning av representationen i landstinget.

Då emellertid den åtgärd, vi enligt vad ovan sagts ansett möjlig
och lämplig härutinnan, icke blivit av Kungl. Maj:t föreslagen, men
däremot Kungl. Maj:ts av utskottet understödda förslag bygger på
svårigheternas undanröjande genom mandattidens förkortning samt sålunda
innebär ett uppgivande av principen om meddelade mandats
orubblighet under löpande valperiod, ha vi funnit oss böra framställa
yrkande,

att riksdagen måtte avslå utskottets hemställan i
denna punkt.

dels av herr von Bahr, med vilken herrar Bellinder, greve A.
Hamilton, Jansson i Djursätra, Bäf, Beckman från Linköping och Hallendorff
instämt, och som yrkat, att övergångsbestämmelsen måtte erhålla
denna lydelse:

»Denna lag träder i kraft den 1 september 1914, dock att därigenom
rubbning ej sker i redan vald landstingsmans eller suppleants
befogenhet att med befattningen fortfara intill utgången av den tid, för
vilken han blivit vald.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.